• No results found

I denna studie undersöks hur ledande biblioteksaktörer ser på folkbibliotekens roll i samhället samt bibliotekariernas yrkesroll. Detta görs genom en diskursanalytisk studie av begreppet informationskompetens kopplat till dessa båda roller. Uppsatsen bygger på tre hypoteser: 1.att informationskompetensdiskursen präglas av språkbruk och idéer hämtade från en managementkultur, 2. att det i denna diskurs kan urskiljas en framtidsbild som bygger på bestämda sätt att se på framsteg, 3. att arbetet med att främja informationskompetens är nära förbundet med en önskan att öka bibliotekariernas legitimitet i informationssamhället.

En utgångspunkt för all typ av diskursanalys är att vårt språk spelar en central roll för och formar och omformar vårt sätt att se på vår omvärld, våra identiteter och sociala relationer. I uppsatsen ligger således fokus på att undersöka hur biblioteksaktörer skapar och förhandlar om identiteter i den diskursiva praktiken. Den diskursiva praktiken bygger på redan existerande diskurser och kan knytas till bredare sociala och kulturella tendenser.

Jag har använt mig av ett multiinsamlande av empiriskt material för att kunna visa hur människor, med olika roller och i olika kontexter, använder sig av samma typ av språkliga uttryck. Materialet utgörs av olika typer av texter författade av personer verksamma inom biblioteksvärlden. Jag har delat upp det i ett primär- och ett sekundärmaterial, där det förstnämnda diskuterar begreppet informationskompetens tämligen utförligt, medan begreppet förekommer i mindre omfattning i det senare. Efter att i primärmaterialet ha urskiljt skilda diskursiva praktiker, knyter jag dessa till mer övergripande samhälleliga tendenser. I det empiriska materialet utläser jag ett antal teman som exempelvis det rationella biblioteket, det livslånga lärandet, bibliotekariernas självbild, och den pedagogiska rollen.

De slutsatser jag drar är att begreppet informationskompetens bygger på normer och värderingar som kan vara svåra att förena med folkbibliotekets komplexitet. Informationskompetensdiskursen präglas av det faktum att begreppet informationskompetens ursprungligen skapades av

universitetsbiblioteken som har en tydligare instrumentell roll i samhället jämfört med folkbiblioteken. Bibliotekarier har dessutom en tendens att överskatta användarnas intresse för själva informationssökningsprocessen, vilket innebär att informationskompetensdiskursen trots sin fokusering på användaren utgår från ett bibliotekarieperspektiv. Informationskompetens kopplas slutligen till det livslånga lärande som idag betonas i samhällsutvecklingen. Det har inneburit att bibliotekskonsulter och andra framträdande aktörer uppmärksammar biblioteket som en nödvändig resurs för detta lärande. Min studie visar dock att det främst är den formella delen av detta lärande som fokuseras, vilket innebär att det informella lärandet och bildningsbegreppet hamnar i bakvattnet. Folkbiblioteken konstitueras i denna utveckling främst som en motor för regional tillväxt och utveckling. Arbetet med att främja informationskompetens bygger på ett instrumentellt och rationellt sätt att betrakta folkbibliotekens roll i samhället. Folkbiblioteket kan i denna utveckling tappa sitt egenvärde, och medborgarna kan i slutändan uppleva det som alltför kravfyllt att besöka folkbiblioteket.

Litteraturförteckning

Tryckt material:

Aagård, Martin (2005). ”Borås bäst i text” Biblioteksbladet 2005:1, s. 12. Alfredsson, Henrik (2003). ”Ny bibliotekarieutbildning i Växjö” DIK-forum

2003:3, s. 11.

Arnborg, Beata (2004). ”Dyrbar – inte gratis” DIK-forum 2004:11, s. 7. Belfrage, Joneta (2002). ”I afton dans!” Biblioteksbladet 2002:4, s. 24.

Bergqvist, Christer, Persson, Roland & Redmo, Ulf (2004) ”Vad utmärker framgångsrika bibliotek?” Biblioteksbladet 2004:9, s. 18-20.

Bergstedt, Eva (2002). ”Specialutbildning viktigt för bibliotekschefer” Biblioteksbladet 2002:1, s. 3-6.

