Västerslätts och Rödängs mötesplats är ett mindre centrum som har en kyrka, livsmedelsbutik, café och annan småskalig service. Det finns gott om större och mindre lekplatser och god tillgång till skolor; två förskolor och ett lågstadium. Från stadsdelen tar man sig enkelt till city men även till Noliaområdet med dess mångfald av aktivitetsmöjligheter.
Umeås starka utveckling märks också i denna stadsdel. Dels planeras för nytillskott av bostäder vid Tvärån och industriområdet. Där är det tänkt både lägenheter i flerfamiljshus och ett 30-tal småhus.
På sikt planeras även nya bostäder i anslutning till Västerslätts centrum. Även skolområdet på Rödäng är tänkt att utvecklas. Skolgården är tänkt att utökas samtidigt som man planerar en bättre trafiksituation för transporter. I planen ges även möjlighet till en utbyggnad av skola och förskola.
Kartillustration med exempel på funktioner för Västerslätt och Rödäng. Här finns förskola och ett eget centrum.
Småparker finns i stadsdelen men också det omtyckta Rödberget och de fina miljöerna vid Tvärån.
Västerslätts industriområde – arbetsplatsområde och äldre industriområde med småföretag, byggvaruhus och grossister samt centrum för logistik med nya gods-bangården där nya etableringar sker.
Småparker och lekplatser – små gröna kvartersparker och lekmiljöer fungerar som gröna mötesplatser.
Rödberget – omtyckt stadsdels- skog med stigar och fin utsikt över stadsdelen.
Tre landmärken
Västerslätt–Rödäng
Grafik och statistik
1. Här bor i huvudsak gifta eller samman-boende med eller utan barn. Andelen under 19 år liksom de över 45 år är överrepresenterade jämfört med Umeå som helhet.
2. Man äger sin bostad i mycket hög ut-sträckning. Andelen hyresrätter är mycket låg. Flerbostadshus finns i ett område där alla bostäder är bostadsrätter.
3. Här bor man rymligt framförallt i småhus av olika typer. Trångboddhet är inte utbrett i stadsdelen – tvärtom. Andel-en trångbodda är Umeås lägsta.
4. Medelinkomsten är högre än snittet och den relativa barnfattigdomen är väsentligt lägre än övriga staden.
5. Andelen välutbildade är låg.
6. Andelen utrikesfödda är väsentligt lägre än genomsnittet.
7. Friska! Med bara 18 ohälsodagar per år är de boende att betrakta som friska i hög utsträckning.
8. Väldigt hög förvärvsgrad. Fler än 9 av 10 invånare i åldrarna 20–64 år förvärvsarbetar.
9. Den så kallade dagbefolkningen är stor och tydligt influerad av industriområdet som är ett stort arbetsplatsområde.
10. Trots sin närhet till centrum görs mindre än varannan resa med hållbara färdsätt. Här finns högre andel bilresor jämfört med många andra stadsdelar.
Förutom cykel finns få alternativ till bil när det gäller hållbara färdsätt.
Tio utmärkande drag
Urval av indikatorer
Andel hushåll som bor i respektive upplåtelseform. Figuren avser hushåll boende i flerbostadshus.
Västerslätt–Rödäng
Äganderätt Bostadsrätt
Socialt kapital
Starka sociala nätverk, hög nivå av tillit och förtroende mellan de boende är exempel på kännetecken på en plats med högt socialt kapital. Att bo på en sådan plats antas vara hälsofrämjande och måttet kan ses som en indikator på hur socialt hållbart ett område är.
Forskningsresultat
Utifrån enkätundersökningarna om socialt kapital är intrycket att Västerslätt/Rödäng är en stadsdel med ett mycket högt socialt kapital. Eftersom Västerslätt/Rödäng placerar sig i den grupp stads-delar med det högsta sociala kapitalet i både 2006 års och 2020 års enkätundersökning kan man konstatera att det sociala kapitalet varit högt och oförändrat över tid.
Svaren på 2020 års enkät visar att 92 procent av de boende i området tycker att man på den plats där man bor är beredd att hjälpa varandra lagom mycket. På frågan om man bryr sig om varandra på den plats där man bor svarar 93 procent att man bryr sig om varandra lagom mycket. Andelen som anger det är ganska vanligt eller mycket vanligt att grannar pratar med varandra när man möts är 88 procent. De som tycker att man förväntas vara engagerad i frågor som rör området lagom mycket är 90 procent av de svarande på Västerslätt/Rödäng.
Index och resultat från frågor som underlag. Genomsnitt för Umeå kommun i parantes.
Beredd att
Resultat från 2020 års enkät visar att 35 procent av de boende i Västerslätt/Rödäng har svarat at man känner de flesta eller många av sina grannar där man bor, medan 57 har svarat att man känner
”några” grannar och enbart sju procent har svarat att man inte känner några grannar alls. Detta kan jämföras med till exempel Böleäng där 15 procent, eller Grubbe/Grisbacka/Sandåkern där 16 procent av de boende svarat att man inte känner några grannar alls.
