Männen i denna studie är födda och uppvuxna under olika årtionden, och fram-förallt under väldigt skilda historiska, kulturella och sociala omständigheter. De fl esta av männen beskriver barndomslandskapet i relativt ljusa färger, även om livet aldrig varit helt rosenrött. Det fi nns åtskilliga beskrivningar om familjer där både modern och fadern ställt upp för barnen och, trots många yttre svårighe-ter, försökt skapa trygga och förutsägbara förhållanden. I många berättelser fram-träder fäder som varit ansvarstagande familjeförsörjare och som aktivt stöttat sina söner, till exempel vid konfl ikter med skolan. Vissa av fäderna har även haft en stark ställning i det omgivande samhället, till exempel på grund av facklig och politisk verksamhet, eller genom att de varit erkänt skickliga yrkesmän. Denna faderns goda sociala ställning var männen ofta stolta över.
De mer problematiska barndomsminnena har ofta haft kopplingar till yttre omständigheter, som till exempel fattigdom, som kunde bidra till att människor emellanåt förhärdades. Relationerna mellan föräldrar och barn kunde påverkas negativt när man inte hade tid till annat än att arbeta för livets nödtorft. En del av ovanstående beskrivningar kan ses i denna belysning. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att fattigdom inte automatiskt leder till negativa familjerelationer, vilket tydligt framkommer i Ilmos och Harris berättelser.
Under nittonhundratalet har Finland varit involverat i två krig, som på ett djupt och dramatiskt sätt påverkat människors liv under den aktuella tiden, men även länge efteråt. Påtagliga konsekvenser har varit evakuering av människor, materiell och social nöd, sjukdomar, invaliditet och död. Det var inte heller ovan-ligt att fadern återvände från fronten som en psykiskt bruten man och på detta sätt förde med sig krigets fasor till det civila livet, som i Antons och Toivos fall. Många män som deltog i kriget hade svårt att ge uttryck för sina traumatiska upplevelser, förutom under berusning och tillsammans med andra män som hade liknande upplevelser. Både i intervjuerna och biografi erna framkommer att män-nens användning av alkohol ökade under de första åren efter kriget.103
Just faderns bruk av alkohol skuggade vissa mäns barndomsminnen, och när missbruket även var kopplat till våld från faderns sida förvandlades barndomen
till en mycket svår tid som i Tapanis och Jarmos fall.
Även uppfostringsmetoder som innehöll fysisk bestraffning och sänkningar hade många av männen fortfarande svårt att berätta om, utan att bli känslomäs-sigt berörda. I männens berättelser och biografi er är det huvudsakligen fadern som framträder i den negativa rollen. I några fall är inte heller minnen av modern eller syskonen särskilt positiva.
Far och mor
Det intressanta är att i de allra fl esta intervjuerna var det fadern som framträdde som en viktig person, och att det främst var förhållandet till honom som männen lyfte upp. Även i självbiografi erna är det fadern som väckt de starkaste minnena. Holter och Aarseth har uppmärksammat samma fenomen i sina intervjuer med norska män. Fadern upplevdes som avlägsen men mäktig, väl synlig i landskapet, som ett slags ”fadersberg”. Modern var däremot allestädes närvarande och därför något osynlig, som ett varmt och omfamnande ”moderstäcke”.104
Männen i min studie hade ett liknande förhållningssätt till sina föräldrar. I deras berättelser fi ck modern ofta en socialt mer undanskymd ställning, sam-tidigt som man mellan raderna kunde läsa att hennes emotionella betydelse var mycket stor.105 Det var modern som symboliserade värmen och omhändertagan-det, medan fadern stod för reglerna och gränserna. Även Ahponen och Järvelä kunde i sin studie konstatera att:
De intervjuade kommer ihåg att modern sydde, bakade bröd, stekte piroger (…) Fadern var en starkare fi gur i deras barndomsminnen, det som han gjorde var på nå-got sett mer värdefullt, nånå-got som man uppmärksammade.106
Land, stad och generation
I männens berättelser framträder intressanta skillnader mellan land och stad, samt mellan olika generationer.
