I detta avsnitt ska vi göra en något annorlunda analys än den vi har gjort i kapitlets tidigare avsnitt där vi studerat SAFE-inkomstförhållan- dena för hela den vuxna befolkningen 16–64 år boende i Västmanland
1999. Vi skall nu dela in befolkningen i femton kategorier med hänsyn till beroendet av SAFE-inkomster 1999 och sedan jämföra dessa femton gruppers ”SAFE-historia” under 90-talet. De jämförelser vi därvid gör handlar dels om hur många år man haft olika typer av SAFE-inkomster under 1990-talet, dels om hur stora dessa inkomster sammantaget varit under hela decenniet. Dessa analyser kan ge en ytterligare belysning av i vilken utsträckning man sitter fast i långvarigt beroende av offentliga försörjningssystem, liksom hur sådant beroende varierar mellan typer av offentliga försörjningsinkomster.
Studiens dataunderlag omfattar för varje år under 1990-talet den Västmanländska befolkningen 16–64 år. Eftersom vi här vill studera hela 90-talshistorien för dem som tillhörde olika kategorier 1999, så av- gränsas analysen till de Västmanlänningar som detta år var i åldern 25– 64 år och alltså funnits med i dataunderlaget varje år (de var således 16–
55 år 1990).
Femton befolkningsgrupper avgränsade efter SAFE-status 1999
Befolkningen i Västmanland 1999 har delats in i 15 varandra uteslutan- de grupper på basis av förhållandena 1999. De femton kategorierna har skapats genom att vi har delat upp befolkningen i S-inkomsttagare och
A-inkomsttagare efter hur omfattande dessa inkomster varit under det- ta år – under ett basbelopp (som motsvarar 36400 kr år 1999), mellan
ett och tre basbelopp eller över tre basbelopp. Som jämförelsegrupp an- vänds de som inte har haft några SAFE-inkomster under året uppdelade efter förvärvsinkomstens storlek. Även här har vi gjort en tredelning. En grupp utgörs av dem som har haft under ett halvt basbelopp i för- värvsinkomst under året. En mellangrupp hade förvärvsinkomster i in- tervallet mellan ett halvt och tre och ett halvt basbelopp. Den tredje gruppen hade förvärvsinkomster över tre och ett halvt basbelopp.53
De socialbidragstagare som hade S- eller A-inkomster hänförs till dessa in- komstkategorier. För att få med hela befolkningen, så tar vi även med den grupp vars enda SAFE-inkomst har varit E-inkomst, dvs. socialbi- drag. E-inkomsttagarna delas upp i två grupper; en med bidrag under en fjärdedels basbelopp och en med bidrag över en fjärdedels basbe- lopp. Vidare får F-inkomsttagarna utgöra en särskild kategori. Den be- står huvudsakligen av personer som hade F-inkomster (sjukbidrag eller förtidspension), som enda SAFE-inkomst, men vi har även inkluderat dem som förutom F-inkomster också hade andra typer av SAFE-in- komster. Vi vill åter erinra om att de gruppindelningar som vi arbetar med baseras på de olika SAFE-årsinkomsterna, som kan härröra från en eller flera ersättningsperioder omfattande kortare eller längre perioder under året och lägre eller högre ersättningsnivåer. När flera olika typer av SAFE-inkomster förekommer under året handlar det i regel inte om att inkomsterna utgår för samma tidsperiod under året.
Populationen 1990–1999
När vi tittar i ”backspegeln” på vad som har hänt personer som ingår i de 15 grupperna som bildas 1999, så studerar vi som nämnts enbart per- soner som 1999 var 25–64 år, eftersom endast personer i den åldern va- rit minst 16 år och högst 64 år under varje enskilt år på 1990-talet. Ef- fekten av detta blir att nästan tjugo procent av befolkningen 1999 ham- nar utanför analysen, men andelen som hamnar utanför varierar kraf- tigt mellan de 15 olika grupperna. (Se Tabell B151, sid. 421).
