Samhällskunskapslärarnas förhållningssätt till normkritisk pedagogik

En sammanställning av den utsträckning som samhällskunskapslärarna menar att de arbetar med normkritisk pedagogik presenteras nedan, vilket kan erbjuda en indikation av deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik. Därefter undersöker studien om samhällskunskapslärarnas bakgrund påverkar deras uppfattning av utsträckningen som de arbetar med normkritisk pedagogik, vilket presenteras i korstabeller.

I vilken utsträckning arbetar du med normkritisk pedagogik i

samhällskunskapsundervisningen?

Antal

1. I mycket liten utsträckning 2

2. I liten utsträckning 6

3. I hög utsträckning 14

4. I mycket hög utsträckning 5

Inget svar 1

Summa 28

Tabell 1. Frekvenstabell som visar i vilken utsträckning som samhällskunskapslärarna arbetar med normkritisk pedagogik i samhällskunskapsundervisningen.

Tabellen visar att majoriteten av de studerade samhällskunskapslärarna arbetar med normkritisk pedagogik i hög utsträckning eller i mycket hög utsträckning (19 av 28). Detta innebär att endast 8 av 28 samhällskunskapslärare menar att de arbetar med normkritisk pedagogik i mycket liten utsträckning eller i liten utsträckning.

Korstabell 1: Samhällskunskapslärarnas ålder och i vilken utsträckning de arbetar med normkritisk pedagogik i samhällskunskapsundervisningen.

Korstabellen visar en relativ jämnfördelning mellan ålder som bakgrundsfaktor och i vilken utsträckning som samhällskunskapslärarna arbetar med normkritisk pedagogik, framförallt bland samhällskunskapslärarna som menar att de arbetar med normkritisk pedagogik i liten utsträckning. Majoriteten av samhällskunskapslärarna som är 31-40 år (6 av 9), 41-50 år (7 av 9) och 51-60 år (4 av 5) menar att de arbetar med normkritisk pedagogik i hög utsträckning eller i mycket hög utsträckning. Benägenheten att arbeta med normkritisk pedagogik verkar därmed öka med åldern eftersom 54 % av samhällskunskapslärarna i åldern 31-40, 63 % av samhällskunskapslärarna i åldern 41-50 och 80 % av samhällskunskapslärarna i åldern 51-60 menar att de arbetar med normkritisk pedagogik i hög utsträckning eller i mycket hög utsträckning. Ett resultat som stödjer denna tanke om benägenhet är att ingen av samhällskunskapslärarna i åldern 31-40 arbetar med normkritisk pedagogik i mycket hög utsträckning utan samtliga samhällskunskapslärare som anger att de arbetar med normkritisk pedagogik i mycket hög utsträckning återfinns i åldersgrupperna 41-50 och 51-60.

1. I mycket

Korstabell 2: Samhällskunskapslärarnas kön och i vilken utsträckning de arbetar med normkritisk pedagogik i samhällskunskapsundervisningen.

Korstabellen visar att 7 av 17 manliga samhällskunskapslärare arbetar med normkritisk pedagogik i mycket liten utsträckning eller i liten utsträckning jämfört med endast en kvinnlig samhällskunskapslärare av 11. En högre andel av de kvinnliga samhällskunskapslärarna (9 av 11) jämfört de manliga samhällskunskapslärarna (10 av 17) arbetar emellertid med normkritisk pedagogik i hög utsträckning eller i mycket hög utsträckning. Korstabellen visar därmed att de studerade kvinnliga samhällskunskapslärarna arbetar med normkritisk

1. I mycket

pedagogik i högre utsträckning än de studerade manliga samhällskunskapslärarna. Det verkar därför som att det finns en viss relation mellan kön och i vilken utsträckning som samhällskunskapslärarna arbetar med normkritisk pedagogik i samhällskunskapsundervisningen.

Korstabell 3: Samhällskunskapslärarnas yrkeserfarenhet och i vilken utsträckning de arbetar med normkritisk pedagogik i samhällskunskapsundervisningen.

