Bakgrunden till studien är den ökande textanvändningen, framför allt i bedömningssyfte, i ämnet idrott och hälsa, vilket inom idrotts- och hälsoforskning ifrågasatts men också lyfts fram som potentiellt meningsfullt. Syftet med studien är att undersöka skriftliga bedömningskommentarer under två undervisningsblock med en skriftlig examinations- uppgift i idrott och hälsa på högstadiet. Detta görs genom att undersöka innehåll, attityd och intertextualitet i lärarens skriftliga bedömningskommentarer. Syftet konkretiseras av följande forskningsfrågor: 1) Vad bedöms i bedömningskommentarerna och vilken attityd uttrycks? 2) Vilka texter och diskurser är bedömningskommentarerna kopplade till?
Såväl skrivande som bedömning av skrivande ses som kommunikativa handlingar i social praktik, och intertextualitet och attityd är viktiga teoretiska begrepp i studien. Det viktigaste materialet är lärarens skriftliga bedömningskommentarer och texter använda för planering, undervisning och bedömning. Studien är en del av ett etnografiskt projekt där en högstadieklass idrottsundervisning följs under tre terminer.
Resultaten visar att det framför allt är ämnesspecifika kunskaper som erkänns genom skriftliga bedömningspraktiker, vilket kan tolkas som att skrivandet i det här fallet är en del av ämnesinnehållet. Förekomsten av skriftliga bedömningsuppgifter kan både för- svåra och underlätta för elever att visa sina kunskaper i idrott och hälsa. Lärarkom- mentarerna riktas framför allt till globala textnivåer och förtjänster i elevtexterna lyfts fram i större utsträckning än brister. Lärarkommentarerna har i stor utsträckning intertextuella kopplingar till kursplanen, och de identifierade diskurserna är främst idrottsämnesspecifika.
Inledning och syfte
Läsande och skrivande har alltid haft en viktig roll i de flesta skolämnena. På senare år har användning av skrift även ökat i ämnen som tidigare inte varit text- medierade, exempelvis idrott och hälsa. Tendensen är densamma i samhället i stort: textanvändning ökar i yrken som tidigare inte förknippats med det (Karlsson 2006), och möjligen har skrivande ökat mer än läsande (jfr Brandt 2015). I skolan är en anledning till ökat skrivande det faktum att bedömning, vilken också alltid haft en självklar plats i skolan, under senare tid fått en alltmer framskjuten roll, inte minst på grund av kraven på mätbarhet och möjlighet till granskning. Nya läroplaner med betoning på resonemang tycks också ha ökat textanvändningen i bedömningssyfte, och inom viss idrotts- och hälsoforskning har det faktum att text betraktas som mer värdefullt än ”förkroppsligat lärande” ifrågasatts (Tolgfors 2017:193). Å andra sidan menar många skrivforskare att skrivande och skrivundervisning bör vara ett ansvar för alla skolämnen (se nedan). Detta skapar frågor om vilket skrivande som kan vara ämnesrelevant, det vill säga en del av
191 ämnesinnehållet, i exempelvis idrottsämnet, eller vilka kunskaper i ämnet som kan bedömas genom skriftliga bedömningspraktiker.
I den här studien förstås bedömning i en vid bemärkelse utifrån vad som erkänns som giltiga kunskaper i de undersökta kontextbundna sociala praktikerna (jfr Torrance 2012; jfr Selander & Kress 2010) men också som en värdering riktad mot mänskligt beteende (Martin & White 2005). Bedömningen kan sägas börja i styrdokumenten, vilka bestämmer såväl målen för undervisningen som innehållet genom vilket målen ska nås och kunskapskraven mot vilka kunskaperna ska bedömas. Skrivningarna i styrdokumenten konkretiseras och kommuniceras av lärare på olika sätt i undervisningen.