53. En liknande indelning används av Socialstyrelsen, men i en något annan kon- text. Beloppsgränsen 3.5 basbelopp (eller 127400 kr 1999) motiveras med att den ”…dels kan anses motsvara den lägsta inkomst som medger egenförsörjning, dels motsvarar ungefär lägsta nivån för årsinkomster från heltidsarbete…”. Socialstyrel- sen (2001). Social rapport 2001, sid. 51.
Framförallt är det personer i de yngre åldrarna som bortfaller– alla som är yngre än 24 år 1999 faller bort – liksom de invandrare som år
1999 varit mindre än 10 år i landet. Av de som var 25–64 år 1999 kom- mer de flesta med i analysen. De som bortfaller bland dem, är de per- soner som inte bott i Västmanland under hela 1990-talet.
De avgränsningar av populationen som gjorts, avspeglas bl.a. i att so- cialbidragstagarna–där ungdomar och invandrare är starkt represente- rade–är avsevärt mycket mindre i de två grupper som kommer att in- gå i analysen, jämfört med motsvarande grupper socialbidragstagare i åldern 16–64 år 1999; gruppen med socialbidrag över ett kvarts basbe- lopp är ca 70 procent mindre och gruppen med socialbidrag under ett kvarts basbelopp är ca 57 procent mindre. Ett liknande förhållande gäller grupperna med lös eller oklar/instabil arbetsmarknadsanknyt- ning (förvärvsinkomst under ett halvt, respektive mellan ett halvt och tre och ett halvt, basbelopp), samt gruppen med låg arbetslöshet (A-in- komsten under ett basbelopp). Dessa grupper är ca 70 procent mindre, respektive 43 procent och 33 procent mindre än motsvarande grupper i hela den Västmanländska befolkningen 16–64 år 1999. Särskilt vad gäll- er nämnda grupper är det alltså viktigt att komma ihåg att de inte är re- presentativa för motsvarande grupper befolkningen (16–64 år) 1999.54
Genomsnittligt antal år med förekomst av SAFE-inkomster
I följande tabell (nästa sida) redovisas uppgifter om antal år under 90-ta- let som olika typer av SAFE-inkomster förekommit (större än noll), liksom antal år som SAFE-inkomster större än tre basbelopp förekom- mit, i de olika befolkningsgrupperna.
Tabellen visar att bland dem som hade S-inkomster under ett basbe- lopp 1999 hade sådana inkomster i genomsnitt förekommit under sam- manlagt knappt 3.5 år under perioden 1990–1999. Bland dem som hade
S-inkomster i intervallet 1–3 basbelopp hade S-inkomster förekommit under 4.4 år och bland dem som hade S-inkomster över tre basbelopp nämnda år, hade sådana inkomster förekommit i 5.3 år av maximalt tio år. Det totala antalet år med SAFE-inkomster blir för dessa tre grupper ungefär ett år längre om vi även tar med alla andra former av ersätt- ningar som de har haft under decenniet. Men det framgår också att det
54. Se Tabell B170–Tabell B173, sid. 440 ff för en sociodemografisk karakteristik av de femton ovan nämnda grupperna under 1990–1999 respektive 1999.
är A-inkomsterna som huvudsakligen bidrar till ökningen. För dem som hade S-inkomster över tre basbelopp hade t.ex. SAFE-inkomster förekommit under 6.4 år av totalt 10 möjliga år. Av denna tid var de samlade SAFE-inkomsterna högre än tre basbelopp i drygt 2.2 år och S- inkomsterna i nästan 1.7 år. En slutsats blir att de ”långtidssjuka” (S-in- komster över tre basbelopp) i detta befolkningsurval inte har en histo- ria av särskilt långa sjukskrivningar, vilket delvis torde hänga samman med att många personer med långvariga sjukskrivningar under 1990-ta- let, redan hunnit bli förtidspensionärer eller sjukbidragstagare (F-in- komsttagare) 1999, det år som vår kategoriindelning baseras på.
