I den här uppsatsen har jag genom en undersökning av urfolksrättsliga källor utifrån rättsdogmatiska kunskaper om folkrättsliga källor, en kritisk samerättslig metod och urfolksrättsliga utgångspunkter kunnat dra slutsatser om att den internationella urfolksrätten kan kräva ett större samiskt inflytande över gruvetableringar.
Av uppsatsen framgår att det på internationell nivå successivt har skett ett stärkande av urfolksrättigheter. Utvecklingen har ägt rum på olika håll och urfolksrättigheter har stärkts dels genom utvecklingen av urfolksspecifika rättigheter dels genom att mänskliga rättigheter har utvecklats och omformulerats till urfolksrättsliga kontexter. Utvecklingen är på många sätt komplex och framväxten motverkas av traditionella folkrättsliga principer om staters fria vilja och statssuveränitet och en rädsla för att tillerkänna urfolk kollektiva rättigheter.
Samstämmigheten hos flertalet framträdande MR-organ, en starkare urfolksrörelse och urfolksspecifika rättsdokument har alltjämt bidragit till att det numer finns tydliga folkrättsliga krav på att stater i det internationella samfundet måste tillförsäkra urfolk särskilda rättigheter. En materiell förståelse av rätten till frihet från diskriminering har bidragit till att stärka urfolkens krav på egendomsrätt till sina traditionella markområden. Kraven har bidragit till ökad hänsyn för markområdenas traditionella och kulturella betydelse för urfolksgrupper och slutsatser om att detta ska skyddas även i praktiken. Ovannämnda utveckling som grundas i en ökad uppmärksamhet och förståelse för specifika urfolksrättigheter kan leda till att beslut om expropriation av samiska markområden för mineralutvinning kan ifrågasättas vilket kan gynna både samiska intressen och områdenas miljöskydd.
Återkommande för hela det urfolksrättsliga fältet är betoningen på att urfolkens unika och starka förhållanden till sina traditionella marker och naturresurser medför att de ska ges särskilda rättigheter till dessa markområden och naturresurser. Internationellt har det tydligt befästs i hur urfolks rättigheter till självbestämmande, kultur, anti-diskriminering och rätt till egendom inte kan frikopplas från särskilda rättigheter till markområden och naturresurser. I Sverige finns ett uttalat intresse av utnyttja mineraltillgångar och samtidigt finns den största delen av dessa tillgångar på markområden som också används för
63
samisk renskötsel. Gruvor på dessa markområden får stor miljömässig påverkan och kan även leda till samers rättigheter som urfolk påverkas. När renskötsel hotas av utvinningsindustrier hotas även samernas kultur och levnadssätt och det är således tydligt att samiska internationella urfolksrättigheter riskerar att kränkas vid gruvetableringar inom deras territorium.
Den folkrättsliga utvecklingen har som ett led i stärkandet av urfolksrättigheter tagit fasta på att urfolk som berörs av planerade utvinningsprojekt har rätt till deltagande och inflytande i beslutsprocesserna. Principen om FPIC innebär att urfolk vid en planerad exploatering på deras traditionella markområden har rätt till ett effektivt deltagande vilket innebär att de skall konsulteras i syfte att på förhand inhämta deras fria och informerade samtycke. Principen kommer till uttryck på flera ställen inom den internationella rätten men än så länge är principen inte direkt bindande för Sveriges del. Uppsatsen framhåller dock hur principen trots detta bör vara vägledande för alla stater som avser att skydda urfolkens rättigheter i enlighet med gällande mänskliga rättigheter på området. Uppsatsen konstaterar att rätten till FPIC, likt många urfolksrättsliga frågor, även har betydelse i ett miljöperspektiv. Likt principer om deltagande och inflytande i miljörättsliga sammanhang kan rätten till FPIC bidra till att föra in kunskap om den lokala miljöns förutsättningar. Sådan kunskap kan ha betydelse ur ett ekologiskt perspektiv men kan också bidra till att andra värden likt kulturella, sociala och spirituella förs in i tillståndsprocessen. Med en uttrycklig rätt för samiska urfolksgrupper till konsultation enligt FPIC finns potential för främjande av sociala såväl som ekologiska aspekter av hållbar utveckling. Uppsatsen uppmanar här till vidare och djupare studier av hur urfolksrätten kan samspela med miljörättsliga strävanden.
