likheter och skillnader

De fyra delområdena har tydliga likheter i att de alla består av flerfa- miljshus byggda under miljonprogramsepoken från sent 1960-tal till tidigt 70-tal. En annan viktig likhet är att det handlar om så kallade sovstäder, områden med mycket stor prägel av bostäder men få arbets- platser samt service- eller och nöjesinrättingar. Till den absolut största delen kan alltså områdena sägas bestå av bostäder, vilket är av vikt då blandad markanvändning har visats ha en tydlig positiv korrelation med brottslighet och skadegörelse (Sampson 2011; Reynald 2011; La Grange 1999). När det gäller service och butiker har Holma och Kroks- bäck båda var sin liten butik och restaurang samt diverse mindre företag som frisör eller liknande utspritt över områdena. Bellevuegården har

en liten butik på den östra sidan (på MKBs område) samt ett centrum på den västra sidan (Stena fastigheter) som omfattar större matbutik, restaurang/pub , kiosk, bageri, bibliotek etc. Södertorp har inga butiker alls, men precis utanför området finns en stor Coop Forum.

När det gäller skillnader är det tydligast avseende demografi, boen- deform och inkomster. Inkomstnivåerna är generellt högre i bostads- rättsföreningarna och lägst i MKBs bostäder. I Holma och Kroksbäck är också andelen med utländsk bakgrund hög liksom andelen barn och ungdomar. För fattigdom har vi i en analys genomförd i samarbete med Nicklas Guldåker vid kulturgeografiska institutionen på Lunds univer- sitet tagit fram data över andel fattiga i de berörda delområdena fördelat på rutor som är 200*200 meter. Som vi kan se på karta 5.2 är andelen fattiga över 50 % i MKB-delarna av Holma och Kroksbäck (Sörbäck, Norrbäck, Holma S, Snödroppsgatan/Holma C) . För bostadsrätts- föreningen i Holma liksom MKB-grannskapen och Svansjögatan i Bellevuegården samt delar av bostadsrättsföreningen i Kroksbäck re- gistreras också relativt höga nivåer av låginkomsttagare mellan 40 och 50%. Övriga områden har lägre andel låginkomsttagare

Karta 5.2. andel låginkomsttagare (ScB) 2010 på 200-meters rutor. Holma, Kroksbäck, Bellevuegården, Södertorp. röd = 50%+, orange = 40-50%, ljusgrön = 20-40%, mörkgrön =-20%

5.2 grannskap

När fokusgrupps- och personliga intervjuer med boende i områdena genomfördes stod det snabbt klart att det finns en geografisk analysen- het som är mindre än delområdet men större än gården man bor på. Vi har valt att benämna dessa områden grannskap, och dessa grannskap kan sägas generellt besitta flera tydliga egenskaper. De har någon form av namn eller annat sätt att beskriva dem på. Avseende hyresrättsom- rådena är benämningen framför allt baserat på gatuadressen (Ex för Bellevuegården: Delsjögatan, Stensjögatan, Hålsjögatan, Svansjögatan), men för Holma delvis baserat på närmaste busshållplats. För bostads- rättsföreningarna är det helt enkelt bostadsrättsföreningen som är benämningen, förutom avseende Holma där bostadsrättsförening och busshållplats båda kallas Fosiedal. De har en social betydelse, dels baserad på rörelse- och aktivitetsmönster och dels baserad på sociala nätverk. Boende rör sig framför allt inom detta område och har de flesta av sina bekanta inom detta område. De medför en form av platsidentifika-

tion, som utgår från den sociala betydelsen, men som också är starkt

relaterad till större geografiska sammanhang, framför allt delområde. Till exempel är Norrbäck en tydligt definierad plats, men också tyd- ligt definierad som en del av Kroksbäck.27 _{De är fysiskt avgränsade av} gator, parkytor och gångvägar och lätt identifierade på en karta. Detta är ett medvetet designval inom denna typ av miljonprogramsområden, grannskapen som enklaver inom ett delområde baserat på tillträdesväg och parkeringsmöjligheter (Aretun 2009: 7). De är av ungefär samma

storlek räknat till invånare, ca 500-1500 invånare. Slutligen är de också

socialt och socioekonomiskt homogena, i en betydligt större utsträckning än delområdena är. Det finns även sociala organisationer kopplade till denna nivå. Bostadsrättsföreningarna utgör vardera en organisation, och för de åtta hyresrättsgrannskapen finns också åtta hyresgästföreningar. Dessa är dock inte helt kopplade till grannskapen, Hålsjögatan och Svansjögatan utgör en hyresgästförening medan Sörbäck är delat i två hyresgästföreningar.

27 I Kroksbäck är det dock förekommande att istället för Sörbäck och Norrbäck som denna rapport använder göra indelningen Sörbäck, Mel- lanbäck och Norrbäck. Vilket också speglas i hyresgästföreningen som nämns på denna sida.

Karta 5.3. Studiens grannskap med typ av fastighetsförvaltare. Brun = Stena fastigheter (privat hyresrätt), grön = mKB Fastigheter (Kommunal hyresrätt), turkos = Bostadsrättsföreningar.

5.3 gårdar

Gården som fenomen är en viktig rumslig arena. Den definieras i detta projekt som den yta som finns utanför ingångarna till husen avgränsad av andra byggnader eller gångvägar. Den vanligast förekommande ty- pen av gård har hus på två sidor, antingen mot varandra eller bredvid varandra i 90 graders vinkel. Det förekommer dock även gårdar som är täckta på tre eller fyra sidor med hus, samt i ett fall en gård som endast har hus på en sida. Variationen är mycket stor när det gäller antal lägen- heter och invånare. Den minsta typen av gård består av två motstående trevåningshus med vardera två trappuppgångar och två lägenheter per våningsplan, det vill säga tolv lägenheter. Det kan kontrasteras mot en gård som också består av två hus, men med nio våningar, tre ingångar och upp till sex lägenheter per våningsplan vilket ger ett totalt antal lägenheter på över 300. Gårdens betydelse är rimligen större för små gårdar medan trappuppgång eller liknande har en viktigare betydelse på de gårdar där antalet boende och lägenheter är mycket stort.