Sammanfattning av tidigare forskning

2. Tidigare forskning

2.6 Sammanfattning av tidigare forskning

Våldet inom romantiska HBTQ+ relationer kan skilja sig från heterosexuella förhållanden, exempelvis hur man ser på offer och förövare inom HBTQ+ relationer. Att en kvinna är utsatt för våld oavsett sexuella läggningen anses allvarligare än om en man är utsatt. Detta på grund av den normativa föreställningen om vem som kan anses vara det ”rätta” offret/förövaren. Vad gäller homosexuella så kan våldet osynliggöras, exempelvis genom att kvinnor inte är de ”rätta”

förövarna och männen inte de ”rätta”offren. De bisexuella är den grupp som är mest utsatt vad gäller våld inom parrelationer, vilket bidrar till en extra utsatthet då hen måste berätta för omgivningen om sin sexuella läggning för att kunna få hjälp. Transpersoner passar inte in i de normativa könskategorierna och kan därmed exkluderas ur studier om våld i romantiska nära relationer. Bemötandet inom vården i Sverige skiljer sig utifrån vem personen som söker vård är. Vården är inte jämlik. Om man tillhör normen, är det lättare att få hjälp tror en del personer i en forskning av Zethrin. Då det inte finns medvetenhet och kunskap bland personalen, kan bemötandet utgå från det heteronormativa. För att Sverige ska uppfylla Istanbulkonventionen måste det ske förändringar som ser till att alla människor har lika rättigheter och att inte någon diskrimineras utifrån sexuella läggningen eller könsidentitet. Att synliggöra är ett första steg, men det krävs högre medvetenhet för att inte kränka någon oavsiktligt. Vi saknar dock svensk forskning som belyser vårt syfte med uppsatsen, d.v.s. hur utbildningsmaterial står i relation till våldsutsatta HBTQ+ relationer. Det är något vi med denna uppsats vill belysa.

3. Teori och begrepp

I detta kapitel kommer vi redogöra för den teorin som vi valt att utgå från och olika begrepp som vi anser relevanta för att kunna besvara vårt syfte och frågeställningar. Vi kommer använda dessa begrepp i diskussionskapitlet för att binda samman avsnitten.

3.1 Heteronormen som teori

Med heteronormativitet menas ett ideologiskt system som nekar, underordnar och stigmatiserar beteenden, identiteter och relationer som inte är heterosexuella. Normen är heterosexualitet och allt annat som anses avvikande negligeras och angrips på olika sätt. Heteronormativiteten upprätthålls genom att utesluta homo- och bisexualitet (NCK 2009:15f). En utav många anledningar till att heterosexualiteten är det som anses naturligt, enligt Ambjörnsson, är att många kopplar ihop heterosexualitet med barnalstrande, dvs. de hävdar att heterosexualitet är naturligt i och med att människoartens överlevnad hänger på att män och kvinnor skapar barn tillsammans (Ambjörnsson 2016:48; Löfgren-Mårtenson 2013:65; Foucault 1976/2002:33f, ibid:58).

Man bör ha i åtanke att makt och förtryck inte behöver vara direkt synliga. En heterosexuell person kan åtnjuta förmåner av att tillhöra heteronormen utan att ha för avsikt att göra det (Knutagård 2016:50). Samhällets idéer om biologiskt kön är tätt kopplade till tidens föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt, vilket kallas för “den heterosexuella matrisen” (Ambjörnsson 2016:94). Med den heterosexuella matrisen menar man att kvinnor och män existerar inom heteronormativitetens ram och är därmed de enda möjliga identiteterna (ibid). Det vore därmed felaktigt att hävda att Sveriges HBTQ+ befolkning idag är jämställda med den cis-heterosexuella befolkningen (ibid:53).

3.1.1 Sexualitet

Alla människor förhåller sig till sexualitet på ett eller annat sätt eftersom det är en gemensam social och kulturell företeelse (Löfgren-Mårtenson 2013:9). Det finns dock en rad yrkesgrupper

som kritiskt bör granska sitt förhållande till sina medmänniskors sexualitet, t.ex. barnmorskor och gynekologer (ibid:10). Även om sexualitet är något individuellt och personligt så är det inte endast den enskildes ensak, eftersom samhället har makten att bestämma vilka sexualiteter som är acceptabla och normala, inte endast genom bl.a. lagar utan även vad gäller socialt bemötande (ibid:10; ibid:50). Sexualiteten får därmed sin betydelse och sociala innebörd i mellanmänskliga konversationer i samhället (ibid:12)

På grund av att samhället existerar i denna heterosexuella matris, och att heteronormen genomsyrar samhället vi genomför denna studie i, så har vi valt heteronormen som den överhängande teorin för att undersöka vårt syfte.

