orsaker till socialt kapital

Ett uttalat syfte med detta forskningsprojekt är också att om möjligt identifiera vägar att stärka det sociala kapitalet som instrument för att minska anlagda bränder och skadegörelse. Det blir då av vikt att bättre förstå vilka variabler som inverkar på socialt kapital och kollektiv för- måga, något som försökte undvikas i det första avsnittet av detta kapitel. Därför kommer nu att testas vilka samband som finns med kollektiv förmåga både på individnivå och på grannskapsnivå. På grannskapsnivå förväntas det finnas relativt få samband givet det låga antalet analy- senheter, men det är en bra utgångspunkt för analysen. Som nämnts i teorikapitlet är kollektiv förmåga normalt kopplat till fattigdom, bo- endestabilitet och heterogenitet och variabler som fångar den typen av fenomen utgör därför utgångspunkt för analysen.

10.4.1 Socialt kapital på grannskapsnivå

På grannskapsnivå inleds analysen med att testa bivariata samband för två olika mått för fattigdom, subjektiv fattigdom från enkäten samt den data som extrapolerats från SCB data över inkomster. Heterogenitet testas med andel utländsk bakgrund och boendestabilitet med aggrege- rad data på hur länge respondenter bott i området och ett sammansatt mått där den datan slås samman med en variabel för boende i bostadsrätt som kan tänkas ge högre boendestabilitet (jfr Sampson & Wikström 2007). Alla samband utom det sammansatta måttet på boendestabilitet i relation till kollektiv förmåga är signifikanta som kan ses i tabell 10.28 i bilaga. Utifrån detta skapas en modell 1 där vi tar med en variabel vardera för fattigdom, heterogenitet och boendestabilitet utifrån signi- fikansnivåer. Modell 1 ger inga signifikanta samband. I modell 2 tillförs kontroller för kön och ålder. Endast variabeln för kön är signifikant. När så variabler av bakgrundskaraktär tas med i modellerna är det dags att införa modeller av mer social karaktär. I modell tre tillförs sociala nät- verk och socialt stöd. Analysen visar att inga signifikanta samband finns, inte ens intercepten. Separata kontroller har också gjorts där modell 3 istället inkluderat otrygghet och fastighetsägartyp men inte heller det ger några signifikanta samband.

tabell 10.29. Kollektiv förmåga på grannskapsnivå.

Modell 1 Modell 2 Modell 3

SCB Fattigdom Utl bakgr Boendestab -,044 (,165) ,940 (,690) -,064 (,260) -,077 (,142) 1,542 (,710) -,229 (280) -,060 (,191) 1,380 (,924) -,069 (,436) Andel endast kvinna

Andel 61+ -2,157* (,733)1,274 (,730) 1,095 (1,084)-2,093 (,930) Sociala nätverk Socialt stöd ,070 (,042),186 (,565) Intercept 2,609* (1,014) 3,628** (,873) 2,232 (2,866) N Justerad r2 _,45712 _,70512 _,58912

Motsvarande resultat fås också om istället för kollektiv förmåga soci- alt kapital väljs som beroende variabel. Då socialt kapital inkluderar variabler för nätverk, stöd och normer kan samband mellan dessa inte testas, men huruvida nätverk och normer inverkar på kollektiv förmåga testas. Sociala nätverk är signifikant korrelerat med kollektiv förmåga, men sambandet bortfaller om kontroller tillförs för kön och ålder (data visas ej). För sociala normer finns ett samband i en tom modell och vid kontroll för kön och ålder, men sambandet bortfaller efter kontroll för fattigdom och/eller utländsk bakgrund (data visas ej).

Det kan konstatera att inga signifikanta linjära samband hittas för att förklara socialt kapital eller kollektiv förmåga på grannskapsnivå.

