7 Reflektion, kritik och fortsatta studier
7.1 Reflektion och kritik
Starten på arbetet med den här uppsatsen var inte helt felfri och tog lite olika riktningar innan vi landade i det valda ämnet. Inledningsvis hade vi tänkt att skriva om en annat ämne, vilket vi hunnit börja studera en del innan vi insåg att det inte skulle vara genomförbart. Vi fick då tänka om snabbt för att hitta ett annat alternativ och fick då höra talas om Linköpings kommuns projekt med samarbetsplattformen. Att undersöka detta projekt verkade stämma helt med våra intressen vi diskuterat för att hitta ett ämne och det passade därför oss väldigt bra. Däremot innebar bytet en komprimering av tiden för skrivandet, eftersom processen redan startat. Att byta ämne en tid in i arbetet var inte optimalt, men samtidigt var det lärorikt att behöva tänka om och undersöka litteratur inom ytterligare ett ämne. Det slutgiltiga ämnet var också väldigt intressant och båda författare är överens om att ämnet hade valts från start om vi haft vetskapen om det. Kommunens komplexitet och hur detta måste betänkas är något som vi inte reflekterat över tidigare och det blev därmed en ny kunskap för oss författare.
Vi inser att studien styrdes något av våra initiala tankar inom det först valda ämnet. När vi bytte ämne var vi redan till viss del pålästa i det andra ämnet. Vi inser i efterhand att vi fastnade lite i samma tankebanor vid insamlandet av empirin och att de första intervjuerna färgades lite av detta. Efter några intervjuer hade vi landat mer i vad projektet innebar och vad vi ville undersöka och de senare intervjuerna upplever vi då var mer inriktade efter det. Det slutliga problemområdet bestämdes efter att intervjuerna genomförts och vi upplevde till viss del att materialet därmed skulle behövt kompletteras. Vi kontaktade vissa respondenter för följdfrågor, men en mer fokuserad intervjuguide inser vi hade underlättat vårt arbete, speciellt vid den tematiska analysen som blev ganska omfattande. Om vi fick göra om studien hade vi försökt precisera problem mer för att få ett mer passande material och för att underlätta sammanställningen av detsamma.
Studiens generaliserbarhet skulle kunna ifrågasättas då vi genomfört en fallstudie bestående av endast intervjuer och endast en kommun. Fallstudier består oftast av flera metoder, vilket vi från början hade tänkt ha i form av dokumentstudier. Eftersom vi fick möjlighet att intervjua sju respondenter på olika förvaltningar ser vi ändå att vi kunnat fånga kommunens komplexitet och problematik på ett bra sätt. Att vi endast undersökt en kommun ser vi inte som ett så stort problem, eftersom det finns många likheter mellan kommuner och deras utmaningar kopplat till den organisatoriska komplexiteten. Linköpings kommun är en större kommun och studien är antagligen mer eller mindre applicerbar på andra kommuner beroende på deras storlek, men vi anser att flera kommuner borde ha liknande komplexitet som Linköpings kommun.
Det empiriska urvalet tycker vi representerar komplexiteten väl och vi är nöjda med de
respondenter vi fick möjlighet att intervjua. Antalet respondenter tänker vi efterhand var i
överkant, eftersom det bidrog till en stor mängd empiri, vilket gjorde det svårt att sålla ut och
reducera materialet. Samtidigt upplever vi att vi inte hade fått samma bredd i materialet om vi
inte intervjuat alla respondenter och att det bidrog till att vi fick en bättre förståelse för
kommunens olika verksamheter och möjlig problematik i desamma. Respondenterna
representerar projektet, men endast två av sju förvaltningar. Eftersom förvaltningarna är så olika
som de är och verkar ligga i varsin ände av spektrumet tycker vi att det ändå varit tillräckligt för
att måla upp kommunens komplexitet. Att ha med fler förvaltningar tror vi därför inte hade
bidragit utan snarare lett till en längre uppsats, med samma resultat.
