Fokus bör läggas på småskalighet. Det sociala kapitalet verkar framför allt inom så små ytor att de som bor där kan lära känna, eller åtminstone känna igen, varandra. Nätverk och organisationer med utgångspunkt i det lokala bör stärkas. Det kan göras genom att skapa möjligheter till organisation såsom självförvaltning, genom att underlätta skapande av nätverk via lokaler eller aktiviteter, eller genom att stödja befintliga or- ganisationer där fastighetsförvaltaren är en nyckelaktör, men även polis och andra myndigheter kan bidra. Det sociala kapitalet kan potentiellt också stärkas genom att utöka samarbetet mellan redan existerande nätverk och organisationer. I slutändan handlar det dock mycket om individer, så att identifiera och stödja eldsjälar för att institutionalisera deras engagemang är en nyckelfråga.
Anderson, B., Dahl, G., Mårtensson, U. & Andersson, R. (2009) Skolbränder och skolbrandsprevention – Underlag för planerade insatser enligt ”Karl- stadmodellen”, Karlstad University studies 2009:51, åtkomst via www. anlagdbrand.se 20120915 Anwar, S., Långström, N., Grann,
M. & Fazel, S. (2009) Is arson the crime most strongly associated with psychosis? – A national case-control study of arson risk in schizophrenia and other psychoses. Oxford journals, Schizophrenia bulletin, Scizophr Bull (2009) doi: 10:1093/schbul/sbp098 Aretun, Å. (2009) Ungdomars utsatthet
i bostadsområden: Trygghetsprinciper för fysisk planering. Linköping university electronic press
Björnsson, M. (2011) i Manner, MD. & Rolfsdotter-Jansson, C. (Eds), Urbana perspektiv – en jubileumsskrift, ISU – Institutet för hållbar stadsutveckling, Malmö
Blomqvist, P. & Johansson, H. (2008) Brandstatistik – Vad vet vi om anlagd brand. Sp Sveriges tekniska Forskningsinstitut, SP rapport 2008: 48, åtkomst via www.anlagdbrand.se 20120915
Brantingham, PL. & Brantingham, PJ. (1993) Nodes, paths and edges: considerations on the complexity of crime and the physical environment. Journal of environmental psychology (1993) 13, 3-28
BRÅ (2008) Grannsamverkans effekter på brottsligheten, en systematisk genomgång. BRÅ Rapport 2008: 9, Stockholm
BRÅ (2000) Ungdomar som rånar ungdomar I Malmö och Stockholm.
Brå Rapport
2000:6. Brottsförebyggande rådet infor- mation och förlag, Stockholm Bunge, M. (2006) A systemic perspective
on crime. I Wikström, POH. & Sampson, RJ. (eds), The explanation of crime: Context, Mechanisms and Development (8-30). Cambridge university press, Cambridge Bursick, RJ. & Grasmick, HG. (1993)
Neighborhoods and crime: The dimensions of effective community control. New York, Lexington Börtz, T. (2007) Betongen brinner: Om
utanförskap i upploppens Frankrike. Leopard förlag, Stockholm
Ceccato, V. & Haining, R. (2005) As- sessing the Geography of vandalism: Evidence from a Swedish city. Urban studies Vol. 42, no. 9, 1637-1656 Courtwright, DT. (1996) Violent land:
Single men and social disorder from the frontier to the inner city, Harvard university press
Kohen, DE., Brooks-Gunn, J., Leventhal, T. & Hertzman, C. (2002) Neighbor- hood Income and Physical and Social Disorder in Canada: Associations with Young Children’s Competencies. Child development Vol. 73, No. 6, 1844-1860
Emmelin, M. & Eriksson, M. (2012) Kan socialt kapital byggas in i våra bostadsområden och därmed förbättra invånarnas upplevda och mentala hälsa?, Malmökommisionen, åtkomst via malmo.se 20120915
Estrada, F. (2007) Ungdomsbrotts- lighetens utveckling, omfattning och struktur. I Estrada, F. & Flyghed, J, Den svenska ungdomsbrottsligheten, Studentlitteratur, pp 23-56
Franklin, GA., Pucci, PS., Arbadi, S., Brandt, M., Wahl, W. & Taheri, P. (2002) Decreased juvenile arson and firesetting recidivism after imple- mentation of a Multidisciplinary Prevention Program. Journal of Trauma-Injury Infection & Critical care,
