Introduktion
Inom sjuksköterskeutbildningen är den verksamhetsförlagda delen av utbildningen viktig för förberedelsen inför en fortsatt yrkeskarriär. Den yrkesinriktade handledningen ingår i en professionsutbildning där handledningen tar upp förhållandet mellan teori och praktik för att knyta an till studentens kommande yrkesverksamhet (Coates & Gormly 1997, Lauvås & Handal 2001, Lambert & Glacken 2005).
I kompetensbeskrivningen för sjuksköterskor står det numera klart uttryckt att sjuksköterskan skall verka inom kompetensområdet utbildning, vilket bl.a. innefattar förmåga att handleda, utbilda samt bedöma studenter och elever (Socialstyrelsen 2005). Handledande sjuksköterskor skall fungera som lärare i en akademisk utbildning och skapa möjligheter för studenterna att tillämpa teoretisk kunskap för att lösa problem i komplexa omvårdnadssituationer. Detta bör ske under samma förutsättningar och med liknande krav på pedagogisk kompetens som i de teoretiska avsnitten så att den verksamhetsförlagda utbildningen blir en del i den akademiska utbildningen till sjuksköterska. Hur handledarna skall utveckla pedagogisk kompetens för att klara uppdraget som lärare i en akademisk utbildning, hur de beskriver sin kompetens och hur de ser på sitt läraruppdrag är dock till stora delar outforskat.
Föreliggande presentation avser att ge en beskrivning av designen för den första delstudien i ett avhandlingsprojekt som har arbetstiteln ”Pedagogisk kompetens hos den handledande sjuksköterskan ‐ betydelsen av handledarens pedagogiska strategier och tekniker”. En fullständig rapport kommer därför längre fram i artikelform.
Bakgrund
Handledaren i den verksamhetsförlagda utbildningen kan beskrivas som den sjuksköterska som undervisar, stöttar, inspirerar och fungerar som rollmodell, och där den pedagogiska funktionen är primär. Tang, Chou och Chiang (2005) lyfter fram professionell kompetens, interpersonella relationer, personlighet och pedagogisk skicklighet som de faktorer, vilka i varierande grad är viktiga för effektiv handledning.
Pilhammar Andersson (1991) har visat att studenter, lärare och handledande sjuksköterskor kan ha olika förväntningar på handledarnas funktion. Studenterna uppgav bl.a. att
handledaren ska vara den som introducerar studenten till vårdarbetet och fungerar som rollmodell. Lärarna menade att handledarna skulle kunna knyta ihop teori och praktik samt visa studenterna hur ett arbete kunde utföras på ett korrekt sätt. Slutligen såg handledarna sig själva som de som skulle lära studenten att kunna vårda patienten och se helheten. Lauvås och Handal (2001) betonar att handledaren inte enbart har betydelse för att stötta studentens förståelse av sambanden mellan teori och praktik. Handledaren är även viktig för socialiseringen in i yrkeslivet så att socialiseringsprocessen sker medvetet och reflekterat. Detta blir särskilt viktigt i en tid av ökade krav på snabba förändringar i utbildning och yrkesliv. Carmnes (2000) menar att handledarens kompetens och engagemang är signifikanta för att den verksamhetsförlagda delen av utbildningen skall vara optimal för studenters lärande. Jerlock m.fl. (2003) poängterar att effekterna av handledning är beroende av handledarens kompetens men både Jackson & Mannix (2001) och
Mc Carty & Higgins (2003) påpekar att det är långt ifrån säkert att en kompetent sjuksköterska också är en skicklig pedagog och de lyfter fram vikten av att handledarna förbereds för sin lärarroll. Andra studier pekar på t.ex. tidsbrist vilket gör att sjuksköterskor inte hinner handleda studenter (Ellis & Hogard 2003) då patientvården är komplex och krävande. Vidare påpekar Öhrling & Hallberg (2001) att handledarna har stora krav på sig att dels fungera som kliniskt kompetenta sjuksköterskor utan någon reducering av t.ex. patientansvar samtidigt som de skall fungera som länken mellan student och högskola. Sammantaget kan dessa hinder resultera i svårigheter för studenten att se sambandet mellan den teori som lärs ut på högskolorna och de beslut som tas i praktiken vilket även Högskoleverkets (1996:7) utvärdering har visat .
