• No results found

Negativt åtalsbeslut, åtalsunderlåtelse och beslut om strafföreläggande

3 KRAVET PÅ SLUTGILTIG PRÖVNING (’BIS’)

3.2 S VENSK RÄTT

3.2.2 Negativt åtalsbeslut, åtalsunderlåtelse och beslut om strafföreläggande

En förundersökning som inte läggs ned avslutas genom beslut om väckande respektive inte väckande av åtal.127 Beslutet fattas av åklagare128 och grundas på en bedömning av huruvida tillräckliga skäl för den misstänktes skuld föreligger.129 Om åklagaren väljer att väcka åtal inleds processen vid domstol. Gränsen mellan nedläggning av förunder-sökning enligt ovan respektive beslut att ej väcka åtal går som huvudregel vid tid-punkten för genomförande av slutdelgivning i enlighet med RB 23 kap 18 §.130 JO har gett uttryck för att det faktum att beslutet efter en viss tidpunkt ska utformas som ett beslut om att ej väcka åtal istället för nedläggning av förundersökning inte ska tillmätas avgörande betydelse vid bedömningen av om ett beslut att avsluta en förundersökning i

121 RB 20 kap 4a § st 1 pp 1-2. Något väsentligt allmänt eller enskilt intresse får ej heller åsidosättas vid tillämpning av p 2.

122 A prop s 17, 20, 34; RÅC I 124 s 31; SOU 1992:61 s 187. Se vidare om disproportionsregeln:

Bring, Diesen, Andersson, Förundersökning s 480-483.

123 Åklagarförordningen (2004:1265) 10 §; RB 23 kap 4a § st 3 e contrario. Alltså endast åklagare om begränsningen grundas på RB 23 kap 4a § st 1 p 1 eller RB 23 kap 4a § st 1 p 2 jämte 20 kap 7 § st 2. I andra fall kan även polisiär förundersökningsledare fatta beslut om

förundersöknings-begränsning. Möjligheterna till åtalsunderlåtelse berörs nedan under 3.2.2. RB 20 kap 7 § st 2 är en generalklausul avseende underlåtelse av åtal på grund av särskild åtalsprövning – sådan särskild prövning föreskrivs i vissa straffstadganden (exempelvis BrB 4 kap 11 §. Se vidare om särskild åtalsprövning: Bring, Diesen, Andersson a a s 228 f.

124 A prop s 22 f. Möjligheten motiveras också ur effektivitetssynpunkt.

125 Prop 2011/12:10 s 34.

126 RB 30 kap 9 § e contrario. Ekelöf m fl, Rättegång V s 151.

127 RB 23 kap 20 §.

128 Förutsatt att brottet hör under allmänt åtal, RB 20 kap 2-3 §§.

129 SOU 1992:61 s 192 f.

130 RåR 2008:2; RÅC I:107 s 2 f; JO 1968 s 169. Se även Ekelöf m fl, Rättegång V s 150.

sakligt hänseende skall betraktas som ett ställningstagande i åtalsfrågan eller ej.131 Om en förundersökning läggs ned på grund av bristande bevisning efter delgivning av skälig misstanke är beslutet dock alltid, enligt JO, sakligt sett att betrakta som ett ställnings-tagande i åtalsfrågan och bör fattas av åklagaren. Åklagaren ska då beslut om åtal ska väckas göra en hypotetisk bedömning av hur en domstol skulle döma. Beslut om att inte väcka åtal fattas då åklagaren bedömer materialet i förundersökningen som slutdelgetts den tilltalade som otillräckligt för väckande av åtal.132

Även i situationer då åklagaren kan emotse en fällande dom kan denna efter en lämplighetsbedömning välja att inte väcka åtal genom så kallad åtalsunderlåtelse.133 Åtalsunderlåtelse är möjligt i fyra typsituationer:134 om det kan antas att brottet inte skulle föranleda annan påföljd än böter, om det kan antas att påföljden skulle bli villkor-lig dom och det finns särskilda skäl för åtalsunderlåtelse,135 om den misstänkte begått annat brott och det utöver påföljden för detta brott inte krävs påföljd med anledning av det föreliggande respektive om psykiatrisk vård eller insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade kommer till stånd. Av betydelse i lämp-lighetsbedömningen som åklagaren ska genomföra är bland annat brottets svårighets-grad och övriga omständigheter kring detta.136 Beslut om åtalsunderlåtelse kräver i prin-cip en komplett utredning av gärningen och att det är klarlagt att gärningsmannen begått brottet. Detta eftersom beslutet, såsom framgår av de 4 punkterna ovan, innebär ett kon-staterande från åklagaren att gärningsmannen är skyldig till ett visst brott, för vilket åtal väljs att underlåtas. Bevisningen ska vara tillräckligt stark att åklagaren kan förutse en fällande dom vilket i praktiken kräver ett erkännande om brott.137

Slutligen kan en förundersökning avslutas genom tillämpning av en summarisk straffprocessform: ett strafföreläggande.138 Strafföreläggande kräver att brottet ifråga hör under allmänt åtal samt att antingen böter ingår i straffskalan eller det är uppenbart att domstol skulle döma till villkorlig dom (kan vara i förening med böter).139 Summa-riska förfaranden åsyftar att avlasta domstols- och åklagarväsendet samt förenkla och