Tabell 4. Genomsnittligt antal år som olika typer av SAFE-inkomster förekommit under perioden 1990–1999 för alla kvarvarande personer i åldern 25-64 år i ett urval befolkningsgrupper avgränsade efter deras ”status” 1999. År.
Antal år i genomsnitt under perioden 1990-99 med… … förekomst av inkomst>0 … förekomst av inkomst>3Bb 15 Befolknings-
grupper efter
”status” 1999 S A F E SAFE S A F E SAFE S-inkomst <1 Bb 3.50 1.16 0.02 0.60 4.55 0.05 0.12 0.00 0.00 0.20 S-inkomst 1-3 Bb 4.38 1.07 0.02 0.79 5.28 0.15 0.10 0.00 0.00 0.31 S-inkomst >3 Bb 5.30 1.78 0.04 0.98 6.41 1.69 0.34 0.01 0.00 2.23 A-inkomst <1 Bb 1.70 5.65 0.01 1.55 6.97 0.03 0.40 0.00 0.00 0.48 A-inkomst 1-3 Bb 2.01 6.17 0.01 1.38 7.37 0.03 0.87 0.00 0.00 1.01 A-inkomst >3 Bb 2.42 6.59 0.01 1.20 7.82 0.06 3.43 0.00 0.00 3.67 S-&A-inkomst <1 Bb 3.93 5.88 0.01 1.96 7.71 0.03 0.34 0.00 0.01 0.48 S-&A-inkomst 1-3 Bb 4.41 6.22 0.01 1.90 7.98 0.07 0.72 0.00 0.00 1.00 S-&A-inkomst >3 Bb 4.95 6.64 0.02 1.56 8.34 0.29 2.66 0.00 0.00 3.73 E-inkomst <0.25 Bb 1.54 1.63 0.04 3.98 5.68 0.04 0.14 0.01 0.00 0.22 E-inkomst >0.25 Bb 1.87 2.49 0.04 7.54 8.58 0.06 0.14 0.00 0.03 0.40 F-inkomst alla former 3.33 0.69 6.83 1.03 9.22 0.60 0.06 1.67 0.00 2.79 Förvärvsink. <0.5 Bb 1.21 1.22 0.10 0.62 2.61 0.03 0.12 0.04 0.00 0.21 Förvärvsink. 0.5-3.5 Bb 1.43 1.23 0.01 0.42 2.65 0.02 0.09 0.00 0.00 0.12 Förvärvsink. >3.5 Bb 1.17 0.91 0.01 0.27 2.07 0.02 0.12 0.00 0.00 0.15 Befolkning 25–64 år 1.92 1.90 0.70 0.72 4.18 0.11 0.33 0.17 0.00 0.70
Tabellen visar också att bland dem som hade A-inkomster under ett basbelopp 199955 hade sådana inkomster i genomsnitt förekommit un-
der sammanlagt knappt 5.7 år under perioden 1990–1999. Bland dem som hade A-inkomster i intervallet 1–3 basbelopp hade sådana inkoms- ter förekommit under 6.2 år och bland dem som hade A-inkomster över tre basbelopp 1999 hade denna typ av inkomster förekommit un- der 6.6 år av maximalt tio år. Åren med A-inkomster är i genomsnitt fler bland A-inkomsttagarna än vad åren med S-inkomst är bland S-in- komsttagarna om vi jämför motsvarande grupper. Det totala antalet år med SAFE-inkomst blir för de tre grupper av A-inkomsttagare drygt ett år längre (1.2–1.3 år) om vi även tar med alla former av ersättningar som de har haft under decenniet. Här är det S-inkomsterna som bidrar till ökningen. För dem som hade A-inkomster över tre basbelopp före- kom t.ex. SAFE-inkomster under 7.8 år av totalt 10 möjliga år, vilket innebär att de långtidsarbetslösa (egentligen de med A-inkomster över tre basbelopp) ofta har en mångårig historia av främst arbetslöshet, men även sjukskrivningar, bakom sig. För dem var den totala SAFE-in- komsten högre än tre basbelopp under nästan 3.7 av de tio åren och A- inkomsterna var högre än tre basbelopp under i genomsnitt drygt 3.4
år, dvs. under dubbelt så många år som vi tidigare fann för motsvaran- de grupp med S-inkomster.
