Styrdokumenten som påverkansfaktor

En sammanställning av den utsträckning som samhällskunskapslärarna menar att styrdokumenten har påverkat deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik presenteras nedan. Därefter undersöker studien om samhällskunskapslärarnas bakgrund påverkar deras uppfattning av den utsträckning som styrdokumenten har påverkat deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik, vilket presenteras i korstabeller.

I vilken utsträckning upplever du att styrdokumenten har påverkat ditt

förhållningssätt till normkritisk pedagogik i samhällskunskapsundervisningen?

Antal

1. I mycket liten utsträckning 4

2. I liten utsträckning 13

3. I hög utsträckning 7

4. I mycket hög utsträckning 2

Inget svar 2

Summa 28

Tabell 3. Frekvenstabell som visar i vilken utsträckning samhällskunskapslärarna upplever att styrdokumenten har påverkat deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik i samhällskunskapsundervisningen.

Tabellen visar att 9 av 28 samhällskunskapslärare menar att styrdokumenten har påverkat deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik i hög utsträckning eller i mycket hög utsträckning. 17 av 28 samhällskunskapslärare menar däremot att styrdokumenten har påverkat deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik i mycket liten utsträckning eller i liten utsträckning. Detta innebär att majoriteten av samhällskunskapslärarna som har studerats menar att styrdokumenten har liten betydelse för deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik.

1. I mycket

Korstabell 11: Samhällskunskapslärarnas ålder och i vilken utsträckning de upplever att styrdokumenten har påverkat deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik i samhällskunskapsundervisningen.

Korstabellen visar en relativ jämnfördelning mellan åldersgrupperna och i vilken utsträckning de anser att styrdokumenten har påverkat deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik.

Majoriteten av samhällskunskapslärarna menar att deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik har påverkats av styrdokumenten i mycket liten utsträckning eller i liten utsträckning oavsett ålder. Det verkar därför som att det inte finns en relation mellan samhällskunskapslärarnas ålder och deras uppfattning om betydelsen av styrdokumenten för deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik.

Korstabell 12: Samhällskunskapslärarnas kön och i vilken utsträckning de upplever att styrdokumenten har påverkat deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik i samhällskunskapsundervisningen.

Korstabellen visar att majoriteten av de manliga samhällskunskapslärarna (10 av 17) och de kvinnliga samhällskunskapslärarna (7 av 11) menar att styrdokumenten har påverkat deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik i mycket liten utsträckning eller i liten utsträckning. Det verkar därför som att kön som bakgrundsfaktor inte påverkar samhällskunskapslärarnas uppfattning om betydelsen av styrdokumenten för deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik eftersom de uttrycker liknande uppfattningar oavsett kön. En större andel manliga samhällskunskapslärare menar emellertid att styrdokumenten har påverkat deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik i hög utsträckning eller i mycket hög utsträckning än de kvinnliga samhällskunskapslärarna.

1. I mycket

Korstabell 13: Samhällskunskapslärarnas yrkeserfarenhet och i vilken utsträckning de upplever att styrdokumenten har påverkat deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik i samhällskunskapsundervisningen.

Korstabellen visar en relativt jämn spridning mellan samhällskunskapslärarnas uppfattning om styrdokumentens påverkan för deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik över yrkeserfarenhetskategorierna. Majoriteten av samhällskunskapslärarna i yrkeserfarenhetskategorierna 1-5, 11-15, 16-20 menar att styrdokumenten har påverkat deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik i mycket liten utsträckning eller i liten utsträckning. Det verkar därför som att yrkeserfarenhet som bakgrundsfaktor inte påverkar samhällskunskapslärarnas uppfattning om betydelsen av styrdokumenten för deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik eftersom de uttrycker liknande uppfattningar oavsett yrkeserfarenhet.

Korstabell 14: Samhällskunskapslärarnas behörighet och i vilken utsträckning de upplever att styrdokumenten har påverkat deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik i samhällskunskapsundervisningen.

Korstabellen visar att majoriteten av de behöriga samhällskunskapslärarna (13 av 20) och de obehöriga samhällskunskapslärarna (4 av 6) menar att styrdokumenten har påverkat deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik i mycket liten utsträckning eller i liten utsträckning. Det verkar därför som att behörighet som bakgrundsfaktor inte påverkar samhällskunskapslärarnas uppfattning om betydelsen av styrdokumenten för deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik eftersom de uttrycker liknande uppfattningar oavsett behörighet.

1. I mycket

Korstabell 15: Samhällskunskapslärarnas ämneskombination och i vilken utsträckning de upplever att styrdokumenten har påverkat deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik i samhällskunskapsundervisningen.

Korstabellen visar att majoriteten av samhällskunskapslärarna som undervisar i alla so-ämnen (11 av 17) och mer än hälften av samhällskunskapslärarna som undervisar i alla so-ämnen + svenska och/eller svenska som andraspråk (4 av 7) menar att styrdokumenten har påverkat deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik i mycket liten utsträckning eller i liten utsträckning. Det verkar därför som att ämneskombination som bakgrundsfaktor inte påverkar samhällskunskapslärarnas uppfattning om i vilken utsträckning styrdokumenten har påverkat deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik eftersom de uttrycker liknande uppfattningar oavsett ämneskombination.

5.1.3.1. Sammanfattning

Majoriteten av samhällskunskapslärarna menar att styrdokumenten har påverkat deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik i mycket liten utsträckning eller i liten utsträckning. Resultaten indikerar även att det inte finns en relation mellan samhällskunskapslärarnas bakgrund och i vilken utsträckning de menar att styrdokumenten har påverkat deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik. Dataunderlaget är dock begränsat med endast ett fåtal samhällskunskapslärare i vissa kategorier. En tendens som dock är värt att uppmärksamma är att en större andel manliga samhällskunskapslärare menar att styrdokumenten har påverkat deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik i hög utsträckning eller i mycket hög utsträckning än kvinnliga samhällskunskapslärare. Det är emellertid fler manliga samhällskunskapslärare som har besvarat enkäten än kvinnliga samhällskunskapslärare, vilket kan påverka svarsfördelningen.

5.1.4. Samhällskunskapslärarnas förhållningssätt till normkritisk