131 JO 2000/01 s 68; JO 2002/03 s 106.

132 Förutsatt att inte komplettering av förundersökningen kan läka bristerna. Se RåR 2010:1.

133 RB 20 kap 7 § st 1. Se även lag (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LuL) 16-17 §§.

134 RB 20 kap 7 § st 1. Finns även möjlighet till åtalsunderlåtelse i extraordinära fall enligt RB 20 kap 7 § st 2.

135 Tillämpas huvudsakligen vid lindrigare förmögenhetsbrott: RÅC I:124 s 14.

136 SOU 1992:61 s 150.

137 SOU 1992:61 s 150 ff.

138 Se även ordningsbot som kan åläggas av polis: RB 48 kap 13-20 §§.

139 RB 48 kap 1, 4 §§.

effektivisera beivrandet av bagatellartad brottslighet.140 Reglerna om strafföreläggande är fakultativa och åklagaren ska, då strafföreläggande kan aktualiseras, göra samma bedömning som vid prövning av huruvida åtal ska väckas.141 I det skriftliga142 strafföre-läggandeförfarandet antar åklagaren en domarliknande roll och endast bötesstraff kan nyttjas som sanktion. Godkännande av en straffrättslig sanktion innebär ett erkännande om brott.143

Negativt åtalsbeslut är inte att anse som slutgiltigt avgörande och kan därför ej vinna rättskraftig effekt i svensk rätt.144 Härvid kan noteras att straffprocessrättsliga beslut av detta slag inte omfattas av principen om rättskraft för gynnande förvaltnings-rättsliga beslut145 eftersom negativa åtalsbeslut inte innebär ett gynnande i form av en fördel för individen. Negativa åtalsbeslut är visserligen positiva (för den tilltalade) till sin karaktär, men för att anses gynnande i denna bemärkelse krävs att beslutet medför en förmån till vilken individen är berättigad.146 Eventuell analogisk rättskraft kan avfär-das med hänsyn till legalitetsprincipen.147

Avseende slutgiltigheten av beslut om åtalsunderlåtelse föreligger särskilda om-ständigheter – åklagare äger möjlighet att återkalla beslut härom enligt RB 20 kap 7b

§.148 Återkallelse får inte göras endast grundat på en ny lämplighetsbedömning utan kräver nya omständigheter.149 I de ursprungliga förarbetena anges exempelvis att den misstänkte gjort sig skyldig till ytterligare brottslighet.150 Bestämmelsen är avsedd att användas restriktivt vilket markerats genom införande av ett krav på särskilda

140 SOU 1992:61 s 195 f.

141 Krav på tillräckliga skäl för den misstänktes skuld (se ovan).

142 Ekelöf, Rättegång V s 244.

143 RB 48 kap 9 §.

144 Bring, Diesen och Andersson, Förundersökning s 517 f; Lindberg, Rättegångsbalk (1942:720) 23 kap 20 §, Lexino 2020-12-08 (JUNO). Beslutet har dock betydelse för den enskildas subsidiära åtalsrätt som, enligt RB 20 kap 8 § jämte 47 kap 2 § st 4, inträder vid negativt åtalsbeslut.

145 FL 37 § st 2; SOU 2010:29 s 564.

146 Eller i vart fall en fördel som individen begärt. Prop 2016/17:180 s 231.

147 Också det faktum att beslut om nedläggande av åtal inte kan medföra rättskraft i svensk rätt (vilket utvecklas nedan) föreligger systematiska argument för att inte heller ett beslut om att ej väcka åtal bör vara att bedöma som ett slutgiltigt avgörande med möjlighet till sådan effekt. Se vidare Lechner, En rättsosäker ändpunkt; Om åklagarens beslutsbefogenheter vid avslutandet av förundersökningen s 14 f och 24 f.

148 Se vidare Gärde, Nya rättegångsbalken jämte lagen om dess införande - med kommentar s 244;

Fitger, Rättegångsbalken s 20:33 ff; Erenius, Sannolikt och rättskraftigt i utlämningsrätten s 256, i SvJT 1983 (s 241-256).

149 Prop 1984/85:3 s 54. Högre åklagares överprövning av åtalsunderlåtelsen kan dock föranleda återkallelse: Lindberg, Rättegångsbalk (1942:720) 20 kap 7b §, Lexino 2020-12-08 (JUNO).

150 SOU 1938:44 s 259.

digheter.151 Kravet på särskilda omständigheter innebär att exemplet ovan modifieras så att den nya brottsligheten måste vara av samma typ som brottsligheten åtalsunder-låtelsen avsåg samt vara av icke-lindrig beskaffenhet.152 Om åtalsunderlåtelsen grundats på att hypotetiska påföljden antagits bli villkorlig dom är utrymmet för återkallelse vi-dare – återfall i icke-lindrigt brott (oavsett brottstyp) eller handlande som utgör allvarlig brist på skötsamhet som skulle föranleda att villkorlig dom undanröjs kan föranleda återkallelse.153 Någon tidsgräns för återkallande föreligger inte men nya omständigheter som inträffar senare än två år efter beslutet om åtalsunderlåtelse bör generellt ej nyttjas som grund för återkallelsebeslut.154

Beslut om strafföreläggande utgör ett slutgiltigt beslut som kan vinna rättskraftig verkan i svensk rätt.155