1 INLEDNING
1.3 M ETOD OCH MATERIAL
1.3.2 Tillämpning av EU-rättsliga källor
En av kärnorna i detta arbete är att utreda innehållet i EU-rätt samt vilka krav denna ställer på medlemsstaternas rättsordningar avseende ne bis in idem. EU-rättsliga källor och tolkningsmetoder tillämpas sålunda i stor utsträckning. De primära rättskällorna inom EU-rätten är fördragen: FEU och FEUF.20 EU:s rättighetsstadga är på samma hie-rarkiska nivå som fördragen och utgör den viktigaste källan för grundläggande rättig-heter inom unionsrätten.21 EU är vidare ansluten till EKMR och de grundläggande mänskliga rättigheter som garanteras i konventionen och som följer av medlemsstater-nas gemensamma traditionella konstitutioner ingår i EU-rätten såsom allmänna princi-per.22 Allmänna rättsprinciper utvecklas generellt sett av EU-domstolen vid tolkning
17 Se till exempel NJA 2009 s 672 jfrd med NJA 1989 A 7 – HD väljer i 2009 års fall att tillämpa ett akademiskt arbete såsom vägledande istället för tidigare praxis (som visserligen var ett notisav-görande).
18 Kleineman a a s 30 ff.
19 Se nedan under 1.3.2 och 1.3.3.
20 FEU artikel 1. Även andra rättskällor tillskrivs samma hierarkiska nivå i fördragen. Bergstöm, Hettne, Introduktion till EU-rätten s 21; Bernard, Peers, European Union Law s 103.
21 FEU artikel 6.1. Bergström, Hettne a a s 24-26; Bernard, Peers a a s 103 f.
22 FEU artikel 6.2, 6.3. Bernard, Peers a a s 226 f. Principerna inte bara leder tolkningsprocessen utan kan också tillämpas för att ogiltigförklara EU-rättsakter som strider mot deras innehåll genom tillämpning av FEUF artikel 263. Se Craig och de Búrca, EU Law: Texts, Cases and Materials s 109.
och tillämpning av EU-rättsliga källor och ingår också i primärrätten.23 Det är dessa primärrättsliga källor som beskriver det politiska och juridiska systemet samt tillhanda-håller dess spelregler. Sekundära rättskällor inom EU-rätten är i fallande ordning för-ordningar (direkt bindande), direktiv (bindande till resultat men ej medel), beslut (bin-dande för dem beslutet avser) samt rekommendationer och yttranden (ej bin(bin-dande).24 Vid sidan av denna rättskällehierarki finns EU-domstolens praxis som också fyller en betydande funktion.25
EU-rättsliga motsvarigheter till förarbeten, bland annat EU-kommissionens moti-veringar, tillämpas av EU-domstolen vid tolkning och tillämpning av sekundärrättsliga källor.26 Till de primärrättsliga fördragen saknas emellertid i stor utsträckning för-arbetsmaterial.27
I denna uppsats tillämpas främst Stadgan och KTS som båda innehåller uttryck för principen ne bis in idem.28 Vid tolkning och tillämpning av rättigheterna i Stadgan ska förklaringarna till Stadgan beaktas enligt artikel 52.7 i densamma samt FEU artikel 6.1 st 3. KTS införlivades inom EU-rätten i Amsterdamfördraget år 1999 och har sin rätts-liga grund i protokoll 19 i FEUF.29 Konventionen har bindande verkan inom EU:s ins-titutionella och rättsliga ramar30 och måste i sin helhet godtas av nya medlemsstater som ansluter sig till EU.31 Rättskällorna existerar i samtliga unionens 24 språkvarianter och alla språkversioner är lika giltiga,32 vilket medför att problem grundat i skillnader mel-lan olika versioner kan uppkomma på grund av felöversättningar eller nyansskillnader mellan begrepps betydelser, språkligt och rättsligt, mellan språken.33 För att motarbeta
23 Bergström, Hettne a a s 48 ff, 391. (med hänvisningar, se not 68); Bernard, Peers a a s 103 f. Se även Mål C-201/85 och C-202/85 Klensch m fl, p 21; Mål C-314/89 Rauh, p 17.
24 FEUF artikel 288. Bergström, Hettne a a s 32-36. Notera att det kan finnas möjligheter för individer att åberopa direktiv inom nationella rättsordningar. Finns även atypiska, icke bindande, rättsakter vid sidan av yttranden och rekommendationer.