10.4.2 Socialt kapital på individnivå

På individnivå finns fler analysenheter och därför större möjlighet att utforska datan för att analysera vilka variabler som kan inverka på socialt kapital. Först testas bivariata samband mellan socialt kapital och bak- grundsvariabler för sysselsättning (arbetslös/annan), utländsk bakgrund, endast kvinna, ålder 61+, singel samt subjektiv fattigdom (Tabell 10.28 i Bilaga). Alla variabler utom sysselsättning är signifikant korrelerade med indexet över socialt kapital, och många av variablerna är också kor- relerade med varandra. Teoretiskt är utsatthet, och särskilt fattigdom, en viktig variabel liksom i mindre grad heterogenitet och boendestabilitet. I modell 1 testas därför subjektiv fattigdom kontra socialt kapital. I modell 2 tillföra hur länge man bott på platsen, i modell 3 utländsk bakgrund samt i modell 4 både utländsk bakgrund och hur länge man bott på platsen. I modell 5 slutligen tillförs också kön och dummy för

äldsta åldersgruppen. Subjektiv fattigdom är signifikant i alla modeller. Utländsk bakgrund är signifikant tills kontroll för kön och ålder tillförs. I den sista modellen är förutom fattigdom även kön signifikant.

tabell 10.30. Socialt kapital och bakgrundsvariabler, dummykodade. linjär regression, ostandardiserade beta-värden. Högsta möjliga värde på socialt kapital 1 och lägsta 5.

M1 M2 M3 M4 M5 Sub fattig ,245*** (,066) ,215 ** (,065) ,219 ** (,066) ,202 ** (,065) ,203** (,065) Bott länge -,075 ** (,023) -,061* (,024) -,049 (,026) Utländsk bakgrund ,177 ** (,058) 0,121 * (,060) ,084 (,063) Endast kvinna Ålder 61+ -,138* (,058)-,076 (,068) Intercept 2,809*** (,034) 3,071*** (,087) 2,730 *** (,042) 2,968*** (,100) 3,059*** (,106) N Justerad r2 _,023548 _,040545 _,038548 _,045545 _,054545

Den delmängd av socialt kapital som är av störst intresse såväl teore- tiskt som empiriskt utifrån datan som används är kollektiv förmåga. Teoretiskt är det som nämnts kopplat till fattigdom, heterogenitet och boendestabilitet, men också till exempelvis sociala nätverk. Därför tes- tas hur andra dimensioner av socialt kapital inverkar på den kollektiva förmågan. Som resultatet visar (Bilaga tabell 10.30) finns bivariata sam- band mellan sociala nätverk, socialt stöd, sociala normer samt kollektiv förmåga. Dessa provas nu att tillföras en variabel i taget i modell 1-3. Som visas i tabell 10.31 är variabeln sociala nätverk signifikant om än svagt korrelerat med kollektiv förmåga i den tomma modellen. Sam- bandet och signifikansen försvagas dock när först normer och sedan socialt stöd tillförs. I modell 3 är sociala nätverk inte längre signifikant, och det kan konstateras att det verkar som att nätverken inte är viktiga i sig, utan genom den information och de resurser som kan förmedlas via nätverken i form av normer och stöd vilka är signifikanta variabler. I modell 4 tillförs kontroll för kön och fattigdom som visat sig vara signifikant korrelerade med socialt kapital. I modell 4 är nätverk fortsatt insignifikant medan normer och stöd har hög signifikans. Av de båda kontrollvariablerna är variabeln för kön också signifikant. 47

47 Samma resultat kvarstår om ålder, sysselsättning, civilstånd och utländsk bakgrund tillförs modellen.

tabell 10.32. Kollektiv förmåga och andra dimensioner av socialt kapital. linjär regression. ostandardiserade beta-värden.

M1 M2 M3 M4 Sociala nätverk ,127*** (,025) ,067** (,023) ,032 (,024) ,024 (,024) Sociala normer ,371*** (,027) ,346*** (,027) ,342*** (,028) Socialt stöd ,172*** (,037) ,172*** (,037) Sub fattigdom Kvinna -,140 * (,059),088 (,067) Intercept 2,505*** (,065) 1,676 *** (,083) 1,100*** (,149) 1,190*** (,156) N Justerad r2 _,042585 _,282565 _,306559 _,303548

När nu vilken inverkan bakgrundsvariabler på individnivå och andra dimensioner av socialt kapital har på kollektiv förmåga har analyserats testas slutligen också vilken inverkan som variabler kopplade till boen- det kan ge. Här används antalet våningar i respondentens trappuppgång samt dummyvariabler för att bo i allmännyttan och för att bo i bostads- rättsförening. Antal våningar valdes som utgångspunkt eftersom det är en återkommande föreställning från det kvalitativa materialet i detta forskningsprojekt att höghus är förknippat med sämre socialt kapital. I modell 1-3 tillförs dessa variabler var för sig, i modell 4 tillförs sedan kontrollvariabler för kön och subjektiv fattigdom och i modell 5 kon- trolleras slutligen om en eventuell effekt är relaterad till sociala normer och stöd eller är oberoende av dessa.

tabell 10.33. Kollektiv förmåga. ostandardiserade beta-värden.