3.2 Kön och genus

Kön kan beskrivas som det vi blivit biologiskt tilldelade vid födseln medan genus är det som konstrueras och görs genom psykologiska, kulturella och sociala medel (West & Zimmerman 1987:125; NCK 2009:18; Knutagård 2016:44). I västvärlden har vi länge accepterat genus och kön som naturliga och oföränderliga definierade kategorier med distinkta beteenden och fysiska attribut (West & Zimmerman 1987:127f.).

Idag pratas det om normer och könsroller, och många inom social forskning undersöker hur dessa könsroller skapas och upprätthålls livet igenom i sociala och privata sammanhang (ibid:

128). Detta kallas för “rollteori”. Enligt rollteori så skiljer sig könsroller från andra former av roller som finns i samhället, exempelvis brukare och socialarbetare, eftersom dessa roller upprätthålls inom specifika situationer och kan “stängas av” när situationen inte längre kräver dem. Detta går dock inte att göra med könsroller på samma sätt (West & Zimmerman 1987:128).

3.2.1 Sociala manus

West och Zimmerman argumenterar för att genus inte är varken en samling personlighetsdrag eller en roll, utan en produkt av sociala beteenden och bemötanden, där mellanmänskliga interaktioner konstruerar våra genus och hur vi förhåller oss till dem (1987:129).

De uppges ha sin källa i Goffmans uppfattning om att genus följer sociala “manus” som visar en idealiserad version av feminina respektive maskulina drag, och att vi “presenterar” dessa manus inför en social publik som uppfostrats till att förstå dessa manus på ett specifikt sätt (West & Zimmerman 1987:130). Genus är inte något som endast existerar i det privata utan det finns i alla aspekter av våra liv, sociala såsom privata. Även om vi inser och agerar utefter att genus är socialt konstruerat och vi själva är säkra på vår identitet, kan vi i nuläget inte utgå från att våra medmänniskor ser oss på samma sätt som vi ser oss själva (ibid).

3.2.2 Cisperson

Det är svårt att avgränsa och definiera vad som menas med biologiska kön, särskilt i förhållande till frågor om genus. För att vara kvinna krävs det att man har en kropp som kategoriseras som kvinnlig, att man uppträder enligt samhällets förväntningar av en kvinna, och att man visar rätt sorts sexualitet, dvs. den normativa monogama heterosexualiteten (Ambjörnsson 2016:95). En kvinna som uppfyller alla krav mellan kropp, könsidentitet och könsuttryck kan kategoriseras som cis-kvinna, där “cis” är latin och betyder “samma sida” (ibid:96).

3.2.3 Transperson

Med begreppet “transperson” avses personer vars könsidentitet och/eller könsuttryck skiljer sig från det man föddes med (Zethrin 2010:20). För somliga transpersoner är denna skillnad konstant, och för vissa ändrar det sig i perioder. Att ha en transidentitet har ingen koppling till en persons sexuella läggning (ibid). En kvinna som föddes med sädesledare och testiklar kallas för “transkvinna”, och en man som föddes med äggstockar och livmoder kallas “transman”

(Sundström 2018:38). Det finns även individer som inte är varken män eller kvinnor, eller i alla fall inte enbart det ena eller det andra. Dessa kallas generellt för icke-binära individer

(Ambjörnsson 2016:115). Identiteten icke-binär har ingen koppling till det s.k. biologiska könet utan har med genus att göra och deras pronomen är generellt hen/henom (ibid.).

Medan cis-personer lär sig att göra sitt kön under hela livet med stöd av rådande samhällsstruktur, måste transpersoner tillägna sig det i en värld full av stereotyper (Knutagård 2016:45). Sociala förändringar, hävdar West & Zimmerman, kräver därför att både institutioner och samhällets kultur ändrar sin attityd och sina förväntningar vad gäller könsnormer och genus (1987:147).

3.2.4 Skript

Många situationer är inte direkt kopplade till kön eller genus, som att män ”måste” gymma, och kvinnor ”ska” gilla att shoppa, utan vi gör istället kön i de situationerna baserat på vad som är förväntat av oss och accepterat av vår omgivning (West & Zimmerman:138). För att kunna leva upp till dessa kulturella förväntningar om både kön, genus och sexualitet behöver vi så kallade

“skript”, som visar vad samhället tycker är passande respektive opassande (Löfgren-Mårtenson 2013:58). Ett skript är ett begrepp som kan beskrivas som en outtalad praxis som får oss att tänka och agera på ett visst sätt sexuellt i samhället. Händelser som bryter från detta sexuella skript, t.ex. att en man skulle bli våldtagen, eller att kvinnan skulle visa sig vara trans och därför blev misshandlad, gör att omgivningen inte vet hur de ska förhålla sig till det som skett (Knutagård 2016:25).

