5 områdena
6.6 Socialt kapital och oordning
Det kan konstateras att Holma uppvisar en hög och intressant variation avseende såväl socialt kapital som oordning. Södra Holma är av särskilt intresse då det avseende känd data över riskfaktor i form av hög andel låginkomsttagare inte skiljer sig särskilt från centrala Holma men ändå uppvisar betydligt lägre nivåer av observerad fysisk oordning och har gårdar där densiteten av fysisk oordning är låg. Det korrelerar väl med förekomsten av självförvaltningsgrupper på dessa gårdar som medfört en hög grad av sammanhållning och social kontroll30. Däremot visar datan från enkäten att detta inte får genomslag på grannskapsnivå. Det sociala kapitalet och den kollektiva förmågan är inte högre i Södra Holma än i centrala Holma med grannskapet Snödroppsgatan. Det högre sociala kapital som berättelserna från södra Holma nämner går att hitta i enkät- datan om specifikt de gårdar där självförvaltningen finns fokuseras, men det uppvägs av ett mycket lågt socialt kapital i övriga delar av grannska- pet. På grannskapsnivå är det kanske rimligare att förklara skillnaden mellan södra och centrala Holma utifrån skolan. Att skolan återfinns i centrala Holma har en direkt effekt som för brand utgör ungefär 2/3 av skillnaden mellan grannskapen. Det är också möjligt att skolan får en negativ inverkan på det omkringliggande grannskapet. Skolan får ur det perspektivet betraktas som en riskfaktor. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att skillnaden mellan grannskapen verkar utgöras dels av skolan och dels av den mikroplatseffekt med mindre fysisk oordning som fås på de specifika gårdar där självförvaltning och medföljande socialt kapital verkar som en skyddsfaktor.
För Brf Holma kan det konstateras att det bara är publika platser som ger en hög densitet av fysisk oordning samtidigt som berättelser om socialt kapital befinner sig på vad vi kan kalla för en medelnivå. Det stämmer väl överens med den teoretiska modellen då lägre nivå av riskfaktorer samt högre nivå av skyddsfaktorer relativt centrala Holma återspeglas väl i faktisk oordning. Detta överensstämmer också väl med enkätdatan som placerar Fosiedal ganska nära genomsnittet för socialt kapital och kollektiv förmåga i de studerade områdena.
30 En delmängd av denna effekt kan vara relaterad till en högre boen- destabilitet på dessa gårdar med resulterande effekt på demografin vilket framkom på ett seminarium med personal från Hyllie stadsdelsförvalt-
7 KroKSBäcK
I Kroksbäck har en fokusgruppsintervju genomförts med deltagare från de tre lokala hyresgästföreningarna samt en representant för självför- valtningen. En fokusgrupp för boende i bostadsrättsföreningen var planerad men endast två deltagare närvarade, båda aktiva i en pensio- närsförening. En föridentifierad nyckelperson hade koppling till Krok- sbäck efter att tidigare ha bott i området och haft sin förening baserad där, det är samma förening och nyckelperson som nämnts i kapitlet om Holma dit föreningen senare flyttade sin verksamhet. Två nyckelper- soner intervjuades genom snöbollsurval, varav en av har intervjuats. En representant vardera från HSB och MKB i området intervjuades som förvaltarrepresentanter. Totalt handlar det om 10 personer vars berättelser tillsammans med vissa resultat från enkätstudien samt ob- servationer och statistik kommer att utgöra stommen i detta kapitel. Av de intervjuade har två personer utländsk bakgrund. Totalt utgör det transkriberade intervjumaterialet för Kroksbäck 61 sidor.
I enkätmaterialet finns en tydlig snedfördelning avseende antalet tillhörande gruppen äldre i en jämförelse mellan grannskapen som potentiellt inverkar på resultaten. Bland enkätens respondenter utgörs 60% av respondenterna i Brf Kroksbäck och 51% av respondenterna i Sörbäck av den äldsta åldersgruppen medan endast 16% av responden- terna i Norrbäck utgörs av samma grupp. Den faktiska skillnaden mel- lan de olika grannskapen är okänd, men åtminstone avseende Sörbäck och Norrbäck kan det antas fina skevheter i datan. Detta kommer att problematiseras vidare senare i denna rapport.