Än så länge är kraven på FPIC inte juridiskt bindande för Sverige. En ökad diskrepans mellan svensk rättsordning och internationella uppfattningar om urfolks kollektiva rättigheter leder likväl till att den svenska hållningen om att nationell rättsordning ger ett starkare skydd för samiska rättigheter än det folkrättsliga kan ifrågasättas. Urfolksrättigheter till mark och miljö syftar till att värna urfolksgruppers kulturella och sociala fortlevnad och kollektiva rättigheter är nödvändiga för detta skydd. En rättsordning som genom bristfällig miljölagstiftning inte respekterar detta riskerar att utarma samiska sociala och kulturella värden och förmågan till fortlevnad. Det bör därmed vara av stor vikt att utreda hur lagstiftningen bättre kan tillvarata samiska urfolksrättigheter då utökade exploateringar på renskötselområdet riskerar leda till att förutsättningar för samisk kultur och fortlevnad försvinner för gott.
64
Källförteckning
Offentligt tryck
Internationella konventioner och deklarationer
Deklaration från förenta nationernas konferens om den mänskliga miljön, UN. Doc.
A/Conf.48/14/Rev.1, 5- 16 juni 1972, Stockholmsdeklarationen (cit.).
Förenta nationernas deklaration om ursprungsfolkens rättigheter, A/RES/61/295, Förenta
nationerna, 13 september 2007, Urfolksdeklarationen (cit.),
Förenta nationernas konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning, 2161 UNTS 447: 38 ILM 517, 28 juni 1998,
Århuskonventionen (cit.),
FN:s konvention om avskaffande av alla former av diskriminering, SÖ 1971:40, 21 december
1965, Rasdiskrimineringskonventionen (cit.).
Förenta nationernas stadga och internationella domstolens stadga, Förenta nationerna, 24 oktober
1945.
Förenta nationernas allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, Förenta nationerna, 10
december 1948.
ILO:s konvention nr 169 om ursprungsfolk och stamfolk, Internationella arbetarorganisationen, 27 juni 1989, ILO-konventionen (cit.)
Internationell konvention om medborgerliga och politiska rättigheter, Förenta nationerna, 16
december 1966, ICCPR (cit.)
Internationell konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, Förenta nationerna,
16 december 1966, ICESCR (cit.).
Konvention om biologisk mångfald, 1760 UNTS 79: 31 ILM 818, Förenta nationerna, 5 juni
1992.
Report of the World Commission for Environment and Development: Our Common Future,
Transmitted to the General Assembly as an Annex to document A/42/427 - Development and International Co-operation: Environment, Förenta nationerna, 1987, Brundtlandrapporten (cit.).
Riodeklarationen om miljö och utveckling, UN Doc. A/CONF.151/5/Rev 1, Förenta
nationerna, 13 juni 1992, Riodeklarationen (cit.).
Wienkonventionen om traktaträtten, UNTS. Vol. 1155, Förenta nationerna, International
Law Commission, 23 maj 1969.
Andra internationella dokument
Kommittén för de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna, General Comment no.
20, Non-discrimination in Economic, Social and Cultural Rights, E/C.12/GC/20, 2009.
MR-kommittén, General Comment no. 21, Right of everyone to take part in cultural life, E/C.12/GC/21, Kommittén för de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna, 2009.
65
MR-kommittén, General Comment No. 23: Article 27 (Rights of Minorities), CCPR/C/21/Rev.1/Add.5, 1994.
MR-kommittén, CCPR General Comment no 18: Non-Discrimination, HRI/GEN/1/REV.9 (Vol. I), 1989.
MR-kommittén, Specialrapportören för urfolkens rättigheter, Special Rapporteur on the
Rights of Indigenous People and, James Anaya, Extractive Industries and Indigenous People,
A/HRC/24/41, MR-kommittén, 2013.
MR-kommittén, Specialrapportören för urfolkens rättigheter, Free, prior and informed
consent: A human rights based approach, A/HRC/39/62, 2018.
MR-kommittén, Specialrapportören för urfolkens rättigheter, Report of the Special
Rapporteur on the Situation of Human Rights and Fundamental Freedoms of Indigenous People,
A/HRC/9/9, 2008.
Rasdiskrimineringskommittén, General recommendation no. 23: Indigenous people, i dokument A/52/18 annex V, 1997.
Rasdiskrimineringskommittén, General recommendation no. 32: The Meaning and Scope of
Special Measures in the International Convention on the Elimination of All Forms of Racial Discrimination, CERD/C/GC/32, 2009.