Bergstedt, Eva (2004) ”Så ska biblioteken synas och höras” DIK-forum 2004:3, s. 20-21.

Blomqvist, Hans (1999). Framtidsvisioner och kompetenskrav: en studie av det offentliga samhällets syn på informationssamhället och dess kunskapskrav på informationsförmedlaren, Magisteruppsats framlagd vid Bibliotekshögskolan i Borås, nr 1999:19.

Bruce, Christine (1997). The Seven Faces of Information Literacy. Adelaide: Auslib Press.

DIK (2002). Bibliotekarien idag: jobben, rollerna, framtiden. Nacka: DIK-förbundet.

DIK-forum (2004) ”Bibliotek för ett hållbart samhälle” DIK-forum 2004:8, s. 2.

Edwardson, Erik (2002). ”Cyniska besparingar” Biblioteksbladet 2002:6, s. 20. Eld, Christer (2001). Meningen med informationskompetens: en undersökning

av begreppet informationskompetens i en biblioteksdiskurs. Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap framlagd vid Uppsala universitet, nr 2001:109.

Ericsson, Kerstin (2000). Biblioteket i utbildningssamhället: om biblioteket och människans behov av information i det livslånga lärandet. Stockholm: Svensk biblioteksförening.

Eriksson, Annika (2004) ”Säffle bibliotek är kommunens informationsförsörjare” Biblioteksbladet 2004:2, s. 20.

Ersgård, Stefan (2004). Från ord till handling: om ledarskap, generationsväxling och kunskapsöverföring Stockholm: Svensk biblioteksförening.

Flöög, Eva-Maria (2004). ”Att utveckla studerandes informationskompetens” I: Sök för att lära: om lärande, informationssökning och bibliotek. Ullström, Margaretha (red.) Lund: Bibliotekstjänst., s. 85-98

Forslund, John Erik (2003) Om biblioteksverksamheterna. Stockholm: Fritzes offentliga Publikationer. (Ds: departementsserien, 2003:66).

Frängsmyr, Tore (1990). Framsteg eller förfall: framtidsbilder och utopier i västerländsk tanketradition. 2. uppl. Stockholm: Allmänna förlaget.

Glesbygdsverket (2002). Kartläggning av lärcentra i Sverige 2001. Östersund: Glesbygdsverket.

Gustafsson, Ola (2003). ”Tips till obstinata bibliotekarier” Biblioteksbladet 2003:8, s. 15-16.

Hammarén, Ann-Charlotte (2004). ”Det intressanta redan köpt.” Framsidan 2004:2, s. 12-13.

Hansson, Joacim (1998). Om folkbibliotekens ideologiska identitet: en diskursstudie. Diss. Borås: Valfrid.

Hansson, Joacim (2003). ”Professionalism, folkbildning och de socialt underpriviligerade” Biblioteksbladet 2003:2, s. 12-14.

Hansson, Johanna. (2003). ”Vad är nationell bibliotekspolitik?” Biblioteksbladet 2003:3, s. 20-21.

Hansson, Johanna (2004). ”Vill vi utmana bilden av det introverta biblioteket?” Biblioteksbladet 2004:3, s. 29

Hedemark, Åse & Hedman, Jenny (2002). Vad sägs om användare?: folkbibliotekens användardiskurser i tre bibliotekstidskrifter. Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap framlagd vid Bibliotekshögskolan i Borås, nr 2002:66.

Hedman, Jenny (2004). Föreläsning för biblioteksstudenter vid Uppsala universitet, 2004-12-10

Hermansson, Christer (2002). ”Pang pang, boom boom.” Biblioteksbladet 2002:10, s. 21.

Hermansson, Christer (2003). ”Bibliotekarierna och informationskompetensen eller Bibliotekarier Mot Informationskompetens.” Biblioteksbladet 2003:6, s. 29.

Hermansson, Christer (2003a) ”Bibliotekarierna och informationskompetensen” Biblioteksbladet 2003:9, s. 19.

Hermansson, Christer (2004). ”Världens bästa bibliotekarier finns i Sverige!” Biblioteksbladet 2004:1, s. 23.

Hesselgren Mortensen, Eva (2001). ”Det flexibla lärandet – vårt eget och andras” Ikoner 2001:1, s. 25-33.