7.1 grannskapen
Kroksbäck är ett stort delområde som totalt har 4627 invånare (2008, Malmö stad 2009). I denna studie behandlas dock ej det stora villaområde i västra Kroksbäck som utgör en separat del av delområdet. Huvudanled- ningen till detta är studiens fokus på flerfamiljshusområden, men avgräns- ningen har också visat sig rimlig empiriskt då villaområdet såväl fysiskt som socialt är avskilt från den andra delen. Samma avgränsning görs också
av Malmö stad för deras områdesprogram. Av Kroksbäcks totalt 1936 bo- städer utgör småhus 625 enheter eller ca 31%. Majoriteten av dessa ligger på den västra sidan om Lorensborgsgatan som utgör en fysisk barriär mel- lan de båda delarna av delområdet. Det är en hårt trafikerad väg där det endast finns två gångbroar över till andra sidan. Boende i flerfamiljshus betraktar också villaområdet som något separat och upplever inte att de boende i villaområdet vill höra till Kroksbäck (Brf Kroksbäck 110201: 12). Den officiella statistik som finns på delområdesnivå är på grund av det stora småhusområdet missvisande. För området som helhet är för- värvsfrekvensen 58 %, andelen med försörjningsstöd är 15% och 65% av befolkningen saknar eftergymnasial utbildning (Malmö stad 2009). I småhusområdet är inkomsterna högre än i flerfamiljshusen, och rim- ligen gäller motsvarande även för förvärvsfrekvens, försörjningsstöd och utbildningsnivå. Andelen ungdomar under 25 år är 34 % och andelen med utländsk bakgrund är totalt 52 %. Även avseende dessa variabler finns en skillnad mellan flerfamiljshus och småhus, och de faktiska siffrorna för flerfamiljshusdelen av Kroksbäck kan förväntas vara på ungefär samma nivå som Holma. De tre största invandrargrupperna är från Jugoslavien, Afghanistan och Libanon. Området har en lägre andel 1:or och 2:or än Holma, och en högre andel 3:or och lägenheter med 4+ rum. Det är därmed ett område som är mer anpassat för barnfamiljer med behov av större lägenheter. Området gränsar i söder till Hyllievång, i norr till Bel- levuegården, i öster till Kroksbäcksparken följt av Holma och i väster till stadsdelen Limhamn. Det finns tre infarter till området, varav den norra ansluter till bostadsrättsförening och villor medan de båda andra ansluter till hyresrättsbestånd i MKBs regi. Vägarna är nedsänkta och gångbroar är uppbyggda som transportväg för gång och cykling. De båda infartsvägarna till hyresrättslägenheter utgör skärningspunkter mellan bil och gång- och cykelnät och är därmed viktiga noder i transportnätverk i viss mån till- sammans med gångbroarna som binder samman gång- och cykelnätet i Kroksbäck med omkringliggande områden. Vid infartsvägarna finns också viss service samlad, MKBs kontor, en vårdcentral, en falafelkiosk, en biltvätt samt en liten affär.
Kroksbäck är rent fysiskt indelat i fyra tydliga delar, där de två in- fartsvägarna tillsammans med en stor gångväg kantad av lekplatser och natur utgör de fysiska gränserna. För att uppnå en enhetlig storlek på grannskapen har dock de två delar som åtskils av gångvägen, Norrbäck och Mellanbäck, slagits ihop till ett grannskap. De tre grannskapen blir då södra MKB (Sörbäck), norra MKB (Norrbäck) samt Brf Kroksbäck.
Karta 7.1 Kroksbäck med grannskapen Sörbäck, norrbäck och Brf Kroksbäck samt diverse platser av intresse. platser som angetts som otrygga markerade med stjärna.
Skillnaden mellan de båda MKB-grannskapen framträder inte lika tydligt från fokusgruppsintervju MKB Kroksbäck som var fallet i Holma, men grannskapen är ändå ganska tydligt definierade. En etnisk dimension på skillnader mellan grannskapen framträder dessutom i Kroksbäck.