Syftet med den undersökning som presenteras här är att undersöka innehåll, attityd och intertextualitet i skriftliga bedömningskommentarer i idrott och hälsa på högstadiet under två undervisningsblock, varav det ena examineras med både en skriftlig och en praktisk uppgift och det andra genom bara en skrivuppgift. Syftet konkretiseras genom följande forskningsfrågor:
1. Vad bedöms i bedömningskommentarerna och vilken attityd uttrycks? 2. Vilka texter och diskurser är bedömningskommentarerna kopplade till? Studien är en del av ett doktorandprojekt där skrift- och bedömningspraktiker i ämnet svenska och ämnet idrott och hälsa studeras i delvis jämförande syfte.
Tidigare forskning
Bedömning i ämnet idrott och hälsa har historiskt varit inriktad på kvantitativ mätning av fysiska förmågor, som att springa fort eller hoppa högt, medan dagens läroplan ställer krav på en kvalitativ bedömning av rörelseförmågan och av kunskaper om hälsa samt av elevens förmåga att reflektera över sina kunskaper (Larsson & Redelius 2008; Svennberg 2017). Det senare har ökat förekomsten av skriftliga bedömningspraktiker, vilket kritiserats, bland annat för risken med en ny sorts mätning med ett ”skriftligt måttband” (Tolgfors 2017:202). Men de nya praktikerna har också lyfts fram som relevanta och meningsfulla för många elever (Mintah 2003; Penney et al. 2009).
Forskning om lärarrespons rör mestadels elevtexter i modersmåls- och språkämnena, och mig veterligen finns ingen studie om lärarrespons till elevtexter i ämnet idrott och hälsa. I modersmålsämnena tycks det vanligt att kommentera texternas yta, exempelvis stavning och interpunktion, det vill säga lokala textnivåer, snarare än globala textnivåer som disposition eller genre, och be- dömningen pekar ofta på brister snarare än förtjänster (Bergman-Claeson 2003; Kronholm-Cederberg 2009; Parmenius Swärd 2008).
Inom forskning om skrivande i andra ämnen än modersmålsämnet kan man tala om två delvis olika paradigm eller förhållningssätt till skrivande: att skriva
192
(”learning to write”, t.ex. Rose 2005). Det första förhållningssättet har ett kognitivt perspektiv och betonar skrivandets roll för lärande i de olika ämnena. Det andra förhållningssättet har ett socialt perspektiv med utgångspunkten att ämneskulturen i de olika ämnena tvingar fram olika texter, vilket innebär att ämneslärare bör lära ut det specifika skrivandet i varje skolämne (jfr Martin & Rose 2008). De två perspektiven har dock på senare tid förenats i olika forsk- ningskontexter där betydelsen av skrivande i alla ämnen framhålls (se t.ex. Krogh 2014; jfr Berge & Skar 2015). Det finns ett växande intresse för de olika ämnenas egenart och för betydelsen av lärares medvetenhet om det språk som konstituerar det egna ämnet (Smidt 2011; jfr Cassidy et al. 2019).
Skrivande i idrottsämnet är inte särskilt uppmärksammat i litteraturen, men nyare studier har betoning på det ämnesspecifika skrivandet, på att utveckla och visa kunskaper på flera sätt och på lärande i ett bredare perspektiv (Chandler- Olcott 2017; Klinkenborg & Bentley 2018).
Teoretiska perspektiv och centrala begrepp
Grundläggande för det teoretiska ramverket i denna studie är synen på såväl skrivande som bedömning av skrivande som kommunikativa handlingar i social praktik och att texter både påverkar och påverkas av sin omgivning. De skriftliga bedömningspraktiker som undersöks i denna studie kommer till uttryck i skrifthändelser, det vill säga händelser där skrift har en roll. De skriftliga bedömningspraktikerna är situerade i idrottsundervisningen där de får sin mening, samtidigt som de också påverkas av en vidare social och kulturell kontext (jfr Barton & Hamilton 1998).
