Wennerström var under hela perioden placerad i den amerikan ska sektorn av GRU.
Under perioden i Moskva hade Wennerström i huvudsak till uppgift att spionera mot USA, men möjligheterna att där komma åt uppgifter om USA var begränsade. Den främsta informations källan var umgänget med beskickningspersonal från västmak terna. Wennerström torde inte försett GRU med några större mängder information om USA under perioden. Placeringen i Moskva innebar även att Wennerström utestängdes från kvalifi cerat hemligt material från Sverige. Därför begränsades spione riet mot Sverige. Till detta bidrog också att hans uppgift var att spionera mot väst - inte mot Sverige. Enligt vad åklagaren påstod begränsades spioneriet till utlämnandet av den nordiska försvarskommittens betänkande. Wennerström har dock sanna-
likt, utöver vad åklagaren påstod, lämnat ut ytterligare uppgif ter under perioden och det föreligger därför ett mindre mörker tal. Skadorna för Sveriges del under perioden kan inte bedömas som allvarliga, eftersom antalet utlämnade handlingar, även inkluderande ett visst mörkertal, var av mindre omfattning. GRU var dock medveten om att han förr eller senare kunde användas mot Sverige.
Även under perioden i Washington hade Wennerström i hu vudsak till uppgift att spionera mot USA. Möjligheten att kom ma åt information som berörde USA var god, eftersom han befann sig i landet. Det underlättades ytterligare genom att Wennerström ansvarade för köp av moderna materielprojekt och av att han tidigare skapat ett brett kontaktnät med amerikan ska officerare. Wennerström försåg sannolikt GRU med mäng der av information om USA under perioden i Washington. Placeringen borde ha inneburit, i likhet med placeringen i Mos kva, att Wennerström varit utestängd från kvalificerat hemligt material från Sverige, men Sveriges samhörighet med västmak terna innebar bl a att utbytet av information var större i Wash ington än det varit i Moskva. Wennerströms spioneri mot USA innebar i flera fall även skador för Sverige på sikt, eftersom vapensystem och andra viktiga komponenter så småningom också köptes av Sverige. Skadorna begränsades dock genom att informationsutbytet främst berörde materielprojekt och att ingen krigsplanläggning lämnades ut. Naturligtvis begränsades spio neriet mot Sverige också av att Wennerström i första hand skulle spionera mot väst - inte mot Sverige. Enligt vad åklagaren påstod begränsades spioneriet till utlämnandet av endast drygt tio handlingar som berörde materielprojekt inom marinen och flygvapnet. Wennerström har dock sannolikt, utöver vad åkla garen påstod, lämnat ut en mängd ytterligare uppgifter under perioden och det föreligger därför ett stort mörkertal. Skadorna för Sveriges del under perioden-inkluderande ett stort mörker tal -kan inte bedömas som allvarliga, även om de får bedömas som större än under tidigare period. Skälet till detta är att de utlämnade uppgifterna främst rörde materielprojekt och teknik utveckling, områden där den snabba utvecklingen innebar att skadorna bestod under relativt kort tid. Inom kort skulle dock GRU komma att få användning av honom för att förråda Sverige.
Under perioden i Stockholm var Wennerström visserligen fortfarande knuten till den amerikanska sektorn av GRU, men det var sannolikt endast en täckmantel för att stilla Wenner ströms samvete. Uppgifterna ändrades, om än i förtäckta orda lag, till att han skulle spionera mot Sverige. Wennerström hade naturligtvis större tillgång till information som berörde Sverige än USA, eftersom han befann sig i Sverige i en central position inom försvaret. GRU skulle nu få utdelning för sin långsiktiga investering. Kombinationen av placeringen i Sverige och den höga befattningen gav Wennerström möjlighet att i stort sett åtkomma allt det hans uppdragsgivare intresserade sig för. Till skillnad mot tidigare perioderna var spioneriet nu omfattande. Enligt vad åklagaren påstod hade Wennerström utlämnat flera hundra handlingar eller uppgifter. Skadorna var mycket allvar liga främst genom att krigsplanläggningen och luftförsvaret samt fasta anläggningar blottades. Skadorna var sannolikt be stående under lång tid eftersom grundläggande krigsplanlägg ning och fasta anläggningar sällan förändras. Mörkertalet torde dock ha varit avsevärt lägre än under de tidigare perioderna men skadebilden framstår ändock som allvarlig nog.
Wennerströms geografiska placering var förmodligen den viktigaste faktorn för hur omfattande spioneriet mot Sverige blev och därigenom också hur allvarliga skador som försvars makten tillfogades.
Sammanfattning
Bakgrund
Wennerströms bakgrund skilde sig visserligen från det stora flertalet officerares. Trots underrättelse- och attachetjänstgöring fanns det dock inget direkt påtagligt i övrigt som enkelt förklarar Wennerströms vägval. Hans moraluppfattning försköts sanno likt gradvis under den fascinerande tjänstgöringen inom under rättelsetjänsten och han insåg inte att hans samröre med t ex den tyska underrättelsetjänsten noterades av den sovjetiska och amerikanska underrättelsetjänsten och skulle komma att utnytt jas mot honom senare.