Hjørland, Birger (2005). ”Library and information science and the philosophy of science.” Journal of Documentation 61.1: 5-10

Idvall, Markus & Schoug, Fredrik (red.) (2003). Kunskapssamhällets marknad. Lund: Studentlitteratur.

Jannert, Helena (2004). ”Varför sopar folkbiblioteken?” DIK-forum 2004:14, s. 18.

Johanssen, Carl Gustav & Pors, Niels Ole (2002). Udfordringer og forandringer. [København] : Danmarks biblioteksforening.

Jones, Nick (2004). ”(O)tydlighet på gott och ont” Biblioteksbladet 2004:5, s. 14-15.

Jonsson, Bosse (2003). Meborgaren och marknaden: pedagogisk diskurs för folkbibliotek. Diss. Linköping: Institutionen för beteendevetenskap.

Kann-Christensen, Nanna & Pors, Niels Ole (2004). ”The Legitimacy of Public Libraries: Cross-Pressures and Change Processes.” New Library World. 105.1204/1205: 330-336.

Kollerud, Kristina (2001). Lära att lära: folkbibliotekarien som pedagog: en undersökning av den pedagogiska rollens förutsättningar på folkbibliotek. Magisteruppsats framlagd vid Uppsala Universitet, nr 2001:91.

Kuhlthau, Carol Collier (2004). Seeking Meaning: A Process Approach to Library and Information Services. 2.ed. Westport, CT: Libraries Unlimited.

Källgren, Bengt (2003). ”Sitt inte och huttra när snålblåsten viner!” Biblioteksbladet 2003:10, s. 27.

Limberg, Louise, Hultgren, Frances & Jarneving, Bo (2002). Informationssökning och lärande: en forskningsöversikt. Stockholm: Skolverket.

Lundström, Liv (2003). Studiebibliotekarier som pedagogisk resurs på folkbibliotek, Magisteruppsats framlagd vid Bibliotekshögskolan i Borås, nr 2003:119

Marcum, James W. (2002). “Rethinking Information Literacy.” The Library Quarterly. 72.1: 1-26

Montin, Stig (2004). Moderna kommuner. 2. upp. Malmö: Liber.

Nicholas, David & Dobrowolski, Tom (1999). "The Tail Wags the Dog: the Future of Information is Now.” I: I In the Sky: Visions of the Information Future. Scamell, Alison (red.). Aslib, London, s. 227-233

Nilsson, Göran (2004). ”Skånebibliotek i samverkan som ger vinster” DIK-forum 2004:6, s. 16-17.

Nørby, Karin (2003). ”Bibliotekarien och lönen: ’inte rik men salig!’” DIK-forum 2003:9, s. 16-17.

Oscarsson, Annsofie (2003). ”Om roller, lärande miljöer och attityder” Biblioteksbladet 2003:2, s. 27.

Pilerot, Ola (2002). ”Vad vi talar om när vi talar om informationskompetens.” Tidskrift för dokumentation 57.4 2002: 141-147.

Pilerot, Ola (2003). ”Det trivsamma biblioteket rymmer även informationskompetens.” Biblioteksbladet 2003:8, s. 14

Pilerot, Ola (2004). ”Informationskompetens – inte bara informationssökning” i Tidskrift för dokumentation 59.1: 6-13

Pors, Niels Ole & Johannsen, Carl Gustav (2003). ”Library Directors Under Cross-Pressure Between New Public Management and Value-Based Management.” Library Management Vol. 24, nummer 1/2 2003, s. 51-60 Rabe, Annina (2004). ”Efterlyses: biblioteksdebatt” Biblioteksbladet. 2004:7, s.19.

Rydén, Per (2001). ”Det störande biblioteket” Ikoner 2001:2, s. 25-28.

Steinsaphir, Marianne (2002). ”Professionalisering viktigaste frågan” Biblioteksbladet 2002:5, s. 3.

Steinsaphir, Marianne (2003). ”Professioner i förändring” Biblioteksbladet 2003:9, s. 17.

Steinsaphir, Marianne (2003a). ”Statliga pengar för vuxnas lärande” Biblioteksbladet 2003:2, s. 6-7.

