Inledning
I detta kapitel, och fortsättningsvis i rapporten – med undantag för en uppdatering av statistiken för perioden 2000–2002 i nästföljande korta kapitel – skall vi överge försörjningsmåttsinkomsterna så som de defi- nierats och redovisats i föregående kapitel. Vi skall istället övergå till att tala om något som vi valt att kalla SAFE-inkomster. Dessa inkomster är ett samlingsbegrepp för inkomster från offentliga försörjningssy- stem, som är relaterade till Sjukdom, Arbetslöshet, Förtidspension,
Ekonomiskt bistånd (socialbidrag).
Anledningen till att vi överger det försörjningsmåttsbegrepp som re- dovisningen handlat om fram till hit, är att det visar sig svårt att an- vända det på ett konsekvent sätt när vi vill studera utvecklingen under hela 1990–talet. De ersättningar och bidrag som ingår i försörjnings- måttet har förändrats på olika sätt under 1990-både talet vad gäller er- sättningsnivåer och de regelverk som används vid tillämpningen. Vissa ersättningar/bidrag av samma typ som finns med i försörjningsmåttet hann både tillkomma och försvinna före 1997, det år då försörjnings- måttet definierades av de samverkande myndigheterna i Västmanland,,
medan exempelvis en av de komponenter som ingår i försörjningsmåt- tet–kunskapslyftet–infördes först då. I stället för att i den föränderli- ga och komplexa totalitet, som de offentliga försörjningssystemen på
1990–talet utgör, försöka rekonstruera ett mått som över hela perioden har en entydig innebörd, har vi valt ett annat sätt för att försöka ge en bild av utvecklingen. Den metod vi valt syftar inte till att ta fram mått på offentliga försörjningsinkomster som är jämförbara från år till år i
den meningen att de mäter exakt samma sak. I stället vill vi få mått som i grova drag kan spegla i vilken utsträckning individerna har in- komster som härrör från de olika offentliga system, som skapats i syfte att bistå medborgarna med försörjningsstöd, vid kortvarig, långvarig el- ler permanent arbetsoförmåga på grund av skada eller sjukdom, vid ar- betslöshet eller vid akut ekonomiskt obestånd.
SAFE-inkomsterna summerar således olika typer av inkomster från offentliga försörjningssystem, och speglar de sammantagna ersättningar och bidrag som samhället ger ut till individerna när de av angivna skäl inte har full självförsörjningsförmåga. Att dessa ersättningar och bidrag varierar över tid både vad gäller utformning och ersättningsvillkor och ersättningsnivåer innebär att de specifika ersättningar som ingår i de olika SAFE-inkomsterna alltså inte är nödvändigtvis desamma varje år under den tidsperiod vi studerar. Detsamma gäller beträffande ersätt- ningsbelopp och de villkor som är knutna till en viss typ av ersätt- ning/bidrag. I den meningen är SAFE-inkomsterna inte helt jämförbara mellan ett år och ett annat. Men poängen är att de speglar de samman- tagna ersättningar/bidrag som faktiskt finns och utbetalas ett visst år.35
SAFE-inkomsterna visar enkelt uttryckt, de utgifter i form av ersätt- ningar och bidrag till individer i nämnda ofärdssituationer som samhäl- let har ett visst år. Eller sett från individens sida– den sammantagna del av ens inkomst som kommer från offentliga försörjningssystem i sam- band med att man är sjuk eller skadad, att man är arbetslös, att man
35. Grundprincipen vid definitionen av SAFE-inkomsterna har varit att utgå från de faktiska inkomsterna från olika ersättnings- och bidragssystem ett visst år och redovisa ersättningsbelopp och antalet personer som haft ersättningar på basis av dessa inkomster såsom de redovisas i LOUISE. Ett avsteg från denna princip har dock gjorts beträffande sjukpenning/rehabiliteringsersättning under de två första åren på 1990-talet. I och med att sjuklönen infördes den 1/1 1992, så blir det från och med denna tidpunkt ett väsentligt lägre antal personer som erhåller dessa in- komster jämfört med 1990 och 1991. Dettaeftersom sjuklönen som–med undantag för 1997 och första kvartalet 1998–omfattar de första 14 dagarna i en sjukperiod inte finns registrerad som sjukersättning i vårt dataunderlag. Vi har mot denna bakgrund korrigerat sjukpennings-/rehabiliteringsinkomsten för åren 1990 och
1991 genom att exkludera de personer vars sammantagna ersättningar är så låga att de kan anses motsvara en sjukperiod om högst 14 dagar. SAFE-måttets S-kompo- nent för åren 1990 och 1991 inkluderar därmed inte samtliga personer som erhållit sjukpenning dessa år och motsvarar inte helt det sammantagna belopp som dessa år betalats ut i sjukpenning.
pensionerats i förtid på grund av arbetsoförmåga, att man är i akut be- hov av ekonomiskt bistånd för sin försörjning. I stor utsträckning kor- responderar SAFE-inkomsterna därmed ändå emot de inkomstkompo- nenter i försörjningsmåttet som vi tidigare diskuterat. Den största skillnaden gäller de inkomster som är relaterade till arbetslöshet (A- inkomsten), som i försörjningsmåttet är uppdelat på flera komponen- ter (A-kasseersättning, utbildningsbidrag, kunskapslyftet för arbetslösa) och som i sin SAFE-skepnad rymmer vissa inkomster som inte finns med i försörjningsmåttet.
Definitionen av SAFE-inkomsterna baseras på tillgängliga inkomst- uppgifter i LOUISE, och avser för varje inkomstslag den sammanlagda årsinkomsten från en viss inkomstkälla. Vilka inkomstslag, dvs. vilka inkomstvariabler i LOUISE, som ingår i SAFE-inkomsterna redovisas i detalj i bilaga 1.
Vid sidan av SAFE-inkomster kommer vi att tala om två övriga in- komstslag som kan vara aktuella för de individer vi studerar, nämligen
Förvärvsinkomster och Övriga inkomster.36 Förvärvsinkomster är sum-
man av de inkomster en individ har från lönearbete eller aktiv närings- verksamhet. Övriga inkomster är en summering av ett antal inkomst- belopp som varken härrör från förvärvsarbete, inkomst av kapital eller
SAFE-ersättningar. Det är i stor utsträckning fråga om inkomster som individen kan erhålla i speciella situationer, som– i motsats till de situ- ationer då SAFE-inkomster kan erhållas–inte primärt kännetecknas av
ofärdsförhållanden. Till exempel inkomster i form av studiemedel, ål- derspension, föräldrapenning och värnpliktsersättning.
I detta kapitel skall vi studera hur dessa inkomster utvecklats under
1990-talet i Västmanland. Vi begränsar oss därvid till de personer som respektive år var lägst 16 och högst 64 år, dvs. barn under sexton år, samt ålderspensionärer lämnas utanför analysen. Genomgående är de inkomster som redovisas omräknade i 1999 års priser.