Metoddiskussion - Litteraturgranskning

Att använda metoden litteraturgranskning för att besvara forskningsfråga ett anser vi vara ett passande val. Under arbetet med bakgrunden genomfördes en mer övergripande litteraturöversikt över området och vår valda teori var det ett naturligt steg att besvara forskningsfråga ett genom en litteraturgranskning. Som tidigare nämnts under metodavsnittet hävdar Backman (2008) att en litteraturgranskning är ett lämpligt metodval när det saknas överblick eller finns motstridig kunskap inom ett område. Den konceptuella teorin om de tre generationernas upplevelse saknar en tydlig överblick upplevdes det svårt att komma fram till lämpliga sökord. Två sökord ansågs viktiga att ta med i granskninge n och dessa var; Third generation of experience economy och Self directed experience samt de svenska översättningarna. Dessa ord använder sig Boswijk et al. (2012) av i boken Economy of experiences när de ska beskriva tredje generationens upplevelser.

57

För att besvara forskningsfråga ett ansågs det betydelsefullt att se över om det fanns någon kopplingen mellan dessa sökord och Boswijk et al. eller den konceptuella teorin. I litteraturöversikten i början av arbetet gjordes en sökning på Third generation of experience economy men i granskning ville vi gå djupare och se om det fanns sådant som förbisetts under översikten. Detsamma gällde sökordet Self directed experience.

Sökordet Generation theory in the experience economy och den svenska översättninge n Generationsteorin inom upplevelser, var det sökord som i slutändan inte gav någon relevant träff. I efterhand kan det konstateras att detta sökord kan ha varit onödigt för denna granskning. Den konceptuella teorin av Boswijk et al. (2012) nämns aldrig i boken med samlingsnamnet Generation theory utan detta var vår egen tolkning. När vi sökte på vårt valda sökord fick vi ett stort antal träffar på människans olika generationer eller generationer inom invandring. Den stora mängd irrelevanta träffar gjorde det svårt för oss att finna, om det ens fanns, lämpliga träffar för vår granskning. Syftet med sökordet var att göra en utökad sökning av sökordet Third generation of experience economy, alltså söka på alla upplevelsens generationer och inte enbart den tredje. Detta för att eventuellt få tag på artiklar som behandlade alla tre generationerna. Tyvärr förutsågs inte den mängd av irrelevanta träffar sökningen skulle genera och hade vi tänkt på detta från början hade sökordet kanske utformats på ett annat sätt eller ersatts med ett annat.

Tre sökord valdes som inte direkt hade med tredje generationens upplevelse att göra. Två av dessa ord användes för att djupare gå in på värdeskapande processer. Det ansågs vara en viktig beståndsdel inom tredje generationens upplevelse och som Boswijk et al. (2012) behandlar när de skriver om både andra och tredje generationens upplevelser. De två sökorden var Value creation in experience och Value creation at concerts. Dessa sökord gav en djupare kunskap om värdeskapande processer, information samt inspiration till vår definition och modell. Konserter inkluderades för att redan under denna forskningsfrå ga ge oss ett bredare underlag för forskningsfråga två och för att finna värdefulla exempel som det kunde dras nytta av för att skapa vår definition. Detta var till viss del ett bra beslut, sökorden resulterade i värdefulla insikter kring musikbranschen men om detta var lämpligt för att besvara forskningsfråga ett kan i nuläget ifrågasättas. För att besvara forskningsfr å ga

