rumslig fördelning av oordning och otrygghet

Då Kroksbäck liksom Holma gränsar till Kroksbäcksparken är det inte förvånande att parken återigen nämns som en plats där folk känner sig otrygga. Gångstråk i park är också frekvent angivet som svar på en- kätfrågan om otrygg plats. Här syns dock även en stor skillnad mellan svaren från Brf Kroksbäck och svaren från de båda andra grannskapen. Över 54 % av enkätsvaren från Brf Kroksbäck anger gångstråk i park som otryggt medan det är 38 % i Sörbäck och 33 % i Norrbäck. Precis

som många andra berättelser från Kroksbäck kopplas det till personer med utländsk bakgrund.

”IP1: Det är väl så att, som du nämnde tidigare, vi var inte vana vid att umgås med invandrarna, och en del gamla människor blev oroliga över att gå in där [Kroksbäcksparken]. Sommartid är det ganska mycket invandrare som är där och grillar och så.

IP2: Oja, dom är duktiga på det

M: Man är rädd för det som är annorlunda menar ni?

IP1: Ja, och sen är det en annan sak att dom inte gör en fluga förnär.” (Brf Kroksbäck 110201: 9)

En annan respondent nämner kullarna (i Kroksbäcksparken), men också skolan, som en otrygg plats.

”Jag har pratat med stadsdelen om kullarna som är lite för mörka och så, och jag tror att dom jobbar med det nu i samband med nya Hyllie. Speciellt på vintern när det är mörkt, då kan det kännas otryggt när man går ensam där. Men med den nya ritningen som dom har gjort kanske det blir lite belysning för det behövs. Ibland känns skolans område otryggt också. Vi hade aktiviteter i matsalen förut, och det kunde vara jobbigt med ungdomar som kastar sten och så. Men då försökte vi med hjälp av flamman att få ungdomarna engagerade i aktiviteter så att dom inte är ute och kastar stenar och så. ” (Nyckel- person 110209: 4)

Även avseende andra platser kan paralleller dras till Holma. I båda områdena lyfts förutom parken också de viktiga noder i de lokala trans- portnätverken fram som otrygga på grund av att ungdomar vistas där. I Kroksbäck handlar det om platserna där gångbroar går över infartsvä- garna samt runt parkeringarna för bilar.

”IP3: Men det finns ju vissa mörkare, bort mot parkeringen där.. IP2: Ja, ja.

IP3: Där är det ju tillhåll, där kommer ju bilar upp och står och där utväxlas varor och grejer

IP3: .. och det händer saker och ting. Men.

IP4: Sen är det ju, broarna är ju tillhåll för många ungdomar. IP3: Ja.

IP4: Och min fru tycker ju inte om exempelvis när min mamma ska gå hem att hon ska gå förbi just bron, där står alltid ungdomar. Så visst, det finns situationer och platser där man känner sig otrygg.” (MKB Kroksbäck 110126: 15)

Att ungdomsgäng vistas på dessa platser genererar otrygghet som in- verkar på de boendes vanor även om ingen ger något konkret exempel på något som hänt.

”IP3: Man kliver inte av bussen om man ser att gängen är här ute på gatan utan att då blir det av med bussen och sen går man på gården istället. Såna tankar har aldrig funnits i mitt huvud tidigare, men jag till och med som tycker mig själv vara en trygg person tänker till både en och två gånger därför att jag vill inte hamna i en situation där jag ska börja munhuggas eller att jag får någonting i nacken. Det är inte bra. ” (MKB Kroksbäck 110126: 15)

Sammanfattningsvis kan det konstateras att otrygghet är ett problem som framför allt är kopplat till Kroksbäcksparken samt till platser där ungdomar vistas i form av skolan och de knutpunkter som utgörs av infartsvägarna till området. I enkäten är också otryggheten hög i Sör- bäck, och även om grannskapet har en hög andel äldre bland de som besvarat enkäten är det en variabel som inte är signifikant korrelerad med konkret otrygghet efter kontroll för andra faktorer.

7.5.2 observationer av oordning

Liksom när det gällde Holma har social oordning i form av ungdoms- gäng noterats vid viktiga knutpunkter i området som också lyfts fram i intervjumaterialet. Dessa grupper av ungdomar har vid ett par tillfällen också tagit kontakt med observerande forskare och varit intresserade av att dela med sig av sina erfarenheter och tankar kring sitt grannskap. Även om deras beteende alltså inte varit kopplat till några problem kan förekomsten av ungdomar som utan synbar anledning vistas vid en plats kopplas till att otrygghet genereras som vi sett i intervjumaterialet.

generellt höga nivåer (Se kartor i kap 5 Områdena). De båda MKB- grannskapen hör till de med högst nivåer av observerad skadegörelse. Samtidigt ska noteras att det enligt en förvaltarrepresentant ändå blivit bättre med skadegörelse (Förvaltare MKB Kroksbäck 110826: 2). Bostadsrättsföreningen har betydligt lägre nivåer än de båda MKB- grannskapen och kan sägas tillhöra mittenskiktet av grannskap sett till alla fyra delområdena. Det beror dock till stor del på klotter utanför själva boendeytorna, särskilt längs med gångvägarna vid utkanten av grannskapet. En densitetsanalys visar också att bostadsrättsföreningen inte har några ytor inom själva bostadsområdet med signifikant mängd fysisk oordning. För såväl Sörbäck som Norrbäck är däremot större de- larna av grannskapen tydligt signifikanta avseende observerad oordning, och stora delar har också signifikant klustring av anlagda bränder 2007- 2011. När det gäller koppling mellan otrygghet och fysisk oordning är det svårt att se några generella samband med specifika platser eftersom stora delar av Kroksbäck är att beteckna som oordnat.

7.6 Socialt kapital och oordning

I såväl Sörbäck som Norrbäck ges uttryck för en frustration över si- tuationen och ett bristande socialt kapital. I enkätmaterialet noteras också båda grannskapen för nivåer som är relativt låga, och en koppling mellan nyckelpersoner och enkätrespondenter kan där ses. Samtidigt är inte det sociala kapitalet extraordinärt lågt, och nyckelpersoner uppvisar också en stark anknytning till området med hopp om en förbättring i framtiden. Såväl otrygghet som oordning är på en hög nivå, men det är också ganska väntat relativt den höga andelen ungdomar och fattigdom i området. Sörbäck utmärker sig också i enkätmaterialet med en hög otrygghet. Det kan konstateras att det lokala sociala kapitalet inte är starkt nog för att fungera som en tillfredsställande skyddsfaktor i rela- tion till dessa riskfaktorer. I bostadsrättsföreningen finns däremot ett högt socialt kapital, vilket också speglas i att problemnivån är betydligt lägre. Här ska dock noteras att det också finns en lägre förekomst av riskfaktorer i bostadsrättsföreningen i form av lägre fattigdomsnivå samt den boendestabilitet som är associerad med ägarskap av bostad. Samtidigt är den bild som framträder från nyckelpersonsintervjuerna betydligt positivare än i många andra områden. Det kan ses som en

indikator på att det sociala kapitalet som skyddsfaktor genererat en viss effekt. Den bild som framträder från intervjumaterialet bekräftas i stora drag också av resultaten från enkäten.