descriptive Statistics
11.5 modernisering och effektivisering
Den modernisering och effektivisering som konstant fortgår i samhället tas indirekt upp som en förklaring eller orsak till vad som upplevs vara ett minskande socialt kapital av flera nyckelpersoner som intervjuats. Däribland nämns effektivisering av tvättstugor med elektroniska taggar som visserligen minskat friktionen mellan boende över hantering av tvättstugor men också minskat möjligheten till att knyta kontakter och träffas för att stärka lokala sociala nätverk.
”Och förut kunde man lära känna varandra i tvättstugan men det kan man inte längre nu va
M: Varför inte det?
IP2: Man har en sån tapp som man sätter igång maskinerna med IP1: Så man är bara en i tvättstugan och förut var man två som tvät- tade samtidigt” (MKB Holma 110209: 8)
Tvättstugor tas upp också i andra intervjuer som platser där konflikter kan uppstå (Brf Holma 110221: 8-9). En annan aspekt på moderni- sering och effektivisering som problematiseras är att den gamla tidens vaktmästare och liknande alltmer försvunnit till förmån för underentre- prenörer som sköter om allt från städning till trädgårdsskötsel. Det har lett till att den centrala samlande kraft som nätverksnod som utgjordes av vaktmästare har tappat i betydelse och funktion och därmed minskat potentialen för stärkandet av lokala sociala nätverk.
”IP4: Anonymiteten i dom här områdena är stor. Alltså. Lite grann skulle jag säga så här. Hade MKB haft lite mer personal, framför allt egen personal, som hade visat sig ute på områdena. Då hade det byggts upp ett annat kontaktnät. Idag är det man ser när det gäller personal ute på områdena hantverkare, målarfirmor, vvs-killar, snickare, nåt bolag som håller på med trädgårdsskötsel. MKBs perso- nal ser man kanske om man har tur tio sekunder på morgonen. IP2: Dom enda man ser ute rätt mycket det är faktiskt XXX och YYY. Dom går runt här på dagen och plockar papper och skit på marken. Men annars dom sitter bara där inne och dom orkar inte gå ut hit.
IP4: Jag tror att dom har förlorat lite grann kontakten. I och med att man har lagt ut så mycket arbete på underentreprenörer. ” (MKB Kroksbäck 110126: 10)
En generell försämring av samhällsklimatet tas upp som en förklaring av en förvaltare.
”IP: Ja, men annars så är det också .. Jag började grundskolan 1964, och det fanns en, det var en otrolig empati i samhället, all brydde sig om, man hade respekt, det var grannar också som höll koll på vad man gjorde, så man vågade inte göra nånting, och sen så, gjorde man nånting i skolan så fick man med sig en lapp hem som skulle skrivas under, eller att man hade läst och förstått innehållet, och hade man gjort något dumt var man tvungen att ha med sig den lappen tillbaka till skolan. Sånt existerar inte idag, och även om det hade gjort det så tror jag inte att föräldrar hade brytt sig om det var något. Så det är precis som att empatin i samhället håller på att försvinna helt och hållet. Alla har sitt, hjulet snurrar fortare och fortare.” (Förvaltare Hyllie 111026: 6)
Det finns inga enkätfrågor eller annat material som kan användas för att stödja hypoteser kring modernisering som en förklarande faktor, men att en ökad effektivisering av samhället får negativa konsekvenser för upprätthållandet av sociala nätverk är en intressant hypotes. Det kan också relateras till de berättelser från förvaltarrepresentanter vi nämnt i tidigare kapitel där de beskriver sitt arbete som innehållandes en god del socialt arbete. För områden med höga problemnivåer är det möjligt att det kan vara resurseffektivt att använda sig av mer lokal personal som ett sätt att stärka de lokala sociala nätverken, men det är endast en hypotes och ingenting som det finns något faktiskt belägg för i det material som insamlats.
11.6 Sammanfattning
Detta kapitel har berört frågor om vad det sociala kapitalet och särskilt den kollektiva förmågan beror på och hur det kan stärkas. Redan i det förra kapitlet konstaterads att boendeform och fattigdom har en in- verkan på socialt kapital, vilket också överensstämmer väl med resultat från tidigare forskning. Det visades även att socialt stöd och sociala normer har en koppling till kollektiv förmåga. Socialt stöd har däremot ingen koppling till studerade utfall av ordning, men om det kan bidra till stärkandet av den kollektiva förmågan finns potential för en indirekt effekt, och socialt stöd kan betraktas som en positiv faktor i sig med den potential för ökad livskvalitet det kan innebära. En social miljö där normer och resurser delas utgör en god utgångspunkt för att utveckla en kollektiv förmåga, något som också delvis stämmer väl in på fynd från Storbritannien (Wikström et al 2012).
