Tematisk analys av enkätfrågor 7-8 och 10-12

28 samhällskunskapslärare har besvarat enkätfråga 7: Hur uppfattar du begreppet normkritik?

27 samhällskunskapslärare har besvarat enkätfråga 8: Hur uppfattar du normkritisk pedagogik? 24 samhällskunskapslärare har besvarat enkätfråga 10: Vilka normkritiska perspektiv tillförs i samhällskunskapsundervisningen? Hur? Varför? 25 samhällskunskapslärare har besvarat enkätfråga 11: Anser du att det är viktigt att arbeta med normkritisk pedagogik i samhällskunskapsundervisningen? Varför? 25 samhällskunskapslärare har besvarat enkätfråga 12: Varför eller varför inte arbetar du med normkritisk pedagogik i samhällskunskapsundervisningen? Dessa samhällskunskapslärares svar har utmynnat i flera kategorier som presenteras i följande avsnitt.

5.1.5.1. Samhällskunskapslärarnas uppfattning av normkritik och normkritisk pedagogik

25 samhällskunskapslärare menar att normkritik är ett begrepp som används för att belysa maktstrukturer som begränsar enskilda individers livsmöjligheter som sedan kritiseras och utmanas för att möjligen förändra förtryckande samhällsnormer. Sju samhällskunskapslärare menar mer specifikt att normkritik och normkritisk pedagogik handlar om att motverka diskriminering och kränkande behandling. Normkritik handlar därmed om att vara medveten om och att öka medvetenheten om existerande normer och maktstrukturer. Normer ska därför belysas, reflekteras över och kritiskt analyseras. Tolv samhällskunskapslärare menar att de arbetar med och tycker att det är viktigt att arbeta med normkritisk pedagogik eftersom de menar att det är en strategi som ökar möjligheten för alla elever att inkluderas. Dessa samhällskunskapslärare menar att normkritisk pedagogik kan motverka exempelvis ojämlikhet och andra förtryckande normer som exkluderar människor. En samhällskunskapslärare menar dessutom att normer är en stor anledning till att mobbning sker i skolan. Två samhällskunskapslärare vill uttryckligen öka elevers tolerans för personer som faller utanför normen men tanken om tolerans återfinns hos flera samhällskunskapslärare.

Sex samhällskunskapslärare arbetar med och tycker att det är viktigt att arbeta med normkritisk pedagogik med anledning av skolans värdegrund och för att elever ska utveckla ett reflexivt förhållningssätt. Flera samhällskunskapslärare menar att de arbetar med normkritisk pedagogik för att eleverna ska utvecklas till kritiska samhällsmedborgare som kan se rådande normer och strukturer i samhället. Dessa samhällskunskapslärare anknyter sina resonemang om normer till fostransuppdraget som de menar handlar om att överföra normer.

17 samhällskunskapslärare lyfter fram normkritisk pedagogik som en strategi i undervisningen för att belysa normer i samhället men även för att reflektera över och utmana normer. En samhällskunskapslärare menar exempelvis att

En normkritisk pedagogik innebär för mig att försöka få eleverna att förstå våra normer som vi tar för givet. Att belysa problem och orättvisor som existerar på grund av våra normer samt att skapa en förståelse för varifrån vi får de uppfattningar som formar oss. Om man kan få eleverna

att "haja till" och förstå varför vissa saker ser ut som de gör i samhället utifrån kön, identitet, etnicitet, religion, social bakgrund med mera, tror jag att man arbetar med en normkritisk pedagogik. (Respondent 13)

Elva samhällskunskapslärare menar att de arbetar med och tycker att det är viktigt att arbeta med normkritisk pedagogik som strategi för att synliggöra och kritiskt analysera normer i samhället. Syftet med undervisningen är därmed att öka elevers medvetenhet om normer i samhället och hur normer skapas men även att reflektera över och analysera dessa normer. Ett annat syfte som uttrycks av flera samhällskunskapslärare handlar om att utmana elevers och samhällets uppfattningar om rättvisa/orättvisa och rätt/fel. Normkritisk pedagogik är därmed inte ett självändamål utan en strategi som en samhällskunskapslärare uttrycker det.