Vol. 53, Issue 2, 260-266 Gerell, M. (2010) Bränder och
stenkastning I Herrgården – en studie i betydelse av kollektiv förmåga, Masteruppsats, Statsvetenskapliga institutionen, Lunds Universitet Gibson, CL. (2012) An investigation
of neighborhood disadvantage, low self control, and violent victimization among youth, Youth violence and juvenile justice 10: 1, 41-63 Gottfredson, MR. & Hirschi, T. (1990)
A general theory of crime. Stanford, Stanford university press
Granovetter, MS. (1973) The strength of weak ties. American journal of sociol- ogy. 1360-1380
Hagson, A. (2004) Stads- och trafik- planeringens paradigm: en studie av SCAFT 1968, dess förebilder och efterföljare. Chalmer University of Technology, Göteborg
Hallin, PO., Jashari, A., Listerborn, C. & Popoola, M. (2010) Det är inte stenarna som gör ont - Röster från Herrgården, Rosengård - om konflikter och erkännande, Malmö Publikationer i Urbana studier, Mapius 5
Hechter, M. & Horne, C. (Eds) (2003) Theories of Social Order : A Reader. Stanford University Press. Palo Alto, CA, USA
Helms, D. (1999) The use of dynamic Spatio-Temporal Analytical tech- niques to resolve emergent crime series, Las Vegas Police Department Jansson, CG. (1961) Socialekologiska
metoder. I Karlsson, G. (ed) (1961). Sociologiska metoder, Norstedts, Stockholm
Karlsson, S. (2011) Kulturarv Malmö A-Ö: Sofielund, åtkomst via malmo.
se 120730
Keizer, K., Lindenberg, S. & Steg, L. (2008) The spreading of disorder, Sci- ence Vol. 332, no. 5908., 1681-1685 Kings, L. (2011) Till det lokalas försvar:
civilsamhället i den urbana periferin, Arkiv Förlag
Kirk, DS. (2009) Unraveling the contex- tual effects on student suspension and juvenile arrest: the independent and interdependent influences of school, neighborhood, and family controls. Criminology Vol. 47, Issue 2, 479-520 Kolko, DJ. (Ed) (2002) Handbook on
firesetting in children and youth, Academic press, London
Kornhauser, RR. (1978) Social sources of delinquency, University of Chicago press, Chicago
Lichtenstein, P., Tuvblad, C., Larsson, H. & Carlström, E. (2006) The Swedish Twin study of Child and Adolescent Development: The Tchad study, Twin research and human genetics, Vol. 10, Number 1, 66-73
Lofland, L. (1973) A World of Strangers: Order and Action in Urban Public Space, New York: Basic Books. Lowenstein, L.F. (2003) Recent research
into Arson (1992-2000): Incidence, Causes and Associated features, predictions, comparative studies and prevention and treatment. Psychiatry, Psychology and Law, 10:1, 192-198 Malmö stad (2009) Områdesfakta för Malmö 2008, åtkomst via malmo.se 20120915
Mellgren, C. (2011) What’s neighbor- hood got to do with it? The influence of neighbourhood
context on crime and reactions on crime, Malmö University Health and Society Doctoral Dissertation 2011: 4 Markovitz, FE., Bellair, PE., Liska, AE.
& Liu, J. (2001) Extending social disorganization theory: Modelling the relationships between cohesion, disorder and fear. Criminology, Vol39, Issue 2
(1984) Crime, Fear and Control in Neighborhood Commercial Centres: An executive summary, NCJRS 94225 Meaney, R. (2004) Commuters and
marauders: An examination of the spatial behavior of Serial Criminals. Journal of investigative Psychology and Offender Profiling, 1: 121-137 Molnar, BE., Gortmaker, SL., Bull, F. & Buka, SL. (2004) Unsafe to play? Neighborhood Disorder and Lack of Safety Predict Reduced Physical Activity Among Urban Children and Adolescents. American Journal of Health Promotion, Vol. 18, No. 5, 378-386
MSB (okänt) Observatörsrapport: Anlagda brander och hot/våld mot räddningstjänsten. MSB 0169-10 Oberwittler, D. & Wikström, POH.
