Resultatdiskussion – Forskningsfråga 1

6.2 Resultatdiskussion – Forskningsfråga 1

Under litteraturgranskningen var det få träffar som direkt berörde vårt område eller den konceptuella teorin, men många av träffarna gav oss tankar, frågeställningar och inspirat io n till hur vi kunde svara på forskningsfråga ett.

Forskningsfrågan som vi besvarade ser ut som följande:

Hur kan tredje generationens upplevelse definieras utifrån ett

upplevelseproduktionsperspektiv, befintlig teori och praktiska exempel?

Resultatet från denna forskningsfråga är en definition och en modell över tredje generationens upplevelse som togs fram med hjälp av litteraturgranskningen. Även vårt upplevelseproduktionsperspektiv ligger till grund för framtagningen av definitionen och har påverkat de val som vi har gjort. Perspektivet har varit till stor nytta då det har gett oss en stabil grund och en tydlig utgångsp unkt för allt vi gjort.

Trots att vi anser att vår definition är användbar finns det aspekter från litteraturgranskningen som sänker vår reliabilitet och validitet. Eftersom att det finns lite skrivet om detta område var det svårt för oss att var kritiska mot olika källor på grund av att all information som kunde tänkas vara användbar behövdes för att få tillräckligt med underlag till arbetet. I och med att Google användes som sökmotor genererades många träffar som varken var vetenskapliga, granskade eller använde sig av källor, det gör att en del träffar känns tvivelaktiga och att reliabiliteten sjunker enligt oss.

Det var även svårt att hålla validiteten på en hög nivå när vi var tvungna att söka brett med många olika sökord. Det upplevdes svårt att fokusera på det som eftersträvades att undersökas då fler källor att använda sig av var viktigt att finna. För att begränsa oss och se till att rätt information eftersöktes användes våra kriterier som hjälpmedel. Dock kan vi nu i efterhand ifrågasätta om våra kriterier passade alla valda sökord, vissa träffar ansågs relevanta trots att de inte passade något av våra fyra kriterier. Därför är det svårt att motivera alla artiklar som valdes att ta vidare i litteraturgranskningen. I efterhand går det

61

att konstatera att vi inte alltid höll oss till det som avsågs att söka efter, men att en del av den information som funnits hjälpte oss att svara på forskningsfråga ett trots allt.

Under litteraturgranskningen skulle en objektiv roll tillämpas för att se till all fakta utan att lägga in egna värderingar eller känslor. Detta anser vi att vi misslyckades med i urvalet av artiklar. Eftersom att de flesta funna träffar inte direkt berörde tredje generatio ne ns upplevelser och inte heller var vetenskapligt granskade lades egna värderingar in för att avgöra om träffarna var relevanta eller inte. Detta borde alltså inte gjorts om den objektiva rollen skulle bibehållits. Däremot lyckades den subjektiva roll som tillämpades under den slutliga analysen av artiklarna samt när vi tog fram definitionen och modellen att bibehållas så som planerat. I och med att utgångspunkten redan från början av arbetet var vårt upplevelseproduktionsperspektiv upplevdes det lättare att se till både våra egna värderingar men också till den information som var insamlad.

Den modell och definition för tredje generationens upplevelse som togs fram hjälper till att förtydliga den redan befintliga teorin enligt oss. Vi hävdar att definitionen kan vara användbar eftersom att den tydligare förklarade vad en sådan typ av upplevelse går ut på, inte bara att den ska vara självproducerande som Boswijk et.al (2012) skriver. Under litteraturgranskningen gavs stor insikt i just begreppet självproducerande eftersom att det var ett av våra sökord som också gav flest relevanta träffar. Många upplevelser som beskrevs som självproducerande hade i själva verket inte någon koppling till att skapa värde eller meningsfulla upplevelser för gästen och inte heller några andra likheter med vårt upplevelseproduktionsperspektiv. När vi insåg denna distinkta skillnad mellan begreppen kunde två viktigt grundstenar till vår definition läggas; att upplevelsen måste ha en leverantör och att det finns en ständigt pågående process av värdeskapande som sker dynamiskt tillsammans med leverantören och andra individer.

Den artikel som vi ansåg beröra tredje generations upplevelser mest var artikeln av Brown och Novak-Leonard (2011) som tog upp kulturupplevelser där gästerna i stor omfattning var involverade och aktiva. Anledning till att denna artikel var viktig för arbetet var för att den tog upp konkreta exempel på upplevelser som ansågs vara tredje generatio ne ns

62

upplevelser. Dessa exempel kunde ses över, de visade på vilka parametrar som kunde vara viktiga och dessa parametrar kunde föras vidare till vår definition av tredje generatio ne ns upplevelser. Det var även intressant för oss att se att det faktiskt fanns upplevelser som kan klassas som tredje generationen men som själva inte benämner sig som det. Det visar på hur dåligt begreppet och den konceptuella teorin har fått fäste och att få har kunskap om ämnet. Det får oss att undra om begreppet är nödvändigt eller inte och om det verklige n behövs för branschen.

Vid utformningen av modellen drogs starka kopplingar till Frijdas (1986) och Boswijks et al. (2012) Motives of individual. Frijda (1986) hävdar att människan rör sig dynamiskt mellan olika behov som den har och vill uppnå. Boswijk et al. (2012) satte in dessa behov i en graf och utvecklade Frijdas (1986) tankar, den grafen gav oss mycket inspiration till utvecklingen av vår egen modell för tredje generationens upplevelse. Enligt vårt resultat bör gästerna i en självproducerande upplevelse ha möjlighet att kunna röra sig mellan olika behov för att klara av att genomföra en sådan typ av upplevelse. I och med att gästerna inte får allt serverat av leverantören är det svårt att säga när vissa behov kan uppstå och leverantören kan inte säkerhetsställa att behoven blir tillfredsställda. Frijda (1986) och Boswijk et al. (2012) beskriver även värdeprocessen som dynamisk, och det blev en riktig hörnsten i utvecklingen av definitionen och modellen. Utifrån detta påstående kring värdeprocessen leder vårt resultat till att allt som sker i en tredje generations upplevelse sker dynamiskt och inte linjärt eftersom att gästen producerar själv utifrån sina egna behov, motiv och känslor. Kombinerar vi att gästen hela tiden rör sig dynamiskt i en upplevelse och att värdeskapandet sker till följd av det har vi goda chanser att lättare förstå en tredje generations upplevelse och hur vi ska gå tillväga för att utveckla en sådan.

Efter att definitionen formulerats för tredje generationens upplevelser började reflektio ne n över kopplingen till Csikszentmihalyi (1990) tankar kring Flow i en upplevelse. De sju karakteristiska dragen som Csikszentmihalyi (1990) menar att den ideala upplevelsen bör innehålla ansågs vara drag som till stor del kan återfinnas i en tredje generations upplevelse utifrån vår definition. I och med att upplevelsen är självproducerad kan producenten känna att den är i full kontroll över situationen, det kan uppstå en bra balans mellan utmaning och