Steinsaphir, Marianne (2003b). ”Förord” Biblioteksbladet 2003:2, s. 2.

Steinsaphir, Marianne (2004). ”Biblioteksutredningarnas remisser” Biblioteksbladet 2004:5, s. 3-6.

Stenqvist, Bjarne (2003). Är det på efterkälken Sverige åker?: folkbiblioteken behöver ett nationellt uppdrag. Lund: Bibliotekstjänst.

Ström, Nina (2003). ”Informationskompetens är alldeles för viktigt för att bibliotekarier ensamma ska ta ansvar för det” Biblioteksbladet 2003:10, s. 10-11.

Styrelsen för Svensk biblioteksförening (2004). ”Allt ljus ska riktas mot biblioteksvärlden.” Biblioteksbladet 2004:5, s. 19-20.

Südow, Gunnar (2005). ”Sök för att lära: om lärande, informationssökning och bibliotek.” Biblioteksbladet 2005:2, s. 26-27

Tengström, Emin (1987). Myten om informationssamhället: ett humanistiskt inlägg i framtidsdebatten. Stockholm: Rabén & Sjögren.

Torstensson, Magnus (2001). ”Att analysera folkbiblioteksutvecklingen - exemplet Sverige och några jämförelser med USA.” I: Audunson, Ragnar Andreas & Lund, Niels Windfeld (red.) Det siviliserte informationsjonssamfunn. Folkbibliotekets rolle ved ingangen til en digital tid. Audunson, Ragnar Andreas & Lund, Niels Windfeld (red.). Bergen: Fagbokforlaget., s. 142-170.

Tovoté, Christina (2003). ”Hej Christer, vi gör som du vill! Vi låtsas som om informationssamhället runt oss inte existerar.” Biblioteksbladet 2003:8, s. 15.

Tuominen, Kimmo (1997). “User-Centered Discourse: An Analysis of the Subject Positions of the User and the Librarian.” Library Quarterly 67. 4: 350-371.

Tuominen, Kimmo & Savolainen, Reijo (1997). ”A Social Constructionist Approach to the Study of Information Use as Discursive Action.” I: Vakkari, Pertti, Savolainen, Reijo & Dervin, Brenda Information Seeking in Context: proceedings of an International Conference on Research in Information Needs, Seeking and Use in Different Contexts 14-16 August, 1996, Tampere, Finland. Vakkari, Perti, Savolainen, Reijo & Dervin, Brenda (red.). London: Taylor Graham, s. 81-96.

Wilder, Stanley (2005). ”Information Literacy Makes All the Wrong Assumptions.” Chronicle of Higher Education. Vol. 51, nr 18, sida B13 (I sektionen “The Chronicle Review”)

Wilhelmsson, Wiviann (2002). ”Vem ska arbeta i framtidens bibliotek? Och Hur?” Biblioteksbladet 2002:5, s. 20.

Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000) Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.

Zetterlund, Angela (1997) “Om folkbildningens roll i biblioteksvärlden idag” I: Folkbildning och bibliotek?: på spaning efter spår av folkbildning och livslångt lärande i biblioteksvärlden. Klasson, Maj (red.). s. 26-47

Zorn, Henriette (2003). ”Paneldebatt om nationell bibliotekspolitik: bland stuprör och strategier” Biblioteksbladet 2003:5, s. 6-7.

Öberg, Helena (2005) ”Intressant bonus eller oumbärlig kunskap” Dagens Nyheter. 2005-03-09 Bilaga: Högskoleguiden.

Elektroniskt material:

ACRL (1989). Presidential Committee on Information Literacy: Final Report.

http://www.ala.org/ala/acrl/acrlpubs/whitepapers/presidential.htm

[2005-05-08]

Belfrage, Joneta m.fl. (2004). ”Biblioteken & tillväxten”, Mötesplats inför framtiden: Borås den 13-14 oktober 2004.

http://www.hb.se/bhs/motesplats/B&I-konf2004/pdf/Belfrage.pdf

[2005-05-08]

Eliasson, Anette m.fl. (2005). Organisation, profession och metoder: teori och

praktik i sex utvecklingsprojekt.

