8 BelleVUegården
8.5 rumslig fördelning av oordning och otrygghet En stor skillnad mellan grannskapen gäller uppfattningen om otrygga
platser. Hålsjögatan har haft vissa problem med ungdomar tidigare, men uppfattas ändå som en trygg plats (Bellevue Stena 110215: 16-17). För Svansjögatan med låga hus anses det inte ha funnits några problem alls förutom avseende centret där det ibland funnits problem med ung- domar och mer generellt anses vara ett problem med puben.
IP4: Pizzerian [41:25]. IP1: Ja.
IP2: Aldrig
IP4: Jag går inte ens in där och handlar på dagen IP5: Nej..
IP4: Där sitter alkisarna, man vill inte gå in där. ” (Bellevue Stena 110215: 16)
Delsjögatan och Stensjögatan beskrivs på ett likartat sätt där det bland respondenterna uttrycks en allmän uppfattning om att det anses vara otryggt.
”IP: Ja, det är det. Dom tycker det är för dåligt upplyst på gångarna här. Men jag tycker det är rätt bra upplyst, och jag går nerifrån Per Albin Hanssons väg, cykelbana gångbana hela vägen ut, tar en halv- timme och det är belysning. Dom sa till mig på föreningen att jag inte fick gå för att det är mörkt, men och sa jag, det är ljust på gångbanan. Så nej, jag känner mig inte otrygg alls.” (Bellevue Delsjö 110303: 6) ”M: Är det några särskilda platser som känns särskilt utsatta eller otrygga eller så?
IP: Neejaaaa, jag tycker hela området. Jag tycker inte om att gå ut på natten här. Speciellt inte på andra sidan, Stensjö, tycker jag inte alls om att gå ut på natten. ..
M: Nej
IP: Nej, vi bommar igen på natten, jag bommar igen hela lägenheten. Så här har vi persienner och där har vi bara gardiner, för persiennerna tyvärr funkar inte, så att vi har gardiner som täcker hela fönstrena. Så att, nej. Det känns inte tryggt alls. Det är därför vi ska flytta. Så fort vi har chansen med mamma. Så är det. ” (Bellevue Delsjö 111125: 4)
Den högre graden av otrygghet som uttrycks av respondenter på MKBs sida får inte något entydigt stöd från enkätresultaten (Se Tabell 5.2), men däremot speglas det av en högre frekvens observerad oordning. De båda MKB-grannskapen uppvisar ungefär dubbelt så höga nivåer som
Stena-grannskapen avseende observerad oordning. För Delsjögatan och Hålsjögatan är en stor del av den observerade oordningen utanför bo- endeytorna. En stor del av den delmängden utgörs av klotter längs med stora gångvägar i utkanten av området där lek- och idrottsplatser finns. För Delsjögatan utgörs också en relativt stor andel av den södra utkanten av grannskapet med väg, affär samt skola. Den enda signifikanta hotspot som finns inom boendeytorna är placerad i området runt fotbollsplanen på Stensjögatan. Här kan noteras att Stensjögatan är det grannskap i undersökningen där flest anger gården som otrygg plats vilket pekar mot den inverkan som fotbollsplanen och de ungdomar som vistas där får. Samtidigt ska det konstateras att det ändå bara är 10 % som anger gården som enda alternativ. För anlagd brand framkommer ett mönster som liknar det för observerad oordning, men en skillnad är här att det inte finns några platser med en densitet utanför första kvartilen i de fyra grannskapen. När det gäller uppfattad oordning utmärker sig Del- sjögatan genom att ha högre nivåer av uppfattad social oordning och Stensjögatan genom att ha högre nivåer av uppfattad fysisk oordning. Det kan eventuellt relateras till vilka relativa förväntningar som finns kopplade till området. I Holma och Kroksbäck där de faktiska nivåerna av fysisk oordning är betydligt högre finns också en historia och ett rykte som kan göra att boende förväntar sig den typen av oordning. Den typen av potentiella samband kommer att diskuteras vidare i kapitel 11.
