Empirin påvisar samma bild av våld mot äldre kvinnor som den tidigare forskningen, att det är ett osynligt problem som härleds till samhällets syn på äldre som en homogen grupp. Det som sker är egentligen en form av avköning av äldre personer, när ålder tillskrivs vara individernas mest framträdande egenskap. Därav osynliggörs könsmaktsaspekten i våldsfrågor som rör äldre personer. Utförandet av socialt arbete förutsätter en viss
kategorisering av klienter utefter tilldelade gruppattribut. Kategoriseringen är dock inte alltid oproblematisk eftersom den utgår ifrån att samtliga gruppmedlemmar har samma
förutsättningar. Socialtjänstens uppdelning utefter specialisering skapar således här ett dilemma: Vem hjälper den äldre kvinnan som är både våldsutsatt och har ett omsorgsbehov?
Vår övergripande slutsats med studien är att äldre kvinnors förhöjda sårbarhet skapar komplexa behov som ställer krav på en god samverkan mellan socialtjänstens olika aktörer.
För att främja samverkan och utvecklingen av lämpliga insatser behöver kommunerna anta ett intersektionellt förhållningssätt som synliggör ett helhetsperspektiv och olika kategoriers samspel.
Våra förslag till fortsatt forskning är att ytterligare synliggöra äldre kvinnors särskilda sårbarhet i förhållande till våld i nära relation men med utgångspunkt i deras egna
perspektiv. Det skulle även vara intressant att vidare undersöka hur socialsekreterare som arbetar med våld i nära relation ser på äldre kvinnors behov som våldsutsatta. Vidare skulle framtida studier som berör samma ämnesområde genomföras med en kvantitativ metod för att skapa en mer omfattande och representativ bild av problematiken.
REFERENSLISTA
Ahnlund, P., Andersson, T., Snellman, F., Sundström, M., & Heimer, G. (2020). Prevalence and correlates of sexual, physical, and psychological violence against women and men of 60 to 70 years in Sweden. Journal of Interpersonal Violence. 35(5-6), 1539-1561.
http://dx.doi.org/10.1177/0886260517696874
Ahrne, G. (1993). Delvis människa, delvis organisation. Sociologisk forskning, 30(1), 59–78.
Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod (2 uppl.). Studentlitteratur
Beach, S. R., Carpenter, C. R., Rosen, T., Sharps, P., & Gelles, R. (2016). Screening and detection of elder abuser: Research opportunities and lessons learned from
emergency geriatric care, intimate partner violence, and child abuse. Journal of Elder Abuse & Neglect. 28(4-5) 185-216.
http://dx.doi.org/10.1080/08946566.2016.1229241
Brottsförebyggande rådet. (2009). Våld mot kvinnor och män i nära relationer. (2009:12).
Brottsförebyggande rådet
Brottsförebyggande rådet. (4 november 2021). Våld i nära relationer.
https://bra.se/statistik/statistik-utifran-brottstyper/vald-i-nara-relationer.html
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3 uppl.). Liber
Darj, F. (2021). Intersketionalitet. I Moser Hällen, L (Red.), Intersektionella perspektiv på våld i nära relationer (s.56–65). Liber
Ekström, V. (2018). Carriers of the troublesome violence: the social services’ support for female victims of domestic violence. European journal of social work. 21(1), 61-73.
http://dx.doi.org/10.1080/13691457.2016.1255930
Erlingsson, C L., Carlson S L, Saveman., B-I. (2006). Perception of elder abuse: voices of professionals and volunteers in Sweden - an exploratory study. Scandinavian journal of caring sciences. 20(2). 151-159. https://doi.org/10.1111/j.1471-6712.2006.00392.x Fisher, B S., Zink, T., & Regan, S L. (2011). Abuses against older women: prevalence and
health effects. Journal of Interpersonal Violence. 26(2). 254-268.
http://dx.doi.org/10.1177/0886260510362877
Hazrati, M., Mashayeke, M., Sharifi, N.,& Seyedeh Ameneh, M. (2020). Screening for domestic abuse and its relationship with demographic variables among elderly
individuals referred to primary health care centers of Shiraz in 2018. BMC Geriatrics.
20(291). https://doi.org/10.1186/s12877-020-01667-9
Hydle, I., & Johns, S. (1993). Övergrepp mot äldre – stängda dörrar och knutna nävar – om misshandel i hemmet. Studentlitteratur
Jackson, S L., & Hafemeister T L. (2011). Risk factors associated with elder abuse: The importance of differentiating by type of elder maltreatment. Violence and victims;
New York. 26(6). 738-757.
Johansson, R., (1992). Vid byråkratins gränser – om handlingsfrihetens organisatoriska begränsningar i klientrelationerat arbete. Studentlitteratur.
Jönson, H., & Harnett, T. (2015). Socialt arbete med äldre. Natur och kultur.
Kilbane, T., & Spira, M. (2010). Domestic Violence or Elder Abuse? Why It Matters for Older Women. Families in society. 91(2). 165-170.
http://dx.doi.org/10.1606/1044-3894.3979
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3 uppl.).