”Nackdelen kan vara att det har blivit lite uppdelat här ute. Vi har mer arabisktalande på norrbäck till exempel. Varför det har blitt så vet jag inte men. Det är väl klart dom söker sig till sina närstående. Så vi har mer pakistanier, afghaner på Sörbäck. Blivit lite uppdelning så, och Kroksbäck är ju uppdelat, det är Norrbäck och Sörbäck. Så går snacket bland folket också.
M: Är det skillnad, räknar folk sin gemenskap som Sörbäck-Norrbäck.
IP: Ja. Ja det tror jag, lite, så enkelt är det.“ (Förvaltare MKB Kroks- bäck 110826: 1)
I en intervju konstateras också att det blir naturligt med indelningen i grannskapen helt enkelt för att det inte finns någon anledning att röra sig utanför sitt grannskap.
IP: Jaja. Här på gatan här. Det var ju samma när jag flyttade hit med grabbarna att man var ju där borta ju, man gick ner på gatan, tog bussen på morgonen. Sen har det vart så. Jag hade en arbetskollega som kom hit mycket på kvällarna, men han sa också att han bor på Sörbäck och då är man ju där liksom” (Nyckelperson 110930: 5)
Liksom fallet var i Holma är den symboliska gränsen mellan hyresrätter och bostadsrätter även här uttalad.
”M: I PRO är det någon från hyresrättsdelen också? IP2: Nej..
IP1: Jo det är någon som bor på MKB, men i huvudsak är det folk från bostadsrättsföreningen.
M: Det blir en ganska tydlig åtskillnad mellan bostadsrättsdelen och hyresrättsdelen.
IP2: Ja det är det.
M: Är det två olika områden? Är det två olika Kroksbäck eller är det ett Kroksbäck med två delar?
IP1: Dom som bor där borta tycker det är två Kroksbäck. Men vi har svårt att se det, vi har aldrig gjort någon skillnad så.
IP2: Dom har väl en egen pensionärsförening
IP1: Ja. Holma. Där finns två pensionärsföreningar. Men dom är ganska små. I vår PRO är det en ganska homogen medlemsskara, alltså svenskar, en och annan som har annan bakgrund, men dom har som regel kommit hit på 50-talet. ” (Brf Kroksbäck 110201: 8) ”IP: Ja det finns en stor skillnad. Jag vet inte, det är skillnad på bo- endet, status på boendet, dom jobbar och är inte hemma på dagarna. Men i Kroksbäck är det mesta boendet för arbetslösa eller nyinflyt- tade flyktingar eller folk som inte har utbildning. Även om MKB satsar på Kroksbäck så känns det att det är renare och med fina blom- mor där [brf]. Kroksbäck känns annorlunda som plats. Man känner att man kommer från ett högstatusområde till ett lågstatusområde. Det känns faktiskt. Jag vet inte varför.
M: Men bostadsrättsföreningen är också Kroksbäck.
IP: Det är Kroksbäck, men man känner en stor skillnad. Det finns en bostadsrättsförening i Holma också och det är samma sak. När man går mellan olika hus känner man en stor skillnad på hur fint och ordentligt det är. Vid MKBs hus är det, jag ska inte säga kaos, men rörigt kan man säga. Kanske det beror på folk, fattigdom, dom som bor där har jobb. Deras barn har mycket att göra. Men här är det många familjer som bor i små lägenheter så man lämnar barnen ute så att dom kan leka och så.
M: Din kvinnoförening, har ni folk som bor i bostadsrättsföreningen med också?
IP: Nej. .
M: Det låter som att det är två olika världar, har dom egna föreningar och så?
IP: Jag vet inte. Vi har inget samarbete eller något med dom att göra.” (Nyckelperson 110209: 4-5)
Då skillnaden mellan de båda grannskapen inom MKB Kroksbäck (Sörbäck och Norrbäck) inte är lika uttalad som i Holma kommer den fortsatta analysen av djupintervjuerna att framför allt fokusera på hy- resrätt kontra bostadsrätt samt Kroksbäck i relation till andra områden.