Fem samhällskunskapslärare menar att normkritik och normkritisk pedagogik handlar om ett personligt förhållningssätt som påverkar hur man bemöter andra människor och agerar i klassrummet. En samhällskunskapslärare menar till exempel att normkritisk pedagogik handlar om ”[a]tt vara närvarande och se alla elever som individer, och inte utifrån kön, etniskt ursprung eller någon annan av de sju diskrimineringsgrunderna. Att göra aktiva val som lärare i klassrummet som gör att normer inte cementeras, utan mer tvärtom” (Respondent 12). Två samhällskunskapslärare menar att normkritiska perspektiv tillförs via representation, vilket är en del av deras förhållningssätt till normkritik och normkritisk pedagogik. En av dessa samhällskunskapslärare exemplifierar sina tankar om representation med att visa andra familjekonstellationer än den traditionella kärnfamiljen när hen arbetar med hushållsekonomi.

Den andra samhällskunskapsläraren menar att hen

försöker få med [normkritiska perspektiv] i så många teman som möjligt men det blir i mer eller mindre utsträckning. Men att jag behandlar det i någon del per område. Lägger stor fokus om det när jag pratar om identitetsskapande och media dock. Sen handlar det om förhållningssätt generellt när jag pratar. Att man exempelvis inte allt[id] pratar om en tjej och en kille som blir tillsammans utan att man pratar om personens partner eller säger två tjejer typ. (Respondent 6)

5.1.5.2. Samhällskunskapslärarnas resonemang om ämnesinnehåll och undervisningsmetoder

Flera samhällskunskapslärare lyfter fram specifika normer och normkritiska perspektiv i undervisningen. Sex samhällskunskapslärare lyfter fram könsnormer och jämställdhet medan en samhällskunskapslärare fokuserar på normer om lärande. Flera samhällskunskapslärare menar dessutom att normkritiska perspektiv genomsyrar undervisningen oavsett arbetsområde. Normer som avhandlas i samhällskunskapsundervisningen berör även kön, sexualitet, religion, etnicitet, social bakgrund, demokrati, mänskliga rättigheter och diskrimineringsgrunderna. Två samhällskunskapslärare menar dessutom att arbetet med normer och normkritik omnämns i läroplanen och ingår i skolans uppdrag.

14 samhällskunskapslärare har emellertid resonerat om normkritiska perspektiv i relation till specifika undervisningsmetoder och arbetsområden. Samhällskunskapslärarna menar att de arbetar med normkritiska perspektiv via diskussioner där elever uttrycker sina egna

uppfattningar och utgår ifrån sina egna upplevelser. Diskussionerna utgår sedan ifrån dessa uppfattningar och upplevelser där olika frågor belyses ur olika normkritiska perspektiv. En samhällskunskapslärare menar exempelvis att diskussioner om förväntningar som skapas utifrån exempelvis kön, etnicitet, religion och kultur sker i undervisningen med syfte att

”synliggöra att dessa är just normer och inte naturlagar [,] att detta är skapat av människor och därmed även kan förändras av människor, av eleverna själva” (Respondent 25). En annan undervisningsmetod som betonas är rollspel som används för att öka förståelsen för hur olika normer påverkar. Samhällskunskapslärarna menar att de arbetar med normkritiska perspektiv i relation till arbetsområden som demokrati/diktatur, identitet, immigration, media, mänskliga rättigheter, rättssystem, privatekonomi, samhällsekonomi, källkritik, nationella minoriteter, sociala strukturer och politik. Två samhällskunskapslärare anknyter även till kursplanen i sina resonemang. Fem samhällskunskapslärare lyfter fram styrdokumenten som den primära anledningen till eller bidragande faktor till att de arbetar med normkritisk pedagogik i samhällskunskapsundervisningen.

5.1.5.3. Samhällskunskapslärare med negativa uppfattningar av normkritisk pedagogik Två samhällskunskapslärare har en positiv inställning till normer och därför uteblir den kritiska aspekten av normkritik i deras resonemang om normkritik och normkritisk pedagogik.

En av dessa samhällskunskapslärare beskriver sin uppfattning av normer som oskrivna regler som styr hur vi bemöter varandra. Denna samhällskunskapslärare uttrycker en skeptisk inställning till normkritik och menar att ”[n]ormkritiken oftast i min mening tar en vinklad ställning till att kritisera normerna negativt. Postmodern påhitt” (Respondent 22). Denna samhällskunskapslärare är därmed kritisk till en normkritik som hen menar ofta kritiserar alla normer och inte enbart förtryckande normer. Den andra samhällskunskapsläraren anser inte att normkritisk pedagogik är viktigt eftersom hen menar att den används för att ifrågasätta elever som har ”fel” värderingar och hen arbetar därför inte med normkritisk pedagogik. Två samhällskunskapslärare menar att organisatoriska begränsningar i form av tidsbrist har medfört till att de inte arbetar med normkritisk pedagogik.