Tidigare studier visar att handledare ofta saknar någon form av pedagogisk utbildning. I de fall där pedagogisk utbildning erbjuds kan längd och form variera men vanligtvis omfattar kurserna ämnen som vuxenpedagogik, teorier kring lärande, kommunikationsfärdigheter samt reflektion (Lee, Cholowski & Williams 2002, McCarty & Higgins 2003). I Sverige har Pilhammar Andersson (1997) visat att den pedagogiska skolningen under grundutbildningen till sjuksköterska skiljer sig markant åt när det gäller omfattning, innehåll och litteratur mellan landets vårdhögskolor men även att det saknas formella krav på handledarkompetens. Gedda (2001) beskriver i sin studie hur sjuksköterskor uppfattar sig som autodidakter dvs. självlärda där den pedagogiska kompetensen antas vila på yrkeserfarenhet och personliga egenskaper, vilket kan betyda att det är den egna föreställningen som styr vad undervisning och lärande skall riktas mot. Chekol (2003) visar dessutom att handledning i hög grad är relaterat till den personliga relationen mellan handledd och handledare istället för en professionell relation där handledarens kunskap om lärandet är central. Detta kan få till följd att den verksamhetsförlagda delen av utbildningen inte når upp till de krav som finns för en akademisk utbildning. Dessutom påpekar Högskoleverket (2007:23R) i den senaste granskningen av Sveriges vårdutbildningar att det
på många platser finns en brist på handledare samt att de handledare som finns, i flera fall saknar adekvat högskoleutbildning och pedagogisk utbildning.
För att de handledande sjuksköterskorna skall kunna jobba med det pedagogiska uppdraget krävs det att de är väl förberedda för sin lärarroll, det vill säga besitter pedagogisk kompetens. I ovan beskrivna studier har det inte gått att utläsa vad pedagogisk kompetens innebär. I en studie av Häggman‐Laitila m.fl. (2007) definieras pedagogisk kompetens bland annat som handledarens uppdrag att utbilda personal och studenter, utveckla metoder för lärandet samt skapandet av en miljö där detta sker. Däremot går det inte att utläsa vilka metoder som skulle vara särskilt lämpliga för handledning i ett vårdkontext. Hur handledningen planeras ur ett pedagogiskt och didaktiskt perspektiv och vilka tekniker och strategier handledarna använder sig av blir därför viktigt att studera.
Syfte delstudie 1
• Att beskriva hur handledande sjuksköterskor undervisar sjuksköterskestudenter i verksamhetsförlagd utbildning
Central fråga
En studies centrala fråga är den fråga som adresserar studiens syfte i dess mest generaliserande form. Flexibiliteten i den etnografiska studien innebär att en central fråga får utgöra en utgångspunkt för studien men där fler frågor formuleras under studiens gång (Pilhammar Andersson 1996). Den centrala frågan för den planerade studien formuleras som följer: • Hur och på vilka pedagogiska grunder undervisar handledande sjuksköterskor sjuksköterskestudenter i verksamhetsförlagda utbildning? ”Hur” frågan kommer framförallt att fokuseras i en observationsstudie och frågan ”På vilka pedagogiska grunder” kommer att följas upp med intervjuer i fokusgrupper.
Metod
Etnografi inriktar sig på beskrivning och tolkning av kulturella beteenden. Ett underliggande antagande inom etnografin är att varje mänsklig grupp utvecklar en kultur som guidar medlemmarnas syn på världen och hur medlemmarnas erfarenheter struktureras (Pilhammar 1996, Fangen 2005, Hammersley & Atkinson 2007). För att kunna beskriva hur handledande sjuksköterskor undervisar lämpade det sig att starta med att observerahandledarna och deras studenter och på så sätt följa dem i det dagliga arbetet. För fördjupad kunskap kring hur undervisning sker, vilket även ger en validering av observationerna, kommer dessa att följas upp med intervjuer av handledare i fokusgrupper.
Urval
När det gäller urvalet för fältstudien menar Pilhammar‐Andersson (1997, 2000) och Polit & Beck (2005) att då studien sker i en kontext där människor delar upplevelser kan alla ingående människor betraktas som bärare av information. För att kunna följa handledningen och den pedagogiska processen har observationerna bedrivits under de längre (5‐10 veckor) verksamhetsförlagda utbildningsperioderna på två vårdavdelningar4 i Södra Sverige. På dessa avdelningar hölls informationsmöten i två omgångar för att nå så många sjuksköterskor som möjligt, tillstånd inhämtades från verksamhetschefer, informationsbrev och samtyckesblanketter lämnades ut.
Fältanteckningar
I den deltagande observationen sker i princip datainsamling och analys parallellt där de initiala analyserna ger nästföljande datainsamling nya infallsvinklar. Analyserna grundar sig på de fältanteckningar som förs under observationerna. Fältanteckningarna bör kodas på så sätt att man kan skapa register över t.ex. vad som studerats (fenomenet), var det tog plats, vem som var involverad, forskarroll och reflektioner, detta register kan sen utgöra underlag för fortsatt kodning och kategorisering (Pilhammar Andersson 1996, Fangen 2005).