Korstabellen visar en relativ jämnfördelning mellan samhällskunskapslärarnas yrkeserfarenhet och i vilken utsträckning de arbetar med normkritisk pedagogik, framförallt bland samhällskunskapslärarna som menar att de arbetar med normkritisk pedagogik i liten utsträckning. Det finns vissa tendenser som är värt att notera. Majoriteten av samhällskunskapslärarna som anger att de arbetar med normkritisk pedagogik i hög utsträckning har varit yrkesverksamma i 6-10 år (7 av 14) eller 11-15 år (3 av 14). Detta innebär att 10 av 14 samhällskunskapslärare som anger att de arbetar med normkritisk pedagogik i hög utsträckning har arbetat i 6-10 år eller 11-15 år. Majoriteten av samhällskunskapslärarna som anger att de arbetar med normkritisk pedagogik i mycket hög utsträckning har varit yrkesverksamma i 11-15 år (3 av 5). Korstabellen visar även att majoriteten av samhällskunskapslärarna som varit yrkesverksamma i 6-10 år (8 av 8) eller 11-15 år (6 av 7) anger att de arbetar med normkritisk pedagogik i hög utsträckning eller i

Korstabell 4: Samhällskunskapslärarnas behörighet och i vilken utsträckning de arbetar med normkritisk pedagogik i samhällskunskapsundervisningen.

Korstabellen visar att majoriteten av de behöriga samhällskunskapslärarna (14 av 20) och de obehöriga samhällskunskapslärarna (4 av 6) arbetar med normkritisk pedagogik i hög utsträckning eller i mycket hög utsträckning. Detta innebär att behöriga samhällskunskapslärare och obehöriga samhällskunskapslärare uttrycker likartade uppfattningar om i vilken utsträckning de arbetar med normkritisk pedagogik. Det verkar därför som att samhällskunskapslärarnas behörighet som bakgrundsfaktor inte påverkar utsträckningen som de arbetar med normkritisk pedagogik.

1. I mycket

Korstabell 5: Samhällskunskapslärarnas ämneskombination och i vilken utsträckning de arbetar med normkritisk pedagogik i samhällskunskapsundervisningen.

Korstabellen visar att mer än hälften av samhällskunskapslärarna som undervisar i alla so-ämnen (10 av 17) arbetar med normkritisk pedagogik i hög utsträckning eller i mycket hög utsträckning. Majoriteten av samhällskunskapslärarna som undervisar i alla so-ämnen + svenska och/eller svenska som andraspråk (5 av 7) arbetar med normkritisk pedagogik i hög utsträckning eller i mycket hög utsträckning. Båda samhällskunskapslärare som undervisar i alla so-ämnen + idrott och hälsa arbetar med normkritisk pedagogik i hög utsträckning. Båda samhällskunskapslärare som undervisar i en eller flera so-ämnen + hem- och konsumentkunskap arbetar med normkritisk pedagogik i hög utsträckning eller i mycket hög utsträckning. Korstabellen visar därmed ingen relation mellan samhällskunskapslärarnas ämneskombination och i vilken utsträckning de arbetar med normkritisk pedagogik eftersom samhällskunskapslärarna uttrycker likartade uppfattningar oavsett ämneskombination. Ett intressant resultat är dock att majoriteten av samhällskunskapslärarna som menar att de arbetar med normkritisk pedagogik i mycket liten utsträckning eller i liten utsträckning undervisar i alla so-ämnen (7 av 8).

