Samhällskunskapslärarnas förhållningssätt till normkritisk pedagogik som påverkansfaktor

Denna studie ämnar undersöka hur samhällskunskapslärarna själva upplever att deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik påverkar deras samhällskunskapsundervisning.

Svaren har därefter korstabulerats för att undersöka eventuella skillnader i uppfattningar beroende av samhällskunskapslärarnas bakgrund.

I vilken utsträckning upplever du att ditt förhållningssätt till normkritisk pedagogik påverkar din

samhällskunskapsundervisning?

Antal

1. I mycket liten utsträckning 2

2. I liten utsträckning 6

3. I hög utsträckning 13

4. I mycket hög utsträckning 6

Inget svar 1

Summa 28

Tabell 4. Frekvenstabell som visar i vilken utsträckning samhällskunskapslärarna upplever att deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik påverkar deras samhällskunskapsundervisning.

Tabellen visar att majoriteten av samhällskunskapslärarna (19 av 28) menar att deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik påverkar deras samhällskunskapsundervisning.

1. I mycket

Korstabell 16: Samhällskunskapslärarnas ålder och i vilken utsträckning de upplever att deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik påverkar deras samhällskunskapsundervisning.

Korstabellen visar att majoriteten av samhällskunskapslärarna i ålderskategorierna 31-40 (7 av 9), 41-50 (6 av 9) och 51-60 (4 av 5) menar att deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik påverkar deras samhällskunskapsundervisning i hög utsträckning eller i mycket hög utsträckning. Det verkar därför som att ålder som bakgrundsfaktor inte påverkar samhällskunskapslärarnas uppfattning om betydelsen av deras förhållningssätt till normkritisk

pedagogik för deras samhällskunskapsundervisning eftersom de uttrycker liknande

Korstabell 17: Samhällskunskapslärarnas kön och i vilken utsträckning de upplever att deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik påverkar deras samhällskunskapsundervisning.

Korstabellen visar att de flesta manliga samhällskunskapslärare (10 av 17) och kvinnliga samhällskunskapslärare (9 av 11) menar att deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik påverkar deras samhällskunskapsundervisning i hög utsträckning eller i mycket hög utsträckning. Fler manliga samhällskunskapslärare (7 av 17) än kvinnliga samhällskunskapslärare (1 av 11) menar emellertid att deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik påverkar deras samhällskunskapsundervisning i mycket liten utsträckning eller i liten utsträckning. Det är därför möjligt att kön har en viss effekt för samhällskunskapslärarnas uppfattning om betydelsen av deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik för samhällskunskapsundervisningen.

Korstabell 18: Samhällskunskapslärarnas yrkeserfarenhet och i vilken utsträckning de upplever att deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik påverkar deras samhällskunskapsundervisning.

Korstabellen visar att de flesta samhällskunskapslärare i yrkeserfarenhetskategorierna 1-5 (4 av 6), 6-10 (7 av 8) och 11-15 (6 av 7) menar att deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik påverkar deras samhällskunskapsundervisning i hög utsträckning eller i mycket hög utsträckning. Det verkar därför som att yrkeserfarenhet som bakgrundsfaktor inte påverkar samhällskunskapslärarnas uppfattning om betydelsen av deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik för samhällskunskapsundervisningen eftersom de uttrycker liknande

uppfattningar oavsett yrkeserfarenhet. Ett intressant resultat är emellertid att alla samhällskunskapslärare som har 16-20 års yrkeserfarenhet menar att deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik påverkar deras samhällskunskapsundervisning i liten utsträckning men eftersom endast tre samhällskunskapslärare återfinns i denna kategori så kan man inte säkert fastställa om denna variation beror på ålder.

1. I mycket liten

utsträckning

2. I liten utsträckning

3. I hög utsträckning

4. I mycket hög

utsträckning

Inget svar

Behörig 2 5 9 4 -

Obehörig - 1 4 1 -

Inget svar - - - 1 1

Summa 2 6 13 6 1

Korstabell 19: Samhällskunskapslärarnas behörighet och i vilken utsträckning de upplever att deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik påverkar deras samhällskunskapsundervisning.

Korstabellen visar att de flesta behöriga samhällskunskapslärare (13 av 20) och obehöriga samhällskunskapslärare (5 av 6) menar att deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik påverkar deras samhällskunskapsundervisning i hög utsträckning eller i mycket hög utsträckning. Det verkar därför som att behörighet som bakgrundsfaktor inte påverkar samhällskunskapslärarnas uppfattning om betydelsen av deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik för samhällskunskapsundervisningen eftersom de uttrycker liknande uppfattningar oavsett behörighet. Ett intressant resultat är emellertid att endast en obehörig samhällskunskapslärare menar att dennes förhållningssätt till normkritisk pedagogik påverkar samhällskunskapsundervisningen i liten utsträckning. Detta resultat kan jämföras med 7 av 20 behöriga samhällskunskapslärare som menar att deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik påverkar deras samhällskunskapsundervisning i mycket liten utsträckning eller i liten utsträckning. Det är dock viktigt att poängtera att fler behöriga samhällskunskapslärare än obehöriga samhällskunskapslärare har besvarat enkäten, vilket kan påverka svarsfördelningen.

1. I mycket

Korstabell 20: Samhällskunskapslärarnas ämneskombination och i vilken utsträckning de upplever att deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik påverkar deras samhällskunskapsundervisning.

Korstabellen visar att majoriteten av samhällskunskapslärarna som undervisar i alla so-ämnen (11 av 17), alla so-ämnen + idrott och hälsa (2 av 2), en eller flera so-ämnen + hem- och konsumentkunskap (2 av 2) och mer än hälften av samhällskunskapslärarna som undervisar i alla so-ämnen + svenska och/eller svenska som andraspråk (4 av 7) menar att deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik påverkar deras samhällskunskapsundervisning i hög utsträckning eller i mycket hög utsträckning. Det verkar därför som att ämneskombination som bakgrundsfaktor inte påverkar samhällskunskapslärarnas uppfattning om betydelsen av deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik för deras samhällskunskapsundervisning eftersom de uttrycker liknande uppfattningar oavsett ämneskombination.

5.1.4.1. Sammanfattning

19 av 28 samhällskunskapslärare menar att deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik påverkar deras samhällskunskapsundervisning i hög utsträckning eller i mycket hög utsträckning. Studien visar emellertid ingen relation mellan samhällskunskapslärarnas ålder, yrkeserfarenhet, behörighet eller ämneskombination och i vilken utsträckning de menar att deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik påverkar deras samhällskunskapsundervisning. Det är emellertid viktigt att notera att dataunderlaget är begränsat. Samhällskunskapslärarnas kön verkar dock få en viss effekt för deras uppfattning om betydelsen av deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik för samhällskunskapsundervisningen. Fler manliga samhällskunskapslärare har emellertid besvarat enkäten än kvinnliga samhällskunskapslärare, vilket kan påverka svarsfördelningen.

Det är därför svårt att dra några säkra slutsatser om kön påverkar samhällskunskapslärarnas uppfattning om betydelsen av deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik för deras samhällskunskapsundervisning.