Hammersley & Atkinson (2007) menar att analysens första steg är en noggrann genomläsning (”close reading” a.a. s.162) av all data för att bli bekant med materialet och för att försöka finna handlingsmönster i data. Dessa mönster utgör grunden för fortsatt analys och bildandet av kategorier. Porter (2000) beskriver en modell som har väglett arbetet med att analysera det insamlade materialet: 1/Upptäck handlingsmönster, 2/Fokusera på variation, begränsning och undantag, 3/Förklara och tydliggör, 4/Se relationer mellan mönster samt 5/Bekräfta.
Under observationerna har så noggranna anteckningar som möjligt förts. Anteckningarna har omfattat vad som har skett, var det tog plats någonstans, vad som sades, och vem/vilka som var involverade. De informella samtal som har förts med handledarna i samband med observationerna har skrivits ner ord för ord. Fältanteckningarna skrevs därefter rent så fort som möjligt efter observationerna då även en första noggrann genomläsning påbörjades. I materialet upptäcktes handlingsmönster som bildade underkategorier och slutligen
4
Vid dessa vårdavdelningar gör sjuksköterskestudenter från termin 2, 5 och 6 delar av sin verksamhetsförlagda utbildning. Perioderna sträcker sig från 5‐10 veckor. Vården vid avdelningarna är av kirurgisk karaktär samt kardiologi och invärtesmedicin. Vårdavdelningarna finns på två olika sjukhus i Södra regionen.
kategorier utifrån frågan Hur undervisar handledande sjuksköterskor sjuksköterskestudenter i verksamhetsförlagd utbildning? Innebörden i både kategorier och i förekommande fall underkategorier förklarades och tydliggjordes och de reflektioner som skulle följas upp i analys eller nästkommande observation skrevs ner. Steg 1‐4 genomfördes under våren 2007 vilket resulterade i 7 kategorier och 16 underkategorier. Denna kategorisering ger en preliminär beskrivning av HUR handledande sjuksköterskor undervisar i verksamhetsförlagd utbildning (se exempel bild 1). Materialet omfattar över 100 olika situationer och 80 timmars observationer. Bild 1: Exempel på schema över preliminär analys Handlingsmöns ter Plats/ak tivitet Underkategor i Kategori Innebörd (Förklara och tydliggör) Reflektion ..Hl nickar, ställer inga vidare frågor utan undrar bara – Vill du gå in till patienten själv? S svarar – Ja, det är ok (fältanteckning 5) Korridor / Dela ut medicin. Helt självständig‐ S accepterar ett ansvar Att lämna över ett ansvar HL lämnar över ett ansvar som en del i att låta studenten arbeta allt mer självständigt. En hierarki (subkategorier) i form av tre steg förekommer a/helt övervakad/kontrol lerad b/delvis självständig‐ att öva under uppsikt c/helt självständig, HL lämnar över ett ansvar, studenten kan då avböja eller acceptera Under fokusintervj uerna ta upp frågan varför och hur HL gör dessa val när det gäller att lämna över ett ansvar
För att påvisa trovärdighet och överförbarhet förekommer det inom den etnografiska forskningen främst metoder som respondentvalidering och triangulering dvs. en kombination av teorier, metoder eller forskare i en och samma studie (Pilhammar Andersson
1996, Hammersley & Atkinson 2007). Hammersley & Atkinson (2007) beskriver respondentvalidering som ett sätt att styrka validiteten på insamlad data genom att låta respondenterna ta del av, läsa och kommentera uppkomna resultat. Under hösten 2007 skall nu detta resultat följas upp (steg 5‐bekräfta) genom intervjuer i fokusgrupper. Fokusgrupperna skall bestå av sjuksköterskor med eller utan formell handledarutbildning men med minst ett års handledarerfarenhet. Gruppernas storlek kommer att vara mellan fyra till sex handledare men antalet grupper bestäms av mättnad i datamaterialet vilket innebär att intervjuer med nya grupper pågår till dess att ingen ny information framkommer. Intervjuerna kommer att starta med en öppen fråga ”Hur lär ni ut”? Respondenternas diskussioner sinsemellan kring denna övergripande fråga kommer att vara ledande för vilken typ av uppföljande frågor som kan behöva ställas. Fokus är att fördjupa och validera kunskapen kring frågan ”Hur undervisar handledande sjuksköterskor sjuksköterskestudenter i verksamhetsförlagd utbildning” samt förtydliga frågan ”På vilka pedagogiska grunder undervisar handledande sjuksköterskor sjuksköterskestudenter i verksamhetsförlagd utbildning ”.