Miljökonsekvensbeskrivningar och tillståndsansökningar

Som diskuterats i kapitel 3 så öppnar de allmänna hänsynsreglerna möjligheter att göra en bredare prövning vid tillståndsärenden. Då hänsynsreglerna är ganska allmänt hållna så behöver en praxis etableras för vilken typ av information som skäligen kan krävas av de sökande i tillståndsärenden.

Den information som kommer in i tillståndsärenden ger ett beslutsunderlag för till- ståndsmyndigheten, och kan också ligga till grund för de tillståndsvillkor som sätts.

Nedan diskuteras några möjligheter att begära in information avseende produktens egenskaper respektive olika faser i produktens livscykel. Det finns möjlighet att kräva kompletteringar av både MKBn och tillståndsansökan. Nedan används ordet tillståndsan- sökan genomgående.

4.6.1.1 Information om produktens miljöegenskaper

En första fråga är om tillståndsansökan bör innehålla en översiktlig beskrivning av hur produkternas inneboende egenskaper påverkar miljön (under hela livscykeln), samt hur företaget avser att arbeta för att minska denna miljöpåverkan, i de fall företaget har en rimlig möjlighet att göra detta. En rad frågor kan bli aktuella, t ex

1. vilka ämnen som ingår i produkter – speciellt farliga ämnen

2. emissioner från produkt under användning, återvinning, deponi eller förbränning 3. om produkten kan återanvändas, eller återvinnas med avseende på material/energi 4. om/hur företaget avser att arbeta med livscykelmetodik och produktdesign för att

förbättra produkternas miljöprestanda ur ett livscykelperspektiv

5. hur sökanden avser att förse köpare med information om hur produkten bör användas för att minimera miljöpåverkan och hur uttjänt produkt ska tas om hand 6. hur sökanden avser att påverka leverantörernas miljöarbete

Punkt 1-2 är problematiska:

• Ämnen i produkter. Om produkterna ändras ofta är det svårt att redogöra för vilka ämnen som ingår och i vilka koncentrationer. Det kan vara svårt eller dyrt för vissa tillverkare att kontrollera vilka ämnen som finns i råvaror och delkomponenter. Ibland är det också ytterst svårt att påverka innehållet av råvaror, då det inte alltid går att välja leverantör, eller därför att ingen leverantör vill garantera innehållet. Kunden måste också acceptera produkten. Vidare bör lagstiftningen undvika att skapa mono- polsituationer, eller i alltför hög grad begränsa tillverkarens möjligheter att välja leverantör. Därför måste i varje enskilt ärende prövas vad som är rimligt. I samband med Naturvårdsverkets MARS-projekt diskuterades frågan om produkter. Deltagarna kom fram till slutsatsen att det borde vara möjligt att kräva att en MKB inkluderar

81

uppgifter om t ex produkternas innehåll av bly, kvicksilver, bromerade flamskydds- medel och andra miljöskadliga föreningar.193

• Emissioner från produkterna under olika faser i livscykeln. Det kan vara svårt att redogöra för emissioner av delvis samma skäl som angetts ovan. Vidare torde emis- sionsnivåer i hög grad bero på hur produkterna används, vilket inte ligger inom till- verkarens kontroll. Därför kan det även i bästa fall endast krävas att tillverkarna redogör för emissioner vid normal användning.

Punkterna 3-6 ovan framstår som relativt rimliga. Sökanden bör kunna redogöra i allmänna drag för hur denne avser att minimera produktens belastning ur ett livscykelper- spektiv. Vidare bör sökanden kunna tala om hur denne avser att förse köparna med relevant miljöinformation, och hur de ska påverka leverantörernas miljöarbete.

Här bör påpekas att det kan finnas stora skillnader i vad som bör/kan krävas när en sökande har sökt tillstånd till en ny verksamhet, jämfört med när ett tillstånd sökts för t ex en utökning av befintlig produktion.

4.6.1.2 Miljöinformation om produktens livscykel

Det är inte endast produktens egenskaper som är av intresse utan också – och kanske i högre grad - miljöpåverkan från olika delar av produktens livscykel. I en workshop arrangerad Naturvårdsverket under MARS-projektet diskuterades bl a vilken typ av information som kunde krävas in vid tillståndsärenden.194 Bl a framfördes att följande frågor borde kunna behandlas i en tillståndsansökan:

-energieffektiviseringar och bränsleval, samt möjlighet till anslutning till fjärrvärmenät; -transporter till och från anläggningen, och logistiklösningar, inklusive frågan om användning av järnvägsnätet.

Vid workshopen diskuterades också möjligheten att beakta produktfrågor i stort. En viktig synpunkt är att MKBn i större utsträckning bör beakta också indirekta effekter, och att detta får genomslag när alternativa lösningar diskuteras.195

Viss typ av information som Naturvårdsverket har börjat efterfråga i tillståndsärenden har ganska stor relevans för produktens livscykel. T ex har begärts att transporterna till och från en fastighet ska redovisas, och transporter utgör en stor del av den totala

miljöpåverkan för de flesta produkter. Vidare har Naturvårdsverket begärt att företag ska redogöra för hur de ställer miljökrav vid inköp av råvaror196 och transporter, vilket kan ha mycket stor betydelse för produktens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Andra frågor av intresse är t ex kemikalieanvändningen vid tillverkningsprocesserna. Att kräva information om produktens livscykel framstår i de flesta fall som mindre kontroversiellt än att kräva information om produkten som sådan. Dock bör den information som krävs in kunna användas av tillståndsmyndighet och ligga till grund för någon typ av villkor.

193

Naturvårdsverket. (2000). Ny dynamik i det regionala miljöarbetet. Naturvårdsverkets rapport 5129. s.143.

194

Naturvårdsverket. (2000). Ny dynamik i det regionala miljöarbetet. Naturvårdsverkets rapport 5129.s.72ff.

195

Naturvårdsverket. (2000). Ny dynamik i det regionala miljöarbetet. Naturvårdsverkets rapport 5129. Naturvårdsverket, Solna, s.81. Se även Bruhn-tysk, Sara, Eklund, Mats. (2002). The aspect of natural

resources in environmental impact statements for Swedish bioenergy plants. Journal of Environmental

Assessment Policy and Management, Vol. 4, Nr. 1 (March 2002), pp. 67-82.

196

82