Produktfrågor i miljökonsekvensbeskrivningar och ansökan om tillstånd för

För vissa typer av miljöfarlig verksamhet krävs en ansökan om tillstånd. Första instans för ansökan är länsstyrelser eller miljödomstol, beroende på typ av verksamhet.

Tillståndsansökan regleras i bl a 9, 19, 21 och 22 kap MB, och förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet. Tillståndsprövningen kan delas in i tre huvudsakliga etapper: 1. Samråd och beslut om betydande miljöpåverkan

2. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) 3. Ansökan om tillstånd

Nedan diskuteras produktfrågornas relevans i MKB och ansökan om tillstånd.

En MKB ger en beskrivning av miljöpåverkan från en planerad åtgärd. MKB ska inges av den som önskar vidta en åtgärd (sökanden), t ex starta upp en producerande verksamhet, eller utöka produktionen i en befintlig verksamhet. MKB skall möjliggöra en samlad bedömning av en planerad verksamhets inverkan på miljön, hälsan och resurshushåll- ningen. När en MKB ska inges samt vad en MKB ska innehålla framgår av 6 kap MB och förordningen (1998:905) om MKB. Naturvårdsverkets har även gett ut allmänna råd om MKB (NFS 2001:9). Dessa föreskrifter och allmänna råd ger även information om när samråd ska hållas med tillsynsmyndigheterna, när utökat samråd är aktuellt, samt när MKB ska göras. Dessa regler berörs inte mer i detta sammanhang.

6 kap 3 och 7 §§ MB redogör för innehållet i en MKB:

3 § Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska mil- jön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vida- re är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på männi- skors hälsa och miljön. Syftet med MKB är att ge ett bättre beslutsunderlag i främst tillståndsfrågor.

52

7 § En miljökonsekvensbeskrivning för en verksamhet eller åtgärd som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan skall innehålla de uppgifter som behövs för att uppfylla syftet enligt 3 §, däribland

1. en beskrivning av verksamheten eller åtgärden med uppgifter om lokalise- ring, utformning och omfattning,

2. en beskrivning av de åtgärder som planeras för att skadliga verkningar skall undvikas, minskas eller avhjälpas, t.ex. hur det skall undvikas att verksamhe- ten eller åtgärden medverkar till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. över- träds,

3. de uppgifter som krävs för att påvisa och bedöma den huvudsakliga inver- kan på människors hälsa, miljön och hushållningen med mark och vatten samt andra resurser som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra,

4. en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternati- va utformningar tillsammans med dels en motivering varför ett visst alternativ har valts, dels en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd, och

5. en icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i 1-4.

Kraven i 3 och 7 §§ på vad en MKB ska innehålla är ganska allmänt hållna och ger inte mycket vägledning. Mer vägledning ges i Naturvårdsverkets allmänna råd. Det finns dock ingen direkt vägledning avseende produkternas miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv, och traditionellt har produkt/livscykelfrågor haft liten betydelse inom MKB. Information som normalt sett bör ingå i en MKB och som har relevans för produktfrågor gäller kemikalieanvändning och kemikaliehantering, transporter av råvaror, produkter och avfall, vatten- och råvaruanvändning, energifrågor, mängder och hantering av avfall samt ”utnyttjande av särskilt intresse från kretsloppssynpunkt”102. Vidare kan kopplingen till de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap MB göras i MKBn. Tillståndsmyndigheten kan begära in kompletteringar av en MKB. Andra parter med rätt att föra talan i ett till- ståndsmål kan också begära att MKBn ska kompletteras.

MKB ska inges som en del av tillståndsansökan. Tillståndsansökan ställer dock ytterligare krav på information. Enligt 22 kap 1 § 1 st MB ska följande ingå i en ansökan:

1 § En ansökan i ett ansökningsmål skall vara skriftlig. Den skall innehålla 1. de uppgifter, ritningar och tekniska beskrivningar som behövs för att bedö- ma verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning,

2. en miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. och uppgift om det samråd som skett enligt 6 kap. 4-6 §§,

3. de uppgifter som behövs för att bedöma hur de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. iakttas,

4. förslag till de skyddsåtgärder eller andra försiktighetsmått som behövs för att förebygga eller avhjälpa olägenheter från verksamheten,

5. förslag till hur verksamheten skall kontrolleras, och

53

6. en säkerhetsrapport i de fall verksamheten omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalie- olyckor.

Av stort intresse är redovisningen av hur de allmänna hänsynsreglerna iakttas. Till- ståndsmyndigheten kan begära in kompletteringar av en tillståndsansökan. Andra parter med rätt att föra talan kan också begära att denna ska kompletteras.

Länsstyrelserna ger ofta ut vägledningsmaterial angående innehållet i MKB och tillståndsansökan. Det vägledningsmaterial som författaren tagit del av ger ingen direkt vägledning i produktfrågor, men ibland kan viss indirekt vägledning finnas. Exempelvis har Länsstyrelsen i Dalarnas län anfört följande under hushållnings- och kretsloppsprinci- perna: ”… utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. Vid en bedömning ska nyproducerat respektive återvunnet materials totala miljöpåverkan vägas mot

varandra i ett vaggan-till-graven-perspektiv”103.

Hittills har både produktfrågor och andra indirekta miljöaspekter fått lite utrymme inom MKB och tillståndsansökan104. Detta torde knappast ha ändrats (hittills) genom MB:s införande även om MB gett utökade möjligheter att beakta indirekt miljöpåverkan. Som framgår av ovan så är det dock möjligt för relevant tillståndsmyndighet att kräva kompletteringar av både MKBn och tillståndsansökan. Vidare kan andra parter med rätt att föra talan i tillståndsmål, t ex Naturvårdsverket, begära att ytterligare information begärs in. En sådan process har också påbörjats (se 3.2.5 och kap. 4).