Expert Mechanism on the Rights of Indigenous People, Draft Study on FPIC: A human
rights based approach, A/HRC/EMRIP/2018/CRP.1, 2018.
FN:s Urfolksforum, Report of the International Expert Group Meeting on Extractive Industries,
Indigenous Peoples’ Rights and Corporate Social Responsibility, E/C./19/2009/CRP,
Annex II, 2009-05-04.
Internationellt material riktat till Sverige
Rasdiskrimineringskommittén, Concluding observations on the combined twenty-second and
twenty-third periodic reports of Sweden, CERD/C/SWE/CO/22-23, 2018.
MR-kommittén, Report on the Human Rights Situation of the Sami people in the Sapmí region, A/HRC/33/42/Add.3, 2016.
Kommittén för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, Avslutande anmärkningar
om Sveriges sjätte periodiska rapport, E/C.12/SWE/CO/6, 2016.
Europarådets rådgivande kommittés rapport om ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter, Fourth Opinion in Sweden, ACFC/OP/IV(2017)004, 2017.
Svensk lagstiftning
Kungörelse om beslutad ny regeringsform (SFS 1974:152) Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (SFS 2009:724) Miljöbalken (SFS 1998:808)
Minerallagen (1991:45)
Rennäringslagen (SFS 1971:437)
Förarbeten
Proposition 1976/77:80, Om insatser för samerna. Prop. 1988/89:92, Om ny minerallagstiftning m.m.
Prop. 1985/86:3, Med förslag till lag om hushållning med naturresurser m.m Prop. 1992/93:32, Om samerna och samisk kultur m.m
SOU 1999:25, Samerna - ett ursprungsfolk i Sverige, Frågan om Sverige anslutning till ILO:s
konvention nr. 169.
SOU 2005:79, Vem får jaga och fiska? Historia, folkrätt och miljö. SOU 2007:29, Översyn av expropriationslagens ersättningsregler.
66
SOU 2008:125, En reformerad grundlag. SOU 2010:29, En ny förvaltningslag.
Annat svenskt offentligt tryck
Regeringskansliet, Sveriges mineralstrategi, för ett hållbart nyttjande av Sveriges mineraltillgångar
som skapar tillväxt i hela landet, Näringsdepartementet, 2013.
Sveriges geologiska undersökning, Vägledning för prövning av gruvverksamhet, Nr. 311- 1808/2014, 2016.
Tillväxtanalys, Sverige – ett attraktivt gruvland i världen? En internationell jämförelse, Rapport 2016:06, 2016.
Naturvårdsverket och Sveriges Geologiska undersökning, Förslag till Strategi för Hantering
av Gruvavfall: Redovisning av ett Regeringsuppdrag, Nr. 311-888, 2016.
Rättspraxis
MR-kommittén
Chief Bernard Ominayak and Lubicon Lake Band v. Canada, CCPR/C/38/D/167/1984, 1990.
Illmari Länsman et. Al. v. Finland, CCPR/C/52/D/511/1992, 1994. Ivan Kitok v. Sweden, CCPR/C/33/D/197/1985, 1987.
Jouni Länsman et. Al v. Finland, CCPR/C/83/D/2001, 2005. Poma Poma v. Peru, CCPR/C/95/D/1457/2006, 2009.
Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna
James m.fl. mot Storbritannien, nr. 8793/79, 1986. Fredin mot Sverige, nr. 12033/86, 1991.
Guerra m.fl. Mot Italien, nr. 116/1996/735/932, 1998. Thlimmenos mot Grekland, nr. 34369/97, 2000. Taskin m.fl. Mot Turkiet, nr. 46117/99, 2005.
Högsta domstolen
Girjasmålet, T 853-18.
Nordmalingmålet, NJA 2011 s. 109. Skattefjällsmålet, NJA 1981 s. 1.
Litteratur
Anaya J, Indigenous People in International Law, Oxford University Press, 2004.
Anaya J, International Human Rights and Indigenous People: The Move Toward the Multicultural
State, Arizona Journal of International and Comparative Law, 2004, 21:13.
Anaya J, The Right to Self Determination in the Post-Declaration Era, i (red) C. Charters, och R. Stavenhagen, Making the Declaration Work, Transaction Publishers, 2009.
Anghie A, Finding the Perisphere, Sovereignity and Colonialism in Nineteeth-Century International
Law, Harvard International Law, 1999, 40:1.
