I följande metodavsnitt presenteras en omfattande genomgång av studiens metodologiska tillvägagångssätt, vår förförståelse, urvalsförförande, genomförande och analysförförande.
Vidare presenteras även studiens kvalitetsvärdering samt forskningsetiska överväganden. En utförligare diskussion kring studiens metodologiska val och utgångspunkter återfinns i avsnitt sju.
5.1 Metodval
Undersökningen är genomförd med en kvalitativ metod som utgår ifrån studieobjektets perspektiv och är således en lämplig metod i studien som ämnar att fånga
biståndshandläggarnas upplevelse. Kvalitativ forskning karaktäriseras av forskarens egna närvaro och tolkningsarbete vilket gör det till en kontextbunden verksamhet. Inom kvalitativ forskning tolkar forskaren material i syfte att synliggöra en fråga (Alvesson & Sköldberg,
2019; Bryman, 2018). Studiens metodval utgår även ifrån en abduktiv ansats i syfte att lämna utrymme för ett kombinerat fokus på både empiri och teori. Alvesson och Sköldberg (2021) förklarar att detta inte är något som är tänkt att appliceras mekaniskt på enskilda fall utan snarare för att inspirera upptäckter av mönster som bidrar till en förförståelse.
Forskningsprocesser med utgång i abduktiv ansats utmärks således av en växelvis användning av tidigare teori och empiri, där båda kontinuerligt omtolkas i samspel med varandra. I vår studie utmärker sig detta då den tidigare forskningen breddade vår förförståelse till ämnet vilket hjälpte oss i den empiriska insamlingen. Det empiriska
materialet har sedan tolkats och analyserats med stöd av såväl den tidigare forskningen som de teoretiska utgångspunkterna.
Studien har även utgått från ett hermeneutiskt synsätt. Thurén (2007) förklarar att hermeneutiken eller tolkningsläran går ut på att förstå något snarare än att intellektuellt begripa det. Hermeneutiken tar i beaktning ytterligare en kunskapskälla utöver de fem sinnena, empatin eller inkännandet. Handlingar som för tolkaren upplevs vara irrationella kan härledas till att handlaren helt enkelt tänker, upplever eller känner något på ett annat sätt än tolkaren. Tolkaren bör därför tillämpa empati i tolkningen av handlarens handlingar för att kunna förstå handlaren. I praktiken innebär det att tolkaren analyserar och tolkar handlingen med ett empatiskt synsätt för att skapa en tydligare bild av handlingens innebörd (Thurén, 2007). Fokuset i denna studie utgår från biståndshandläggarnas beskrivning av insatser till våldsutsatta äldre kvinnor vilket gör en kvalitativ metod med en abduktiv ansats och ett hermeneutiskt synsätt lämpligt.
5.2 Urval
Då studien utgår från biståndshandläggare inom äldreomsorgen valde vi att söka deltagare genom ett målstyrt urval. Bryman (2018) beskriver att ett målstyrt urval inom kvalitativ forskning görs när respondenterna söks utifrån inklusionskriterier relaterat till studiens syfte och mål. I denna studie har vi genom ett målstyrt urval kontaktat enhetschefer inom bistånd i olika kommuner för att komma i kontakt med biståndshandläggare. Urvalet utmynnade i en kontakt med sex biståndshandläggare i tre olika kommuner i Mellansverige varav samtliga hade lång erfarenhet av biståndsbedömning inom socialtjänsten. Fyra av de hade dessutom ytterligare kompetens kring våld mot äldre vilket inte var något vi specifikt eftersökte. Ett missivbrev (se Bilaga A) samt en intervjuguide (se Bilaga B) skickades via e-post till de biståndshandläggare som valde att delta i studien. Missivbrevet beskrev studiens syfte och innebörd samt övrig viktig information om intervjutillfället.
5.3 Datainsamling och genomförande
Vi valde att genomföra studien med semistrukturerade intervjuer där intervjupersonen utgår från en intervjuguide men utan strikt bundenhet (Bryman, 2o18). Vid utformningen av intervjuguiden skapade vi medvetet tre huvudteman i syfte att behandla och besvara våra frågeställningar för att kunna förhålla oss till det studien ämnade att undersöka. Trots att
intervjuguiden berörde tre olika huvudteman behövde vi inte ta frågorna i ordning då den semistrukturerade metoden gav oss möjlighet att följa respondentens riktning (Bryman, 2018). Det gav även möjlighet att ställa ytterligare frågor som inte ingick i intervjuguiden för att ge respondenterna möjlighet att djupare beskriva och samtala om det de ansåg vara intressant eller viktigt. Intervjuguiden utformades på så sätt att den innehöll inledande bakgrundsfrågor, direkta frågor, mellanliggande frågor med kompletterande tolkningsfrågor och avslutningsfrågor.
