Det avslutande kapitlet behandlar slutsats. Inledningsvis besvaras studiens frågeställning. Detta följs upp med en beskrivning för vilket teoretiskt samt praktiskt bidrag som studien har tillhandahållit. Avslutningsvis diskuteras förslag för vidare forskning inom ämnet.
6.1 Svar på frågeställning
Hur arbetar FinTech-bolag respektive storbanker i Sverige med tjänsteinnovation och hur styr de tjänsteinnovation?
Svenska FinTech-bolag och storbanker arbetar med och styr tjänsteinnovation på liknande sätt. Hos bägge grupperna finns en syn om att innovation är något som sker för att öka värde hos kunder, utifrån kundens behov och efterfrågan. Denna syn påverkar sättet som de arbetar på, då fokuset hela tiden är på att genomföra kontinuerliga förbättringar för att kunna skapa kundvärde. Hos storbankerna syns det tydligare att de aktivt arbetar på ett sätt som avser innovation utifrån en inkrementell nivå. Detta är inte lika uttalat hos FinTech-bolagen där enbart ett företag säger sig arbeta utifrån en inkrementell nivå.
Hos storbankerna existerar tydliga samarbeten med flera externa aktörer. Dessa samarbeten är vanligtvis formaliserade genom kontrakt och här finns en skillnad hos FinTech-bolagen som inte samarbetar med andra aktörer i lika stor utsträckning. De samarbeten som existerar är vanligtvis informella hos FinTech-bolagen. Dynamisk förmåga hos storbankerna möjliggörs eftersom samarbete sker i externa nätverk. Nätverken gör att storbankerna får
konkurrensfördelar som hade varit svåra att skapa på egen hand. Hos FinTech-bolagen uppnås dynamisk förmåga istället främst som en konsekvens av att de har löst olika
kundproblem på marknaden. Konkurrensfördelarna, som de skapar, är en direkt effekt av de reagerat på uppkomna förändringar på marknaden och har lyckats skapa erbjudanden utifrån dessa förändringar som är värdeskapande för kunder.
En faktor som påverkar gruppernas arbete med tjänsteinnovation är storleken. På grund av storbankernas storlek och omfattande organisationer krävs tydliga processer för att all personal ska vara medveten om hur allt arbete ska gå till, även vid tjänsteinnovation. Hos FinTech-bolagen finns större möjligheter för snabb intern kommunikation, på grund av att de är mindre organisationer, vilket gör att arbete och styrning av tjänsteinnovation inte behöver vara förtydligad i samma utsträckning. Därmed har FinTech-bolagen större möjligheter att
arbeta utifrån ett agilt arbetssätt, för att snabbt kunna reagera på förändringar i marknaden. Möjligheten till att arbeta agilt finns inte i samma utsträckning hos storbankerna då
organisationerna är stora och det krävs tydliga ramar för hur verksamheten ska samordnas.
Storbankerna har ett uttalat fokus på att minimera risker och detta påverkar deras möjligheter att skapa tjänsteinnovation. Innovationer kommer ej skapas om de på något sätt utsätter affärsverksamheten för risk. Detta säkerställs genom att innovationsprocesser har inbyggda verktyg för riskbedömning när genomförande och styrning av processerna sker. FinTech-bolagen präglas inte i samma utsträckning av riskmedvetenhet. FinTech-FinTech-bolagen har därmed även möjlighet att skynda på sin innovationsprocess för att kunna möta ett uppkommet kundbehov snabbare. De är i större utsträckning agila i sina innovationsprocesser vilket gör att anpassning sker utifrån förutsättningar och mål vid varje enskild process. Vid styrning av tjänsteinnovation finns det vissa likheter mellan bägge grupperingarna. Alla företag gör avvägningar med någon form av “kostnad-fördel” ramverk för vilka innovationer som ska genomföras. Detta ramverk är mer formaliserat hos storbankerna, vilket gör att
innovationsprocesser tar längre tid samtidigt som det säkerställer kontroll.
De likheter och skillnader som existerar hos storbanker och FinTech-bolag är att båda har utgångspunkt gällande tjänsteinnovation i att skapa värde utifrån kundens behov och
efterfrågan. Innovationsprocesser sker utifrån liknande avvägningar, fördelar mot nackdelar, men skillnaden är hur styrd processen är. Storbanker eftersträvar och kräver mer kontroll gällande arbete med och styrning av tjänsteinnovation. FinTech-bolag är mer agila och flexibla gällande arbete med och styrning av tjänsteinnovation. Avslutningsvis poängterar studiens författare att de båda grupperingarna besitter arbetssätt och styrning som gör det möjligt att skapa tjänsteinnovation, men det går inte att säkerställa att all innovation som skapas är tjänsteinnovation. Detta eftersom tjänsteinnovation är något som måste skapa värde, vilket endast kan mätas i efterhand.
6.2 Studiens bidrag
Studien ger ett teoretiskt bidrag gällande FinTech-bolag och storbanker i hur de arbetar med och styr tjänsteinnovation. Studien har gett ett bidrag till forskningen då empiriska
undersökningar av kvalitativ metod efterfrågades av forskare gällande tjänsteinnovation och FinTech-marknaden. Samtidigt har studien bidragit till att visa hur arbetet sker i Sverige, vilket är en av de marknader där FinTech växer som snabbast och en marknad där storbanker ej påvisar hög innovationsförmåga. Genom att genomföra en komparativ studie påvisas vilka likheter och skillnader som existerar i arbete med och styrning av tjänsteinnovation, vilket bidrar till forskningen genom att visa hur arbete och styrning faktiskt sker i praktiken. Vidare bidrag har också givits till teorin då forskning av tjänsteinnovation ligger efter jämfört med övrig forskning om innovation. I praktiken kan detta ge företag en förståelse för hur arbete och styrning gällande tjänsteinnovation kan gå till i svenska FinTech-bolag och storbanker. Utifrån detta kan företag själva ta beslut kring om, och hur, de väljer att arbeta med och styra tjänsteinnovation för att effektivisera sina egna verksamheter.
6.3 Förslag på vidare forskning
Under studiens genomförande har det framkommit att den svenska FinTech-marknaden är en av de som genererar mest investeringar. FinTech-marknaden har olika inriktningar, vilket förklaras tidigare i studien. Författarna till studien har inte inriktat sig mot en speciell del av FinTech-marknaden utan fokuserat på olika typer av inriktningar av marknaden generellt. Därmed anser författarna att det hade varit intressant att se fortsatta kvalitativa studier som studerar tjänsteinnovation vidare, specifikt avseende utvalda inriktningar av FinTech-marknaden. Samtidigt har det också identifierats att storbanker samarbetar med olika
FinTech-bolag. Därmed anses det enligt författarna vara intressant att se hur tjänsteinnovation skiljer sig mellan FinTech-bolag som samarbetar med en storbank och företag som är helt fristående från samarbete.