SlUtSatSer ocH reKommen dationer

Att socialt kapital samvarierar med skadegörelse och anlagda bränder i de studerade områdena framstår som tydligt med viss reservation för grannskapet Delsjögatan som bryter mönstret, men samtidigt framstår det som ett väldigt lokalt fenomen. Det tydligaste resultatet i studien är att områden med högt socialt kapital har lite oordning vilket kan relateras till tidigare forskningsfynd som pekar mot att bristande socialt kapital som skyddsfaktor är en nödvändig men inte tillräcklig faktor för att förklara förekomst av brottslighet (St Jean 2007). När denna studie startade var utgångspunkten att jämföra de fyra områdena med varandra i enlighet med gängse praxis för den typen av studier i Sverige och internationellt. Efter inledande materialinsamling omdefinierades projektet till att istället fokusera på mindre delar av delområden (grann- skap), och i de slutgiltiga resultaten är en grundläggande slutsats att även dessa mindre grannskap verkar vara för stora för att fånga de fak- tiska sociala processer som har betydelse för socio-rumslig fördelning av oordning. Att socialt kapital i de studerade områdena bäst förstås på en mikro-nivå är av stor vikt för hur dessa teorier kan omsättas i praktiken, något som återkommer längre ner i denna slutsats. Anlagd brand och observerad fysisk oordning uppvisar likartad fördelning mel- lan och inom grannskapen. Såväl mikro-platser som grannskap med en hög frekvens av anlagda bränder under åren 2007-2011 uppvisar också generellt en hög frekvens av observerad fysisk oordning 2011.

För det sociala kapitalet har den huvudsakliga analysen genomförts på grannskapsnivå. Tydliga skillnader avseende såväl socialt kapital som oordning framkommer mellan områden med kommunalt för- valtade hyresrätter där inkomstnivåer generellt är lägre jämfört med framför allt bostadsrätter men också med grannskap med privata hyresrätter som omfattas av studien. Att så är fallet överensstämmer väl med teorin och var väntat, men den skillnad som finns mel- lan de båda MKB-grannskapen i Holma belyser också möjligheten att stärka det sociala kapitalet i ett socioekonomiskt utsatt område. Det ena grannskapet har en stark boendesocial organisation i form av självförvaltning vilket via den ökade sammanhållning som det skapat samvarierar med mindre skadegörelse och en generellt bättre levnads-

situation. Den slutsats som kan dras av det är att en möjlig väg att gå för att förbättra levnadsförhållandena i ett utsatt område är genom att stödja och uppmuntra lokal organisation, något som också har konsta- terats avseende grannsamverkan i flerfamiljshus (Svensson 2012). Sam- tidigt blir det här viktigt att poängtera att effekten av självförvaltningen är väldigt lokal, skadegörelse och anlagda bränder är lägre på specifika gårdar vilket slår igenom på grannskapsnivå, men på övriga gårdar syns ingen effekt. I det studerade exemplet är självförvaltningen understödd av hyresgästföreningen och MKB, men det teoretiskt centrala är inte typen av organisation utan dess lokala prägel. En lokalt baserad orga- nisation ger oberoende av vad organisationen ägnar sig åt en bieffekt av stärkta lokala sociala nätverk och i förlängningen den sammanhållning och tillit som utgör grunden för socialt kapital. Det sammanfattas väl av en representant för förvaltaren MKB i Holma.

”Jag tycker att det är bra för området och det är över huvud taget bra, ju mer människor som bor på området som också är engagerade i sitt område. Det kan vara i olika former, hyresgästföreningen, självförvalt- ning… Jag tror bara att det är bra, ju mer människor, ju mer vuxna som bara är ute och syns och som tar hand om sitt område det är bara bra saker.” (Förvaltare MKB Holma 110906: 1)

