Här följer en sammanfattande diskussion om vad studien har visat samt eventuella ansatser för vidare forskning och våra egna reflektioner.
11.1 Slutsatser
Inom olika inramningar i häkten ställs kriminalvårdare inför en blandning av olika roller och fasader. Kriminalvårdare ska ge intryck av att vara kompetenta och neutrala i samband med ingripanden och kontroller. Vårdarna ska i vissa situationer snabbt inta en roll med en främre fasad där känslor kontrolleras eller kopplas bort och där de agerar ”tufft”. Detta ställer krav på vårdarna att kontrollera sina genuina emotioner för att förmedla falska känslor genom
kroppsuttryck.
En annan roll blir även aktuell i förhållande till det rehabiliterande arbetet med intagna. När kriminalvårdare stödjer och motiverar häktesintagna upprätthåller de en mjukare fasad för att skapa relationer. Detta ställer krav på vårdarna att bearbeta sina genuina känslor och de intagnas känslouttryck på en djupare nivå. Individen tvingas förhålla sig till två scener, inramningar, där denne intar olika fasader som förmedlar olika budskap. På den ena scenen måste de, genom att kontrollera sina känslor, undanhålla empati och på den andra scenen ge utrymme för empati för att skapa tillitsfulla relationer. I de olika rollerna återfinns skillnader i det emotionella arbetets karaktär och för hur vårdarna handskas med känslorna. Å ena sida ställs vårdarna inför ett ytligt emotionellt arbete, Surface acting, som karaktäriseras av kroppsuttryck där de förmedlar falska känslor. Å andra sidan ska de för att motivera och stödja de intagnas förhålla sig till ett djupare emotionellt arbete, Deep acting, där vårdarna bearbetar sina genuina emotioner och intagnas känslouttryck. Vi kan konstatera att
kriminalvårdaryrket inom häkten utgörs av ett mångfacetterat emotionellt arbete som
utvecklats utifrån arbetsuppgifternas olika karaktär, att rehabilitera samt upprätthålla säkerhet och kontroll.
Kriminalvårdare inom häkten ställs inför motstridiga krav som de förväntas hantera på ett professionellt sätt. De ska dels skapa tillitsfulla relationer för att stödja intagna men i andra sammanhang sätta relationerna på spel då de tvingas till ingripanden och kontroller av de intagna. Denna kontext omfattas av institutionella ceremonier som fastställer institutionens
medlemmars över- och underordnade positioner (Goffman 1998/1959). I våra respondenters utsagor uppenbaras ceremoniella ritualer som i stor omfattning påverkar vårdarnas förmåga att skapa relationer med de intagna. En mer ingående analys av hur maktdimensioner påverkar relationer mellan vårdare och intagna, samt hur de påverkar det emotionella arbetet, är därför intressant för vidare forskning.
Kriminalvårdarnas vardagsarbete är starkt förknippat med olika emotioner som de ska
hantera. Dessa känslor kan vara allt från frustration, uppgivenhet, aggression, avsky, sorg och nedstämdhet till glädje och tillfredställelse. För att handskas med olika emotioner använder sig kriminalvårdarna av strategier som avpersonifiering, emotionell distansering och humor (Crawley 2004, Tracy 2004, Wästerfors 2004). Kriminalvårdarna inom häktet åskådliggjorde i sina utsagor hur de genom olika metoder och strategier för att handskas med sina
arbetsuppgifter och olika känslor. Humor framkom hos våra respondenter som en metod för att förmedla och neutralisera svåra känslor mellan kollegor, men också gentemot oss som intervjuare.
Relationen mellan vårdare och intagna kännetecknas av en distansiering. I förhållande till intagna kunde känslor som uppgivenhet, frustration, sorg, avsky men också glädje och tillfredställelse genereras. I våra respondenters svar fick oftast negativa emotioner mest uppmärksamhet och det uttrycktes även en misstänksamhet gentemot de intagna utifrån säkerhetsaspekter och farliga situationer. Ett flertal respondenter betonade att detta kunde ha en negativ inverkan i deras arbete och privatliv, vilket kan relateras till Tracys (2004)
resonemang om ansträngda relationer och paranoida föreställningar. Kriminalvårdarna kunde även beskriva hur de ansträngde sig för att strategiskt distansera sig från sina känslor men också hur denna distansering ibland kunde brista och leda till att de gav utlopp för känslor framför intagna, vilket flera respondenter uppfattade som olämpligt.