Vi fick kontakt med sex biståndshandläggare via e-post som var intresserade av att medverka i studien. Vi valde medvetet att höra av oss till olika kommuner i Mellansverige då vi ville ge respondenterna möjlighet att genomföra intervjun fysiskt. Studiens genomfördes under pågående Covid-19 pandemi och respondenterna gavs därför möjlighet till icke-fysiska intervjuer. Respondenterna fick även bestämma i vilken miljö intervjuerna skulle äga rum, vilket Bryman (2018) belyser är viktigt för att skapa trygghet i samtalet. Tre respondenter valde att ha fysiska intervjuer på sina arbetsplatser, medan övriga tre valde digitala intervjuer i videochattprogrammet Microsoft teams. Några dagar innan varje inbokad intervju
skickades missivbrev och intervjuguide ut så respondenten gavs möjlighet att läsa igenom frågorna. Intervjuerna tog olika lång tid att genomföra men samtliga låg mellan 30 och 60 minuter. Vi närvarade båda två vid samtliga intervjuer och inledde varje intervju med en kort presentation av oss. Sedan presenterade vi återigen studiens syfte samt en kort beskrivning av ungefär hur intervjun skulle komma att se ut. Vi delade upp våra roller under intervjuerna där den ena tog en ledande roll och den andra en mer observerande roll. Inför intervjun inhämtades muntligt samtycke till ljudinspelning och vidare transkribering av materialet.
Inför transkriberingen delade vi upp intervjuerna så varje författare transkriberade tre var.
För att säkerställa en ordagrann transkribering bytte vi sedan material och lyssnade igenom varandras transkriberingar.
5.4 Databearbetning och analysförförande
Analysen av studiens empiriska material genomfördes genom tematisk analys. Bryman (2018) beskriver tematisk analys som en metod där återkommande teman och subteman identifieras för att sedan tillämpas i studien. Studien i sin helhet har utgått från ett hermeneutiskt synsätt där fokus ligger på tolkning av texters mening (Thurén, 2007). Att använda en tematisk analys i bearbetningen av det empiriska materialet var således lämpligt eftersom det tillät oss att redovisa resultatet i form av teman och subteman utifrån våra tolkningar som författare. Respondenternas utsagor tematiserades utefter det som ansågs vara relevant för att besvara studiens frågeställningar och på så sätt uppnå dess syfte. Under transkriberingen tilldelades respondenterna en siffra mellan 1–6 i syfte att hålla isär deras utsagor. När transkriberingarna var genomförda identifierade vi likartade utsagor i
intervjuerna som flyttades till en gemensam plats. Därefter kunde vi bryta ner materialet i mindre beståndsdelar vilket är en del av den tematiska analysen enligt Bryman (2018). Den valda analysmetoden övervägdes redan innan utformningen av intervjuguiden och frågorna vilket Kvale och Brinkmann (2014) rekommenderar, i syfte att underlätta tematiseringen. Vi valde därav att dela in intervjuguiden i tre “huvudteman” som utgick ifrån studiens tre
frågeställningar. Ett medvetet val, då vi redan innan intervjuguidens utformning hade en tanke om att presentera resultatet utefter studiens frågeställningar. I presentationen av studiens resultat kommer respondenterna att benämnas vid Respondent 1–6 för att
säkerställa deras anonymitet. Vi valde även medvetet att utesluta fiktiva namn för att minska risken att en stereotypifiering av namnen ska påverka läsarens uppfattning av empirin.
