Avsnitt 2.8 har diskuterat varför ”hårda” styrmedel kan vara nödvändiga på produktom- rådet. Där behandlas problemet med att i alltför hög grad lita till frivilliga och relativt svaga ekonomiska styrmede. Lagstiftning är dock mindre nödvändig när andra initiativ har visat sig effektiva för att miljöanpassa produkterna i en varugrupp, t ex teknikupp- handlingar. Frågan är dock inte bara när lagstiftning är nödvändigt, utan också hur lagstiftningen kan och bör samverka med andra styrmedel. Detta behandlas nedan.
205
I detta sammanhang finns viss anledning att ifrågsätta effektiviteten hos de verktyg som används. Exempelvis har ett stort antal svenska företag spenderat stora resurser på att införa miljöledningssystem, men det anförs ofta i att de miljöförbättringar som dessa genererat hittills är ytterst marginella.
206
Edlund, S., Leire, C., Thidell, Å.. (2002). Svanens roll i förhållande till andra miljöinformationssystem
89
5.3.1 Produktlagstiftningens påverkan på andra styrmedel
På ett mer allmänt plan skulle ett större fokus på produkter i miljölagstiftningen kunna få en stor påverkan på andra frivilliga instrument. En första fråga är om ett större fokus på produkter i miljölagstiftningen kan öka intresset för produktfrågor inom ramen för frivilliga instrument. Ett exempel rör miljöledningssystem:
Exempel: Många större tillverkande företag i Sverige har idag ett certifierat miljöledningssystem
(vanligen ISO 14001) eller jobbar aktivt med att införa ett sådant, men många av dessa företag jobbar inte aktivt med de egna produkterna inom ramen för miljöledningssystemen207. Genom att starkare betona produkter i lagstiftningen kommer företagen att tvingas se mer på den sidan av miljöarbetet, då standarderna för miljöledning kräver att lagstiftningen följs och beaktas vid sättandet av miljömål. Det blir därmed svårare för företag, konsulter och certifieringsorgan att ignorera de indirekta miljöaspekter som är förknippade med produkterna. Vidare bör det vara intressant för företagen att integrera produktfrågorna i miljöledningssystemet av effektivitetsskäl. Om t ex lagstiftningen ställer vissa krav på miljöinformation om produkter bör det vara effektivt att ta fram denna information inom ramen för miljöledningssystemet208.
Andra möjligheter finns. T ex kan ett större fokus på produktfrågor i miljölagstiftningen leda till att företag lyfter fram produktfrågorna mer i den frivilliga miljöredovisningen.
Vidare kan diskuteras om mer fokus på produkter i lagstiftningen stimulerar intresset för frivilliga instrument:
Exempel 1: Att ställa krav på att producenter redovisar vissa livscykeldata bör kunna leda till ett
ökat intresse för /ökad kunskap om miljövarudeklarationer i stort. Vidare kan krav på information bygga på kriterier inom miljömärkningen, och på detta sätt stimulera intresset för miljömärkning. Genom krav i lagstiftningen måste företag ta fram information om produkter som sedan kan användas inom fler områden.
Exempel 2: I förslaget på EEE-direktiv209 förenklas förfarandet för företag som har miljömärkta produkter (observera att de ska vara miljömärkta enligt EU:s miljömärkningsprogram) eller är EMAS-registrerade. På så sätt kan lagstiftningen ge direkta fördelar till de företag som använder sig av frivilliga instrument.
207
Se t ex Institutet för Verkstadsteknisk Forskning. (1999). Miljöledningssystem – papperstiger eller
kraftfullt verktyg. IVF-skrift 99830. IRIS MILJÖ, Stockholm. 208
Se vidare Edlund, S., Leire, C., Thidell, Å. (Kommande rapport för Nordiska Ministerrådet). Svanens roll i
förhållande till andra miljöinformationssystem och miljöledning. En inledande studie. 209
European Commission. (2001). Working paper for a proposed directive of the European parliament and of
90
De personer som intervjuats under arbetet med denna rapport har gett utryck för uppfattningen att ett ökat fokus på produkter i miljölagstiftningen även bör stimulera intresset för frivilliga instrument.210
Ett område där lagstiftningen har haft betydelse för frivilliga initiativ rör de obligato- riska miljörapporterna. Dessa har använts som underlag då krav för miljömärkning har ställts upp för olika produktgrupper211.
5.3.2 Stödja krav från andra aktörer
Lagstiftningen kan ställa krav på produktinformation som kan användas av olika aktörer för att ställa krav på tillverkaren:
Exempel: Genom att kräva att företag offentligt redovisar vissa produktdata (krav på obligatorisk
miljöinformation) så får företagen själva en bättre kunskap om den miljöpåverkan som produkten ger upphov till, och kan vidta de åtgärder som är mest effektiva för att minska denna miljöpåver- kan. Vidare så får tillsynsmyndigheter, kunder (inklusive offentliga och privata inköpare), miljöorganisationer och andra intressenter en bättre bild av de miljöproblem som finns och kan därmed ställa relevanta miljökrav på företag samt jämföra olika produkter.
Vidare bör lagstiftningsåtgärder kunna samverka med andra processer inom näringslivet.
Exempel: De obligatoriska miljörapporterna för A, B och C-verksamhet kan utformas så att
offentliga och privata inköpare kan använda sig av informationen när de utvärderar en leverantör. Vidare bör informationen kunna användas av företag som utvärderar potentiella underleverantö- rer. Detta kräver att information presenteras på ett tillgängligt sätt.
Trots de stora resurser som läggs ner på att färdigställa miljörapporter så används de i första hand av tillsynsmyndigheterna. Det torde inte förekomma att företag använder sig av miljörapporterna för att utvärdera underleverantörers miljöarbete, trots den rikliga informationen. Ofta begärs de inte ens in som en del av underlaget vid anbud.
Miljörapporterna anses som långa, svårbegripliga och relativt ointressanta. Genom att öka läsvärdet och tillgängligheten så bör det finnas stor potential för en ökad användning av den tillgängliga informationen. De industrirepresentanter som intervjuats i samband med detta projekt har ansett att miljörapporterna bör bli mer intressanta för deras syften genom de nya informationskrav om produkter som tillkommit.
210
Ett möjligt scenario är förstås att lagstiftningen kommer att ställa så höga krav att de frivilliga instrumen- ten inte är nödvändiga (t ex krav i miljörapporten gör de frivilliga miljövarudeklarationerna onödiga). Risken är då att det inte finns incitament att ta fram produkter som är bättre än lagkraven.
211
91
5.3.3 Andra styrmedels påverkan på produktlagstiftningen
Det kan även diskuteras hur andra styrmedel kan påverka lagstiftningen. En första slutsats är att den kunskap som tas fram t ex inom ramen för LCA eller MVD kan användas som informationsunderlag vid lagstiftningsinitiativ inom produktområdet samt vid tillstånds- prövningar och tillsyn. Informationen ger kunskap om vilken miljöprestanda som är möjlig att nå (”bästa möjliga teknik för produktsystem”). Detsamma gäller för miljö- märkningskriterier: Dessa kan omvandlas till tvingande lagkrav över tiden. Kriterier för miljömärkning, information i LCA och MVD m.m. bör även kunna användas av tillsynsmyndigheter som informationsunderlag.