Tematisk analys av enkätfrågor 13 och 15

perspektiv i undervisningen. Två samhällskunskapslärare betonar dessutom vikten av representation som strategi eller förhållningssätt för att tillföra normkritiska perspektiv i undervisningen. Sju samhällskunskapslärare menar dessutom att normkritik och normkritisk pedagogik är en strategi mot diskriminering och kränkande behandling och för likabehandling och nämner därför vissa diskrimineringsgrunder från diskrimineringslagen.

24 samhällskunskapslärare anser att normkritisk pedagogik är viktigt i samhällskunskapsundervisningen. Huvudanledningarna till att majoriteten av de studerade samhällskunskapslärarna arbetar med normkritisk pedagogik är att inkludera alla elever i skolan eller för att synliggöra och öka elevers medvetenhet om normer och att utveckla elevers förmågor att kritiskt analysera och utmana normer i samhället. Andra skäl som samhällskunskapslärarna uppgav för varför de arbetar med normkritisk pedagogik och tycker att detta arbete är viktigt är för att få till förändring i skolan och samhället, styrdokumenten och deras fostransuppdrag. Endast fyra samhällskunskapslärare menar att de inte arbetar med normkritisk pedagogik varav två samhällskunskapslärare menar att anledningen är tidsbrist.

5.1.6. Tematisk analys av enkätfrågor 13 och 15

22 samhällskunskapslärare har besvarat enkätfråga 13: Vilka faktorer upplever du har påverkat ditt förhållningssätt till normkritisk pedagogik? 21 samhällskunskapslärare har besvarat enkätfråga 15: Hur uppfattar du att styrdokumenten har påverkat ditt förhållningssätt till normkritisk pedagogik i samhällskunskapsundervisningen? Dessa samhällskunskapslärares svar har utmynnat i flera kategorier som presenteras i följande avsnitt.

5.1.6.1. Samhällskunskapslärarnas personliga bakgrund

Nio samhällskunskapslärare menar att deras personliga bakgrund har påverkat deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik. Två samhällskunskapslärare menar att deras kvinnliga kön har påverkat deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik eftersom de menar att förväntningar för deras kön har påverkat dem och deras liv. En av dessa samhällskunskapslärare menar att hen möter varje dag ”lagar, invanda språkbruk, eller sociala koder där jag förväntas vara på ett visst sätt. Det påverkar mig. Men jag vet också att många av mina elever möter diskriminergar [sic] av andra faktorer - religion, ursprung” (Respondent 11). Det är därmed insikten som kommer av att samhällskunskapsläraren själv är normbrytare för sätten som förtryckande normer kan diskriminera eller förtrycka de som inte tillhör normen.

Fem samhällskunskapslärare menar att deras erfarenhet har påverkat deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik. En samhällskunskapslärare menar exempelvis att hen hade en elev under sitt första år ”som var intresserad av könsidentitet som ofta påpekade att jag har en för

"fyrkantig" syn på det. Då fick man jobba på det och försöka tänka om” (Respondent 6). En

samhällskunskapslärare menar dessutom att flera olika faktorer från hens personliga bakgrund har påverkat hens förhållningssätt till normkritisk pedagogik. Dessa faktorer är lärarutbildning, erfarenhet, personliga uppfattningar om samhällsnormer och ämneskombination.

5.1.6.2. Samhällskunskapslärarnas didaktiska reflektioner

Flera samhällskunskapslärare har resonerat om normkritisk pedagogik som ett didaktiskt verktyg eller strategi för att uppnå olika mål med utbildningen. Endast en samhällskunskapslärares menar emellertid uttryckligen att didaktiska reflektioner har påverkat hens förhållningssätt till normkritisk pedagogik. Hen menar att hen inte arbetar med normkritisk pedagogik eftersom hen anser att normkritisk pedagogik inte fungerar i klassrummet. Hen menar att normkritisk pedagogik och dess idéer är abstrakta utan förankring i verkligheten. Hen menar att

lyssna på alla elever, bemöta dem med respekt och låta dem uttrycka sig så fritt som möjligt är ett bättre sätt att bemöta dem än att trycka ner moraliska påbud i halsen på dem. Normkritik gör mer skada än nytta, särskilt på det sätt som det kommit att tolkats. (Respondent 3)

5.1.6.3. Samhället

Sex samhällskunskapslärare menar att samhället har påverkat deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik. Dessa samhällskunskapslärare menar att kunskap om samhället, en ojämlik arbetsmarknad, samhällsutvecklingen, ett hårdare debattklimat och ökad populism har påverkat deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik.

5.1.6.4. Elever

Sex samhällskunskapslärare menar att deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik har påverkats av deras kunskaper om deras elever. En samhällskunskapslärare upplever exempelvis att elever använder nedsättande ord eller har en viss jargong och menar därför att det är viktigt att arbeta med attityder och värderingar med elever för att motverka vissa attityder och beteenden. En annan samhällskunskapslärare menar att elever väldigt sällan har reflekterat över normer i samhället, vilket medför intressanta diskussioner som skapar lärande. En samhällskunskapslärare menar att normkritisk pedagogik är viktigt eftersom det finns en stor variation bland elever med många elever som inte tillhör existerande normer i samhället, vilket har påverkat hens förhållningssätt till normkritisk pedagogik.

5.1.6.5. Styrdokument

Sju samhällskunskapslärare menar att styrdokumenten har liten betydelse eller ingen betydelse alls för deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik. En samhällskunskapslärare menar exempelvis att elevers normkritiska förmågor inte ska bedömas eftersom denna förmåga inte omnämns i kunskapskraven. En samhällskunskapslärare menar att hen arbetar

med normkritik för att hen tycker att det är viktigt och arbetar därmed inte med normkritisk pedagogik på grund av styrdokumenten.