Transkriberingsprocessen av intervjumaterialet kan brytas ner i tre huvudsakliga steg. I ett första skede arbetade vi enskilt med transkriberingarna. Vi valde att dela upp
transkriberingarna så att varje författare transkriberade de intervjuerna där författaren själv innehaft den ledande rollen. Detta gjordes i syfte att skapa en så exakt tolkning av innehåll som möjligt. Enligt Kvale och Brinkmann (2014) förenklar det analysen av empirin och skapar en likformighet i transkriberingen när intervjuaren transkriberar sin egen intervju. I transkriberingen valde vi att ha med betoningar av ord, pauser, skratt och mumlande för att skapa en så tydlig bild av respondentens uttryck som möjligt, vilket Kvale och Brinkmann (2014) menar stärker studiens reliabilitet och validitet. I det andra steget granskade och lyssnade vi igenom varandras transkriberingar för att säkerställa dess korrekthet. I det tredje och sista steget diskuterade vi transkriberingarna tillsammans för att skapa en gemensam tolkning av intervjuernas centrala innehåll.
5.5 Förförståelse
Då hermeneutiken stått som utgångspunkt för studien är det tämligen relevant att redogöra för vår förförståelse. Trots att vi genomgående i studien har strävat efter att vara så pass objektiva som möjligt går det inte att bortse från förförståelsens oundvikliga påverkan. En av oss författare har erfarenhet av arbete med biståndsbedömning för personer över 65 år vilket har bidragit till en förförståelse av målgruppen. Denna insikt i yrket underlättade
utformningen av intervjuguiden då vi kunde utforma frågorna med fackenliga termer. Det underlättade även såväl studiens avgränsning som urvalsprocess eftersom det gav oss insikt i yrkesrollen och kontakter på fältet.
5.6 Tillförlitlighet och äkthet
Kvalitetsvärdering av studier syftar i första hand till en utvärdering av studiers validitet och reliabilitet. Bryman (2018) framhäver dock att det i kvalitativa studier kan vara mer relevant att tala i termer om tillförlitlighet och äkthet eftersom de förstnämnda begreppen lämpar sig bäst till kvantitativa studier. Kvale och Brinkmann (2014) lyfter tillförlitligheten som särskilt viktig och bryter ner den i fyra delkriterier som kvalitativa studier ska sträva för att uppfylla;
trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och möjlighet att styrka och konfirmera.
Studiens trovärdighet härleds till utgångspunkten i kvalitativ forskning som menar att den sociala verkligheten har flera beskrivningar. I de fall där en social verklighet har flera beskrivningar blir trovärdigheten i forskarens beskrivning som avgör hur den accepteras av utomstående (Bryman, 2018). I vår studie stärks trovärdigheten genom vår gedigna
genomgång av studiens tillvägagångssätt. Det empiriska materialet stärks kontinuerligt av direkta citat från respondenterna vilka sedan förankras i den tidigare forskningen och studiens teoretiska utgångspunkter. Kvalitativa studier som syftar till att fånga ett djup och inte en bredd, kan även värderas utifrån kriteriet överförbarhet. För att uppnå kriteriet krävs fylliga eller täta beskrivningar av kontextens detaljer. En tät beskrivning agerar som en databas med vilken andra personer kan bestämma hur överförbart resultatet är på andra miljöer (Bryman, 2018). Överförbarheten i studien bedöms av läsaren men stärks i våra grundliga beskrivningar av fenomenets sociala kontext. Resultatet och resonemangen som förs kring det förankras återkommande i teorier och ligger i linje med forskningsfältets uppfattningar av fenomenet. Studiens respondenter kommer från tre olika kommuner vilket gynnar studiens överförbarhet då resultatet inte är en produkt av kontexten i en enda
kommun. Dock bör understrykas att studien inte är generaliserbar och resultatet är inte representativt för biståndshandläggare i hela Sverige utan det återspeglar endast de deltagande respondenternas upplevelser och åsikter.
Pålitlighet uppnås i en studie genom en detaljerad beskrivning av metodologiska
tillvägagångssätt. Det innebär att forskningsfrågor, val av intervjupersoner, analysmetod etc.
ska presenteras på ett sådant sätt att kollegor kan granska hela studiens förlopp. Detta i syfte att kunna bedöma kvaliteten på de valda procedurerna och dess tillämpning (Bryman, 2018).