58

ett användes enbart träffar som berörde själva värdeprocessen och inga gällande konserter. Syftet med granskningen var att besvara forskningsfråga ett, klargöra och konkretisera begreppet tredje generationens upplevelser utan att fokusera på musikbranschen. Sett till det borde sökordet Value creation at concerts inte inkluderats i denna granskning, trots det kunde vi ändå uppfylla ena delen av syftet och besvara forskningsfråga ett. Det sista sökordet var Co-created concerts och det var det sökord som vid första genomgången gav oss minst antal relevanta träffar. Anledningen till att co-creation användes som sökord var för att det ansågs finnas för lite användbar information från de sökord som enbart berörde tredje generationens upplevelser. Eftersom tredje generationens upplevelse inte verkade vara ett vedertaget begrepp ansågs det att möjligheten fanns för oss att finna relevant information gällande tredje generationen på en sökning som mer berör den andra generationens upplevelser. Detta på grund av tidigare observationer som vi tagit del av i början av detta arbete, exempelvis drar Boswijk et al. (2012) paralleller mellan andra generationen och co-creation. Efter att studerat Prahalad och Ramaswamys (2004) koncept för samproduktion blev det klart att det saknas tydliga gränser mellan vad som är samproduktion och inte, enligt vår undersökning gäller detsamma för vad som är andra generationen och inte. Det var detta sökord som gav oss artikeln av Brown och Novak-Leonard (2011). Artikeln beskriver självproducerande upplevelser men eftersom att författarna till denna artikel förmodligen inte känner till eller vill använda begreppet tredje generationens upplevelser använder de istället begreppet co-creation. Vilket innebar att trots de få relevanta träffarna fanns en verkligt relevant artikel bland alla exempel på andra generationens upplevelser.

Vid ett flertal av våra sökord fanns inga träffar när citationstecken användes i sökninge n. Sökningen fortskred trots det vilket ledde till att en stor del av träffarna vart irrelevanta. Vi anser nu i efterhand att sökningarna borde ha avbrutits på dessa ord när inga träffar med citationstecken fanns och istället ändrat sökorden till något som hade kunnat ge träffar på det som faktiskt undersöktes. Nu består istället granskningen till stor del av en mängd irrelevanta träffar som gör att resultaten från litteraturgranskningen är vilseledande och det är även svårt för någon annan att återupprepa vår process och få ut samma resultat. När granskningen påbörjades insågs det snabbt att det fanns motstridig kunskap inom området

59

och att det fanns begrepp som användes i olika sammanhang med olika innebörd. Detta ledde till att det blev svårt att avgöra vilka artiklar som var relevanta för detta arbete och vilka som inte var det. Därför var det bra att vi fastställt fyra kriterier som användes som hjälpmedel när vi blev osäkra. När metoden genomfördes följde vi Backmans (2008) råd om att eftersträva organisation och struktur. Genom hela genomförandet dokumenterades allt och de träffar som togs vidare från delmoment ett sparades och delmoment två genomfördes lika noggrant. Resultatet från litteraturgranskningen var varierande, vissa träffar resulterade i tydliga kopplingar till tredje generationens upplevelser och andra gav endast inspiration till fortsatt arbete med att konkretisera och klargöra begreppet. Artikeln av Borowy och Jin (2013) gav oss tankar kring hur datorspel kan kopplas till tredje generationens upplevelser men artikeln i sig beskrev enbart hur e-sportsevenemang har utvecklats och hur de har blivit en del av upplevelseindustrin. Dator- och tv-spel är en av alla branscher som enligt KK-stiftelsen är en del a en del av upplevelseindustrin (Algotson & Daal, 2007), men detta arbeta fokuserade enbart på en av dessa branscher vilket är musik. Trots det hade det eventuellt varit intressant att ta med sökord rörande fler av dessa branscher för att hitta fler exempel på tredje generationens upplevelser som redan praktiseras. Detta hade kunnat leda till att resultatet innefattat fler träffar som gav oss en direkt koppling till tredje generationen och upplevelseindustrin, istället för träffar som enbart gav oss vaga kopplingar med stort utrymme för egna tolkningar. När resultatet från litteraturgranskningen analyserades eftersträvades organisation och struktur ständigt vilket troligen gjorde att inga träffar förbisågs som borde ha tagits med när definitio ne n utformades.