7.2 Fortsatta studier
En faktor som visade sig vara en stor utmaning för åtminstone ena förvaltningen var budget. Vihar berört detta ämne delvis, men med ett fokus på hur det påverkar andra faktorer. Vi ser att det
finns mer att utforska inom kommuners förändringsarbete och hur förvaltningarnas verksamhet kan påverkas på grund av en budget som inte täcker nödvändiga kostnader och konsekvenserna
av detta. Eftersom kommunala verksamheter bedrivs av skattemedel och det arbete många kommuner står inför kopplat till digitalisering blir det intressant att undersöka hur det påverkar
kommunerna, deras medarbetare och verksamhet. Om fler kommuner upplever att budgeten hindrar dem från att genomföra förändringar utan att riskera olika negativa följder som delvis diskuterats i denna uppsats är det ett problem som kan undersökas vidare. Studien har undersökt förarbetet och den tidiga planeringen inför ett projekt. Det innebär att resultatet delvis kan ses som spekulativt och vi undersöker inte hur projektet faktiskt genomförs i
slutändan. Vissa respondenter menade att kommunen inte alltid har genomfört projekt som planerat och ett annat förslag på fortsatta studier är därför att följa upp projektet och undersöka
hur och om planerna genomförs fullt ut. Om vissa delar av planeringen inte genomförts blir det
då intressant att undersöka vilka dessa delar, som glömts eller prioriterats bort under projektet, är
samt i så fall även orsaker och motiv till detta. Ett annat alternativ skulle vara att undersöka ett
liknande projekt i andra kommuner för att undersöka just hur kommuner följer initiala projektplaner och vad som möjligtvis kan ligga bakom att det inte gör det, om så är fallet.
Referenser
Amadi-Echendu, J. E., & de Wit, F. C. P. (2014). User Perception of Computerised Maintenance Information System Implementations. Proceedings of PICMET '14 Conference: Infrastructure
and Service Integration, 3079–3083.
Arrata, P., Despierre, A., & Kumra, G. (2007). Building an effective change agent team.
McKinsey Quarterly, 2007(4), 39-43.
Bazeley, P. (2009). Analysing Qualitative Data: More Than “Identifying Themes”. Malaysian
Journal of Qualitative Research, 2(2), 6-22.
Bernhard, I., Gustafsson, M., Hedström, K., Sefyrin, J., & Wihlborg, E. (2019). A digital society for all? – Meanings, practices and policies for digital diversity. Proceedings of the 52nd Hawaii
International Conference on System Sciences, 3067-3076. doi:10.24251/HICSS.2019.371 Bingi, P., Sharma, M. K., & Godla, J. K. (1999). Critical Issues Affecting an ERP
Implementation. Information Systems Management, 16(3), 7-14. doi:10.1201/1078/43197.16.3.19990601/31310.2
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2. uppl.). Malmö: Liber.
Chtourou Ben Amar, N., & Ben Romdhane, R. (2019). Organizational culture and information systems strategic alignment: Exploring the influence through an empirical study from Tunisia.
Journal of Enterprise Information Management, 33(1), 95-119. doi:10.1108/JEIM-03-2019-0072 Constantinescu, E. M., & Ciobotă, G. (2013). Globalization and restructuring in the information society. Quality - Access to Success, 14(2), 514-519.
Davenport, T. H. (1998). Putting the Enterprise into the Enterprise System. Harvard Business
Review, 75, 121-131.
David, M., & Sutton, C. D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Davidsson, P., & Thoresson, A. (2017). Svenskarna och internet 2017: Undersökning om
svenskarnas internetvanor. (Rapport, nr. 2017:1). Stockholm: Internetstiftelsen i Sverige. Från https://internetstiftelsen.se/docs/Svenskarna_och_internet_2017.pdf
van Dijk, J., & Hacker, K. (2003). The Digital Divide as a Complex and Dynamic Phenomenon.
Ekholm, A., Jebari, K., & Markovic, D. (2018). Förbjuden framtid: Den digitala kommunen. Stockholm: Institutet för Framtidsstudier. Från
https://www.iffs.se/media/22530/forbjuden_framtid_highres.pdf
Elg, M., Wihlborg, E., & Örnerheim, M. (2017). Public quality – for whom and how? Integrating public core values with quality management. Total Quality Management, 28(4), 379–389.
doi:10.1080/14783363.2015.1087841
Eriksson-Zetterquist, U., & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.),
Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.
Farrell, M. (2017). Leadership Reflections: Leadership Skills for Knowledge Management.