5.1.1.1. Sammanfattning

Studien visar att 19 av 28 samhällskunskapslärare arbetar med normkritisk pedagogik i hög utsträckning eller i mycket hög utsträckning jämfört med endast 8 av 28

samhällskunskapslärare som menar att de arbetar med normkritisk pedagogik i mycket liten utsträckning eller i liten utsträckning. Denna studie visar även att det finns en viss relation mellan ålder som bakgrundsfaktor och i vilken utsträckning som samhällskunskapslärarna arbetar med normkritisk pedagogik. Majoriteten av samhällskunskapslärarna som arbetar med normkritisk pedagogik i hög utsträckning återfinns i åldersgrupperna 31-40, 41-50 och 51-60 medan alla samhällskunskapslärare som menar att de arbetar med normkritisk pedagogik i mycket hög utsträckning är 41-50 eller 51-60 år. Det verkar därför som att benägenheten att arbeta med normkritisk pedagogik ökar med åldern. Det är dock svårt att dra några säkra slutsatser om samhällskunskapslärarnas ålder påverkar utsträckningen som de arbetar med normkritisk pedagogik med anledning av att dataunderlaget är begränsat med endast två samhällskunskapslärare vardera i åldersgrupperna 21-30 och 61-70.

Studien indikerar även att det finns en viss relation mellan samhällskunskapslärarnas kön och i vilken utsträckning de arbetar med normkritisk pedagogik i samhällskunskapsundervisningen. 7 av 17 manliga samhällskunskapslärare jämfört med en kvinnlig samhällskunskapslärare av 11 menar att de arbetar med normkritisk pedagogik i mycket liten utsträckning eller i liten utsträckning. 9 av 11 kvinnliga samhällskunskapslärare menar däremot att de arbetar med normkritisk pedagogik i hög utsträckning eller i mycket hög utsträckning jämfört med endast 10 av 17 manliga samhällskunskapslärare. Resultaten indikerar därmed att kvinnliga samhällskunskapslärare arbetar med normkritisk pedagogik i högre utsträckning än deras manliga kollegor. Det är därför möjligt att kvinnliga samhällskunskapslärare har ett annat förhållningssätt till normkritisk pedagogik än deras manliga kollegor. Det är dock värt att notera att fler manliga samhällskunskapslärare än kvinnliga samhällskunskapslärare besvarade enkäten, vilket kan få en viss effekt för svarsfördelningen. Det är därför svårt att dra några säkra slutsatser om kön påverkar utsträckningen som samhällskunskapslärarna arbetar med normkritisk pedagogik.

Studien visar dessutom att samhällskunskapslärarna anger att de arbetar med normkritisk pedagogik i stort sett samma utsträckning oavsett yrkeserfarenhet, behörighet och ämneskombination. Det verkar därmed som att det inte finns en relation mellan samhällskunskapslärarnas yrkeserfarenhet, behörighet och ämneskombination och i vilken utsträckning de arbetar med normkritisk pedagogik. Det är dock viktigt att poängtera att dataunderlaget är begränsat eftersom vissa kategorier består endast av ett fåtal samhällskunskapslärare, vilket kan påverka svarsfördelningen. Det finns emellertid vissa tendenser som är värt att notera.

10 av 14 samhällskunskapslärare som anger att de arbetar med normkritisk pedagogik i hög utsträckning har arbetat i 6-10 år eller 11-15 år. 3 av 5 samhällskunskapslärare som anger att de arbetar med normkritisk pedagogik i mycket hög utsträckning har dessutom varit yrkesverksamma i 11-15 år. Studien visar även att majoriteten av samhällskunskapslärarna som varit yrkesverksamma i 6-10 år (8 av 8) eller 11-15 år (6 av 7) anger att de arbetar med normkritisk pedagogik i hög utsträckning eller i mycket hög utsträckning. Majoriteten av de behöriga samhällskunskapslärarna (14 av 20) och de obehöriga samhällskunskapslärarna (4 av 6) arbetar med normkritisk pedagogik i hög utsträckning eller i mycket hög utsträckning. Ett

intressant resultat är även att majoriteten av alla samhällskunskapslärare som menar att de arbetar med normkritisk pedagogik i mycket liten utsträckning eller i liten utsträckning undervisar i alla so-ämnen (7 av 8).

5.1.2. Samhällskunskapslärarnas personliga bakgrund som