(2009) Why small is better: Advanc- ing the study of the role of behavioral contexts in crime causation. I Weis- burd, D., Bernasco, W. & Bruinsma, GJN. (Eds), Putting crime in its place: Units of analysis in geographic crimi- nology, Springer Science + Business, New York
Svensson, O. (2012) Grannsamverkan i flerfamiljshus – en effektiv och uthållig metod. Rapport från en utvärdering som genomförts som följeforskning. Åtkomst via hh.se 20120915
Park, RE. & Burgess, EW. (1925/1967) The city: Suggestions for investigation of Human behavior in the urban environment. University of Chicago press, London
Pettersson, M. & Szymanski, J. (2008) Studie av sambandet mellan räddn- ingstjänstens förebyggande insatser och anlagda skolbränder – analys av behovet av stöd och vägledning, Rapport nr 5283, Brandteknik och riskhantering Lund Tekniska Hög- skola, åtkomst via www.anlagdbrand. se 20120915
Pinsonneault, I. (2002) Developmental perspectives on Children and Fire. I
Kolko, DJ. (ed) Handbook on fireset- ting in children and youth. Academic press, London
Putnam, CT. & Kirkpatrick, JT. (2005) Juvenile firesetting: A research overview, Juvenile justice bulletin May 2005, US department of justice, åtkomst via ncjrs.org 20110803 Raudenbusch, SW., Johnsson, C.,
Sampson, RJ. (2003) A multivariate, multilevel Rasch model with ap- plication to self reported criminal behavior. Sociological methodology 33: 169-211
Rogers, B. (2010) The Woolwich model: Can citizens tackle anti-social behav- ior. RSA Studies essay 2/July 2010, åtkomst via rsa.org 20120915 Ross, CE. & Mirowsky, J. (1999)
DISORDER AND DECAY: The Concept and Measurement of Percieved Neighborhood Disorder, Urban Affairs Review, 1999, Vol. 34, No. 3, 412-432
Ross, CE. & Jang, SJ. (2000) Neighbor- hood Disorder, Fear, and Mistrust: The Buffering Role of Social Ties with Neighbors. American journal of Community Psychology, Vol. 28, No. 4
Rothstein, B. (2003) Sociala fällor och tillitens problem, SNS Förlag, Stockholm
Rowson, J., Broome, S., Jones, A. (2010) Connected communities: How social networks power and sustain the Big Society, RSA projects, åtkomst via rsa. org 20120915
Rutter, M. (2003) Crucial paths from risk indicator to causal mechanism. I Lahey, BB., Moffit, TE. & Caspi, A. (eds) Causes of conduct disorder and juvenile delinquency, Guilford press, New York
Sampson, RJ., Raudenbausch, SW., Earls, F. (1997) Neighborhoods and violent crime: A multilevel study of collective efficacy. Science 277: 918-24
Sampson, RJ. (2006) How does com- munity context matter? Social mechn-
isms and the exaplanation of crime rates. I Wikström, POH. & Sampson, RJ (Eds), Crime and its explanation: Contexts, mechanisms and develop- ment, Cambridge university press, Cambridge
Sampson, RJ. (2009) Disparity and diversity in the contemporary city: social (dis)order revisited. The British Journal of Sociology, Vol 60 issue 1, 1-31
Sampson, RJ. (2011) Great American city: Chicago and the enduring neigh- borhood effect, University of Chicago press, Chicago
Sampson, RJ. & Raudenbusch, SW. (1999) Systematic social observation of Public Spaces: A new look at disorder in urban neighborhoods. American Journal of sociology 105: 603-651
Sampson, RJ. & Raudenbusch, SW. (2004) Seeing disorder: Neighbor- hood stigma and the social construc- tion of “Broken windows”. Social psychology quarterly 67: 319-342 Sampson, RJ. & Graif, C. (2009) Neigh-
borhood Social Capital as Differential Social Organization: Resident and leadership dimensions. American Behavioral Scientist, 2009: 52; 1579 Sarnecki, J. (2009) Introduktion till
kriminologi. Studentlitteratur AB, Lund
Sennet, R. (1970/2008) The uses of disorder: Personal identity and city life, Yale University Press
Sixtensson, J. (2009) Hemma och främ- mande i staden: Kvinnor med slöja berättar. Malmö university publica- tions in urban studies, Malmö Skogan, W. (1986) Fear of crime and
neighborhood change. Crime and Justice, Vol. 8, 203-229
Skogan, W. (1990) Disorder and decline: Crime and the spiral of decay in American Neighborhoods. University of California Press, Berkely and Los Angeles, California
Snyder, J., Reid, J. & Patterson, G. (2003)
A social learning model of child and adolescent antisocial behavior. I Lahey, BB., Moffit, TE & Caspi, A. (eds), Causes of Conduct disorder and juvenile