Journal of Library Administration, 57(6), 674–682. doi:10.1080/01930826.2017.1340768 Findahl, O. (2015). Pensionärerna och internet 2014. (Rapport, nr. 2015:1). Stockholm: .SE internetstatistik. Från https://www.iis.se/docs/Pensionarerna_och_internet_2014.pdf
Guo, Y., Wang, C., & Feng, Y. (2019). The impact of psychological climate on employees’ innovative use of information systems: The moderating role of goal orientation. Behaviour &
Information Technology, 38(4), 345–360. doi:10.1080/0144929X.2018.1534988 Hailu, A., & Rahman, S. (2012). Evaluation of Key Success Factors Influencing ERP Implementation Success. 2012 IEEE Eighth World Congress on Services, 88–91. doi:10.1109/SERVICES.2012.74
Hiatt, J. M. (2006). ADKAR: a model for change in business, government, and our community (1. uppl.). Loveland, Colorado: Prosci Learning Center Publications.
Jarfjord, A. (2019, 20 augusti). Den kommunala digitaliseringen matchar inte befolkningens höga förväntningar. Engage Agency. Hämtad från www.positionsverige.se
Jebari, K. (2017). Digitaliseringen och välfärden: nya möjligheter och utmaningar. Bortom IT:
Om hälsa i en digital tid. s. 127 – 139. (Forskningsrapport, nr 2016:2) Stockholm: Institutet för framtidsstudier. Från https://www.iffs.se/media/22074/bortom-it_low.pdf
Koohang, A., Paliszkiewicz, J., & Goluchowski, J. (2017). The impact of leadership on trust, knowledge management, and organizational performance: A research model. Industrial
Management & Data Systems, 117(3), 521-537. doi:10.1108/IMDS-02-2016-0072
Kotter, J. P. (2008). Developing a change-friendly culture: An interview with John P. Kotter.
Leader to Leader, 2008(48), 33-38. doi:10.1002/ltl.278
Kuipers, B. S., Higgs, M., Kickert, W., Tummers, L., Grandia, J., & van der Voet, J. (2014). The management of change in public organizations: A literature review. Public Administration,
Kullander, B. (2020). Fakta om kommuner och regioner. Hämtad 2020-04-17 från https://skr.se/tjanster/kommunerochregioner/faktakommunerochregioner.432.html
Lemmetty, K., Häyrinen, K., & Sundgren, S. (2009) The Impacts of Informatics Competencies and User Training. Connecting Health and Humans. Studies in Health Technology and
Informatics, 2009(146), 646-651. doi:10.3233/978-1-60750-024-7-646 Linköpings kommun. (u.å.a). Fakta om Linköping. Hämtad 2020-04-16 från https://www.linkoping.se/kommun-och-politik/fakta-om-linkoping/
Linköpings kommun. (u.å.b). Kultur- och fritidsförvaltningen. Hämtad 2020-04-16 från
https://www.linkoping.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar/kultur--oc h-fritidsforvaltningen/
Linköpings kommun. (u.å.c). Leanlink. Hämtad 2020-04-16 från
https://www.linkoping.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar/leanlink
Liu, S., Zhang, Y., Li, K., & Tan, J. (2019). Switching costs and benefits affect user resistance in project implementation: Roles of positive emotions and user traditionality. Social Behavior and
Personality: An international journal, 47(7). doi:10.2224/sbp.6908
Mannberg, M., & Wihlborg, E. (2008). Communicative Planning – Friend or Foe? Obstacles and Opportunities for Implementing Sustainable Development Locally. Sustainable Development,
16(1), 35-43. doi:10.1002/sd.325
Mardiana, S., Tjakraatmadja, J. H., & Aprianingsih, A. (2018). How Organizational Culture Affects Information System Success: The Case of an Indonesia IT-Based Company. Journal of
Information Systems Engineering and Business Intelligence, 4(2), 84-95. doi:10.20473/jisebi.4.2.84-95
Maxwell, J. A. (1992). Understanding and Validity in Qualitative Research. Harvard
Educational Review, 62(3), 279-300. doi:10.17763/haer.62.3.8323320856251826
Mühleisen, M. (2018). The Long and Short of The Digital Revolution: Smart policies can alleviate the short-term pain of technological disruption and pave the way for long-term gain.
Finance & Development, 55(2).