Vilken social och kulturell kontext som påverkar dessa skriftliga bedömnings- praktiker undersöks med hjälp av begreppet intertextualitet. Intertextualitet har att göra med texters relationer till andra texter men också i ett vidare perspektiv till andra genrer och diskurser (Fairclough 1992). I studien används begreppet för att undersöka manifest intertextualitet (”manifest intertextuality”) och inter-
diskursivitet (”interdiscursivity”) (Fairclough 1992:104). Manifest intertex-
tualitet kommer enligt Fairclough (1992) till uttryck genom att texter explicit ”finns” i andra texter, exempelvis i form av citat. Interdiskursivitet är en mer abstrakt företeelse, eftersom det inte längre rör sig om konkreta texter som finns närvarande i andra texter, utan om olika konventioner eller normer från genrer och diskurser (Björkvall 2003:79). Diskurs förstår jag i likhet med Björkvall (2003) som i text (i vid bemärkelse) representerade sätt att se på och tänka om verkligheten.
Skriftliga bedömningskommentarer uttrycks genom värderande ord och uttryck vilka riktas mot något. Vad detta något är får betydelse för hur kom- mentarernas koppling till ämnet idrott och hälsa kan förstås. Vad värderande ord och uttryck riktas mot undersöks med hjälp av begreppet attityd som är en del av
193 appraisal-teorin (Martin & White 2005), en semantiskt grundad teori om positiv eller negativ värdering (”appraisal”, se mer nedan).
Metod och material
Studien är en del av ett projekt där en skolklass idrottsundervisning följs under tre terminer, två i årskurs 8 och en i årskurs 9. Ansatsen kan bäst beskrivas som ett etnografiskt perspektiv (jfr Green och Bloome 1997:183). De använda metod- erna är deltagande observation med fältanteckning och videoinspelning, foto- grafering, informella samtal, semistrukturerade intervjuer med läraren och eleverna och insamling av texter. Därmed är materialet rikt och kan användas för att försöka skildra skolpraktiken på ett fylligt sätt (jfr Geertz 1973).
Materialet (tabell 1) till denna delstudie hämtas från undervisning inklusive textbedömning under två undervisningsblock: musikuppvärmning och planering och utvärdering av träning, men det som främst analyseras är lärarens skriftliga bedömningskommentarer (se nedan). Studiens etnografiska grund har lett till delstudiens frågor om textbedömning, och det etnografiska materialet används för att förstå bedömningskommentarerna.
Tabell 1. Material
Fältan-
teckningar Video- och ljudupptagningar Fotografier Lärartexter Elevtexter från 12 lektioner: 9 renskrivna A4-sidor 2 lärarintervjuer och 3 grupp- intervjuer av elever: 25 A4-sidor transkriberat videofilm från teoretiska genomgångar: 10 A4-sidor transkriberat taveltexter,
skyltar planeringsdoku-ment bedömnings- mallar lärarens kommentarer till elevtexterna 26 uppvärmnings- program 20 tränings- dagböcker
Eleverna skriver två texter: ett uppvärmningsprogram till musik och en träningsdagbok. Det material som analyseras språkligt är, som nämnt, lärarens skriftliga kommentarer till dessa elevtexter (tabell 2). Artikeln är alltså tydligt textorienterad, samtidigt som textanalysen är grundad i den etnografiska förståelsen.
194
Tabell 2. Det språkligt analyserade materialet
Analyserad text Antal
Bedömningskommentarer i träningsdagböckerna 219 Sammanfattande bedömningskommentarer till träningsdagböckerna 20 Bedömningskommentarer till musikuppvärmningsprogrammet 186
Läraren är i yngre medelåldern och har arbetat som lärare i 15 år. Skolan ligger i ett villaområde i Mellansverige och klassen består av 25 elever: 12 pojkar och 13 flickor. Alla elever och föräldrar lämnade informerat samtycke till deltagande. Under musikuppvärmningsblocket deltog jag i sex av sju lektioner och två av fem redovisningstillfällen. Under blocket ”planera och utvärdera träning” deltog jag i fyra av fem lektioner. Dessutom intervjuade jag läraren och grupper av elever i samband med båda blocken och samtalade med läraren och elever före, under och efter lektionerna.