Av tabellen framgår vidare att bland dem som hade SA-inkomster under ett basbelopp 1999 förekom i genomsnitt A-inkomster under sammanlagt knappt 5.9 år och S-inkomster under 3.9 år under perioden
1990–1999. Bland dem som hade SA-inkomster i intervallet 1–3 basbe-
lopp förekom A-inkomster under 6.2 år och S-inkomster under 4.4 år och bland dem som hade SA-inkomster över tre basbelopp förekom A- inkomster under 6.6 år och S-inkomster under 5.0 år. Siffrorna ligger alltså relativt nära de siffror vi tidigare noterade för grupperna med S- inkomst respektive A-inkomst. Det totala antalet år med SAFE-in- komster blir för de tre grupperna av SA-inkomsttagare 7.7 år och 8.0
respektive 8.3 år, om vi även tar med alla andra former av ersättningar
55. Denna grupp innehåller 1999 ungefär en fjärdedel personer 16–24 år, vilka alltså inte alls är med i denna analys. Även de ca 9 procent utomnordiska invandra- re som varit kort tid i Sverige och fanns med 1999 lyser nästan helt med sin frånva- ro bland de A-inkomsttagare som ingår i vår aktuella analys. Se Tabell B170–Tabell B173, sid. 440ff.
som de har haft under decenniet, vilket överstiger motsvarande tider för både de med S-inkomster och A-inkomster. Här är det både höga S- och A-inkomster som bidrar till ökningen. För dem som hade SA- inkomster över tre basbelopp förekom t.ex. SAFE-inkomster under 8.3
år av totalt 10 möjliga år, vilket innebär att denna grupp i regel har en mångårig historia av både arbetslöshet och sjukskrivningar, där arbets- lösheten är den tunga posten. Av de 8.3 åren var den totala SAFE- inkomsten över tre basbelopp under drygt 3.7 år, S-inkomsterna under 0.3 år och A-inkomsterna under nästan 2.7 år.
Vi kan även se att bland dem som hade E-inkomster under en fjärde- dels basbelopp 1999 förekom SAFE-inkomster i genomsnitt under sam- manlagt knappt 5.7 av åren under perioden 1990–1999, varav E-inkomst under 4.0 år. Bland dem som hade E-inkomster över en fjärdedels bas- belopp förekom SAFE-inkomster under 8.6 år, varav E-inkomst under
7.5 år. Det framgår vidare av tabellen att dessa E-inkomster för ytterst få personer kan ha överstigit tre basbelopp (och av ej redovisade data vet vi att över hälften av dessa endast har haft detta under ett år). Här är det viktigt att påpeka att hälften av personerna med E-inkomster under en fjärdedels basbelopp och nästan fyrtio procent av personerna med E-inkomster över en fjärdedels basbelopp 1999 var ungdomar un- der 24 år, liksom att nästan hälften av personerna med E-inkomst över en fjärdedels basbelopp var utomnordiska invandrare med kort tid i Sverige. Eftersom ungdomarna rent definitionsmässigt inte kan finnas med i vår aktuella analys och de utomnordiska invandrarna med kort tid i Sverige också är en starkt reducerad grupp, så påverkar detta själv- fallet den aktuella gruppens sammansättning och SAFE-historia. Majo- riteten (58 procent) av personerna i gruppen med E-inkomster över en fjärdedels basbelopp 1999 är ”ensamstående övriga”, dvs. ensamstående utan barn. I vår population omfattar motsvarande grupp 32 procent. I den aktuella gruppen med E-inkomst är drygt 20 procent ensamstående med barn jämfört med 7 procent i populationen. (Se Tabell B171 och
Tabell B173, sid. 441ff). Vi har här alltså identifierat några grupper med relativt långvariga behov av E-inkomster, vilket inte de tidigare analyserna på samma tydliga sätt påvisat.