Bankes N, Themes and Reflections: A perspective from Canada, i C. Allard och S. Skogvang (red), Indigenous Rights in Scandinavia, Ashgate Publishing Limited, 2015.
67
Barelli M, The role of Soft Law in the International Legal System: The Case of the United Nations
Declaration on the Rights of Indigenous Peoples, International and Comparative Law
Quarterly, 2009, 58:4.
Barelli M, Free, Prior and Informed Consent in the Aftermath of the UN Declaration on the Rights
of Indigenous People: Devolpments and Challenges Ahead, The International Journal of
Human Rights, 2012, 16:1.
Bekhoven J, Public Participation as a General Principle in International Environmental Law: Its
Current Status and Real Impact, National Taiwan University Law Review, 2016, 11:2.
Bengtsson B, Samerätt en översikt, Nordstedts juridik, 2004.
Bohman B, Transboundary Law for Social-Ecological Resiliens? A Study on Eutrophication in
Baltic Sea Area, Stockholms universitet, 2015.
Bring O, m.fl., Sverige och folkrätten, Nordstedts juridik, 2014.
Brännström M, Skogsbruk och renskötsel på samma mark: En rättsvetenskaplig studie av
äganderätten och renskötselrätten, Umeå universitet, 2017.
Bäckström L, Svensk gruvrätt – En rättsvetenskaplig studie rörande förutsättningarna för utvinning
av mineral, Luleå tekniska universitet, 2015.
Ebbesson J, Principle 10 – Public Participation, i Viñuales J.E. (red), The Rio Declaration on
Environment and Devolopment, Oxford University Press, 2015.
Fischer D, Mänskliga rättigheter – en introduktion, Wolters Kluwer, 2017.
Fischer F, Environmental Democracy: Participation, Deliberation and Citizenhip, i M. Boström och D. Davidson (red), Environment and Society - Concepts and Challenges, Palgrave Studies in Environmental Sociology and Policy, 2018.
Gilbert J, Indigenous Peoples’ Land Rights unde International Law, From Victims to Actors, Transnational Publishers, 2006.
Gilbert J och Doyle C, A New Dawn over the Land: Shedding Light on Collective Ownership
and Consent, i Stephen A och Xanthaki A (red), Reflections on the UN declaration on the Rights of Indigenous People, Oxford Hart Publishing, 2011.
Gómez F, The Role of Soft Law in The Progressive Developement of Indigenous Peoples’ Rights, i Lagoutte S, Gammeltoft-Hansen T och Cerone J (red), Tracing the Roles of Soft Law
in Human Rights, Oxford Scholarship Online, 2016.
Hanna P och Vanclay F, Human Rights, Indigenous People and the Concept of Free, Prior and
Informed Consent, i Impact Assessment and Project Appraisal, Taylor & Francis Group,
2013, 31:2.
Hathaway A, International Delegation and State Sovereignty, Law and Contemporary Problems, 2007, 71:115.
Heinämäki L, The Rapidly Evolving International Status of Indigenous People: The Example of the
Sami People in Finland, i C. Allard och S. Skogvang (red), Indigenous Rights in Scandinavia, Ashgate Publishing Limited, 2015.
Herrmann T.M. m.fl., Effects of mining on reindeer/caribou populations and indigenous livelihoods:
community based monitoring by Sami reindeer herders in Sweden and First Nations in Canada,
The Polar Journal, 2014, 4:1.
Jakobsen I, Extractive Industries in Artic: The International Legal Framework for the Protection of
68
Kløcker Larsen R, m.fl., Kumulativa effekter av exploateringar på renskötseln. Vad behöver göras
inom tillståndsprocesser, Vindval, 2016.
Kløcker Larsen R och Lawrence R, Då är det inte renskötsel, Stockholm Environment Institute, 2016.
Koivorouva T, m.fl., Legal Protection of Sami Traditional Livelihoods from the Adverse Impacts
of Mining: A Comparison of the Level of Protection Enjoyed by Sami in Their Four Home States, Artic Review on Law and Politics, 2015, 6:1.
Labba M, Mineral Activities on Sámi Reindeer Grazing Land in Sweden, Nordisk miljörättslig tidskrift, 2014, nr. 1.
Lalander R och Lembke M, Territorialidad, Indigeneidad y Diálogo Intercultural en Ecuador:
Dilemas y desafíos en el proyecto del Estado Plurinacional, i (red) J. Waldmüller och P.