Lärarkommentarerna till elevtexterna analyseras med hjälp av en texttema- analys inspirerad av Jämtelid (2002) och Hellspong och Ledin (1997). Analysen syftar till att undersöka vad lärarkommentarerna handlar om. Temat ses då som en övergripande innehållslig kategori, snarare än en formell och grammatisk kate- gori som i den traditionella textlingvistiken (jfr Jämtelid 2002:67ff). Jag söker alltså identifiera de teman som förekommer i kommentarerna, och frågan blir då
vad läraren kommenterar. I följande exempel nämns ordet puls i varje kom-
mentar: ”Markera pulsen tydligare”, ”Hålla puls”, ”Ligger inte riktigt i puls till musiken”, ”Du behöver jobba med att hitta pulsen”, ”Ur puls på steg och klapp”. I en av kommentarerna har läraren, som syns, till och med strukit under ordet puls. Temat i den sista kommentaren skulle kunna vara steg eller klapp, men med hjälp av det etnografiska materialet dras slutsatsen att puls är temat. I resultat- redovisningen markeras teman med stor bokstav, exempelvis Puls.
För en mer nyanserad bild av lärarkommentarerna görs även en attitydanalys av dem (Martin & White 2005). En sådan analys har alltså att göra med positiv eller negativ värdering, och huvudkategorierna är affekt, bedömning och upp-
skattning.1 Enkelt uttryckt handlar affekt om hur man förhåller sig emotionellt till
en person, en text, en händelse eller ett tillstånd, medan bedömning kan beskrivas som kritik eller beröm av människors beteende. Uppskattning är en värdering av främst estetiska egenskaper hos både människor och föremål (jfr Björkvall 2003:76; Holmberg 2002:186ff). Attityd uttrycks i texter genom värderande ord eller hela satser. Eftersom värderingar har en semantisk koppling, behöver man ofta känna till kontexten för att förstå värderingen.
1Begreppet bedömning används alltså på två sätt i studien, dels i den generella betydelsen, dels
195 I mitt material realiseras attityd som affekt exempelvis i lärarkommentarer som ifrågasätter trovärdigheten i skrivningar i elevtexter: ”Oj, är det möjligt?”. Interjektionen ”oj” uttrycker en affekt vilken förstärks genom frågan som följer. Attityd som bedömning realiseras i uttryck som ”Markera stegen lite mer!”. Värderingen handlar om att eleven inte gör något tillräckligt väl: eleven markerar stegen för lite.
Attityd som uppskattning realiseras exempelvis som en värdering av tydligheten i en text. Läraren markerar en tabell, punktlista eller bilder, det vill säga estetiska egenskaper, i elevtexten och kommenterar: ”Tydligt!”. I resultat- redovisningen skrivs de värderande orden med kursiv stil: ”Hoppen bra!”. Ibland, som i det första exemplet ovan, behöver (nästan) hela meningen kursiveras.
I intertextualitetsanalysen identifieras alltså manifest intertextualitet och interdiskursivitet. Den förstnämnda synliggörs, som nämnts, genom att delar av texter konkret förekommer i andra texter, exempelvis kursplanens formuleringar som återfinns i lärarkommentarerna. De kommentarer som inte enkelt kan kopplas till kursplanen, kan istället, utifrån vilken aspekt av verkligheten som lyfts fram, ofta kopplas till en specifik diskurs. Ett exempel är kommentaren ”Det är lite svårt att utläsa din progression och hur du tänkt kring viktökning eller antal repetitioner”, som synliggör en träningsdiskurs där progression kopplas till kroppen som något som kan och kanske bör förändras.
Namn på elever i bedömningskommentarerna är fingerade.
Lärarens bedömningskommentarer till musikuppvärmningsprogrammet – teman och attityd
I samband med att eleverna visar upp sin dans fyller läraren i en bedömningsmall som bland annat innehåller en kommentarsruta. I kommentarsrutan får alla elev- erna både positiva och negativa kommentarer, markerade med plus eller minus.