5.1.5.4. Sammanfattning

Den dominerande uppfattningen är att normkritik och normkritisk pedagogik handlar om att synliggöra, reflektera över och kritiskt analysera normer. Majoriteten av samhällskunskapslärarna uttrycker därmed en likartad uppfattning av normkritik och normkritisk pedagogik som begrepp. Sex av sju samhällskunskapslärare betonar särskilt normer om kön och jämställdhet när de beskriver sina uppfattningar om normkritik och normkritisk pedagogik, vilket är de dominerande normerna och normkritiska perspektiven som avhandlas i undervisningen. Den tematiska analysen visar även att normkritiska perspektiv tillförs i flera olika arbetsområden. 17 samhällskunskapslärare menar att normkritik och normkritisk pedagogik är en strategi som används i klassrummet för att belysa, reflektera över och utmana normer. Fem samhällskunskapslärare menar att normkritik och normkritisk pedagogik är ett personligt förhållningssätt som påverkar hur man agerar och bemöter andra människor i undervisningen. Flera samhällskunskapslärare nämner även

diskussioner och rollspel som undervisningsmetoder och strategier för att tillföra normkritiska perspektiv i undervisningen. Två samhällskunskapslärare betonar dessutom vikten av representation som strategi eller förhållningssätt för att tillföra normkritiska perspektiv i undervisningen. Sju samhällskunskapslärare menar dessutom att normkritik och normkritisk pedagogik är en strategi mot diskriminering och kränkande behandling och för likabehandling och nämner därför vissa diskrimineringsgrunder från diskrimineringslagen.

24 samhällskunskapslärare anser att normkritisk pedagogik är viktigt i samhällskunskapsundervisningen. Huvudanledningarna till att majoriteten av de studerade samhällskunskapslärarna arbetar med normkritisk pedagogik är att inkludera alla elever i skolan eller för att synliggöra och öka elevers medvetenhet om normer och att utveckla elevers förmågor att kritiskt analysera och utmana normer i samhället. Andra skäl som samhällskunskapslärarna uppgav för varför de arbetar med normkritisk pedagogik och tycker att detta arbete är viktigt är för att få till förändring i skolan och samhället, styrdokumenten och deras fostransuppdrag. Endast fyra samhällskunskapslärare menar att de inte arbetar med normkritisk pedagogik varav två samhällskunskapslärare menar att anledningen är tidsbrist.

5.1.6. Tematisk analys av enkätfrågor 13 och 15

22 samhällskunskapslärare har besvarat enkätfråga 13: Vilka faktorer upplever du har påverkat ditt förhållningssätt till normkritisk pedagogik? 21 samhällskunskapslärare har besvarat enkätfråga 15: Hur uppfattar du att styrdokumenten har påverkat ditt förhållningssätt till normkritisk pedagogik i samhällskunskapsundervisningen? Dessa samhällskunskapslärares svar har utmynnat i flera kategorier som presenteras i följande avsnitt.

5.1.6.1. Samhällskunskapslärarnas personliga bakgrund

Nio samhällskunskapslärare menar att deras personliga bakgrund har påverkat deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik. Två samhällskunskapslärare menar att deras kvinnliga kön har påverkat deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik eftersom de menar att förväntningar för deras kön har påverkat dem och deras liv. En av dessa samhällskunskapslärare menar att hen möter varje dag ”lagar, invanda språkbruk, eller sociala koder där jag förväntas vara på ett visst sätt. Det påverkar mig. Men jag vet också att många av mina elever möter diskriminergar [sic] av andra faktorer - religion, ursprung” (Respondent 11). Det är därmed insikten som kommer av att samhällskunskapsläraren själv är normbrytare för sätten som förtryckande normer kan diskriminera eller förtrycka de som inte tillhör normen.

Fem samhällskunskapslärare menar att deras erfarenhet har påverkat deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik. En samhällskunskapslärare menar exempelvis att hen hade en elev under sitt första år ”som var intresserad av könsidentitet som ofta påpekade att jag har en för

"fyrkantig" syn på det. Då fick man jobba på det och försöka tänka om” (Respondent 6). En