delinquency. Guilford Press, New York Stark, MJA. Raine, WJ., Burbeck, SL. &
Davison, KK. (1974) Some empirical patterns in a riot process- American Sociological Review, Vol. 39 (Decem- ber): 865-876
Steenbeek, W. (2011) Social and physical disorder: How community, business presence and entrepreneurs influence disorder in dutch neighborhoods. ICS-dissertation, Utrecht Strandberg, L. (2009) Förstudie till
metodutveckling för identifiering och behandling av unga brandanläggare, Rapport nr 205-071, åtkomst via www.anlagdbrand.se 20120915 Svensson, O. (2012) Grannsamverkan i
flerfamiljshus - effektiv och uthållig metod: Rapport från en utvärdering som genomförts som följeforskning. DIVA, Högskolan Halmstad Svensson, Y. (2012) Embedded in a
Context:The Adaptation of Im- migrant Youth. Örebro Studies in Psychology 25, Örebro University, Örebro
Swaroop, S. & Morenoff, JD. (2006) Building community: The Neighbor- hood Context of Social Organization. Social Forces, Vol. 84, Issue 3, 1165-1695
Taylor, RB. (1988) Human Territorial Functioning: An empirical, evolution- ary perspective on individual and small group territorial cognitions, behaviours and consequences. Cam- bridge university press, Cambridge Taylor, RB. (1997) Social order and
disorder on street blocks and neigh- borhoods: Ecology, microecology, and the systemic model of social disorganization. Journal of
research in Crime and Delinquency, Vol. 34, 113-155
on policing Urban space. United nations
publication HS/072/11E, åtkomst via www.unodc.org 20120915 Van Hees, P. & Johansson, N. (2010)
Fallstudier – vilka tekniska faktorer spelar en roll vid anlagd brand i skolor, Rapport nr 3148, Lund, åtkomst via www.anlagdbrand.se 20120915 Weisburd, D., Lum, C., Yang SM. (2004)
Criminal careers of places: A longitu- dinal study”, NCJRS 207824, Weisburd, D. Bernaso, W. & Bruinsmaa,
GJN. (Eds) (2009) Putting crime in its Place: Units of Analysis iin Geographic Criminology. Springer Science + Business Media, New York Wierup, L. & Larsson, M. (2007)
Svensk maffia: En kartläggning av de kriminella gängen. Norstedts förlag, Stockholm
Wikström, POH. & Sampson, RJ. (2003) Social mechanisms of Community Influences on Crime and Pathways in criminality. I Lahey, BB., Moffit, TE & Caspi, A. (eds) Causes of Conduct disorder and juvenile delinquency, Guilford Press, New York Wikström, POH., Torstensson, M.,
Dolmén, L. (1997) Lokala problem, brott och trygghet i Stockholms län: Delrapport 1. Rapport från Prob- lemgruppen 1997:4, Polishögskolan, Solna
Wilson, JQ. & Kelling, GL. (1982) Bro- ken windows. The Atlantic Monthly, March 1982, 29-38
Boendeundersökning
Holma-‐Kroksbäck-‐Bellevuegården-‐Södertorp
2012
Denna enkät är ett samarbete mellan Malmö högskola och stadsdels-‐ förvaltningen i Hyllie. Målet med enkäten är att få en uppfattning om vad boende i Holma, Kroksbäck, Bellevuegården och Södertorp tycker om sina bostadsområden.
Resultaten kommer att analyseras på Malmö högskola och presenteras för de boende i områdena, stadsdelsförvaltningen och andra berörda myndigheter med förhoppningen att det ska leda till förbättringar av den lokala servicen och säkerheten.
Kryssa för det svar som passar bäst in på din åsikt. Alla åsikter är viktiga för undersökningen! Alla svar är helt anonyma.
Vid frågor går det att kontakta Manne Gerell vid Malmö högskola Tel: 040 665 81 25
Epost: manne.gerell@mah.se
Tack på förhand!
Bilaga 1
enkät
Vi vill börja med några allmänna frågor om ditt bostadsområde. Med bostadsområde menas det område som ligger inom ett par minuters gångavstånd från din bostad.
1. Hur trivs du i ditt bostadsområde?
Mycket bra Bra Varken eller Dåligt Mycket dåligt
2. Hur många år har du bott i din nuvarande bostad?
1 år eller mindre 1-‐5 år 6-‐10 år 11-‐20 år 20 eller fler år
3. Planerar du att bo kvar?
Ja Nej Vet ej
4. Vad är bra respektive dåligt med ditt bostadsområde?
Bra:_____________________________________________________________________ Dåligt:___________________________________________________________________
5. Vad tror du att människor som bor i ert bostadsområde tycker om området?
Mycket bra Bra Varken eller Dåligt Mycket dåligt
6. Vad tror du att människor som inte bor i ert bostadsområde tycker om området?
Mycket bra Bra Varken eller Dåligt Mycket dåligt
Nu vill vi fråga lite om sociala nätverk på din gård och i ditt bostadsområde.
