I delstudiens källmaterial ingår endast nationella dokument mellan åren 1991-2011. Perioden är vald eftersom den inleds och avslutas med nya läroplaner och innesluter ett skeende av stora förändring- ar för den svenska grundskolan. Kommunaliseringen av skolan, friskolereformen och den så kallade elevpengen var nya reformer vilka skulle påverka skolan under perioden. Med den nya läropla- nen från 1994 infördes också den mål- och resultatstyrda skolan.
Styrdokumenten, det vill säga läro- och kursplaner, har ut- gjort kärnan för urvalet i studien. Det är dessa som lärarna ska förhålla sig till i sin undervisning. Från styrdokumenten letade jag mig bakåt bland förarbeten och propositioner för att hitta de do- kument som legat till grund för styrdokumenten och framåt för att ta del av Skolverkets tolkningar av dessa. Viktiga SOU-utredningar som legat till grund för de propositioner som föregått nya styrdo- kument finns med i tolkningsarbetet. Propositioner som legat till grund för beslut om nya styrdokument har också fått ta plats i ana- lysen. Likaså tolkningar av direktiv från Skolverket och Skolin- spektionen, som tar utgångspunkt i läroplanernas kapitel ett eller som har fungerat som kommentarmaterial till kursplanerna i histo- ria.216
Att skaffa sig en uppfattning om vilka styrdokument, SOU- utredningar och propositioner som var viktiga för delstudiens ar- bete var inte svårt. Större utmaning var det att skaffa en förståelse för vilka dokument från Skolinspektionen och Skolverket som var av betydelse. Deras respektive hemsidor har bra sökverktyg där sökningar på läroplan, läroplanens kapitel ett, värdegrund, histo- ria, kursplanen i historia och historieundervisning har gjorts, och där jag har gått igenom resultaten. Här har också snöbollsmetoden använts så tillvida att där texter hänvisar till andra texter har detta
216 I arbetet med att bestämma urvalet till studien har några verktyg varit av stor betydelse. Referens-
litteratur om utbildningshistoria har varit viktig. De ger en överblick av skolans historia och möjlig- het att ringa in viktiga förändringar. Särskilt vill jag nämna Lars Wickströms arbete, Skolväsendets
källor, utgiven av Riksarkivet. I den finns ovärderliga förteckningar av källor till skolans historia. En
annan viktig förteckning är Kungliga bibliotekets internetsida, http://regina.kb.se/sou/, över alla SOU-utredningar mellan åren 1922-1999. Det är inte bara en förteckning, utan den innehåller hela digitaliserade utredningar. På regeringens hemsida, regeringen.se, finns propositionerna tillgängliga.
97
noterats. Metoden innebar att vissa texter ganska snabbt framstod som mer refererade till än andra. Dessa har då använts i större ut- sträckning. Någon gång har det också inneburit att texter från andra institutioner använts, till exempel utbildningsdepartementet.
Tolkningsarbetet med källorna utgick från analysmodellen, och rörde sig både bakåt och framåt och från del, styrdokumenten, till helhet, samtliga källor i studien. Styrdokumenten har haft störst tyngd i tolkningsarbetet. Själva tolkningsarbetet är också inspirerat av en artikel av R. F. Dearden från 1982 och Arne Nss bok Em-
pirisk semantik, första upplagan utgiven 1952.217 I artikeln argu-
menterar Dearden för att philosophy of education bör gå tillbaka till en kritiskt tänkande och argumentativ metod. I en sådan ingår att identifiera hur begrepp används och kan förstås, leta upp och peka på inkonsekvenser och vilseledande påståenden och peka på motsättningar mellan olika argument. Vidare bör förgivettaganden ifrågasättas och det bör belysas vad som förutsätts för att dessa ska fungera. Nss metod liknar Deardens, men är något ödmjukare mot tolkningens sammanhang när han skriver att:
Tolkningsläran har inte i första hand att göra med påståendens riktighet eller hållbarhet (för att begagna ett vidare uttryck). Den vill framför allt klarlägga på vilka sätt en tanke kan ut- tryckas av olika satser. Om tankarna är riktiga eller ej, angår i första hand inte tolkningsläran.218
I Nss ambition finns en större vilja att förstå vad sändaren me- nar. Icke desto mindre definieras hans metod av logiskt tänkande och analytisk skärpa, av språkliga satser och texter. I hans arbete analyseras motsägelser, skärskådas implicita förgivettaganden, be- tonas logisk stringens och delas argumentationen upp så att den inte både godtar och förkastar samma utgångspunkter.219
217 Dearden, R. F, 1982, Nss, A, 1992. 218 Nss, A, 1992 s. 5.
98
I detta arbete har analysmodellen varit utgångspunkt för transparens och för att visa vad jag har letat efter i texterna, och som en hjälp att hitta de motsättningar Dearden och Nss skriver om.
För att kunna komma åt den spänning jag pekar på här an- vänds i frågeställning ett för delstudie ett begreppet medborgarfost- ran. Begreppet spänner över många definitioner och mycket socio- logisk och utbildningshistorisk forskning, vilket kräver en tydligare definition för hur det används här. Jag tar utgångspunkt i Magnus Dahlstedts och Maria Olsons reflexioner kring begreppets plats i skolforskning. De menar att begreppet rymmer åsikter om ”vilka medborgerliga kvaliteter, förmågor eller egenskaper som anses önskvärda och vilka som inte anses önskvärda och i behov av (om)skolning”.220 I förlängningen ställs genom begreppet frågor
om vilka medborgare som önskas i samhället och vilket samhälle de ska anpassas till. I föreliggande studie analyseras dessa önsk- ningar mot begreppen bekräftande respektive omprövande förhåll- ningssätt till historia. Dahlstedt och Olson menar att medborgar- fostransbegreppet ofta skiljer mellan ett kunskapsuppdrag och ett medborgarfostransuppdrag.221 En sådan åtskillnad görs inte här,
eftersom båda förhållningssätten till historia i studiens analysmo- dell kräver både historiska kunskaper och förbereder eleverna för olika typer av samhällsuppdrag, kunskap, värderingar och fostran. Historieundervisning går, med föreliggande studies teoretiska ram, inte att dela upp i ett kunskapsuppdrag och ett fostransuppdrag.