Fysisk kontakt och värme mellan föräldrarna, eller mellan föräldrarna och bar-nen, var inte så vanligt förekommande, och framförallt inte i de äldre männens be-rättelser. Detta betyder inte att familjemedlemmarna var antagonister till varand ra, utan att tiden gick åt till att sköta arbetet och andra sysslor. Framförallt var detta vanligt i familjer med ett stort antal barn, vilket i sin tur var mer frekvent på den fattiga landsbygden och under tidigare årtionden. Vilken uppfostringsmodell som varit aktuell har även varit beroende av de rådande kulturella värderingarna och föreställningarna på orten. En av männen beskrev till exempel att hans föräld-rar som evakuerats från Karelen var mer sociala och lekfulla än ursprungsbefolk-ningen på orten.
Gemensamt för de fl esta män som var uppvuxna i tätorter var att de hade yrkes-arbetande och frånvarande fäder.
När det gäller städerna kan man också konstatera att det fanns mer droger i dessa miljöer, framförallt på sextio- och sjuttiotalet, vilket framträder i Tapanis
och Lauris berättelser. Jarmo och Olli, som också var stadsbor och hade besvärliga familjeförhållanden, föll dock inte för dessa frestelser.
Dessa fyra mäns berättelser illustrerar det dysfunktionella familjelivet i en rela-tivt modern urban miljö. Här är det inte längre de materiella bristerna och kam-pen om brödfödan som är det allt överskuggande problemet. Det handlar mer om föräldrarnas och framförallt faderns psykologiska förmåga, eller rättare sagt oförmåga, att vara en vuxen och ansvarstagande förälder. Och eftersom dessa män inte kunde vara särskilt stolta över sina fäder, kunde papporna inte heller fungera som positiva förebilder och identifi kationsobjekt.
Vilken betydelse har en funktionell eller dysfunktionell barndomsfamilj ?
Inom problemorienterade verksamheter, till exempel inom socialt arbete, har man ofta det dysfunktionella i fokus. Det var ju också den typen av komplicerade livs-mönster, de fi nska männens marginalisering i Sverige, som var utgångspunkten för hela denna undersökning.
Genom erfarenheter av praktiskt socialt arbete och olika studier, har man kun-nat konstatera att traumatiska och otrygga barndomsförhållanden kan bidra till olika typer av svårigheter senare i livet.107
Men den motsatta frågan hur det positiva dynamiska livet formas, är minst lika viktig att ställa. Inte bara för att förstå det konstruktiva i livet, utan också för att bättre kunna analysera det problematiska.
Det är just denna omvända, salutogena fråga, som Antonovsky ställde i början av sjuttiotalet, när han studerade en grupp överlevande från koncentrationsläger. Deras psykiska hälsa var sämre än kontrollgruppens, men bland dem fanns förvå-nansvärt många som hade en tillfredsställande psykisk hälsa. Han undrade vad det var för egenskaper hos dessa människor som bidrog till att de, trots värsta tänkbara erfarenheter, klarade att skapa ett fungerande liv.
Antonovsky menar att även under mer normala förhållanden utsätts vi männi-skor för påfrestningar, eller så kallade stressorer, som kan vara negativa, men också positiva. Den intressanta frågan i detta sammanhang handlar om hur vi kan han-tera dessa stressorer och vari olikheter i stresshantering består. Han kom fram till att människor med stark känsla av sammanhang hade mer framgångsrika strate-gier för stressbearbetning än de som hade en svag känsla av sammanhang, också benämnd som KASAM.
KASAM i sin tur består av tre olika komponenter:
1. Begriplighet handlar om i vilken utsträckning man uppfattar inre och yttre sti-muli som förnuftsmässigt gripbara, som information som är ordnad, samman-hängande, strukturerad och tydlig snarare än som brus – dvs. kaotisk, oordnad, slumpmässig, oväntad och oförklarlig.
En människa med hög känsla av begriplighet förväntar sig att de stimuli som han eller hon kommer att möta i framtiden är förutsägbara, eller att de, när de kommer som överraskningar, åtminstone går att ordna och förklara.108
2. Hanterbarhet handlar om i vilken grad man upplever att det står resurser till ens förfogande, med hjälp av vilka man kan möta de krav som ställs av de stimuli som man bombarderas av.