När det gäller personer med F-inkomst (drygt 13000 personer) är re- sultaten helt i linje med vad vi visat i tidigare avsnitt. Det framgår klart av tabellen att de flesta personer med F-inkomst har en mångårig histo- ria av kontakter med de offentliga försörjningssystemen, där S-inkomst
är det mest frekventa inslaget i förhistorien. Bland personer med F- inkomst har SAFE-inkomst i genomsnitt förekommit under 9.2 år och
F-inkomst under 6.8 år av maximalt möjliga 10. Även om F-inkomst- tagarna är den grupp som har haft de mest omfattande kontakterna med de offentliga försörjningssystemen, så framgår det av tabellen att fleråriga SAFE-inkomster över tre basbelopp främst finns bland de grupper som hade A- och SA-inkomster över tre basbelopp 1999. F-in- komsten har i genomsnitt varit över tre basbelopp under 1.7 år, medan grupperna med A- och SA-inkomster över tre basbelopp 1999 har haft höga A-inkomster under 3.4 år respektive 2.7 år.
Om vi slutligen jämför med de tre grupperna som 1999 var utan
SAFE-inkomster, så finner vi att för de två grupperna med lös eller oklar/instabil anknytning till arbetsmarknaden (förvärvsinkomst mindre än ett halvt basbelopp, respektive mellan ett halvt och tre och ett halvt basbelopp), hade någon form av SAFE-inkomst förekommit under i genomsnitt 2.6–2.7 år. Bland dem med förvärvsinkomst över tre och ett halvt basbelopp hade någon form av SAFE-inkomst förekom- mit under i genomsnitt knappt 2.1 av 1990-talets år. Inte i någon av des- sa tre grupper–som alltså var utan SAFE-inkomster men hade för- värvsinkomster 1999 –förekommer i någon nämnvärd omfattning att man haft SAFE-inkomster omfattande mer än tre basbelopp tidigare under 90-talet. Minst ovanligt var detta bland dem med lös arbetsmark- nadsanknytning där SAFE-inkomster på sådan nivå i genomsnitt före- kommit under 0.2 av decenniets år. Bland dem med förvärvsinkomster över tre och ett halvt basbelopp 1999, förekom SAFE-inkomster över- stigande tre basbelopp i genomsnitt under sammanlagt 0.15 år av tio möjliga, vilket i huvudsak kan återföras på förekomst av A-in- komster.56
56. Vi vill åter påpeka att grupperna med lös och oklar/instabil anknytning till arbetsmarknaden här inte omfattar ungdomar i åldern 16–24 år, vilket innebär att nästan två tredjedelar av gruppen med lös anknytning till arbetsmarknaden, och ca
40 procent av gruppen med oklar/instabil anknytning till arbetsmarknaden saknas, jämfört med motsvarande grupper i hela den Västmanländska befolkningen 16–64
SAFE-inkomster under ett decennium
Avslutningsvis ska vi redovisa de summerade SAFE-inkomsterna för hela decenniet för de aktuella grupperna. Beloppen i Tabell 5 är de ge- nomsnittliga beloppen per person i var och en av de femton befolk- ningsgrupperna under tio år för varje typ av SAFE-inkomst.57 I tabel-
lens sista rad redovisas uppgifterna för hela den aktuella befolkningen. Vi kan bl.a. notera att den totala SAFE-inkomsten är störst för den grupp av personer som hade F-inkomst 1999. För dem var SAFE-in- komsten under hela 1990-talet 817401 kronor, varav 578835 kronor ut- gjordes av rena F-inkomster. De därnäst följande tre högsta genom- snittliga beloppen av SAFE-inkomster under 1990-talet finns bland de grupper som 1999 hade SAFE-inkomster över tre basbelopp i följande ordning; gruppen med SA-inkomster 741181 kronor, gruppen med A- inkomster 705636 kronor och gruppen med S-inkomster 473854 kro- nor.