Det kan konstateras att självförvaltningarna genom sitt fokus på lokal verksamhet som traditionellt förknippas med vaktmästare, trädgårds- mästare och andra aktörer tillhörande förvaltare också får en mycket lokal prägel. Starka, lokalt präglade sociala nätverk baserade på mer sociala aktiviteter har dock också byggts upp i flera av bostadsrättsför- eningarna och i viss mån av hyresgästföreningar i Bellevuegården samt i Sörbäck. Den gemensamma nämnaren för dessa verksamheter är att de beskrivs som resultat av driftiga eldsjälar som håller verksamheten igång, agerar noder i de sociala nätverken samt engagerar sina medmän- niskor. Ett framgångsrecept verkar vara att identifiera och understödja eldsjälar så att engagemanget institutionaliseras och ges långsiktighet. Eldsjälar är dock en bristvara, och det är inte realistiskt att tro att mot- svarande verksamheter på ett lätt sätt kan dras igång på alla gårdar i ett bostadsområde. Samtidigt har representanter för förvaltare i områdena identifierats som viktiga aktörer och noder i lokala sociala nätverk, sär- skilt avseende de som arbetar närmast de boende i den dagliga verksam- heten vilka i MKBs verksamhet kallas husvärdar. Ett alternativ till att förlita sig på eldsjälar kan vara att istället utgå från dessa representanter för förvaltarna som ett sätt att stärka det lokala sociala kapitalet. I sär-

skilt utsatta områden kan det då vara av intresse att överväga om det är möjligt att lägga ut färre verksamheter på entreprenad till förmån för anställda med möjlighet att arbeta lokalt och bidra till uppbyggnaden av lokala sociala nätverk. I relation till brottslighet och oordning, däribland bränder och skadegörelse, kan denna effekt också stärkas genom att integrera det brottsförebyggande arbetet med lokalt baserade organi- sationer. Som visats i denna studie uttrycktes av lokala organisationer ett intresse för förbättrat samarbete med polisen. Genom enkla grepp kan kontakt etableras mellan boendesociala organisationer och därmed bidra till grannskapets möjlighet att dra nytta av extra-lokala resurser. Ett besök om året av en närpolis till en organisation som representerar ett tusental invånare framstår som en väldigt enkel men samtidigt effek- tiv åtgärd. En alternativ väg att gå är att arrangera möten där polis och boende tillsammans kan diskutera problem och problematiska platser som ett sätt att både bygga förtroende och ge polisen tillgång till mer information. Den typen av aktiviteter har också genomförts av polisen i studerade områden i samarbete med Malmö stad i form av boendemö- ten och trygghetsvandringar. Denna typ av åtgärder är särskilt viktiga i områden där problemnivån redan är hög, eftersom det i dessa områden är oordning, brottslighet och otrygghet som dominerar agendan. För samtliga dessa åtgärder är en grundläggande slutsats av detta forsk- ningsprojekt att det småskaliga och lokala bör vara i fokus. Om socialt kapital ska ses som ett instrument för att minska förekomsten av oord- ning i ett område bör fokus ligga på trappuppgången eller gården som arena för organisation där så är möjligt, men de större enheter i form av grannskap som analyserats kan vara en god utgångspunkt eftersom det där finns befintliga organisationer att samarbeta med.

Det finns dock också sociala processer av betydelse inom större geografiska områden. Ett återkommande tema i denna rapport är rykte och stigmatisering som av många nyckelpersoner tagits upp som problematiskt. Upplevd stigmatisering identifieras i denna rapport som en stabil variabel på delområdesnivå som något förvånande har ett svagt men signifikant samband med ökad självrapporterad vilja att ingripa mot förekomster av oordning. Till rykte och stigmatisering går det också att koppla ytterligare två viktiga faktorer som inverkar på det sociala kapitalet, socioekonomi och segregation. När det gäller segrega- tion identifieras vad som verkar vara en grannskapsintern segmentering med föreningar och sociala nätverk indelade efter kultur och språk. Att öka samarbetet mellan dessa organisationer och nätverk torde ha en god potential för att stärka kollektiv förmåga och i viss mån öka spridning av