7. Hur många känner du på din gård och som du hälsar på?
Ingen 1-‐3 personer 4-‐6 personer 7-‐9 personer 10 eller fler
8. Finns det någon på din gård eller bostadsområde som kan hjälpa dig med små tjänster (ex blomvattning, passa lägenhet när du är bortrest eller översättning)?
Ingen 1-‐3 personer 4-‐6 personer 7-‐9 personer 10 eller fler
9. Tycker du att människorna i det här bostadsområdet är villiga att hjälpa sina grannar?
Ja alltid Oftast Ibland Sällan Aldrig
10. Tycker du att man kan lita på människor som bor i ditt bostadsområde?
Ja, alltid Oftast Ibland Sällan Aldrig
11. Är du och dina grannar överens om hur det skall vara på er gård och i ert bostadsområde?
Ja, alltid Oftast Ibland Sällan Aldrig
12. Om några barn sprayar klotter på en byggnad i grannskapet, skulle då du ingripa?
Ja, alltid Oftast Ibland Sällan Aldrig
13. Om det var ett slagsmål framför ditt hus och någon får stryk eller blir hotad, skulle då du ingripa?
Ja, alltid Oftast Ibland Sällan Aldrig
14. Om några barn sprayar klotter på en byggnad i grannskapet, tror du att dina grannar skulle ingripa?
Ja, alltid Oftast Ibland Sällan Aldrig
15. Om det var ett slagsmål framför ditt hus och någon får stryk eller blir hotad, tror du att dina grannar skulle ingripa?
Ja, alltid Oftast Ibland Sällan Aldrig
Nu vill vi ställa några frågor om myndigheter och kontakter med dem.
16. Tycker du att polisen gör ett bra jobb när det gäller att ta itu med problem som är viktiga för de boende i ditt bostadsområde?
Ja, alltid Oftast Ibland Sällan Aldrig
17. Vet du vem du skall kontakta om du behöver hjälp av en myndighet exempelvis för att söka arbete eller utbildning?
Ja, alltid Oftast Ibland Sällan Aldrig
18. Vem vänder du dig i första hand till om du har problem med ett ungdomsgäng på din gård?
Fastighetsförvaltare Polis Kommun eller annan myndighet Vän/släkting
De följande frågorna handlar om förebilder för ungdomar.
Ja, många En del Få Inga Vet ej
20. Finns det personer i bostadsområdet som är dåliga förebilder för ungdomar?
Ja, många En del Få Inga Vet ej
De följande frågorna handlar om problem på gården och otrygghet i området.
21. Händer det att någon klottrar eller förstör något på er gård?
Ja varje vecka Någon gång per månad Någon gång per år Mer sällan
22. Händer det att ungdomar eller vuxna bråkar på er gård?
Ja varje vecka Någon gång per månad Någon gång per år Mer sällan
23. Har det hänt att du avstått från att delta i någon aktivitet på grund av otrygghet i området där du bor?
Mycket ofta Ofta Ibland Nej, sällan Aldrig
24. Vilka platser känner du dig otrygg på i ditt område (Flera eller inget alternativ möjligt)?
Gård Gata Busshållsplats Gångstråk i park Annan plats
25. Vad är det som gör att en del platser är trygga och andra platser är otrygga?
______________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________
De avslutande frågorna är bakgrundsfrågor för att vi ska veta att vi frågar människor med varierande bakgrunder och från olika gårdar inom bostadsområdet.
26. Vad är din huvudsakliga sysselsättning?
Arbetar Studerar Pensionär Arbetssökande Annat
27. Hur gammal är du?
15-‐25 år 26-‐40 år 41-‐60 år 61 eller äldre
28. Är dina föräldrar födda i Sverige?
Ja, båda En förälder Nej, ingen av dem
29. Hur är ditt hushåll sammansatt?
Ensamstående Ensamstående med Gift/sambo Gift/Sambo med hemmavarande barn hemmavarande barn
29. Skulle du säga att hushållets inkomster täcker era behov?
Ja Nej
30. Kön på den som besvarar enkäten
Man Kvinna
31. Adress
_____________________________________________________________
Adressen kommer att omvandlas till vilken gård adressen hör till och själva adressuppgiften sparas inte.
TACK FÖR ER MEDVERKAN!