Tabell 3 visar andelen positiva och negativa kommentarer. Tabell 3. Andel positiva och negativa lärarkommentarer
Lärarkommentar Antal Procent
Pluskommentar 118 60
Minuskommentar 68 40
Totalt 186 100
Texttema-analysen av minus-kommentarerna har resulterat i fem teman: Leda ett uppvärmningsprogram, Genomförande, Programmets svårighet, Kvalitet och Arbetsinsats. I en analys av plus-kommentarerna har dessutom följande teman identifierats: Förekomst av rörelse och Kreativitet. Temat Kvalitet delas på grund av många bedömda aspekter in i underteman och redovisas för sig (se nedan). De andra kategorierna visas i tabell 4 (minus-kommentarerna) och tabell 5 (plus- kommentarerna).
196
Attitydanalysen visar att de flesta kommentarer realiseras som bedömning; övriga realiseringar kommenteras efter varje tabell. Det faktum att både den inlämnade texten och uppförandet bedöms samtidigt som eleverna dansar gör att vissa kommentarer kan vara realiseringar av såväl bedömning som uppskattning. Dessa kommentarer redovisas i tabell 6. I alla tabellerna markeras de värderande orden alltså med kursiv stil, samtidigt som man behöver komma ihåg att kontexten är viktig för förståelsen av attityden.
Tabell 4. Teman (utom Kvalitet) och exempel på kommentarer om brister
Tema (antal kommentarer) Kommentar (antal vid samma kommentar) Leda ett uppvärmningsprogram (19) Förbered gärna bytena – prata mer (12) Genomförande (14) Ville ha lappen framför sig och jag kunde
inte följa planering tyvärr.
Bryter efter andra gången – då du missat två
gånger!
Programmets svårighet (5) Du kör lite ”safe” = enkla steg Arbetsinsats (1) Hur mycket har du tränat?
Den mest kommenterade bristen rör elevens förmåga att leda uppvärmnings- programmet. En annan kommenterad brist handlar om att eleven inte tycks kunna sitt program tillräckligt väl.
I temat Genomförande realiseras attityd både som bedömning och som affekt när elevens manusbundenhet tas upp. Läraren förhåller sig alltså emotionellt, genom ordet ”tyvärr”, till att eleven inte följer sitt manus (både eleven och läraren har elevens manus framför sig). Kommentaren kan också uppfattas som kritik mot att eleven vill ha manuset framför sig.
De positiva kommentarerna är alltså fler än de negativa och inriktas dessutom på fler aspekter, det vill säga är mer nyanserade, än de negativa kommentarerna. De flest kommenterade aspekterna är förekomsten av olika rörelser och rörelse- riktningar och att stegen återkommer (se tabell 5 och tabell 6).
Det gemensamma för kommentarerna i tabell 6 är, som nämnts, att det är möjligt att analysera attityden som såväl uppskattning som bedömning. Att kommentarerna skrevs samtidigt som eleverna faktiskt dansade talar för attitydkategorin bedömning, det vill säga att läraren bedömde elevernas dansande. Å andra sidan är det fullt möjligt att värdera aspekterna i de fyra temakategorierna, exempelvis programmets svårighet, i de inlämnade elevtexterna – alltså utan att se eleverna dansa. Betygssättningen visar en skillnad mellan bedömningen av texten respektive uppförandet. Så många som tjugo elever får bättre betyg på texten än på uppförandet, fem elever får samma betyg och endast en elev får något sämre betyg på texten (C-) än på uppförandet (C).
197 Tabell 5. Teman (utom Kvalitet) och exempel på kommentarer om förtjänster
Tema (antal kommentarer) Kommentar (antal vid samma kommentar) Förekomst av rörelse (46) Arbetar i alla riktningar (15)
Övergripande (10) Du kan ditt pass (8) Programmets svårighet (4) Enkla men tydliga steg
Leda ett uppvärmningsprogram (3) Jobbar aktivt med gruppen
Genomförande (2) Lugn
Känns trygg
Arbetsinsats (1) Du har lagt ner energi på uppgiften vilket
märks Kalle!