25 EU-domstolen ska säkerställa att lag och rätt följs vid tolkning och tillämpning av fördragen, FEU artikel 19.1.
26 Exempelvis Mål C-135/10 Societá Con sortile Fonografici mot Marco Del Corso, p 59; Mål C-119/12 Josef Probst mot mr.nexnet GmbH, p 20. Se vidare Bergström, Hettne a a s 56 ff (med källor).
27 Se Bernitz, Gemenskapsrätten och lagförarbeten, SvJT 2000/01 s 698.
28 Om förhållandet mellan Stadgan och KTS på det aktuella området, se nedan under 2.4.2.
29 Om Schengenregelverket införlivat inom Europeiska Unionens ramar, EUT C 202/01 s 290-292.
30 FEUF Protokoll 19 artikel 1, Om Schengenregelverket införlivat inom Europeiska Unionens ramar s 290, EUT C 202.
31 FEUF protokoll 19 artikel 7, Om Schengenregelverket införlivat inom Europeiska Unionens ramar s 292, EUT C 202.
32 FEU artikel 55; Rådets förordning nr 1 om vilka språk som ska användas inom EU artikel 5. EU ska respektera den språkliga mångfalden i unionen enligt Stadgan artikel 21-22.
33 Se bland annat Mål C-283/81 CLIFIT, p 18.
denna risk har rättsakternas text konsulterats på både engelska (det mest använda språk-et inom unionen) och svenska (författarens modersmål) under uppsatsskrivandspråk-et – språkversionerna har jämförts med hänsyn till sin systematiska härkomst utan att någon av dem ges företräde.34
Stor del av EU-rätten avseende ne bis in idem-principen står också att finna i do-mar från EU-domstolen. Detta med hänsyn till att regleringarna av principen är så all-mänt hållna varför EU-domstolen medges betydande tolkningsutrymme.
EU-domstolens domar översätts också till samtliga av unionens språk, men det är endast versionen på rättegångsspråket som valts av den klagande som är juridiskt bindande.35 Det har under författandet av denna uppsats endast varit möjligt att ta del av engelska och svenska språkvarianterna, som blott sällan utgjort rättegångsspråket. Jämförelse mellan de två tillgängliga språkvarianterna har förhoppningsvis minskat riskerna detta medför samt berikat analysens innehåll. Nyttjande av fler språkvarianter hade varit att föredra men har ej varit möjligt med hänsyn till begränsad tid och språkkunskaper. Cita-tion sker endast på svenska för att ge uppsatsen ett sammanhållet intryck. EU-domstolen återanvänder ofta i sina domar resonemangskedjor och standardiserade formuleringar.
En del av tolkningsmetoden av EU-målens innehåll har därför genomförts genom när-läsning av målens referat och sammanslagning av återkommande resonemangskedjor för att sedan söka abstrahera rättsläget. Med hänsyn till tidigare nämnda språkliga aspekter har dock liten, om någon, vikt lagts vid domstolens sporadiska frånträde från standardformuleringar under arbetet med denna uppsats. Någon allmän bedömning av betydelsen av domstolens varierande formuleringar är inte möjlig och då sådana aktuali-seras analyaktuali-seras dettas eventuella innebörd in casu i uppsatsen. Det får anses allmänt vedertaget att EU-domar generellt sätt bär prejudicerande verkan utöver den process domen fattas inom.36 Det bör emellertid hållas i minnet att EU-domstolens domar, likt alla prejudicerande avgöranden, har influerats av kontexten i vilken de kom till.
En allmän rättsprincip som vid flera punkter tillämpas av EU-domstolen i de domar som aktualiseras i denna uppsats är ’effet utile’-principen. ’Effet utile’ innebär att ett teleologiskt synsätt ska antas vid tolkning av EU-rätt, domstolen tar med andra ord
34 Jfr EU-domstolens metod vid skillnader i språkversionerna: Mål C-80/76 North Kerry Milk Products, p 11; Mål C-341/04 Plato Plastik Robert Frank GmbH, p 64.
35 Rådets förordning nr 1 om språk som ska användas inom EU artikel 7; Domstolens rättegångsregler artikel 37, EUT 2012 L 265 s 1. Se även Bergström, Hettne a a s 385 f.
36 Bergström, Hettne a a s 395 ff.
syn till bestämmelsernas ändamål och harmoniserar deras tolkning härmed.37 EU-domstolens tillämpning av principen är inte teleologisk i snäv bemärkelse utan om-fattar också ändamålen som kan utrönas från kontexten reglerna existerar i:
meta-teleologisk metod.38