Våra respondenter beskrev även att relationen med de intagna ibland kunde skilja sig åt och att de kunde engagera sig mer i en intagen som de skapade en närmare och tillitsfullare relation till. Däremot ansåg många vårdare att känslor av sympati i största möjliga mån skulle undvikas för att behandla de intagna jämställt och rättvist. I dessa sammanhang var det viktigt för kriminalvårdarna med en distinktion mellan det personliga och det privata, som även förknippades med kriminalvårdares professionalitet. Våra respondenter kunde i sina
resonemang ge uttryck för sympati gentemot de intagnas omständigheter, som associerades med svåra och påfrestande känslor.
Ett viktigt resultat i studien var vikten av kriminalvårdarnas sammanhållning och kollegiala stöd som utgjorde en viktig faktor för trivsel och förmåga att handskas med känslor som uppstår i häktesarbetet. Många respondenter lade vikt vid kollegialt stöd och beskrev hur de använde sig utav varandra för att ventilera känslor. Men denna sammanhållning kunde även generera negativa konsekvenser. Känsloregler och sedvänjor bland vårdare visade sig påverka möjligheterna till handledning och dess effektivitet. I Karlskronahäktet uppgav
respondenterna att handledning inte längre fanns på grund av bristande motivation bland kriminalvårdarna själva. Hochschild (2012) framhåller att handledning är en central del för det emotionella arbetet där arbetarna kan få direktiv och utbildning för hur dem ska handskas med känslor som uppstår i yrket. Som vi tidigare konstaterat är kriminalvårdarnas
emotionshantering mer komplex jämfört med andra serviceyrken. Därför anser vi att handledning utgör en viktig grund i kriminalvårdarnas arbete genom att ge möjligheter att bearbeta känslor och diskutera händelser, dela tankar samt föra samman arbetsgruppen, som också skulle kunna dämpa känsloreglernas negativa inverkan i arbetet. I handledningen skulle möjligheter ges att öppna upp för mer känsliga diskussioner. Två respondenter betonade även att individuell handledning hade gynnat dem då vissa ämnen kunde vara för känsliga att ta upp i gruppen, vilket också antyder att det kan finnas känsloregler och sedvänjor bland vårdare.
Vår ”Doc”, informatör, som arbetar som kriminalvårdare på ett av häktena kunde även ge oss målande beskrivningar över hur sedvänjor och känsloregler kunde existera bland
häktespersonal vilket autentiserar resonemangen om att miljön påverkas av institutionella känsloregler. Dock känner vi ändå att det hade behövts mer insyn för att ge en konkret skildring av relationen mellan kollegor, men också relationen gentemot de intagna.
Ett intresse väcktes även av Nilssons (1999) skildringar av den totala institutionen som en maskin som vars struktur och rutinisering påverkar dess medlemmar. Han framställer anstalter som välbyggda maskiner, en mardröm för själen. Utifrån vårt resultat kan vi konstatera att både kriminalvårdare och intagna påverkas av kontexten de befinner sig i och att den ger upphov för emotionella konsekvenser. Häktets avskärmande miljö påverkar vårdarnas
förmåga att finna stöd utanför den totala institutionen vilket resulterar i starka sociala band till kollegor, som stödjer och ger möjligheter för ventilering av känslor. Våra respondenter kunde beskriva nödvändigheten med att ge utlopp för känslor inom häktets murar, mellan kollegor, för att inte ”ta hem jobbet” och riskera att påverka familjen eller närstående. Utifrån dessa aspekter fungerar häktet som en maskin vars avskärmande utformning fångar och absorberar vårdares, och intagnas, känslor. De som står utanför maskinen kan inte se in eller ta del av den, vilket även väcker tanken om nödvändigheten att göra observationsstudier för att få fram konkret empiriskt material. En studie med inriktning på arbetsmässigakonsekvenser som mynnar ut i det privata vore även intressant att genomföra i en Svensk kontext. Tracy (2004) framför i sina studier att kriminalvårdaryrket är emotionellt krävande och kan generera
negativakonsekvenser i arbetarens privatliv, vilket vore intressant att undersöka inom Svenska häkten.