Myers, M. D. (1997). Qualitative Research in Information Systems. MIS Quarterly Discovery,
21(2). doi:10.2307/249422
Myers, M. D. (2009). Defining case study research, in Qualitative Research in Business and
Noor, K. B. M. (2008). Case Study: A Strategic Research Methodology. American Journal of
Applied Sciences, 5(11), 1602-1604. doi:10.3844/ajassp.2008.1602.1604
Pan, G., Hackney, R., & Pan, S. L. (2008). Information Systems implementation failure: Insights from prism. International Journal of Information Management, 28(4), 259–269.
doi:10.1016/j.ijinfomgt.2007.07.001
Popovič, A. (2017). If we implement it, will they come? User resistance in post-acceptance usage behaviour within a business intelligence systems context. Economic Research-Ekonomska
Istraživanja, 30(1), 911-921. doi:10.1080/1331677X.2017.1311232
Prosci. (u.å.). The Prosci ADKAR model: A goal-oriented change management model to guide
individual and organizational change. Fort Collins, Colorado: Prosci Inc.
Regeringskansliet. (2017). För ett hållbart digitaliserat Sverige: en digitaliseringsstrategi (N2017/03643/D). Från
https://www.regeringen.se/49adea/contentassets/5429e024be6847fc907b786ab954228f/digitalise ringsstrategin_slutlig_170518-2.pdf
Rennstam, J., & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.
Richmond, I. (2008). On time, on target. Engineering and Technology, 3(16), 52–54. doi:10.1049/et:20081609
Rosacker, K. M., & Olson, D. L. (2008). Public sector information system critical success factors. Transforming Government: People, Process and Policy, 2(1), 60-70.
doi:10.1108/17506160810862955
Sanford, C., & Oh, H. (2010). The Role of User Resistance in the Adoption of a Mobile Data Service. Cyberpsychology, Behaviour, and Social Networking, 13(6), 663-672.
doi:10.1089=cyber.2009.0377
Scheepers, C.B., & Whelpton, P. (2018) Stakeholders’ different perspectives of critical success and risk factors in a case of large-scale system implementation across Africa. South African
Journal of Business Management, 49(1). doi:10.4102/sajbm.v49i1.195
Selander, L., & Henfridsson, O. (2012). Cynicism as user resistance in IT implementation.
Information Systems Journal, 22(4), 289–312. doi:10.1111/j.1365-2575.2011.00386.x
Senior, B., & Swailes, S. (2016). Organizational Change (5. uppl.). New Jersey: FT Publishing International.
Sullivan, R. L., Rothwell, W. J., & Balasi, M. B. (2013). Organization development (OD) and change management (CM): whole system transformation. Development and Learning in
Organizations, 27(6), 18-23. doi:10.1108/DLO-08-2013-0060
Tarhini, A., Ammar, H., Tarhini, T., & Masa’deh, R. (2015). Analysis of the Critical Success Factors for Enterprise Resource Planning Implementation from Stakeholders’ Perspective: A Systematic Review. International Business Research, 8(4), 25-40. doi:10.5539/ibr.v8n4p25 Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk - samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Waddock, S., Meszoely, G. M., Waddell, S., & Dentoni, D. (2015). The complexity of wicked problems in large scale change. Journal of Organizational Change Management, 28(6), 993-1012. doi:10.1108/JOCM-08-2014-0146
Walsham, G. (1995). Interpretive case studies in IS research: nature and method. European
Journal of Information Systems, 4(2), 74-81. doi:10.1057/ejis.1995.9
Whiting, L. S. (2008). Semi-structured interviews: Guidance for novice researchers. Nursing
Standard, 22(23), 35-40. doi:10.7748/ns2008.02.22.23.35.c6420
Wihlborg, A. (2019, 11 november). Förutsättningar för framgångsrik digitalisering. Framtidens
kommuner och Regioner. Hämtad från https://framtidenskommuner.se/
Wixom, B. H., & Watson, H. J. (2001). An Empirical Investigation of the Factors Affecting Data Warehousing Success. MIS Quarterly, 25(1), 17-41. doi:10.2307/3250957
Yue, C. A., Men, L. R., & Ferguson, M. A. (2019). Bridging transformational leadership, transparent communication, and employee openness to change: The mediating role of trust.