Har man en hög känsla av hanterbarhet kommer man inte att känna sig som ett offer för omständigheterna eller tycka att livet behandlar en orättvist. Olyck-liga saker händer i livet, men när så sker kommer man att kunna reda sig och inte sörja för alltid.109
3. Meningsfullhet handlar om motivation och har en central betydelse i denna triad. Den har att göra med i vilken utsträckning man känner att livet har en känslomässig innebörd, eller att åtminstone en del av de problem och krav som livet ställer en inför är värda att investera energi i, är värda engagemang och hängivelse, är utmaningar som man ”välkomnar”, snarare än bördor som man mycket hellre vore förutan.110
Antonovsky menar att alla dessa komponenter är oupplösligt sammanfl ätade med varandra och att en framgångsrik eller mindre lyckad problemhantering är bero-ende av KASAM i dess helhet. Man bör även nämna att det mellan dessa tre vari-abler – meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet – inte fi nns några absoluta gränser utan att de överlappar varandra.
Hur en stark respektive svag känsla av sammanhang uppstår, har mycket att göra med psykologiska, sociala och klassmässiga bakgrundsfaktorer, som i gynn-samma fall bidrar till att man kan utveckla goda resurser och generella motstånds-strategier (GRM), samt stark KASAM. På samma grunder kan man vid ogynn-samma förhållanden utveckla en svag KASAM och en generell motståndsbrist (GRB).
Om man redan tidigt har blivit bemött på ett respektfullt och positivt sätt, för-medlas känslan av att man är betydelsefull och delaktig, vilket främjar känslan av att livet är meningsfullt. När barnet utsätts för krav som är lagom uppstår en belastningsbalans och livet blir hanterbart, och när barnets värld görs förutsägbart, framstår livet som begripligt. Den här typen av positiva förhållanden bidrar till en stark känsla av sammanhang, medan mer negativa omständigheter medverkar till en svagare känsla av sammanhang. Antonovsky menar att KASAM är en relativt varaktig och generell hållning under hela livet.
När man ser på de fi nska männens barndomsupplevelser i denna belysning kan man konstatera att de haft olika förutsättningar att utveckla en stark känsla av sammanhang. Man kan tydliggöra bilden genom att polarisera och lyfta fram ett antal begreppspar som framträder i männens berättelser när de beskriver sin barn-domsfamilj:
A. demokratisk–despotisk, kärleksfull–kärlekslös, är begreppspar som har att göra med om man känner sig betydelsefull och delaktig. Dessa har en viktig bety-delse för hur meningsfullt och motiverande livet ter sig.
B. stödjande–icke stödjande, trygg–otrygg, omhändertagande–avvisande, är be-grepp som kan kopplas samman med frågan om belastningsbalans och hur
han-terbart livet är.
C. kunskapsbefrämjande–antiintellektuell, kulturell–antikulturell, är i sin tur vari-abler kopplade till vad man får med sig hemifrån när det gäller mer intellektu-ella och kognitiva resurser, och har att göra med frågan om livets förutsägbar-het och begripligförutsägbar-het.
De är få av männen som på någon av dessa komponenter befi nner sig längst ut i polerna, och än färre som på alla tre variabler befi nner sig enbart vid den negativa eller den positiva polen.
Även i familjer där fadern varit despotisk kan det ha funnits andra personer som kunnat utgöra ett viktigt stöd. Usko hade en mor som förmådde att stötta honom när fadern utsatte honom för sänkningar. I Antons fall var det framförallt en mycket stark syskongemenskap, som var den trygghet som fanns kvar när mo-dern var alltför svag och därför inte lyckades skydda barnen.
I Tapanis, Jarmos, Reinos, Ollis och Lauris fall kan man dock konstatera att i
de-ras hemmiljö har begripligheten, hanterbarheten och meningsfullheten fått låga värden, och att även det övriga stödet varit dåligt, vilket bidragit till att de utveck-lat en svag känsla av sammanhang.111
Antonovsky menar att individer med svag eller mellansvag KASAM har sämre förutsättningar att klara av livets stressorer, och att detta framförallt har att göra med motivationskomponenten meningsfullhet. Så länge man är motiverad, kom-mer man att kompensera för eventuella brister när det gäller begriplighet och han-terbarhet.
I detta sammanhang är det viktigt att nämna Kaj, Osmo och Risto, som trots en relativt harmonisk och lycklig barndom och god kapacitet senare hamnade i en marginaliseringsprocess. Varför har inte de klarat av livets stressorer ? Denna fråga kommer vi att ha med oss till en senare diskussion om männens bruk av alkohol på olika arbetsplatser och i homosociala sammanhang.