8.6 Socialt kapital och oordning
Det finns tydliga skillnader mellan Hålsjö- och Svansjögatan å ena sidan och Delsjö- och Stensjögatan å andra sidan avseende sociala nätverk där de båda Stenagrannskapen har aktiviteter och liknande för de boende som bör generera starkare lokala nätverk. Däremot är den uttryckta skillnaden mellan grannskapen i faktiskt samhörighet och kontroll inte lika uttalad i intervjumaterialet. För Svansjögatan och ett hus på Hålsjögatan finns indikationer på högra sammanhållning, men den övergripande skillnaden mellan Hålsjögatan och Delsjö/Stensjö framstår som liten. I enkätmaterialet syns däremot en tydlig skillnad där Delsjögatan och Stensjögatan registreras för låga värden, medan Svan- sjögatan har mycket höga värden för socialt kapital och Hålsjögatan placerar sig över genomsnittet. Vi kan därmed säga att det finns starkare skyddsfaktorer i framför allt Svansjögatan. Delar av skillnaden i faktisk
oordning mellan de olika grannskapen kan rimligen också förklaras uti- från en större förekomst av riskfaktorer i de båda MKB-grannskapen. Statistik över andelen ungdomar fördelat på grannskap saknas, men vi vet att den genomsnittliga inkomsten är lägre för MKBs områden, och nyckelpersoner har uttryckt en uppfattning att det också finns fler av vad de benämner ”socialfall” inom MKBs bestånd. Dessutom inverkar den fotbollsplan som finns på Stensjögatan genom att vara en attraktiv plats för ungdomar att vistas på, även åtminstone i någon mån för ungdomar från Kroksbäck. Detta kan också relateras till att det naturliga stråket för att röra sig mot centrum från Kroksbäck passerar via utkanterna av Delsjögatan och Stensjögatan.
Sammantaget kan konstateras att det är svårt att göra någon entydig analys av Bellevuegården, men att det finns indikationer som pekar mot att en kombination av risk- och skyddsfaktorer kan förklara skillnaderna mellan Svansjö-Hålsjö å ena sidan och Stensjö-Delsjö å andra sidan. När det gäller Delsjögatan är en möjlig tolkning av datan att det relativt mer utsatta områden är en låg nivå av riskfaktorer vilket medför att grannskapet trots ett mycket svagt värde på socialt kapital som skydds- faktor registreras för medelhöga nivåer av oordning. Ett oroväckande tecken är att två av nyckelinformanterna angav att de ser problemen i Bellevuegården som så allvarliga att de planerar att flytta därifrån. Om viktiga noder i lokala nätverk väljer att lämna området finns en risk att det sociala kapitalet urholkas och leder till en försämring av grannska- pens förmåga att hantera problem. Det är också intressant att relatera till respondenter från Holma och Kroksbäck som inte angav att de såg en flytt från sina områden som ett alternativ, vilket tas upp i kapitel 11.
9 Södertorp
I Södertorp har endast fyra intervjuer genomförts, med en förvaltar- representant och en boende från vardera bostadsrättsföreningen. Söder- torp är betydligt mindre än de andra tre områdena, hela området är bara något större än dem grannskap som diskuterats i de tidigare områdena. Södertorp har vidare en högre inkomstnivå, lägre andel ungdomar samt lägre andel med utländsk bakgrund. Som visas finns det dessutom en betydligt lägre grad problem i området och detta kapitel är avsevärt kortare än de fyra andra områdeskapitlen.
9.1 grannskapen
Södertorp har totalt 1268 invånare (2008, Malmö stad 2009). Det finns 800 lägenheter fördelade på två bostadsrättsföreningar som utgör ”na- turliga” grannskap separerade av en yta med gångväg och grönområde. Grannskapen är relativt likartade sett till struktur och demografi, och området som helhet är tydligt avskilt från omkringliggande områden. Södertorp är också ett område som präglas av en lägre grad av fattig- dom. Förvärvsfrekvensen är 70 %, andelen med försörjningsstöd är 1 % och 66 % av befolkningen saknar eftergymnasial utbildning (Malmö stad 2009). Andelen ungdomar under 25 år är betydligt lägre än i de andra områdena, 11 %, liksom andelen med utländsk bakgrund, 26 %. Lägenhetsbeståndet består till absolut största delen (89 %) av 2:or och 3:or. De största invandrargrupperna är från Polen, Jugoslavien, Bosnien-Hercegovina, Iran och Rumänien. Området gränsar i söder till Holma, i öster till Gröndal och i norr till Borgmästaregården. Västerut ligger koloniområdet Ärtholmen följt av Bellevuegården och nordväst finner man stadionområdet. Vid Stadionområdet finns också en stor Coop Forum butik. De båda bostadsrättsföreningarna har en infartsväg vardera med parkeringsytor. Längs med utkanten av Brf Södertorp går en gångväg från Holma som efter bostadsrättsföreningen går genom ett litet grönområde med en förskola innan det leder fram till Brf An- neberg. Vid det nordöstra hörnet av Brf Anneberg finns ett gatukök och nordväst om grannskapet ligger en stor Coop Forum.
Karta 9.1. Södertorp med grannskapen Brf anneberg och Brf Södertorp. coop samt gatukök umärkt, platser som angivits som otrygga i intervjuer markeras med *.