M1 M2 M3 M4 M5 Antal våningar ,002 (,015) ,012 (,014) ,012 (,015) ,009 (,015) -,007 (,013) MKB ,401*** (,067) ,442*** (,097) ,396*** (,099) ,255** (,090) Bostadsrätt ,058 (,099) ,053 (,099) ,135 (,090) Kvinna Sub fattigdom -,139* (,069),116 (,078) -,121* (,061),049 (,070) Soc stöd Soc normer ,331*** (,029),173*** (,036) Intercept 2,784*** (,098) 2,542*** (,103) 2,497*** (,129) 2,586*** (,139) 1,138*** (,187) N Justerad r2 _-,002552 _,057552 _,056552 _,061542 _,303520

Antal våningar visar sig sakna samband med kollektiv förmåga i samt- liga modeller. De variabler som är signifikanta är boende i MKB, kön samt socialt stöd och sociala normer. Av intresse kan vara att notera att bostadsrättsförening i modellerna inte har någon betydelse, men samtidigt ska det då noteras att det endast är två grannskap som varken tillhör gruppen MKB eller gruppen bostadsrättsföreningar.

Sammanfattningsvis kan konstateras att det inte kunde påvisas några signifikanta samband på grannskapsnivå som kan förklara nivåer av kollektiv förmåga och socialt kapital annat än den oordning som analyserats i tidigare avsnitt. Som nämnts i metoddelen har ju denna studie den svagheten att måtten för socialt kapital är insamlade efter måtten för oordning, och rent formellt bör alltså eventuell kausalitet ha den riktningen att oordning inverkar menligt på det sociala kapitalet. På individnivå finns också andra samband som kan bidra till förklaringen. Upplevd fattigdom är korrelerat med lägre nivåer av socialt kapital, och med kollektiv förmåga om inte kontroll görs för andra dimensioner av socialt kapital. Att vara kvinna är signifikant positivt korrelerat med socialt kapital. För kollektiv förmåga kan konstateras att de viktigaste variablerna är andra dimensioner av socialt kapital i form av stöd och normer, men att också boende i MKB är en viktig variabel samt att det finns en effekt kopplad till kön. I nästa kapitel ska dessa analyser utvecklas för att utifrån det kvalitativa materialet mer utförligt analysera skillnader mellan olika levnadssituationer i grannskapen och hur det sociala kapitalet byggs upp eller förstärks.

11 FörKlaringar ocH orSaKer

till Bränder, SKadegörelSe

ocH Socialt Kapital

I detta kapitel ska framträdande teman från intervjumaterialet analy- seras mer övergripande och kontrasteras mot resultat från enkät och annan data. Tanken är att försöka utveckla förståelsen för hur de förhål- landen och samband som visats i tidigare kapitel fungerar samt resonera kring vad det är som ger socialt kapital och kollektiv förmåga och hur det kan stärkas. Nedanstående frågor står i fokus för detta kapitel.

7. Vad beror det sociala kapitalet och särskilt den kollektiva förmågan på?

8. Vilka möjligheter finns att stärka det sociala kapitalet i dessa områden?

En rad övergripande teman har identifierats utifrån det material som insamlats och kommer att diskuteras i detta kapitel relaterat till fråge- ställningarna. Det handlar om rykte och stigmatisering, invandring och segregation, eldsjälar och förebilder, polisens roll samt modernisering som övergripande sociala processer av intresse för att förstå situationen. Som bakgrund till denna analys finns de slutsatser kring förklaringar till socialt kapital som gjordes i det förra kapitlet där boendeform och subjektiv fattigdom visade sig vara betydelsefulla.