I detta kapitel har analysen byggts på från det föregående kapitlet utifrån resultat i det kvalitativa materialet. Rykte identifieras av många intervjuade som viktigt, och analysen visar att områdens relativa rykte eller uppfattade stigmatisering uppvisar stabila tendenser mellan olika grannskap inom samma område. Upplevd stigmatisering inverkar också svagt men signifikant positivt på individers vilja att ingripa mot skade- görelse och bråk vilket ej var väntat. Att ryktet har vidare inverkan mer indirekt på socialt kapital framstår som rimligt, men huruvida det finns en effekt som är oberoende av faktiska problemnivåer framstår som mindre säkert. Att det från Delsjögatan och Stensjögatan framkommer
en viss tendens till att vilja flytta från området trots att nivåer av oord- ning håller en för studiens grannskap relativt normal nivå går eventuellt också att relateras till den relativa förväntan på problem som är kopplad till rykte.
Till ryktet kan även den segregation som finns relateras, där fram- för allt Holma och Kroksbäck har en hög andel boende med utländsk bakgrund. Som visades i det förra kapitlet har utländsk bakgrund ingen signifikant effekt på socialt kapital i en full modell med kontroller, men däremot framstår den grannskaps- och områdesinterna segregationen som ett potentiellt hinder för utveckling av det sociala kapitalet. Att sociala nätverk på samma plats är segmenterade utifrån kulturell, etnisk eller religiös bakgrund har relativt tydligt framkommit i det kvalitativa materialet. Denna lokala segmentering verkar medföra sämre potential för såväl kollektiv förmåga som spridandet av extra-lokala resurser. Att öka samarbetet mellan olika typer av nätverk och organisationer på lokal nivå är en möjlighet som framstår som intressant för att stärka det sociala kapitalet. Det kan också relateras till förekomsten av po- sitiva förebilder som lyfts fram av nyckelpersoner men som inte lika tydligt syns i enkätmaterialet. Här behövs rimligen bättre metoder för att studera den typen av fenomen där de använda enkätfrågornas fokus på ungdomar var missriktat, men samtidigt kan konstateras att det till stora delar verkar sammanfalla med övriga resultat från projektet där särskilt MKBs områden faller sämre ut än framför allt bostadsrättsför- eningarna. En intressant slutsats att dra av det kan också vara att det inte är mängden positiva förebilder som räknas så mycket som vad dessa förebilder engagerar sig i samt med vilka (sociala nätverk) de gör det. Självförvaltningen som diskuterats mer i kapitel 6 framstår här som ett intressant exempel på hur eldsjälar från MKB och boende tillsammans byggt upp en verksamhet baserad på sociala nätverk som gett goda lo- kala effekter på mängden fysisk oordning. De två sista teman (polis och modernisering) som tagits upp i detta kapitel har ett svagt empiriskt stöd i projektet men är samtidigt intressanta då de är väldigt enkla att påverka. När det gäller polisen och dess samarbete med boendesociala organisationer kan en mycket låg arbetsinsats potentiellt generera en positiv effekt och det framstår därmed som ett intressant alternativ. I de fyra studerade grannskapen finns totalt tolv boendesociala organisatio- ner på grannskapsnivå, ett tiotal aktiva föreningar på framför allt delom- rådesnivå samt ett fåtal stora självförvaltningsgrupper på gårdsnivå. Om dessa får erbjudande om besök av en polis för att diskutera utmaningar och frågor för grannskapet skulle det även om samtliga tackar ja bara
behöva handla om någon enstaka arbetsdag. Det bör i så fall ses som en form av grannsamverkansinsats men i en ny och delvis annorlunda form och betraktas ur det ljuset. Det sista temat med modernisering är på ett liknande sätt av intresse då åtminstone den aspekt med för många underentreprenörer som nämns är relativt lätt att testa. Att utöka mängden fast personal något genom att ta över verksamhet relaterad till underhåll och trädgårdsskötsel eller motsvarande är en konkret och enkel åtgärd.