14 samhällskunskapslärare menar dock att styrdokumenten har en viss betydelse för samhällskunskapsundervisningen och/eller deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik.

En samhällskunskapslärare menar att styrdokumenten är utgångspunkten för allt skolarbete och har därför en direkt och en indirekt påverkan. Nio samhällskunskapslärare betonar dessutom att normkritisk pedagogik omnämns i styrdokumenten eller rekommenderas av Skolverket. En samhällskunskapslärare hänvisar exempelvis till skolans värdegrund medan en annan hänvisar till uppdraget att fostra demokratiska medborgare och menar att ett normkritiskt förhållningssätt är en förutsättning för detta uppdrag. Två samhällskunskapslärare menar att styrdokumenten legitimerar deras arbete med normkritisk pedagogik. Två samhällskunskapslärare menar att styrdokumenten har ökat möjligheterna att bedriva normkritisk pedagogik i undervisningen. Detta innebär att styrdokumenten har haft en positiv effekt för dessa fyra samhällskunskapslärares förhållningssätt till normkritisk pedagogik. En samhällskunskapslärare riktar dock kritik mot styrdokumenten som hen menar behöver tydligare skrivningar om normkritisk pedagogik som riktas till alla ämnen och därmed inte endast till so-ämnena eftersom hen menar att ”många kollegor glömmer att vi inte bara har kunskapsuppdraget utan även ett demokratiuppdrag och ett jämställdhetsuppdrag”

(Respondent 10).

5.1.6.6. Sammanfattning

Den tematiska analysen har resulterat i fem kategorier av påverkansfaktorer för samhällskunskapslärarnas förhållningssätt till normkritisk pedagogik. Nio av 22 samhällskunskapslärare som har besvarat denna enkätfråga menar att deras personliga bakgrund har påverkat deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik. Två av dessa samhällskunskapslärare menar att deras kvinnliga kön har påverkat deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik. Fem av dessa samhällskunskapslärare menar deras erfarenhet har påverkat deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik. En samhällskunskapslärare menar dock att flera personliga bakgrundsfaktorer som lärarutbildningen, erfarenhet, personliga uppfattningar om samhällsnormer och ämneskombinationen har påverkat hens förhållningssätt till normkritisk pedagogik.

En samhällskunskapslärares didaktiska resonemang har haft en tydlig påverkan för hens förhållningssätt till normkritisk pedagogik. Sex samhällskunskapslärare menar att samhället har påverkat deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik och lyfter bland annat fram ett hårdare debattklimat och ökad populism i samhället. Sex samhällskunskapslärare menar dessutom att deras elever har påverkat deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik. Dessa samhällskunskapslärare ser ett behov av normkritisk pedagogik med anledning av en ökad förekomst av nedsättande ord bland elever men även en större variation bland eleverna där fler inte tillhör existerande normer i samhället. Sju av 21 samhällskunskapslärare menar att styrdokumenten har liten betydelse eller ingen betydelse alls för deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik. 14 av 21 samhällskunskapslärare menar dock att styrdokumenten

utgör ramarna för deras normkritiska pedagogik, vilket innebär att styrdokumenten har en viss betydelse för deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik.

Det är emellertid viktigt att notera att samhällskunskapslärarna inte lyfter fram styrdokumenten som en viktig påverkansfaktor i den öppna frågan om vilka faktorer som påverkar deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik. Samhällskunskapslärarna resonerar endast om styrdokumenten som en påverkansfaktor när de får svara på en specifik fråga om denna faktor. Andra faktorer som har presenterats i den tematiska analysen har samhällskunskapslärarna tagit upp själva. Detta innebär att samhällskunskapslärarna anser att andra faktorer än styrdokumenten är viktigare för deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik.

5.1.7. Tematisk analys av enkätfrågor 18-20

25 samhällskunskapslärare har besvarat enkätfråga 18: Hur påverkas den konkreta samhällskunskapsundervisningen av ditt förhållningssätt till normkritisk pedagogik? 24 samhällskunskapslärare har besvarat enkätfråga 19: Hur påverkas dina val av ämnesinnehåll i samhällskunskapsundervisningen av ditt förhållningssätt till normkritisk pedagogik? 21 samhällskunskapslärare har besvarat enkätfråga 20: Hur påverkas dina val av undervisningsmetoder i samhällskunskapsundervisningen av ditt förhållningssätt till normkritisk pedagogik? Dessa samhällskunskapslärares svar har utmynnat i flera kategorier som presenteras i följande avsnitt.

5.1.7.1. Förhållningssätt till normkritisk pedagogik har ingen inverkan på undervisning Två samhällskunskapslärare menar att deras samhällskunskapsundervisning inte påverkas av deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik. 13 av 24 samhällskunskapslärare menar mer specifikt att deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik inte påverkar deras val av ämnesinnehåll. Flera samhällskunskapslärare menar istället att styrdokumentens centrala innehåll är avgörande för val av ämnesinnehåll. En samhällskunskapslärare menar emellertid att den aktuella elevgruppen är avgörande för val av ämnesinnehåll.

Tio av 21 samhällskunskapslärare menar att deras val av undervisningsmetoder inte påverkas av deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik. Tre samhällskunskapslärare menar istället att den aktuella elevgruppen har stor betydelse för deras val av undervisningsmetoder. En samhällskunskapslärare menar exempelvis att hen kan

i vissa fall kanske låta eleverna ha en debatt om saker, men då vill jag alltid säkerställa att inga kränkningar kan uppstå. Sånt kan sedan påverka klassen under lång tid och undervisningen blir lidande. Då kanske man istället låter elever skriva själva om ett ämne och lämna in.

(Respondent 24)