Identitet. Det är inte bara känslan av sammanhang som formas under barn- och ungdomstiden utan också individens grundläggande identitet, när det gäller till exempel kön och etnicitet.112
Som vi tidigare har diskuterat används i denna studie den dualistiska identitets-modell som Bjerrum Nielsen och Rudberg diskuterar. I den tidiga socialisationen, men även senare, grundas de djupare delarna av vår identitet, som är infl uerad av de uppfattningar och kulturella uttryck om kön som fi nns i den omgivande miljön. Här fi nns verbala men även mer symboliska former av könsuppfattningar, som individen både passivt och aktivt sorterar och tar till sig. Denna mer djuplig-gande identitet är inte orubblig, men trögrörligare än den mer ytliga könsidentite-ten, som lättare påverkas av aktuell kontext.
föräldrar, de signifi kanta andra.113 Identifi kation är en av de viktigaste identitets-formande processerna, och den har under tidigare årtionden huvudsakligen skett i könsled. Pojkarna har identifi erat sig med sina fäder och fl ickorna med sina möd-rar. Bengtsson har dock kunnat uppmärksamma förändringar i denna identifi ka-tionsprocess under senare årtionden i Sverige och förmodligen gäller detsamma i andra nordiska länder. Ungdomarna är inte längre lika könsbundna i sitt identi-tetsskapande, utan kan överskrida könsgränserna.114 I denna studie fi nns det dock endast två män som man kan karakterisera som modersorienterade i denna bemär-kelse.
Vilken innebörd och betydelse har det för männen att de identifi erat sig med sina fäder ? Svaret har att göra med vad för slags fäder de haft. Fäder som varit emotionellt nära, demokratiska och stöttande, och som man kunnat vara stolta över, har varit mycket positiva förebilder. För dessa män har det varit lätt att ta till sig delar av faderns sätt att vara en man. Samtidigt är det viktigt att nämna att även identifi kation med en god men traditionell fadersfi gur kan leda till problem, men mer om detta i nästa kapitel.
Fäder som mobbat, misshandlat och missbrukat har inte varit konstruktiva identifi kationsobjekt. En del av männen har aktivt försökt att bli annorlunda än sina fäder och även lyckats i denna ambition, medan vissa av männen är med-vetna om att de kopierat sina fäders destruktiva sidor, men har haft svårt att fi nna alternativa vägar.
Kapacitet och attityd. Sammanfattningsvis kan man konstatera att både KASAM och identitet även kan diskuteras i termer av kapacitet och attityd, be-grepp som visat sig vara fruktbara i analysen av de fi nska männens liv och sociala karriärer.
I den primära socialisationen lär vi och tar till oss olika typer av psykiska, fy-siska och emotionella kunskaper, förmågor och färdigheter, med andra ord skilda kapaciteter. Ingen av männen är utan kapaciteter, men de har olika sådana. Huru-vida en kapacitet även utgör en resurs har att göra med hur användbar den är. I en kontext där den kommer till konstruktiv nytta förvandlas kapaciteten till en resurs.115
Förutom kapacitet har männen skilda förhållningssätt och attityder till sin omgivning. Delvis kan detta diskuteras i anknytning till KASAM:s motivations-begrepp, meningsfullhet, men också i samband med frågan om manlig identitet. Till exempel är föräldrarnas passiva eller aktiva förhållningssätt gentemot omvärl-den något som männen inte sällan tagit efter. Begreppet attityd har på detta sätt en historisk dimension, men mer analytiskt fruktbart blir begreppet om man framförallt ser det som ett förhållningssätt när det gäller frågan om framtiden.116
När vi till exempel förhåller oss till vår omvärld, kan man, förutom mellan passiv och aktiv strategi, skilja mellan två helt olika förhållningssätt och attityder som har med tidsaspekten att göra: sökandet efter omedelbar nytta eller strävan efter framtida behovstillfredsställelse.
Begreppen kapacitet och attityd har visat sig vara fruktbara i analysen av de fi nska männens olika strategier, bland annat när det gäller deras språkinlärning och övriga förkovran i Sverige, men också när det gäller deras strategier på arbets-marknaden och inom relations- och familjelivet.
Den psykiska och emotionella barndomsmiljön är bara en del av den sociali-sationsmiljö som männen i studien varit påverkade av och som medverkat till att forma männens känsla av sammanhang, den manliga identiteten, samt deras kapacitet och attityd. Samtidigt som den materiella och kulturella delen av verk-ligheten, frågor som till stor del berör männens klasstillhörighet, också har varit betydelsefulla faktorer i denna utveckling.