Studentlitteratur
Lachs, M., & Pillemer, K A. (2015). Elder abuse. The New England Journal Of Medicine.
1947-1956. https://doi.org/10.1056/NEJMra1404688
Leisey, M., Kupstas, P K., Cooper, A. (2009). Domestic violence in the second half of life.
Journal of Elder Abuse and Neglect. 21(2). 141-155. http://dx.doi.org/10.1080/08946560902779951
Lipsky, M. (1980). Street – level bureaucracy. Russell Sage Foundation.
Länsstyrelsen. (2017). Äldre och våld i nära relation- en kartläggning om kommunersarbete 2017. (2017:20). Länsstyrelsen Stockholm
https://www.lansstyrelsen.se/download/18.1dfa69ad1630328ad7c89d4d/152606853
4424/Rapport%202017-20%20Äldre%20och%20våld%20i%20nära%20relationer.pdf
Mattsson, T. (2015). Intersektionalitet i socialt arbete – Teori, reflektion och praxis (2 uppl.). Gleerups.
Moser Hällen, L. (2021a). Våld i nära relationer. I Moser Hällen, L (Red.), Intersektionella perspektiv på våld i nära relationer (s.19-35). Liber
Moser Hällen, L. (2021b). Diskurser om våld. I Moser Hällen, L (Red.), Intersektionella perspektiv på våld i nära relationer (38-53). Liber
Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK). (2010). Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen. (NCK-rapport 2010:4). Uppsala universitet
http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/492/nck-rapport-att-fraga-om-valdsutsatthet-som-en-del-av-anamnesen-2010-4.pdf
Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK). (2016). Våld mot äldre kvinnor. En forsknings- och kunskapsöversikt. (NCK-rapport 2016:1). Uppsala universitet.
http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/512/nck-rapport-vald-mot-aldre-kvinnor-2016-1.pdf
Pereira, J B., Pimenta, C J L., Do Carmo, A P., Filgueiras, T F., & Pereira, M G. (2020). Marks of violence among elderly people. Revista De pesquisa, Cuidado é Fundamental Online. 12. 928-933. http://dx.doi.org/10.9789/2175-5361.rpcfo.v12.7991
Robbins, R., Concetta, B., Hugh, M., Bellamy, C., Thackray, D. (2016). Is domestic abuse an adult social work issue? Social work education. 35(2). 131-143.
https://doi.org/10.1080/02615479.2016.1140733
Skillmark, M., Agevall Gross, L., Kjellgren, C., & Denvall, V. (2019). The pursuit of
standardization in domestic violence social work: A multiple case study of how the idea of using risk assessment tools is manifested and processed in the Swedish social services. Qualitative social work. 18(3). 458-474.
https://doi.org/10.1177/1473325017739461
Socialstyrelsen (2013). Blånader och silverhår: utbildningsmaterial om våld mot äldre kvinnor. Stockholm: Socialstyrelsen.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2014-1-4.pdf
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relation. (SOSFS 2014:4).
Socialstyrelsen. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/foreskrifter-och-allmanna-rad/2014-5-7.pdf
Sundborg, E. (2021). Att åldras i skuggan av våld. I Moser Hällen, L (Red.), Intersektionella perspektiv på våld i nära relationer (s.156–172). Liber.
Svensson, K., Johnsson, E., & Laanemets, L. (2008). Handlingsutrymme – utmaningar i socialt arbete. Natur och Kultur
Straka, S M., & Montminy, L. (2006). Responding to the needs of older women experiencing domestic violence. Violence against women. 12(3). 251-267.
https://doi.org/10.1177/1077801206286221
Tetterton, S., & Farnsworth, E. (2011). Older women and intimate partner violence: effective interventions. Journal of interpersonal violence. 26(14). 2929-2942.
https://doi.org/10.1177/0886260510390962
Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare (2 uppl.). Liber
Ulmestig, R., & Eriksson, M. (2017). Financial consequences of leaving violent men - women survivours of domestic violence and the social assistance system in Sweden. European journal of social work. 20(4). 560-571.
https://doi.org/10.1080/13691457.2016.1188778
Wassén Eriksson, E. (2019) Våldet går inte i pension – en bok om våld i äldres nära relationer. Brottsofferjouren Sverige.
Yechezkel, R., & Ayalon, L. (2013). Social workers’ attitudes towards intimate partner abuse in younger vs older women. Journal of family violence. 28. 381-391.
https://doi.org/10.1007/s10896-013-9506-0
Zink, T., Regan, S., Jacobson, C J jr., & Pabst, S. (2003). Cohort, period and aging effects: a qualitative study o folder women´s reasons for remaining in abusive relationships.
Violence against women. 9(12).
BILAGA A MISSIVBREV
Hej!