Om vi däremot ser till de genomsnittligt största enskilda SAFE-in- komsterna under decenniet, så blir ordningen en annan. Nu är det gruppen av personer med A-inkomster över tre basbelopp 1999, som har det högsta genomsnittliga beloppet, 651911 kronor, följd av grup- pen av personer med SA-inkomster över tre basbelopp 1999, som har
590795 kronor i genomsnitt under tioårsperioden. Först på tredje plats kommer gruppen med F-inkomster 1999 med 578835 kronor. Därefter kommer grupperna med A- och SA-inkomst i intervallet 1–3 basbelopp och först på sjätte plats kommer gruppen av personer med S-inkomster över tre basbelopp med ett genomsnitt på 351490 under 1990-talet. Ana- logt med vad vi påpekade i föregående avsnitt förklaras den relativt lå- ga inkomstsumman i sistnämnda grupp sannolikt av att många med långvarig sjukhistoria under 1990-talet, återfinns i kategorin F-inkomst- tagare 1999 i vår analys, dvs. de har då hunnit bli förtidspensionerade eller fått sjukbidrag.
De tre grupper av personer som inte hade några SAFE-inkomster
1999 har också de lägsta genomsnittliga SAFE-inkomsterna under de- cenniet. Av dessa har gruppen med stabil arbetsmarknadsförankring
57. Genomsnittsinkomster på årsbasis kan erhållas genom att dividera tabellens inkomstuppgifter med 10. De totala inkomsterna för respektive grupp, kan erhållas genom att multiplicera genomsnittsvärdena med antalet personer som ingår i re- spektive befolkningsgrupp. Dessa uppgifter finns redovisade i Tabell B151, sid. 421.
den lägsta genomsnittliga SAFE-inkomsten under hela decenniet, 66359
kronor, av samtliga 15 grupper. I samtliga dessa fall är det A-inkomster- na som utgör den största delen av den totala SAFE-inkomsten. Detta gäller även för åtta av resterande tolv befolkningsgrupper.
Tabell 5. Summa inkomst (S-, A-, F-, E- och SAFE) 1990–1999 per person i 15 be- folkningsgrupper avgränsade efter deras ”status” 1999. Personer i ål- dern 25-64 år 1999 och boende i Västmanland hela 1990-talet. Kronor.
Summa inkomst i kronor 1990–1999 per person av typen…
15 Befolknings- grupper efter
”status” 1999 S-ink A-ink F-ink E-ink SAFE S-inkomst <1 Bb 54 158 55 635 1 180 6 829 117 802 S-inkomst 1-3 Bb 161 523 51 767 1 101 8 287 222 678 S-inkomst >3 Bb 351 490 109 707 2 534 10 123 473 854 A-inkomst <1 Bb 23 143 237 382 847 26 145 287 516 A-inkomst 1-3 Bb 29 379 407 107 687 15 649 452 822 A-inkomst >3 Bb 42 723 651 911 643 10 358 705 636 S-&A-inkomst <1 Bb 49 589 233 456 465 34 239 317 749 S-&A-inkomst 1-3 Bb 78 652 371 284 838 22 059 472 834 S-&A-inkomst >3 Bb 134 146 590 795 1 547 14 693 741 181 E-inkomst <0.25 Bb 25 250 69 933 3 089 39 095 137 368 E-inkomst >0.25 Bb 43 384 97 130 2 049 253 376 395 937 F-inkomst alla former 191 982 32 830 578 835 13 754 817 401 Förvärvsink. <0.5 Bb 20 823 58 471 9 345 8 601 97 240 Förvärvsink. 0.5-3.5 Bb 18 352 50 173 408 4 753 73 687 Förvärvsink. >3.5 Bb 17 207 46 852 397 1 902 66 359 Befolkning 25–64 år 49 300 112 556 59 298 9 628 230 782
Se Tabell B151, sid. 421 för uppgifter om antal personer i respektive befolkningsgrupp.