I metodavsnittet redogör vi transparant och stegvis för studiens alla faser, samt de beslut som fattats gällande utformningen och genomförandet av studien. Intervjuguiden har förklarats tydligt och ligger som en bilaga om den önskas ses i sin helhet. Likaså missivbrevet som visar hur vi initialt presenterade studien för respondenterna. Fullständig objektivitet är omöjlig i samhällelig forskning, forskaren bör därav istället säkerställa att agerandet skett i god tro genom att uppnå kriteriet; möjlighet att styrka och konfirmera (Bryman, 2018). Med detta kriterium i beaktning har vi genomgående förhållit oss till det faktum att vi omöjligt kan uppnå total objektivitet. I vår strävan att vara så objektiva som möjligt har vi redogjort för vår förförståelse inom ämnet, dels för att vara transparenta men även för att visa på vår egen medvetenhet i frågan.
Även äkthetsbegreppet kan delas upp i olika delkriterier. Bryman (2018) benämner till exempel ontologisk autencitet som syftar till att studiens deltagare till följd av studien, får en bättre insyn i sitt arbete. Vi kommer att skicka den färdiga studien i sin helhet till
respondenterna i hopp om att bidra till deras förståelse kring förekomsten av våld i nära relation bland äldre. Bryman (2018) nämner sedan pedagogisk autencitet som syftar till att öka deltagarnas förståelse av andra perspektiv från yrkesverksamma inom samma arbete.
Vår förhoppning är att detta kommer ske när respondenterna får möjlighet att ta del av studien. Utöver det nämner Bryman (2018) även katalytisk autencitet som handlar om att studien ska medföra att deltagarna ges möjlighet att påverka sitt eget arbete. Vi har förhoppningar om att respondenternas deltagande kommer medföra en självreflektion av deras arbetssituation. Något som på lång sikt kan leda till att de bidrar till förändringar i sitt arbete, vilket Bryman (2018) härleder till studiens taktiska autencitet.
5.7 Forskningsetiska överväganden
Den forskning som bedrivs i Sverige ska ta grundläggande etiska frågor som anonymitet, konfidentialitet, frivillighet och integritet i beaktning. De etiska frågorna ska bland annat ta fasta på huruvida deltagarna kan komma att uppleva obehag eller skadas av sin medverkan samt huruvida studien inkräktar på deltagarnas privatliv (Bryman, 2018). Vi bedömer att respondenterna inte riskerar uppleva obehag eller lida skada av sitt medverkande i studien eftersom samtliga är yrkesverksamma biståndshandläggare som intervjuats utifrån sin yrkesroll. Etisk forskning ska bedrivas utifrån fyra grundläggande forskningsprinciper;
informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Bryman, 2018).
Informationskravet understryker att berörda personer ska informeras om studiens syfte.
Deltagarna ska vara väl medvetna om att deras deltagande är frivilligt samt att de när som helst kan avbryta sitt deltagande utan att ange en orsak. De ska även få information om vilka moment som ingår i studien (Bryman, 2018). I vår studie har informationskravet beaktats då ett missivbrev innehållande information om studiens syfte skickats ut till deltagarna innan deras deltagande. Missivbrevet uppgav även information om studiens frivillighet och deltagarnas rätt till att närsomhelst avbryta processen. I missivbrevet framgick även information som hur lång tid intervjun beräknades ta, i syfte att förse deltagarna med information om hur momentet förväntades se ut. Samtyckeskravet säger att studiens deltagare själva har rätt att bestämma över sin medverkan (Bryman, 2018). I sökandet efter deltagare skickade vi ut information om studien till olika biståndskontor i Mellansverige.
Deltagarna kontaktade därefter oss och anmälde intresse för att delta i studien. I
missivbrevet framgick även att deras deltagande, under hela processen, är frivilligt. Under intervjuerna inhämtades även muntligt samtycke till inspelning och transkribering av materialet. Konfidentialitetskravet säger att uppgifter om deltagarna ska hanteras med största möjliga konfidentialitet. Deltagarnas personliga uppgifter ska förvaras och hanteras på ett sådant sätt att de är otillgängliga för obehöriga (Bryman, 2018). Deltagarna medgavs information om att endast studiens författare kommer ha tillgång till deltagarnas personliga och identifierbara uppgifter. I missivbrevet framgick att deras uppgifter kommer
anonymiseras på ett sådant sätt att ingen utomstående har möjlighet att identifiera dem.
Nyttjandekravet säger att insamlade uppgifter om enskilda personer får endast brukas i studiens ändamål (Bryman, 2018). Vi informerade deltagarna om detta i missivbrevet och beskrev hur det inspelade och transkriberade materialet kommer att förstöras när vi genomfört vår bearbetning.