tillgång till extra-lokala resurser. Segregationen inverkar dock också på större nivåer och kan ses i relation till såväl staden Malmö som landet Sverige. Socioekonomiskt utsatta områden generellt, och specifikt i denna studie, bebos i hög grad av personer med utländsk bakgrund. Utländsk bakgrund i sig är inte signifikant i relation till varken socialt kapital eller oordning om det kontrolleras för andra variabler, men sam- manfaller samtidigt med stigmatisering och fattigdom som kan vara av intresse. När det gäller fattigdom är det en avgörande variabel för att såväl öka det sociala kapitalet som för att minska brottsligheten. Fattigdom och kollektiv förmåga är tydliga korrelerade i denna un- dersökning och teoretiskt kopplade med den kollektiva förmågan som intervenerande variabel för att förklara en del av sambandet mellan fattigdom och brott eller oordning. En minskning av fattigdomen kan förväntas innebära goda förbättringar avseende studerade variabler, men att minska fattigdomen är en samhällsfråga som ligger utanför vidden för detta forskningsprojekt. En mer konkret aspekt av fattigdom är den placering av boende som görs av kommunen för individer och familjer vilka inte själva klarar att skaffa sig en bostad. Det problematiserades av respondenter från Kroksbäck och Bellevuegården som en bidragande faktor för att förklara skillnader i problemnivåer (Se Kapitel 7 och 8). Huruvida det faktiskt har en inverkan är okänt, men rent teoretiskt framstår det som rimligt, och det kan i så fall vara värt att överväga om den typen av bostadslösningar bör koncentreras till områden som redan har en tydlig problembild.

Slutligen ska också åter betonas några av de metodologiska och empiriska svagheter som finns med denna studie och den osäkerhet det medför. Däribland kan nämnas relativt stora fel på koordinater för fysisk oordning och enkätfrågor som i efterhand framstått som misslyckade men framför allt handlar det om två viktiga problem. För det första efterträder enkäten temporalt den data över oord- ning den relaterats till. Det är därmed endast möjligt att identi- fiera kausala kopplingar från oordning till socialt kapital medan detta projekt egentligen söker kausala kopplingar i motsatt riktning. Som nämnts tidigare tenderar socialt kapital att vara relativt stabilt över tid, och det framstår som rimligt att det sociala kapitalet inverkar på oordningen, men utifrån det tillgängliga materialet går det endast att diskutera det hela i termer av samband. En fråga som är relaterad till detta är att det på grannskapsnivå inte går att separera mått på fattigdom från mått på socialt kapital utan att signifikansen går förlorad. Både fat- tigdom och kollektiv förmåga är däremot var för sig signifikanta relativt

oordning, men hur stor betydelse respektive variabel har går inte att uttyda. Den frågan hanteras däremot på individnivå där vi har fler fall att arbeta med och där det visar sig att socialt kapital är signifikant kor- relerat med uppfattad oordning efter kontroll för subjektiv fattigdom som heller inte i sig är signifikant.

För det andra finns problem med hur den tillgängliga datan speglar faktisk population. Avseende det kvalitativa materialet har konstaterats att de nyckelpersoner som intervjuats innefattar väldigt få i de yngre åldersgrupperna samt med utländsk bakgrund. Det är potentiellt pro- blematiskt, men samtidigt ska effekten inte överskattas då det kvalitativa materialet medvetet sökt spegla vad aktiva i boendesociala organisa- tioner eller motsvarande har för syn på sitt grannskap samt relevanta sociala processer. Den grupp som är aktiva i dessa organisationer är generellt relativt gamla, och, åtminstone om det bortses från kulturför- eningarna, tillhör relativt få den grupp som har utländsk bakgrund. Mer problematisk är eventuellt den skeva fördelning mellan grannskap som identifierats i enkätmaterialet avseende bland annat kön och ålder. Som noterats är dessa variabler till synes över- eller underrepresenterade i flera grannskap vilket ger ett stort genomslag i analysen. Relaterat till detta är den svaghet som återfinns i och med bristande kunskap om den studerade populationen. På grannskapsnivå finns nästan ingen data tillgänglig som inte är insamlad i projektet, och på delområdesnivå finns visserligen mycket data från Malmö stad, men den datan inkluderar även i projektet exkluderade delar av områdena med villaområden och pensionärsboende. Försök att hantera detta har genomförts med hjälp av olika typer av kontroller eller viktning, men att en icke slumpmäs- sig fördelning av svarande respondenter mellan grannskap inverkat på studien framstår ändå som rimligt. Det kan dessutom tänkas ha en än större inverkan i relation till att effekten av kollektiv förmåga i denna studie framstår som olika för män respektive kvinnor. Att mäns kol- lektiva förmåga verkar vara den som tydligast går att koppla till utfall av oordning är ett oväntat resultat som måste studeras vidare.

Slutligen ska också sammanfattande svar ges på de frågeställningar som lyftes fram i rapportens första kapitel.

Vilka geografiska enheter är relevanta för de boendes sociala