Viktigt att notera var även hur respondenter beskrev skillnader mellan fängelsearbete och häktesarbetet. Respondenterna kunde beskriva att häktesverksamheten karaktäriserades av mer fysiskt arbete, det vill säga ingripanden, kontroller och förvaring, och mindre arbete av en motiverande och behandlande karaktär. Utifrån dessa aspekter måste man ställa sig kritisk till om förhållandena i fängelser kan jämställas med de i häktet, inte bara för vårt arbete men för andra forskningsansatser som bör se över skillnaderna mellan fängelser och häkten. En av anledningarna till intresset för häktesverksamheten var just att det inte fanns specifik forskning med ansatser specificerat för häkten. Dock anser vi att mycket av den tidigare forskning som gjorts på anstalter kunde appliceras på häktet och utgöras av samma fenomen. 11.2 Egna reflektioner
Resultatet av denna studie har grundats på respondenternas uppfattningar och utsagor som de valt att delge oss. Denna studie går ut på att erhålla en djupare förståelse för kriminalvårdares emotioner i häktet snarare än att dra generaliserade slutsatser. Studiens resultat påvisar kriminalvårdares individuella uppfattningar kring emotioner och det emotionella arbetets karaktär, samt bidrar till en ökad förståelse för hur kriminalvårdare handskas med dem. Ett komplement till denna studie skulle kunna vara att göra observationsstudier där man som forskare får mer insyn i deras praktiska vardagsarbete och sociala interaktion.
Eftersom tidigare forskning gällande häkten var begränsad applicerade vi både internationell och svensk forskning som har gjorts på fängelser till vår studie. Miljön ansåg vi ha samma
inverkan på kriminalvårdare i häktet som för dem i fängelser. Båda kan relateras till och beskrivas som totala institutioner som omfattas av liknande sociala fenomen. Dock skiljer sig organiseringen och verksamheten mellan fängelser och häkten, vilket var en av anledningarna till att vi ville rikta fokus åt häktesverksamheten.Vår teoretiska ram gav oss en nyanserad och relevant analytisk ram för våra frågeställningar. Dock hade ett maktperspektiv,
genusperspektiv och teorier om organisationskulturer kunnat ge en bredare förståelse för relationen mellan kriminalvårdare och deras relationen gentemot intagna. Exempelvis finns en kvarstående oklarhet där Karlskronahäktet hade två celler specifikt avsedda för kvinnor. Även tankar kring hur den ökade tekniska säkerheten påverkar individerna, vilket kan aktualisera Focaults teorier om Panoptikon, hade gett en intressant infallsvinkel.
Referenslista
Ahrne, Göran & Peter Svensson (red.) (2011) Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber. Andersson, Robert & Roddy Nilsson (2009) Svensk kriminalpolitik. Malmö: Liber.
Armstrong, Gaylene S. & Marie L. Griffin (2004) Does the job matter? Comparing correlates of stress among treatment and correctional staff in prisons. Journal of criminal justice, 32: 577–592. Bruhn, Anders, Per-Åke Nylander & Odd Lindberg (2013) Fyra korta artiklar om kriminalvård.
Örebro: Örebro universitet.
Bryman, Alan (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Andra uppl. Malmö: Liber.
Brottsförebyggande rådet, Brå (2006) Hot och våld mot kriminalvårdens personal. 2006:5. Stockholm: Brå. Brottsförebyggande rådet, Brå (2013) Kriminalstatistik 2012. Rapport 2013:18. Stockholm: Brå.
Crawley, Elaine (2004) Emotions and performance – Prison officers and the presentation of self in prison. Punishment and Society, 6 (4) 411–427.
Ekbom, Thomas, Gunnar Engström & Birgitta Göransson (2011). Människan, brottet, följderna: kriminalitet och kriminalvård i Sverige. 7. uppl. Stockholm: Natur och Kultur.
Eriksson-Zetterquist, Ulla & Göran Ahrne (2011) Intervjuer. I: Göran Ahrne & Peter Svensson (red.) (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber.
Goffman, Erving (1998/1959) Jaget och maskerna: en studie i vardagslivets dramatik. Femte uppl. Stockholm: Norstedts.
Goffman, Erving (1983/1961) Totala institutioner. Stockholm: Norstedts Akademiska. Goffman, Erving (1970/1967) När människor möts. Studiet av det direkta samspelet mellan
människor. Stockholm: Aldus/Bonnier.
Hochschild, Arlie Russell (2012) The managed heart: commercialization of human feeling: Twentieth anniversary edition with a new afterword. Andra uppl. Berkeley: University of California Press. Justitieombudsmannen (2013) Inspektion av kriminalvården, häktet Kalmar, den 15 april 2013. Dnr
1996-2013.