Tabell 6. Kommentarer med oklar attityd
Tema (antal kommentarer) Kommentar (antal vid samma kommentar) Förekomst av rörelse (31) Högt och lågt (8)
Stegen återkommer (15) Kreativitet (7) Många nya steg
Nya rörelser
Programmets svårighet (5) Mer rörelseutmaningar med armar och ben
samtidigt
Ett lätt program utan större utmaningar
Koppling till musiken (5) Lugnt parti – bra med vågrörelsen
I tabell 7 och tabell 8 redovisas kvalitetsaspekter och negativa respektive positiva kommentarer. Förutom kommentarer som tydligt kan kopplas till vad som gör dans kvalitativt bättre eller sämre, har även kommentarer med en tydlig bedömning, exempelvis ”Rotation – bra!”, placerats under kategorin Kvalitet. Tabell 7. Kvalitetsaspekter och exempel på kommentarer om brister
Kvalitetsaspekt (antal kommentarer) Kommentar
Rörelsekvalitet (11) Ta ut stegen/rörelserna mer ex: armbåge mot knä
Action (5) Bestämd klapp = Action
Takt och puls (5) Ur puls på steg och klapp
Stegkvalitet (4) X-steg lite otydliga tyvärr Klapp (4) Klappen lite sen i början
Kvalitetsaspekterna handlar uteslutande om rörelse och de positiva kom- mentarerna (se nedan) överväger, dels i antalet teman, dels i antalet kommentarer.
198
Tabell 8. Kvalitetsaspekter och kommentarer om förtjänster
Kvalitetsaspekt (antal kommentarer) Kommentar Takt och puls (10) Jobbar bra i puls. Rörelsekvalitet (9) Du tar ut stegen – bra!
Koppling till musiken (9) Byter steg när musiken byter skepnad!
Armar och ben (7) Ben och armar samtidigt! Bra!
Klapp (6) Klapp bra!
Hopp (2) Hoppen bra!
Övergripande (2) Jobbar bra med muskler.
Sammantaget relateras kommentarerna främst till det specifika ämnesinnehåll som hör ihop med dans, som takt eller koppling till musik. Vissa kommentarer är mer uppgiftsspecifika, som att leda ett uppvärmningsprogram. Även ett fåtal disciplinerande, övergripande och uppmuntrande kommentarer förekommer. Tolkningen av detta resultat görs i samband med att det jämförs med resultatet av tema- och attitydanalysen av lärarkommentarerna till träningsdagböckerna.
Lärarens bedömningskommentarer till musikuppvärmningsprogrammet – intertextualitet
Intertextualitetsanalysen visar att lärarkommentarerna ofta kan kopplas till konkreta texter i skrifthändelser i undervisningspraktiken och direkt eller indirekt till läroplanen (Skolverket 2011). De kan dessutom kopplas till en idrottsämnes- diskurs, dansdiskurs och bedömningsdiskurs.
Lärarkommentaren ”jag kan se din puls/taktkänsla och du visar att du har god rörelseförmåga” är ett exempel på manifest intertextualitet som kan kopplas till flera skrifthändelser och till kursplanen. Rörelse är en av tre huvudrubriker i det centrala innehållet i idrott och hälsa, och att undervisningen ska syfta till att eleverna utvecklar ”allsidiga rörelseförmågor” fastslås i första meningen i kursplanens syftestext (Skolverket 2011:51). Rörelse nämns dessutom i flera skrivningar i kursplanens olika delar och i undervisningstexter. ”Taktkänsla” kan också härledas till kursplanen, och takt är förstås ett viktigt begrepp inom dans. I kunskapskravet för högstadiet finns följande skrivning om takt: ”I danser och rörelse- och träningsprogram till musik anpassar eleven /---/ sina rörelser till takt,
rytm och sammanhang.”. Denna skrivning återfinns ordagrant i en planeringstext till eleverna. Takt tas även upp i en PowerPoint-presentation om musik- uppvärmning och med samma skrivning i instruktionen till examinations- uppgiften till eleverna: ”Lägg gärna till en klapp eftersom det underlättar för gruppen att komma in i takten och tempot.”.