<http://www.hb.se/bhs/vuxbib/Kapitel%204.pdf> [2005-05-08]

Hed, Helen (2002). Biblioteksprofession – en ny profession? I: Distanslärare och distanslärande: en antologi. Gisselberg, Margareta (red.). Härnösand: Distum.

http://www.ub.umu.se/tjanste/hehe/biblped.htm [2005-05-08]

Høy, Erik & Brücker, Troels (2004). “Bibliotekerne og den faglige udvikling.”

Bibliotekspressen. 2004:10, s. 284-285.

http://www.bibliotekspressen.dk/pdf/2004/2004-10.pdf [2005-05-08]

IFLA http://www.ifla.org [2005-03-20]

Ingvarsson, Eva (2003). ”Hit går man inte för att bli rik utan salig!” referat från Ikoner-konferensen Lönen!

http://www.btj.se/ikoner/akademien/pdf/referat_lonen.pdf [2005-05-08]

Jannert, Helena (2001). ”Studiebibliotekarien: tankar och idéer om en ny

yrkesroll” i Framsteget. 2001:1

http://www.bibl.vgregion.se/upload/Regionbibliotek/Framsteget/Framstege

t-1.pdf [2005-05-08]

KB (2004) Yttrande avseende Ds 2003:66 Om biblioteksverksamheterna (Ku2004/425/Kr) http://www.kb.se/Sekr/Yttranden/Ds_2003_66.pdf [2005-05-08] Myndigheten för skolutveckling <http://www.skolutveckling.se/vux/infrastruktur/samv_larmiljo_text.shtml > [2005-05-08] Nationalencyklopedin http://www.ne.se [2005-05-08] Nitus http://www.nitus.org [2005-05-08].

NORDINFOlit. NORDINFOlit: nordiskt forum för samarbete inom området informationskompetens. http://www.nordinfolit.org [2005-05-08

Pilerot, Ola (2005). ”Information literacy – informationskällor.”

http://www.his.se/templates/vanligwebbsida1.aspx?id=6968 [2005-05-08]

Sandvikens kommun Infocomp – fortbildning i informationssökning och källkritik på Internet,

http://www.sandviken.se/download/18.17456bc100cdd21a4780001211/inf

ocomp.pdf [2005-05-08]

Sjölin, Mats Nationalencyklopedin. Artikel under ordet ”Information.”

http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=211471&i_word=informat ion [2005-05-08]

Sonderman, T.J (2005) ”Some thoughts on ACRL – long” <

http://schoogle.blogspot.com/2005/04/some-thoughts-on-acrl-long.html>

[2005-05-08

Specialgruppen för bibliotekspedagogik (2005) Feltänkt: En webblogg om bibliotekspedagogik.

http://biblioteksforeningen.blogs.com/bibliotekspedagogik [2005-05-08]

Specialgruppen för bibliotekspedagogik (2005a). ”Mål mm”

http://www.biblioteksforeningen.org/ [2005-05-08]

Sundin, Olof (2004) ”Användarundervisning inför informationssökning i arbetslivet: en kunskapsöversikt.” Human IT. 7.2: 265-321.

<http://www.hb.se/bhs/ith/2-7/os.pdf> [2005-05-08]

Sundin, Olof (2004a) Bibliotekariers pedagogiska yrkesexpertiser. Powerpointpresentation på konferensen ”Pedagogik – en yrkeskompetens för bibliotekarier?” vid Växjö universitet 10-12 november 2004. <

http://www.hum.vxu.se/utb/program/bop/nordinfo> [2005-05-08]

Svensk biblioteksförening (2004) Remissvar från Svensk Biblioteksförening på

”Om biblioteksverksamheterna” Ds 2003:66.

http://www.biblioteksforeningen.org [2005-05-08]

Svensk biblioteksförening m.fl. (2004). Biblioteken & tillväxten.

http://www.biblioteksforeningen.org/butik/images/biblioteken_tillvaxt.pdf

[2005-05-08]

Svensk biblioteksförening http://www.biblioteksforeningen.org [2005-05-08]

Svensk biblioteksförening (2005)

<http://www.biblioteksforeningen.org/konferens/Konf2005/biblioteksdgr/k

Tuominen, Kimmo (okänt årtal) ”Knowledge Formation and Digital Library Design: a Constructionist Analysis”, projektbeskrivning av ett avslutat forskningsprojekt.