Människor återspeglar de kulturella scenarierna och gör individuella anpassningar gentemot samhällets normer som måste förstås i sitt sammanhang, särskilt de sexuella och könsrelaterade beteenden (Löfgren-Mårtenson 2013:59). Oftast tänker man inte att “de flesta som har penisar är män, men vissa kanske inte är det”, utan man utgår från att om man vet att en person är en man så utgår man från att han har en penis (West & Zimmerman 1987:132). Eftersom förändringar i samhället går ut på att ifrågasätta dessa normer, och vårt syfte är att studera anpassningarna till samhällets ökade acceptans för HBTQ+ personer, såsom transpersoner och icke-binära, anses “kön och genus” av oss en logisk bas att utgå från i vår diskussion.

3.3 Homofientlighet

Knutagård definierar homofientlighet som en föreställning om den heterosexuella gruppens överlägsenhet, vilket i sin tur leder till att man har rätt att förtrycka, utnyttja, kontrollera eller utplåna de som avviker från heteronormen (Knutagård 2003:15). Homofientlighet måste inte ske avsiktligt, utan Knutagård skriver om erfarenheter inom vården, där killar inte ville berätta om sina HIV diagnoser för sina föräldrar på grund av att det i sig skulle tvinga dem att komma ut som homosexuella mot sin vilja, och därmed riskera förlöjligande behandling från sin omgivning (2016:15) Homofientlighet kan tänkas komma från att homosexuella bryter mot det kulturella och samhälleliga sexuella skriptet, d.v.s. den kulturellt ansett normala sexuella praktiken som finns i ett samhälle (ibid:25).

Vi har valt “homofientlighet” som begrepp eftersom det kan tänkas relevant att undersöka huruvida homofientlighet skapar motstånd inom vården, eller om det aktivt undviks. Vi vill med andra ord undersöka huruvida homofientlighet har en påverkan på organisationens anpassning till samhällets ökade acceptans för HBTQ+ personer.

3.4 Organisationsförändringar

Att åstadkomma förändringar inom organisationer är sällan lätt och kräver både att chefer har förmågan att planera förändringar i förväg och reagera på omgivningens förändringar, men även att kulturen inom sagda organisationer välkomnar förändringen (Alvesson & Sveningsson 2014:8f.). Organisationsförändringar ses generellt som ett resultat av bl.a yttre politiska faktorer, i detta fall samhällets ökade försök till anpassning till HBTQ+ samhället (ibid:23).

Det är dock inte endast objektiva, kontextuella drivkrafter som bestämmer hur förändringen kommer påverka organisationen, utan även hur den kommer tas emot och tolkas av de individer som förväntas implementera den (ibid:25).

Förändringar tenderar att karaktäriseras som en utav två extremer: Revolutionära eller evolutionära (ibid:27). En revolutionär förändring är omfattande och berör fler organisatoriska dimensioner samtidigt. Evolutionära förändringar är däremot operationella och påverkar endast delar av en organisation. De sker inom ramen för den rådande organisationskulturen, och

inträffar gradvis i en kontinuerlig process (ibid.). Om förändringarna sker på grund utav order eller befallningar snarare än en naturlig förändring av attityder inom organisationen, så talar man om att förändringen sker enligt en diffusmodell (ibid, 14).

3.4.1 Motstånd

Liksom inför alla förändringar kan det uppstå motstånd mot dem. Motstånd beror ofta bl.a. på att det skapar stora förändringar i ens arbete, att det finns ett upplevt eller reellt psykologiskt hot, en rubbning av sociala arrangemang och nya arbetsvillkor. Vissa aktörer kan även motsätta sig en förändring då de har en annorlunda uppfattning om vad som vore bäst för organisationen och dess intressen, och vilka ideal de anser är värda att kämpa för (Alvesson & Sveningsson 2014:52). Förändringsperioder kännetecknas ofta av oro och osäkerhet, även om perioderna i sig är relativt korta och både föregås och följs av stabila, lugna perioder där allt är som det ska (Ahrne & Papakostas 2014:59). Eftersom en organisations anpassning till ett samhälleligt fenomen kan förklaras som en organisationsförändring, anser vi att detta begrepp är relevant för att undersöka vårt syfte.

