Ny utveckling till följd av Universalmålet?

6.4.1 Bakgrund och omständigheter

Mot bakgrund av de svårigheter som uppmärksammats i de föregående avsnitten gällande lokalisering av konton är det nödvändigt att söka ytterligare ledning i EU-domstolens praxis efter Kolassamålet. För det är möjligt att skadeorten för

prospektansvar ska ses i ett någorlunda nytt ljus till följd av EU-domstolens avgörande i mål C-12/15, Universal Music mot Schilling m.fl. (Universalmålet).²⁶⁷ Där uttalade domstolen att skadeorten i frånvaro av andra anknytningskriterier inte kan vara densamma som orten där kärandens bankkonto finns, då skadan endast består av ren ekonomisk skada och är resultatet av en handling som företagits i en annan

medlemsstat.

Omständigheterna i fallet var i korthet följande. Universal Music International Holding BV (Universal) i Nederländerna hade ingått avtal med företaget B&M i Tjeckien om att förvärva 70% av bolagets aktier. En medarbetare vid den tjeckiska juristbyrån Burns Schwartz International, som biträtt förvärvet hade av misstag satt

264 Haentjens & Verheij, Finding Nemo: Locating Financial Losses after Kolassa/Barclays Bank and Profit, s. 22.

265 Mål C-375/13 Kolassa, p. 54.

266 Dickinson, The Rome II Regulation, s. 329; se även Lehmann, Journal of Private International Law, 2011, s. 544.

267 Mål C-12/15, Universal Music International Holding BV mot Michael Tétreault Schilling m.fl., ECLI:EU:C:2016:449.

aktiepriset till fem gånger vad Universal varit beredda att betala. Priset blev dock framställt till aktieägarna och godkändes av dem. En efterföljande tvist utföll i en förlikning som innebar att Universal fick betala aktieägarna. Därefter väckte Universal talan mot den tjeckiska juristbyrån på grund av de förluster de drabbats av till följd av misstaget. Universal väckte talan i Nederländerna där de var etablerade. De hade också betalat kostnaderna för skiljeförfarandet och förlikningen från sitt nederländska konto.

Universal menade att nederländsk domstol hade behörighet enligt art. 5.3 Bryssel I på grund av detta anknytningsmoment, såsom orten där skadan uppkom.²⁶⁸

Domstolen refererade uttryckligen till sitt avgörande i Kolassamålet. Visserligen hade domstolen där med hänsyn till skadeorten sagt att behörig domstol var den vid Kolassas hemvist. Eftersom skadan förverkligats direkt på bankkontot Kolassa hade i en bank som var etablerad där fanns också skadeorten där. EU-domstolen hänvisar dock till generaladvokatens förslag till avgörande i det målet, och menar att domstolens slutsats i Kolassamålet ska läsas mot bakgrund av de många omständigheter i målet som pekade mot att ge domstolen vid Kolassas hemvist behörighet.²⁶⁹ EU-domstolen menade att avtalet och samtliga rättigheter och skyldigheter i Universalmålet förhandlats fram i Tjeckien. De framhöll även att skadan blev definitiv genom förlikningen i Tjeckien.²⁷⁰

6.4.2 Analys av Universalmålet

Den övergripande slutsatsen som kan dras är till synes att ren förmögenhetsskada som förverkligas på kärandens bankkonto alltså inte i sig självt ett relevant

anknytningsmoment för att fastställa skadeorten. Eftersom EU-domstolen säger att skadeorten i enlighet med Bryssel I a inte kan vara orten där käranden har hemvist och huvuddelen av sin förmögenhet bara för att han lidit en finansiell förlust av vissa av sina tillgångar där, då skadan uppkom och inträffade i en annan medlemsstat.²⁷¹ Domstolen framhöll att bankkontot som anknytningsmoment inte är särskilt tillräkneligt, då ett företag kan ha många olika konton. Enbart det faktum att Universals konto och hemvist fanns i Nederländerna räckte därmed inte.