På frågan om trygghet svarar 92 procent i Västerslätt/Rödäng att man känner sig mycket eller ganska trygg när man går ute ensam i sitt bostadsområde på kvällstid, medan enbart cirka fem procent svarar att man känner sig ganska eller mycket otrygg. Detta kan jämföras med svar från Böleäng eller Röbäck där nio procent känner sig ganska eller mycket otrygga när man går ut ensam på kvällstid i sitt bostadsområde. Samtliga enkätdeltagare i Västerslätt/Rödäng, 100 procent, har svarat att man helt eller i stor sett litar på människor på platsen där man bor.
Västerslätt–Rödäng
Upplysning
Uppgifterna om socialt kapital i bostadsområden kommer från Umeå universitets forskningsprojekt ”Socialt kapital som en resurs i planering och design av socialt hållbara och hälsofrämjande bostadsområden” (2018–2021) och bygger på en enkätundersökning som besvarats av drygt 7000 umeåbor. Syftet är att undersöka hur socialt kapital förändrats över tid och bland annat hur det sociala kapitalet inverkar på människors hälsa och livskvali-té. Viktigt är att poängtera att nivåerna i indexet är relativa, det vill säga att bostadsområdena i Umeå rankas i förhållande till varandra. Att ett område exempelvis sjunker från en nivå av socialt kapital till en annan behöver alltså inte nödvändigtvis betyda att det blivit sämre i det området utan det kan också betyda att det blivit bättre i andra områden.
Så tyckte boende
Trivsamma och otrivsamma platser, illustrerat med gröna respektive röda punkter, på Västerslätt – Rödäng. Resultat från dialog. I figurerna till höger visas antal personer som svarat tillsammans med andelar svar från personer som själva bor i området och inte.
Trivsamma och otrivsamma platser
Det är tydligt att Rödberget och Tvärån med dess fina platser utgör lokala pärlor för de boende.
Som stadsdelens största fördel nämns just tillgången till grönområden och parker. Precis som när det gäller Umeå tätort i stort så faller många av de inkomna svaren inom kategorin lugnt och tryggt. Många beskriver området som barnvänligt och grönt.
Trafik är den mest förekommande kategorin när det gäller otrivsamma platser på Västerslätt och Rödäng. Efter trafik kommer kommentarer som berör stadslivet. Här menar de flesta att industri-området på Västerslätt kan ses som en mindre trivsam plats.
Västerslätt–Rödäng
25%boende
71%
utomstående 4%
ingen uppgift
60%boende 22%
utomstående 18%
ingen uppgift
Önskemål för framtiden
Den enskilt största frågan som diskuterades vid den fysiska dialogen handlade om behov att ut-veckla lokal busstrafik i framtiden för att skapa förutsättningar för ökat hållbart resande. Ökad lokal service är mycket efterfrågat liksom cykelvägar. Många upplever det intilliggande industriområdet som störande och bullrande medan andra uppskattar det och ses som en tillgång.
Ur de digitala dialogerna framgår att många på Västerslätt önskar många att stadsdelen även framgent får ha nära till naturen och att Rödberget som rekreationsområde bibehålls. Något som de boende menar kan utvecklas är tillgången till service . Många uppskattar den lokala matbutiken och Ullas konditori som finns vid den mindre centrumbildningen och önskar att utbudet av kommersiell service utvecklas över tid. Här nämns bland annat kvarterskrog som något som skulle ge området ett lyft. Det saknas mötesplatser på Västerslätt och det finns önskemål om att kyrkan som nyligen lagts ned får behålla sin funktion som samlingslokal för de boende. Därtill önskas bland annat tätare bussturer och en ökad blandning av boendeformer. I dagsläget finns nästan uteslutande lägenheter öst och villor/radhus väst om Timotejvägen.
Vad man skulle sakna
På fråga vad man skulle sakna med sin stadsdel vid en flytt anger hela 88 procent av de svarande att de skulle sakna det egna hemmet vilket är den högsta andelen jämfört med andra stadsdelar. Åtta procent anger tryggheten vilket också är en hög andel samtidigt som lugnet, som sakna anledning, är den lägsta jämfört med svarande i andra stadsdelar. Stadsdelen sticker ut också utifrån att boende, i lägre utsträckning än boende på andra platser i staden, anger att de skulle sakna servicen i närheten, den speciella stämningen/andan/atmosfären samt kulturutbudet. Svaren på frågan kan ge en bild av hur anknuten man är till en plats.
Västerslätt–Rödäng
Vad boende skulle sakna mest med sin stadsdel vid en flytt
0 %
16 %Grön siffra avser hela Umeå kommun.