Altmann, Territorialidades otras. Visiones alternativas de la tierra y del territorio desde
Ecuador, Universidad Andina Simón Bolivar, 2018.
Lawrence R och Moritz S, Mining industry perspectives on indigenous rights: Corporate
complacency and political uncertainty, The Extractive Industries and Society, 2019, nr. 6.
Lawrence R och Mörkenstam U, Självbestämmande genom myndighetsutövning? Sametingets
dubbla roller, Statsvetenskaplig tidskrift, 2012, 114:2.
Michanek G och Zetterberg C, Den svenska miljörätten, Iustus förlag, 2017.
Moeckli D, Sangeeta S och Sivakumaran S, International Human Rights Law, Oxford University Press, 2014.
Mörkenstam U, Urfolks rätt till självbestämmande, i Beckman, Ludwig, och Mörkenstam, Ulf (red), Politisk teori, 2016,
Parshuram T, An Overview of the Principle of Free, Prior and Informed Consent and Indigenous
Peoples in International and Domestic Law and Practices, Australian Indigenous Law
Reporter, 2005.
Rodley N, The role and Impact of Treaty Bodies, i D. Shelton (red), The Oxford Handbook on
International Human Rights Law, Oxford University Press, 2013.
Sepúlvelda M, m.fl., Human Rights Reference Handbook, University of Peace, 2004. Shaw M, International Law, Cambridge University Press, 2008.
Skogvang S, Extractive Industries in The North – What about Environmental Law and
Indigenous Peoples’ Rights?, Nordisk miljörättslig tidskrift, 2014, nr. 1.
Skogvang S, Legal Questions Regarding Mineral Exploration and Exploitation in Indigenous
Areas, Michigan State International Law Review, 2013, 22:1.
Svensson E, Sami Legal Scholarship: The making of a Knowledge Field, i C. Allard och S. Skogvang (red), Indigenous Rights in Scandinavia, Ashgate Publishing Limited, 2015. Svensson E, Genusrättsvetenskap och juridiska metoder, i F. Korling och M. Zamboni (red),
Juridisk metodlära, Studentlitteratur AB, 2013.
Ward T, The Right to Free, Prior and Informed Consent: Indigenous Peoples’ Particapatory Rights
within International Law, Northwestern Journal of International Human Rights, 2011,
10:2.
Xanthaki A, Indigenous rights and United Nations standards: self-determination, culture and land, Cambridge University press, 2007.
Åhrén M, International Human Rights Law Relevant to Natural Resource Extraction in
69
Åhrén M, Indigenous Peoples’ Status in the International Legal System, Oxford University Press, 2016.
Andra källor
International Law Association, Rights of Indigenous People, (Resolution No. 5/2012), 2012.
Sveriges geologiska undersökning, Gruvor och miljöpåverkan,
https://www.sgu.se/mineralnaring/gruvor-och-miljopaverkan/, hämtad 2020-04- 10.
United Nations Permanent Forum on Indigenous Issues, Frequently Asked Questions -
Declaration on the Rights of Indigenous Peoples,
https://www.un.org/esa/socdev/unpfii/documents/FAQsindigenousdeclaration. pdf, hämtad 2020-03-13.
Kontoret för FN:s högkommissarie för de mänskliga rättigheterna, Special Rapporteur on
the rights of indigenous people,
https://www.ohchr.org/en/issues/ipeoples/srindigenouspeoples/pages/sripeople sindex.aspx, hämtad 2020-04-19.
Världsbanken, Om urfolk, www.worldbank.org/en/topic/indigenouspeoples, hämtad 2020-03-24.
Remissvar, Civil Right defenders, Yttrande över promemorian konsultation i frågor som rör det
samiska folket (Ds 2017:43).
Artikel i Svenska dagbladet, Samer mordhotade efter Girjasdomen,
https://www.svd.se/samer-mordhotade-efter-girjasdomen, publicerad 2020-01-29, hämtad 2020-04-25.
Intervju med justitiekansler (JK) Mari Heidenborg och före detta JK Anna Skarhed i Dagens nyheter, J. Fröberg, JK:s krav på regeringens efter hatattackerna: ”Klarlägg
samernas rättigheter”, Dagens nyheter, 13 april 2020, hämtad 25 april 2020.
Intervju med näringsminister Mikael Damberig i Svenska dagbladet, Striden om sameland, https://www.svd.se/damberg-gar-emot-sametinget-ingen-vetoratt, artikel publicerad 2018-07-19, hämtad 2020-04-25.