Van Bochove har uppmärksammat att EU-domstolen verkar ha tillämpat ett oåterkallelighetstest för att avgöra var den direkta skadan uppstod. Domstolen påtalar

268 Mål C-12/15, Universal, p. 29.

269 Mål C-12/15, Universal, p. 37.

270 Mål C-12/15, Universal, p. 30.

271 Jfr mål C-12/15, Universal, p. 38.

nämligen att förpliktelsen att betala som uppkom på grund av förlikningen placerade en oåterkallelig börda på Universals tillgångar i Tjeckien. Därför inträffade även skadan där.²⁷²

Dock kvarstår en hel del osäkerheter gällande Universalmålets förhållande till Kolassamålet, och dess relevans för prospektansvarsfrågor. De omständigheter

generaladvokaten lyfter fram i sitt förslag till avgörande som specifik för Kolassamålet var att prospektet distribuerats i Kolassas hemstat och att värdepapperna också såldes där.²⁷³ Eftersom det är hit EU-domstolen hänvisar borde det innebära att det är dessa omständigheter som ska tas i beaktande vid fastställande av skadeorten, utöver var bankkontot finns. Enligt min mening skiljer sig detta dock klart från vad EU-domstolen faktiskt själv yttrade i Kolassamålet. Där uppmärksammar EU-domstolen förvisso det faktum att prospektet hade cirkulerat i Kolassas hemviststat Österrike och att det är förutsebart för emittenter som utger bristfälliga prospekt att personer kan investera i de berörda värdepapperna på grund av prospektet.²⁷⁴ Men det är inte uttryckligen en del av EU-domstolens resonemang för att ge Österrike behörighet, snarare anför domstolen att detta faktum stärker förutsebarheten i den behörighetsregel de redan etablerat. Det framstår snarast som att EU-domstolen tillgripit generaladvokatens yttrande i

Universalmålet för att snäva av tillämpningsområdet för avgörandet i Kolassamålet.

Frågan kvarstår dock till vilken utsträckning vi kan tillämpa resonemanget från Universalmålet på prospektansvar. Det kan framstå som en märklig fråga då EU-domstolen uttryckligen hänvisar till Kolassamålet. Men för det fall vi exempelvis accepterar Haentjens och Verheijs slutsats rörande kontot för skadans uppkomst i prospektansvarsmål, är det oklart vilken räckvidd fallet Universalmålet har på området.

För om skadeorten överensstämmer med platsen för värdepapperskontot, så kan vi inte överföra domstolens resonemang från Universalmålet. Den skadelidande har nämligen i så fall inte möjligheten att teoretiskt välja mellan olika konton för att styra var den ekonomiska skadan hamnar. Även om platsen för den direkta skadan i

prospektansvarsmål utgörs av bankkontot, som jag argumenterat för tidigare, så är resonemanget kring att den skadelidande kan ha många konton och således påverka

272 Mål C-12/15, Universal, p. 31, se även Van Bochove, Purely Economic Loss in Conflict of Laws, s. 459.

273 Förslag till avgörande av generaladvokat M. Szpunar i mål C-12/15, Universal Music, föredraget den 10 mars 2016, ECLI:EU:C:2016:161, p. 45.

274 Jfr mål C-375/13, Kolassa, p. 56.

skadeorten svagare när det kommer till prospektansvar. I sådana mål har ju pengarna, vars förlust utgör skadan redan lämnat kontot när det uppdagas att prospektet var felaktigt. Det finns alltså ingen möjlighet för käranden att påverka lokaliseringen för att gynna sig själv i processuellt hänseende. I Universal Music-målet inträffade den

skadegörande händelsen före det att den skadelidande valde från vilket konto denne ville utbetala beloppet. I det fallet fanns alltså en verklig möjlighet att påverka

lokaliseringen om inte EU-domstolen fastställt att bankkontot inte ensamt kunde styra skadeorten.

Trots detta måste det enligt min mening anses stå klart att slutsatsen från

Universalmålet angående skadeorten även gäller för prospektansvar. EU-domstolen anser alltså att lokalisering av ren ekonomisk skada ska göras genom att olika faktorer tas med i beräkningen beroende på omständigheterna i fallet. Eftersom

omständigheterna vid prospektansvarsfrågor ändå är så pass olika från förhållandena i Universalmålet tror jag dock att orten för banken som håller kontot måste tillmätas större betydelse än i det fallet. Utöver detta framstår det som att åtminstone var prospektet distribuerats och var värdepapperna sålts utgör de relevanta

omständigheterna.²⁷⁵ Eftersom EU-domstolen hänvisar till ”de många omständigheter i målet”²⁷⁶ så verkar det som att även andra faktorer i det enskilda fallet kan tas i

beaktande när skadeorten bestäms. Mot bakgrund av den något svårtydliga hänvisning till hemvist i Kolassamålet kanske även skadelidandes hemvist kan komma att ha relevans.