Samhällskunskapslärarnas personliga bakgrund som påverkansfaktor

En sammanställning av den utsträckning som samhällskunskapslärarna menar att deras personliga bakgrund har påverkat deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik presenteras nedan. Därefter undersöker studien om samhällskunskapslärarnas bakgrund påverkar deras uppfattning av den utsträckning som deras personliga bakgrund har påverkat deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik, vilket presenteras i korstabeller.

I vilken utsträckning upplever du att din personliga bakgrund har påverkat ditt förhållningssätt till normkritisk

pedagogik?

Antal

1. I mycket liten utsträckning 2

2. I liten utsträckning 5

3. I hög utsträckning 13

4. I mycket hög utsträckning 7

Inget svar 1

Summa 28

Tabell 2. Frekvenstabell som visar i vilken utsträckning samhällskunskapslärarna upplever att deras personliga bakgrund har påverkat deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik i samhällskunskapsundervisningen.

20 av 28 samhällskunskapslärare menar att deras personliga bakgrund har påverkat deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik i hög utsträckning eller i mycket hög utsträckning.

7 av 28 samhällskunskapslärare menar däremot att deras personliga bakgrund har påverkat deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik i mycket liten utsträckning eller i liten utsträckning. Detta innebär att majoriteten av samhällskunskapslärarna menar att deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik har påverkats av deras personliga bakgrund.

1. I mycket

Korstabell 6: Samhällskunskapslärarnas ålder och i vilken utsträckning de upplever att deras personliga bakgrund har påverkat deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik i

samhällskunskapsundervisningen.

Korstabellen visar att majoriteten av samhällskunskapslärarna i åldrarna 31-40 (7 av 9), 41-50 (8 av 9) och 51-60 (3 av 5) menar att deras personliga bakgrund har påverkat deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik i hög utsträckning eller i mycket hög utsträckning.

Det verkar därför som att det inte finns en relation mellan samhällskunskapslärarnas ålder och i vilken utsträckning de menar att deras personliga bakgrund har påverkat deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik eftersom de uttrycker liknande uppfattningar oavsett ålder.

Korstabell 7: Samhällskunskapslärarnas kön och i vilken utsträckning de upplever att deras personliga bakgrund har påverkat deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik i samhällskunskapsundervisningen.

Korstabellen visar att majoriteten av de manliga samhällskunskapslärarna (12 av 17) och de kvinnliga samhällskunskapslärarna (8 av 11) menar att deras personliga bakgrund har påverkat deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik i hög utsträckning eller i mycket hög utsträckning. Fler manliga samhällskunskapslärare (5 av 17) menar dock att deras personliga bakgrund har påverkat deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik i mycket liten utsträckning eller i liten utsträckning än kvinnliga samhällskunskapslärare (2 av 11). Det verkar därför som att kön som bakgrundsfaktor inte påverkar samhällskunskapslärarnas uppfattning om betydelsen av deras personliga bakgrund för deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik eftersom manliga och kvinnliga samhällskunskapslärare uttrycker liknande uppfattningar. Tendensen är dock att andelen kvinnliga samhällskunskapslärare som

menar att deras personliga bakgrund har påverkat deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik är högre än för de manliga samhällskunskapslärarna.

1. I mycket

Korstabell 8: Samhällskunskapslärarnas yrkeserfarenhet och i vilken utsträckning de upplever att deras personliga bakgrund har påverkat deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik i samhällskunskapsundervisningen.

Korstabellen visar att majoriteten av samhällskunskapslärarna i yrkeserfarenhetskategorierna 1-5, 6-10, 11-15, 16-20 och 21-25 menar att deras personliga bakgrund har påverkat deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik i hög utsträckning eller i mycket hög utsträckning.

Det verkar därför som att yrkeserfarenhet som bakgrundsfaktor inte påverkar samhällskunskapslärarnas uppfattning om betydelsen av deras personliga bakgrund för deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik eftersom de uttrycker liknande uppfattningar oavsett yrkeserfarenhet.

Korstabell 9: Samhällskunskapslärarnas behörighet och i vilken utsträckning de upplever att deras personliga bakgrund har påverkat deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik i samhällskunskapsundervisningen.

Korstabellen visar att majoriteten av de behöriga samhällskunskapslärarna (14 av 20) och de obehöriga samhällskunskapslärarna (5 av 6) menar att deras personliga bakgrund har påverkat deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik i hög utsträckning eller i mycket hög utsträckning. Det verkar därför som att behörighet som bakgrundsfaktor inte påverkar samhällskunskapslärarnas uppfattning om betydelsen av deras personliga bakgrund för deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik eftersom de uttrycker liknande uppfattningar

oavsett behörighet. Ett intressant resultat är emellertid att betydligt fler behöriga samhällskunskapslärare (6 av 20) menar att deras personliga bakgrund har påverkat deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik i mycket liten utsträckning eller i liten utsträckning än obehöriga samhällskunskapslärare (1 av 6).

Korstabell 10: Samhällskunskapslärarnas ämneskombination och i vilken utsträckning de upplever att deras personliga bakgrund har påverkat deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik i samhällskunskapsundervisningen.

Korstabellen visar att majoriteten av samhällskunskapslärarna som undervisar i alla so-ämnen (12 av 17), alla so-ämnen + idrott och hälsa (2 av 2), en eller flera so-ämnen + hem- och konsumentkunskap (2 av 2) och mer än hälften av samhällskunskapslärarna som undervisar i alla so-ämnen + svenska och/eller svenska som andraspråk (4 av 7) menar att deras personliga bakgrund har påverkat deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik i hög utsträckning eller i mycket hög utsträckning. Det verkar därför som att ämneskombination som bakgrundsfaktor inte påverkar samhällskunskapslärarnas uppfattning om betydelsen av deras personliga bakgrund för deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik eftersom de uttrycker liknande uppfattningar oavsett ämneskombination.

5.1.2.1. Sammanfattning

20 av 28 samhällskunskapslärare menar att deras personliga bakgrund har påverkat deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik i hög utsträckning eller i mycket hög utsträckning.

7 av 28 samhällskunskapslärare menar emellertid att deras personliga bakgrund har påverkat deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik i mycket liten utsträckning eller i liten utsträckning. Resultaten visar ingen relation mellan samhällskunskapslärarnas bakgrund och i vilken utsträckning som de menar att deras personliga bakgrund har påverkat deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik eftersom de uttrycker liknande uppfattningar oavsett bakgrund. Det är emellertid viktigt att notera att dataunderlaget är begränsat, vilket kan påverka svarsfördelningen. Resultaten visar dock några intressanta tendenser. Studien

visar att en större andel kvinnliga samhällskunskapslärare och obehöriga samhällskunskapslärare menar att deras personliga bakgrund har påverkat deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik i hög utsträckning eller i mycket hög utsträckning än manliga samhällskunskapslärare respektive obehöriga samhällskunskapslärare. Dessa variationer är dock väldigt små, vilket innebär att resultaten kan ha påverkats av att fler manliga samhällskunskapslärare och behöriga samhällskunskapslärare än kvinnliga samhällskunskapslärare och obehöriga samhällskunskapslärare har besvarat enkäten.