Värvningen till den sovjetiska underrättelsetjänsten skedde senast i samband med den dramatiska framväxten av det kalla kriget mellan öst- och västmakterna med Sverige i skärnings punkten mellan två världsmakter. Att den sovjetiska underrät telsetjänsten disponerade en väletablerad hög svensk officer för sina syften under denna maktkamp mellan öst- och västblocket torde varit betydelsefullt för Sovjetunionen. När dessutom Wen nerströms version av värvningen godtogs öppnades möjlighe ten för Wennerström att rättfärdiga vägvalet genom att hänvisa till fredsduvans ideologiska roll i en ojämn maktkamp mellan öst- och västblocket.
Moskva
Motsättningarna mellan öst- och västblocket ökade under Wen nerströms tre år i Moskva. Försöket till en skandinavisk säker hetspolitisk lösning misslyckades och NATO bildades varefter de nordiska länderna fann sina positioner i maktkampen mellan USA och Sovjet. Sverige hade traditionella och naturliga band till västmakterna vilket ställde höga krav på att den militära alliansfriheten kunde göras trovärdig. I detta balansstycke var det olyckligt att en hög svensk officer arbetade för den sovjetiska underrättelsetjänsten.
Redan våren 1949 överlämnade Wennerström den skandina viska försvarskommittens betänkande till den sovjetiska under rättelsetjänsten och han överfördes kort tid därefter från den skandinaviska till den amerikanska sektionen av GRU för att inriktas mot huvudmotståndaren USA. Därmed åtgick huvud delen av hans tid och intresse till att inhämta uppgifter som i första hand berörde amerikanska förhållanden, vilket till stor del kan förklara varför inte spioneriet blev mer omfattande mot Sverige. Placeringen i Moskva, utan tillgång till uppgifter från t ex försvars- och flygstaberna, kan också delvis förklara detta förhållande. Sannolikt har han även överlämnat andra uppgif ter, främst uppgifter som han kommit i kontakt med på ambas saden eller genom samtal med de andra ländernas attacheer, men även sådana uppgifter som han kommit i kontakt med under sin vardagliga tjänstgöring som officer under nästan 20 år. Det allvarligaste var naturligtvis att betänkandet utlämnades,
eftersom det innehöll uppgifter som var av synnerlig betydelse för rikets säkerhet. Utlämnandet innebar skada för försvaret. Därtill är det sannolikt att Wennerström även utlämnade några andra uppgifter vilket förvärrade skadan ytterligare. Förmodli gen var denna skada inte av någon allvarligare art eftersom uppgifter om krigsplanläggning, tekniska system eller fasta anläggningar inte tycks ha utlämnats.
Washington
Motsättningarna mellan öst- och västblocket bestod under Wen nerströms fem år i Washington. Placeringen i Washington med näst intill obegränsad tillgång till intressant information erbjöd Wennerström goda möjligheter att enkelt komma över viktig information.
Wennerström inriktades helt mot huvudmotståndaren USA av sin sovjetiska uppdragsgivare. Därmed åtgick huvuddelen av hans tid och intresse till att inhämta uppgifter som i första hand berörde amerikanska förhållanden, vilket till stor del kan förlda ra varför inte spioneriet blev mer omfattande mot Sverige. San nolikt har Wennerström, utöver vad åklagaren påstod, även överlämnat andra uppgifter, främst uppgifter som han kommit i kontakt med i sin legala tjänst på det av Flygförvaltningen inrättade inköpskontoret. De uppgifter som åklagaren påstod att Wennerström utlämnat, har inte åsamkat försvaret några allvarligare och mer bestående skador. Sammantaget bedöms skadorna inte varit av så allvarlig art att möjligheterna att för svara Sverige äventyrades. Sovjetunionen hade dock erhållit betydande fördelar som reducerat försvarsmaktens förmåga vid ett eventuellt militärt angrepp. Skadorna bedöms i vart fall inte varit bestående under någon längre tid eftersom inget tyder på att Wennerström haft tillgång till viktigare uppgifter t ex avseen de krigsplanläggning eller fasta anläggningar.
Stockholm
Motsättningarna mellan öst- och västblocket bestod även under Wennerströms sex år i Stockholm. Maktförhållandena i Öster sjön förändrades och Sovjetunionen ändrade tyngdpunkten i sin marina utveckling från Östersjömarinen till Norra marinen.
Inom försvarsmakten genomfördes en serie viktiga kvalitetsför bättringar både vad avser organisation och utrustning.
Placeringen i Stockholm erbjöd Wennerström stor tillgång av uppgifter om försvarsmakten och han fick i högre grad än tidi gare tillgång till uppgifter om krigsplanläggningen, försvars utredningar och luftförsvaret. Wennerström erhöll nu uppgifter av sin uppdragsgivare att, om än i förtäckta ordalag, spionera mot Sverige. Det var under perioden i Stockholm som Wenner ström utlämnade det svenska försvaret. Stämningsansökan inne höll flera hundra åtalspunkter, vilket kan jämföras med en åtalspunkt för tiden i Moskva respektive drygt tio åtalspunkter för tiden i Washington. Åtalet överensstämmer förmodligen i högre grad med Wennerströms brottsliga verksamhet än vad det gjorde för de tidigare två perioderna. Sannolikt fanns det ett mörkertal för både perioden i Moskva och i Washington. Mör kertalet för perioden i Stockholm förefaller dock ha varit margi nellt. Utlämnandet innebar att försvarsmakten tillfogades mycket stora skador eftersom försvarsplanerna och luftförsvaret i vä sentliga delar blottades. Skadorna var allvarliga såväl vid tid punkten för utlämnandet som under en lång följd av år därefter, sannolikt var vissa skador bestående även under 1970-talet.