Vi kan även beräkna den totala SAFE-inkomsten för hela populatio- nen under decenniet genom att multiplicera genomsnittsbeloppet för hela gruppen (230782 kronor) med antalet personer i den aktuella po- pulationen (129645 personer). Beräkningen visar att de Västmanlän- ningar som 1999 var 25–64 år, och som bott i Västmanland under hela
1990-talet, sammantaget haft ca 30 miljarder kronor i offentliga försörj- ningsinkomster.
Sammanfattning
I detta kapitel har vi studerat under hur många år under 1990-talet som olika individer haft inkomster från de offentliga försörjningssystemen, samt på vilken nivå dessa inkomster har legat. Med utgångspunkt i förhållandena 1999 har vi även beräknat hur många år i följd man haft eller varit utan SAFE-inkomster. I dessa analyser har vi hela tiden ut- gått från befolkningen 16–64 år i Västmanland 1999. I en avslutande analys har vi även studerat hur länge personer i olika befolkningsgrup- per har haft olika SAFE-inkomster och hur mycket de sammanlagt har fått under 1990-talet. Den analysen omfattar endast personer som bott i Västmanland under hela decenniet och som 1999 var i ålder 25–64 år.
Drygt 75 procent (122196 personer) av befolkningen 16–64 år i Västmanland 1999 hade SAFE-inkomster under ett eller flera år under 1990-talet. Och för drygt 43 procent översteg den samman- tagna SAFE-inkomsten ett basbelopp (36400 kr) de år sådana in- komster förekom. För en knapp femtedel (18.6 procent) översteg inkomsterna tre basbelopp. En dryg tiondel hade någon SAFE- inkomst under alla tio år på 1990-talet. För hälften av dessa (ca
8400 personer) var den årliga SAFE-inkomsten minst ett basbe- lopp.
Detta kan jämföras med motsvarande siffror för samma befolk- ningsgrupp under år 1999. Nästan 39 procent hade detta år någon form av ersättning från de offentliga försörjningssystemen. För ca 23 procent var det sammanlagda ersättningsbeloppet från de olika försörjningssystemen över ett basbelopp. För drygt 8 pro- cent var ersättningen över tre basbelopp.
De enskilda SAFE-inkomsterna har alla sin egen unika fördel- ningsprofil sett över befolkningen och över tid. S-inkomster (in- komster relaterade till sjukdom och skada) berör över halva den vuxna befolkningen i Västmanland, men årsbeloppen är för de flesta inte så höga och inte så ofta återkommande. A-inkomst (in- komster relaterade till arbetslöshet) berör färre (fyra av tio), men årsbeloppen är högre och inkomsten förekommer under flera år. Förtidspension och sjukbidrag (F-inkomst) berör knappt en ti- ondel av befolkningen, och kan i praktiken betraktas som en slutstation för de som hamnat där. Nästan ingen återfinns senare
på arbetsmarknaden. E-inkomst (socialbidrag) berör en fjärdedel av befolkningen under 1990-talet, men för de flesta är det fråga om relativt låga belopp och därtill en inkomst som bara före- kommer något enstaka år. Det är ytterst få som har fleråriga bi- drag över t.ex. ett basbelopp.
Om vi jämför fördelningsprofilerna för personer med A-in- komster och S-inkomster, så kan vi konstatera att en högre andel har A-inkomster under en längre tid och till en högre kostnad (om den är över 0.25 basbelopp) jämfört med andelen personer med S-inkomster under motsvarande tid och kostnadsnivå. Vid inkomstnivåer över ett basbelopp är även antalet personer med
A-inkomst fler än antalet personer med S-inkomst oberoende av om inkomsten utgått under 1 år eller 10 år. När inkomsterna är fleråriga gäller detta samband även vid inkomstnivåer under ett basbelopp.
Av de 62011 personer som hade någon form av SAFE-inkomst
1999 hade drygt 17400 haft det under hela 1990-talet, medan knappt 13000 inte hade någon SAFE-inkomst året före. Övriga –