3.5 Intersektionalitet och makt

När man ser till olika maktpositioner och kategorier i samhället, och deras samband, talar man om begreppet intersektionalitet (Eriksson-Zetterquist & Styhre 2007:9). “Intersektionalitet”

betonar vikten av att se till hur olika kategorier, exempelvis sexualitet och kön, samverkar och påverkar en individs upplevelse av samhället och sociala fenomen (ibid:10). Kategorierna i en intersektionell analys existerar inte enskilt, utan för att förstå en teori eller ett fenomen om kön, måste man även ha sexualitet i åtanke när man gör sin analys (ibid:13 ; Löfgren-Mårtenson 2013:38). Man bör även ha i åtanke att kategorier som kan ses som stabila, exempelvis kön, får förändrat innehåll och betydelse beroende på personens ålder, samhälleliga förändringar och interna förändringar och insikter (ibid:15). Exempelvis ser en ung flickas och en gammal kvinnas verkligheter olika ut, även om de båda är kvinnor (ibid.).

Olika maktordningar och perspektiv konstruerar varandra genom exempelvis försvagning, förstärkning, komplettering eller konkurrens sinsemellan, och man bör ha hänsyn till dessa samband när man gör intersektionella analyser (ibid:29). På grund av att kvinnor är underställda män när man ser till intersektionella maktordningar och analyser, är män som exempelvis våldtäktsoffer en icke-fråga i Sverige (Knutagård 2016:225). Knutagård hävdar att den statistiska normaliteten av våldtäktsbrott i Sverige visar, enligt Brottsförebyggande Rådet, att våldtäkt i huvudsak begås av män mot kvinnor, och de utesluter därmed män som offer, och kvinnor som förövare i allmänhet (ibid.). Detta gör det svårare för män att anmäla om han blivit våldtagen eller utsatt för våld på annat sätt, eftersom de inte har ord för sin upplevelse och på grund av stereotyper av män som dominanta med kontrollerad makt. Det förväntas därmed inte att de ska kunna bli offer (ibid:233f). Olika slag av feministisk forskning utgår generellt från att kvinnors handlingsfrihet är begränsat på grund av deras underordnade maktposition i förhållande till männens, men mäns maktposition är inte alltid intersektionalistiskt överordnad (Barron 2017:67ff.).

För att hitta den bästa balanspunkten mellan närhet och avstånd till patienten måste man vara medveten om sina mentala filter. Dessa mentala filter kallas även “våra glasögon” (Skau 2016:16ff.). Det är i grunden inte negativt att vi har dem, men det är viktigt att vara medveten om dem eftersom de påverkar hur vi ser eller beter oss gentemot andra, och hur vi förhåller oss till olika situationer (ibid.).

3.5.1 Medvetenhet

När man arbetar med människor i utsatta positioner är det av yttersta vikt att man är medveten om de maktpositioner som finns inom olika organisationer. Barron definierar “maktmedveten omsorg” som en medvetenhet och ett kritiskt tänkande till rådande maktordningar och samspelet mellan dem samt sin egna maktposition (2017:65;77). Att ta ett tolkningsföreträde är en fråga om makt, och det finns en risk i att bidra till att förstärka och befästa fördomar och stereotyper om man undviker att se till sin egen maktposition (ibid.). Makt kan krävas för att kunna hjälpa någon. Exempelvis kan en anhörig vilja hjälpa en person, men utan makten som följer med en professionell titel, såsom sjuksköterska eller doktor, så kan det hända att man inte har möjlighet att hjälpa på ett sätt som spelar roll. Makt kan vara öppen, dold, direkt, indirekt, legitim eller framtvingad (Skau 2016:30ff). Även om makt i sig därmed inte är etiskt eller

oetiskt, så kan det fördelas och utövas på etiskt försvarbara eller oförsvarbara sätt, vilket innebär att de som har olika former av makt i sitt yrke måste vara beredda på att hantera etiska frågor och dilemman i sin vardag (ibid:34).

Olika former av yrken vars syfte är att hjälpa människor har ofta resursbrister (ibid:64).

Nedskärningar i både bemanning och ekonomiska resurser, byråkratiska och rutinmässiga ändringar, kombinerat med högre krav på ökad effektivitet kan tänkas stå i vägen för att ge vårdpersonal av olika slag en rättvis möjlighet att få den typen av insikter och förståelse som krävs för att kunna ge ett gott bemötande (ibid.). Trots de ibland bristfälliga förutsättningarna vårdpersonalen får så är det ändå viktigt att ha i åtanke att personalen står i underläge till strukturen, men klienten står oftast i underläge till personalen och den professionelle (ibid:67).