Kvale, Steinar & Svend Brinkmann (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Andra uppl. Lund: Studentlitteratur.
Lindberg, Odd (1998) Emotioner, sociala band och ritualer – En kvalitativ analys av narkotikakarriärer. Göteborg: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.
Nilsson, Roddy (1999) En välbyggd maskin, en mardröm för själen: det svenska fängelsesystemet under 1800-talet. Doktorsavhandling. Lund: Lund University Press.
Nilsson, Roddy (2013) Från cellfängelse till beteendeterapi. Fängelse, kriminalpolitik och vetande 1930–1980. Malmö: Égalité.
Nylander, Per Åke (2006) Kriminalvårdares vardagsarbete: handlingar, emotioner och föreställ-ningar: en intervjustudie med vårdare vid svenska anstalter. Norrköping: Kriminalvården.
Nylander, Per Åke, Anders Bruhn & Odd Lindberg (2008) Säkerhet eller rehabilitering? Om subkulturell differentiering bland kriminalvårdare. Arbetsmarknad & Arbetsliv, 14 (3): 45–62. Nylander, Per Åke (2011) Managing the Dilemma. Occupational Culture and Identity among Prison
Officers. Doktorsavhandling. Örebro Studies in Social Work 9. Örebro: Örebro universitet. Prop. 2009/10:135. En ny fängelse- och häkteslagstiftning.
Runquist, Weddig (2012) Legitimering av tvångsvård: klienter och deras socialsekreterare om LVM.
Doktorsavhandling. Malmö: Égalité.
Scheff, Thomas J. (1994) Microsociology: discourse, emotion and social structure. Chicago: The University of Chicago Press.
Scheff, Thomas J. (1997) Emotions, the Social Bond, and Human Reality. London: Cambridge University Press.
SOU 2009:80. Kriminalvården – ledning och styrning. Slutbetänkande av Utredningen Kriminalvår-dens effektivitet.
Tracy, Sarah J. (2004) The construction of correctional officers: layers of emotionality behind bars. Qualitaive Inquiry, 10 (4): 509–533.
Whyte, William Foote (2010/1943) Street Corner Society. Den sociala strukturen i en italiensk-amerikansk slumstadsdel. Malmö: Égalité.
Wästerfors, David (2007) Fängelsebråk: analyser av konflikter på anstalt. Lund: Studentlitteratur.
Elektroniska källor Häktet, självmordsstatistik http://www.kriminalvarden.se/Hakte/Sjalvmord-suicid/Statistik-sjalvmord/ Hämtad: 2014-02-05 Häkten i Sverige http://www.kriminalvarden.se/Hakte/Om-hakte/ Hämtad: 2014-02-05 Krminalvården 2014 https://www.kriminalvarden.se/ Hämtad 2014-04-01
Kriminalvården 2014) En dag på häktet
http://www.kriminalvarden.se/Hakte/En-dag-pa-hakte/
Hämtad: 2014-05-01 Krminalvårdens vision
http://www.kriminalvarden.se/Om-Kriminalvarden/Vision/
Kort om kriminalvården (hur många häkten, antalet kriminalvårdare i Sverige) http://www.kriminalvarden.se/sv/Om-Kriminalvarden/Kort-om-Kriminalvarden/ Hämtad: 2014-03-16
JO Protokoll, Inspektion av Kriminalvården Karlskrona 2013
http://www.jo.se/Global/NPM-protokoll/NPM-protokoll%204112-2013.pdf Hämtad: 2014-04-16
JO Protokoll, Inspektion av Kriminalvården Kalmar 2013
http://www.jo.se/Global/NPM-protokoll/NPM-protokoll%201996-2013.pdf
Hämtad: 2014-04-14
JO Protokoll, Inspektion av Kriminalvården Växjö 2013
http://www.jo.se/Global/NPM-protokoll/NPM-protokoll%205261-2013.pdf
Hämtad: 2014-05-12
Restriktioner
http://www.kriminalvarden.se/sv/Anhorigsidor-hakte/Till-dig-som-ar-anhorig/Restriktioner/Restriktioner/ Hämtad: 2014-02-05
SEKO (2012) En rapport från SEKO Farligare innanför murarna när ensamarbetet ökar.
http://seko.se/Aktuellt/Nyheter/2012/Februari/-Okning-av-hot-vald-och-ensamarbete-inom-kriminalvarden/ Hämtad: 2014-02-05