Studiens metodologiska begränsning och alternativ metod
Det går alltid att välja olika sätt att genomföra en studie, och det ena sättet behöver inte vara bättre än det andra. Däremot kan det finnas omvärldsfaktorer som bidrar till att en metod är att föredra framför en annan, exempelvis den tid man har till förfogande.Hade jag haft längre tid på mig att genomföra arbetet, hade jag istället för att intervjua personalen, kunnat använda mig av öppna eller dolda deltagande observationer som jag tror hade gett mig en ännu större insikt i, hur
rehabiliteringspersonalen ser på den grupp de arbetar med. Att få höra, hur man resonerar, lyssna på personalens telefonsamtal med brukare och varandra, vara med vid besök av brukare och också få en egen insikt i, hur stor del av tiden man kan avsätta till brukarkontakter och hur dessa möten disponeras, hade gett en helt annan förståelse och insikt, än den jag nu kan redovisa för utifrån de intervjuer jag genomfört. Man ska vid läsningen av denna uppsats ha i åtanke att det jag
redovisar är de åsikter personalen har och som de är beredda att stå för inför ledning, kollegor och brukare. Man ska också beakta, att det kanske inte alltid motsvarar de innersta åsikterna men jag tycker ändå mycket har framkommit som jag har kunnat dra vissa slutsatser ur. Jag har fått intrycket av att informanterna till största delen har velat ge mig en så ärlig och uppriktig bild av sitt arbete som möjligt och jag har mottagits på ett väldigt vänligt sätt av de jag träffat. Jag vill i detta avsnitt peka på och kort redogöra för etnografin, en metod som skulle lämpa sig väl för att genomföra en kanske kvalitativt sett bättre studie än den jag har valt att genomföra som haft sin utgångspunkt i intervjuer med informanterna.
Etnografi
Om jag utgått från att göra en etnografisk studie, skulle jag då antingen kunnat göra en dold deltagande observation, då jag exempelvis tog jobb som kurator på en av mottagningarna och använde fikapauser, luncher, personalmöten och konferenser åt att studera och iaktta hur man talar om, och förhåller sig till den grupp man arbetar för. Jag skulle också kunna göra en öppen deltagande observation om jag avtalat med personalen att jag hade fått vistas på en mottagning och följa personalens arbete. Jag hade då mer direkt kunnat lägga märke till hur de förhåller sig till de blinda besökarna samt även varit med och gjort observationer när personalen samtalade med varandra i olika sammanhang. För mig hade det senare sättet att observera personalen känts som mest rätt och hade gett mig möjlighet att vara med även i de direkta rehabiliteringsinsatserna, något jag inte kunnat om jag själv skulle ägna tiden åt att ta emot besök. Å andra sidan hade detta gett mig en verklig bild av hur man själv påverkas och förändrar sina attityder genom att man sitter på "andra sidan skrivbordet". Detta är annars vad Månsson (2003) menar med "att ta gestalt i den andre"; Inte minst gäller det att förstå hur omvärldens blickar och reaktioner påverkar hennes självuppfattning och medverkar till att definiera gränserna för hennes handlingsutrymme. Att komma så nära som det går, kräver en hudlös närvaro i de utforskades livsvärld vilket i praktiken betyder att göra deras livsvärld till sin egen. Det är kanske först när man tar gestalt i den andre som man kan uppleva innebörderna i och
66 konsekvenserna av omvärldens bemötande. (a.a. sid. 174) Syftet med etnografin och då främst de deltagande observationerna, är att se verkligheten så som de som man studerar själva upplever den inklusive hur de skapar sina bilder av sig själva och andra. För att detta ska vara möjligt, måste forskaren låta sig föras in i de sociala aktörernas värld och aktivt ta del av denna. Dock är det nödvändigt att forskaren är vaksam och funderar igenom vilken inverkan hans egen medverkan har på de sociala aktörernas agerande. Detta innebär att man före studiens början måste gå igenom för- respektive nackdelarna med en öppen respektive dold observation och sedan göra det han tycker är bäst, bara han noga redogör för hur han gjort och tankarna bakom valet. (a.a. sid. 175)
Forskning baserad på dolda deltagande observationer kan skyllas för att vara ovetenskaplig för att den är subjektivistisk och oetisk för att den anses otillbörligt kränka de utforskades personliga integritet och rentav också partisk för att
undersökarna på ett alltför okritiskt sätt anses ha tillägnat sig de utforskades perspektiv på världen. (a.a. s. 186) Ohlander (2003) tar också i sin artikel fasta på de etiska problem som kan föreligga vid deltagande observationer. Människor kan ha svårt att neka forskaren tillträde till arenan av olika skäl som exempelvis att man håller med för att det känns säkrast så, sk "tillagsmentalitet". Det gäller också att de studerade är i stånd att verkligen inse vad ett samtycke innebär. Likgiltighet och apati kan medföra att man går med på saker man normalt skulle ställa sig tveksam eller negativ till (Ohlander 2003 s. 230).
Jag har i mina intervjuer fått utgå från de bilder personalen vill förmedla till mig vilket jag måste ha i åtanke, är en "putsad" fasad utifrån vad de anser vara politiskt korrekt att förmedla till mig. Om jag däremot hade gjort en deltagande observation på plats under minst ett år, såsom ett etnografiskt arbetssätt
föreskriver och hade kunnat vistas i miljön, bland de jag studerat, så länge att jag "upphört att vara där - uppgått i inredningen" (Aje Carlbom, föreläsning 2 december 2009, Malmö högskola) hade det säkerligen gett en bredare bild av de studerades verklighet även om det då hade blivit ur min synvinkel jag hade kunnat skriva om den.
De strukturella förhållandenas inverkan på arbetssättet
Jag har ställt en del frågor kring organisationsstrukturen i mina intervjuer och även valt att belysa personalförhållandena utifrån en tvist i arbetsdomstolen som jag återgett genom att jag tagit med delar av den nyligen avkunnade domen som bilaga. Anledningen härtill är att jag har en hypotes om att de förhållanden som personalen arbetar under, påverkar deras kontakt med brukarna och hur man väljer att arbeta med frågor såsom att befrämja blindas förmågor att flirta och skapa intima relationer dvs öka självkänslan och autonomin.
67