Vi är två socionomstudenter från termin sex vid Mälardalens högskola vid namn Ronja Bylund och Hanna Juhlin. Vi genomför just nu vårt examensarbete inom ämnet äldre kvinnor utsatta för våld i nära relation. Syftet med studien är att undersöka hur
biståndshandläggare i Sveriges kommuner arbetar för att hjälpa och stödja kvinnor över 65 års ålder som utsätts för våld i nära relation. Vi har valt att intervjua biståndshandläggare inom äldreomsorgen specifikt då ni är dem som i störst utsträckning har kontakt med äldre.
Intervjun kommer att ta ca. 40 minuter att genomföra. Din medverkan är naturligtvis frivillig under hela processens gång. Du kan därför närsomhelst avbryta intervjun och ditt deltagande i studien utan att uppge en orsak. Med ditt samtycke kommer vi att spela in intervjun som kommer att anonymiseras på ett sådant sätt att ingen utomstående kan identifiera
deltagarna. Endast vi och i viss utsträckning vår handledare kommer att ha tillgång till det inspelade och transkriberade materialet, vilket kommer raderas när studien är färdig. I och med rådande omständigheter gällande Covid-19 kommer du ges möjlighet att välja huruvida intervjun äger rum digitalt eller fysiskt. Du ges även möjlighet att bestämma var intervjun ska äga rum, vid en önskan om fysisk intervju.
Studien i sin helhet beräknas vara klar i januari 2022 och kommer då publiceras i DIVA, (digitala vetenskapliga arkivet) där ni kan ta del av den. Vi kan även skicka den färdiga studien direkt till dig som deltagit om du så önskar.
Tveka inte att kontakta oss med eventuella frågor, funderingar eller synpunkter som kommer upp under processens gång.
Med vänliga hälsningar, Ronja Bylund
rbd19001@student.mdh.se Hanna Juhlin
hjn18012@student.mdh.se Handledare för studien är, Mehrdad Darvishpour
mehrdad.darvishpour@mdh.se
BILAGA B INTERVJUGUIDE
Inledande frågor
1) Kan du berätta lite kort om dig själv, hur gammal är du? vilken utbildning har du? Hur länge har du arbetat som biståndshandläggare för äldre?
2) Hur ser din kunskap ut om våld i nära relationer och våldsutsatta äldre kvinnor?
3) Vad har ni fått för utbildning gällande detta på arbetsplatsen? Om ingen, vet du varför?
Anser du att ni fått tillräcklig utbildning inom området?
Tema 1: Identifiering av våldet
4) Upplever du att våld i nära relation förekommer hos äldre i liten eller stor utsträckning?
5) Hur uppstår en första misstanke om att det kan förekomma våld i nära relation?
6) Finns det specifika tecken, fysiska och/eller mer abstrakta, som du är extra vaksam för?
7) Hur skulle du beskriva förekomsten av våld i nära relationer hos äldre? Olika typer av våld? psykiskt, fysiskt, ekonomiskt, sexuellt etc.?
8) Vilka svårigheter upplever du i arbetet med äldre kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relation? Är kvinnan mottaglig för stöd?
9) Kan du berätta om en situation där du mött en kvinna som du misstänkt eller förstått lever i en våldsam relation? Vad gjorde du? Hur kände du?
10) Enligt din erfarenhet, hur uppdagas det oftast att kvinnan är utsatt för våld i nära relation?
Tema 2: Bemötande av våldsutsatta kvinnor
11) När du misstänker att det förekommer våld, frågar du om det? Isåfall på vilket sätt frågar du? Är det svårt att fråga om det?
12) Finns det rutinfrågor kring våld i nära relationer som ni ställer oavsett om det finns en misstanke om att det förekommer våld eller ej? Vilka? Är dess nödvändiga? Tillräckliga?
13) Vad gör du om det i ett samtal framkommer att det förekommer våld? Hänvisar du vidare? Samverkar ni med andra?
14) Vad gör du om du misstänker våld men inte får det bekräftat? kontaktar du någon annan enhet? Ger du kvinnan information ändå om vart hon kan vända sig? Hur når ni ut till dessa kvinnor?
15) Vad tycker du är viktigt i bemötandet med våldsutsatta äldre kvinnor?
Tema 3: Insatser till våldsutsatta kvinnor
16) Finns det rutiner för hur du ska dokumentera samt rapportera om du misstänker att en kvinna blir utsatt för våld i nära relation?
17) Har ni inom er verksamhet några insatser/resurser som hjälper den våldsutsatta äldre kvinnan? Finns det andra insatser som hindrar tillämpningen av dessa, tex. hemtjänst?
18) Upplever du att du inom ramen för din verksamhet har tillräckliga verktyg att stötta den utsatta kvinnan? (Tidsåtgång, kunskap, insatser)
19) Finns det något som du tänker skulle öka dina möjligheter att stötta våldsutsatta kvinnor?
Avslutande frågor
20) Finns det något som du tycker är viktigt som vi inte pratat om/tagit upp under samtalet?
21) Får vi kontakta dig i efterhand om vi behöver ställa kompletterande frågor?