Det är svårt att öppna upp sig om personliga problem och brister för en annan människa, särskilt inför någon som har makt över ens liv, och om förutsättningarna för gott bemötande inte möts så kan det öka risken för att patienten, eller brukaren, utsätts för olika former av kränkningar och skador (ibid).

3.5.2 Hälso- och sjukvården

Arbetar man inom t.ex. hälso- och sjukvården är det av vikt att man har patientens maktförskjutning i åtanke, det vill säga att patienten övergår från subjekt till objekt i sitt eget liv, genom att denne lämnar över ansvaret för sitt välmående till någon annan (Skau 2016: 43;

ibid:56). Vårdpersonal representerar även den dominanta kulturen i ett samhälle genom sin profession, vilket ytterligare kan öka maktasymmetrin mellan vårdpersonalen och patienten om patienten tillhör någon form utav sociokulturell minoritet, såsom exempelvis HBTQ+ (ibid:52).

I den typen av relation blir språket av större vikt än det vanligtvis är, då språket kan visa vilka vi är och med vilka begrepp vi identifierar vår identitet och tillhörighet (ibid:47). Språket är det viktigaste vi som människor har när det kommer till mellanmänskliga samspel, eftersom det både kan användas för att exkludera och inkludera (ibid.). Det är detta vi kommer ha i åtanke när vi undersöker vårt syfte.

4. Metod och metodologiska överväganden

I detta kapitel kommer vi redogöra för vår metod som vi valt för att undersöka vårt syfte med uppsatsen. Vi kommer belysa hur processen av urval gått till, hur intervjuerna gått till, hur vi transkriberat dem och vilken metod vi valt för att analysera empirin. I slutet av kapitlet redogör vi för studiens tillförlitlighet och vilka etiska överväganden vi gjort.

4.1 Forskningsansats

Vi visste redan från början att vi var intresserade av att göra en uppsats baserad på intervjuer med personal som arbetar nära med våld i nära relationer. Informanternas tankar och handlingar står i fokus och vi vill undersöka hur informanterna beskriver hälso- och sjukvården idag, vilket betyder att uppsatsen är kvalitativ (Kvale & Brinkmann 2014:26ff.; ibid:41;Åsberg 2001:67).

Ansatsen i uppsatsen är både induktiv och deduktiv. Den är delvis deduktiv, då tidigare forskning och vår förförståelse hjälpt oss ta fram syfte, teorier och begrepp innan vi samlat in empirin (Åsberg 2001:62). Ansatsen är induktiv då vi efter att empirin samlats in justerat våra frågeställningar efter materialet för att stärka validiteten i uppsatsen, något vi återkommer till under studiens tillförlitlighet (ibid).

4.2 Litteraturundersökning

Då vi letade litteratur till vår uppsats började vi med en allmän sökning i universitetsdatabasen GUPEA. Vi använde allmänna sökord så som HBTQ+ och våld i nära relationer. En källa som dök upp var kunskapsbanken NCK, Nationellt Centrum för Kvinnofrid. Vi har genom artiklar på NCKs hemsida hittat annan litteratur som hjälpt oss förstå hur våldet ser ut och vilken omfattning det har i Sverige. Vi har även kunnat hitta referenser till relevant forskning genom att läsa andra c-uppsatser som berör vården i Sverige. Utöver det har vår handledare bidragit med värdefulla referenser. Litteratur till att hitta begrepp och teori har vi funnit på Göteborgs samhällsvetenskapligabibliotek. Sökord: exclusion, LGBT, healthcare.

Databaser: Göteborgs universitetsbibliotek, Sociology Database

4.3 Intervjustudie

Metoden är explorativ och induktiv, då vi hade hypoteser om hur det såg ut inom organisationer men saknade slutgiltiga föreställningar (David & Sutton 2016:99). Vi har läst in oss på tidigare forskning för att få en djupare förståelse för ämnet innan vi började intervjua, eftersom god kunskap om ämnet är en viktig förutsättning för en bra intervju (Kvale & Brinkmann 2014:85;

ibid:207). Det upplevdes som en styrka, i och med att vi höll semistrukturerade intervjuer där följdfrågor ofta förekommer. I detta fall innebar vår tidigare kunskap att vi kunde ställa mer

In document INSTITUTIONEN FO R SOCIALT ARBETE (Page 18-0)