Sammantaget kan konstateras följande. Min uppfattning är att lagstiftaren bör undersöka närmare om kravet på giltig ursäkt kan förtydligas eller rentav tas bort från lagtexten. Högre krav bör även ställas på att migrationsdomstolarna redovisar sina beslut öppet och tydligt. Dessa åtgärder är enligt min uppfattning ägnade att stärka rättssäkerheten i förhållande till 12 kap. 19 §.
Ökad tillgång till offentligt biträde skulle också kunna verka rättssäkerhetsstärkande. Det förutsätter dock att de handläggande myndigheterna tillförs tillräckliga resurser för att hantera ett potentiellt ökat inflöde av ansökningar. Mer resurser skulle även kunna innebära större utrymme för migrationsdomstolarna att självständigt ta fram till exempel relevant landinformation i ett ärende, utan att behöva förlita sig på Migrationsverket. Det är dock svårt att se att ett förslag om ökade resurser till de handläggande myndigheterna i migrationsärenden skulle få brett politiskt stöd i dagsläget, även om det skulle vara ägnat att stärka rättssäkerheten.
246 Jfr Johannesson (Dagens Nyheter). 247 Bylander s. 386.
7. Avslutande kommentar
I redogörelsen för rättssäkerhetsbegreppet i avsnitt 2.7 hänvisade jag till Raz, som har uttalat att rättssäkerhet är ett politiskt ideal som ett rättssystem kan sakna eller tillräknas i större eller mindre utsträckning.248 Jag konstaterade att detta synsätt skulle prägla framställningen på så sätt att jag ämnade ta reda på i vilken mån rättssäkerhet kunde anses föreligga i förhållande till 12 kap. 19 §, snarare än om regeln var rättssäker eller inte. Av det i framställningen redovisade källmaterialet har det blivit tydligt att, likt Raz har påtalat, rättssäkerhet inte är ett statiskt tillstånd som kan uppnås vid en given tidpunkt och därefter är säkerställt. Istället kan rättssäkerheten omförhandlas och förstärkas eller försvagas till följd av olika rättspolitiska förändringar. Ett bra exempel på detta är just 12 kap. 19 §. Bestämmelsen har genomgått flera omarbetningar och är resultatet av en rad avvägningar från lagstiftarens sida, där många och ibland motstridiga intressen av rättssäkerhet har vägts mot bland annat intresset av en effektiv och ekonomiskt hållbar förvaltning. Min slutsats vad gäller uppsatsens frågeställningar är att det finns sätt att uppnå en mer rättssäker reglering och handläggning vid tillämpning av 12 kap. 19 §. Majoriteten av de åtgärder jag har övervägt kräver dock att mer resurser tillförs de handläggande myndigheterna i migrationsärenden än vad som är fallet i dagsläget, eftersom de i annat fall riskerar att gå ut över effektiviteten. I denna avvägning är det viktigt att uppnå en balans, inte minst eftersom effektivitet i förvaltningen också är ett rättssäkerhetsintresse.
Ett intresse som bör bevakas noga är dock det av att begränsa asylrätten och skyddsbehövandes rättigheter. Migrationsrätten är ett område där juridiken och politiken är tätt sammanlänkade, kanske på ett mer tydligt sätt än på många andra rättsområden.249 Politiska krav på till exempel ett minskat flyktingmottagande har präglat migrationsrätten de senaste åren, bland annat genom införandet och förlängningen av begränsningslagen. En utveckling som inte framstår som otänkbar är att åtgärder som kanske ytterst är motiverade av ett intresse att begränsa flyktingmottagandet, införs med motiveringen att de är ägnade att öka effektiviteten. Vid en sådan utveckling är det viktigt att slå vakt om rättssäkerheten, och inte nöja sig med att rättssäkerhetsintressen tagits i beaktning. Rättssäkerhetsbegreppet måste i detta läge konkretiseras och kontroll fortlöpande genomföras av att åtgärder som är ägnade att försvaga rättssäkerheten inte tillåts i alltför
248 Raz s. 196.
stor utsträckning. Annars är risken att begreppet blir mer av ett politiskt slagord än ett praktiskt verktyg för att säkerställa skyddet för den enskilde. I förhållande till asylprocessen framstår denna risk som särskilt angelägen att kontrollera, med tanke på den utsatta position som asylsökande befinner sig i och de förödande konsekvenser som kan följa på att rättssäkerheten brister.
Källförteckning
Offentligt tryck
PropositionerProp. 1972:132 med förslag till lag om ändring i rättshjälpslagen m.m. Prop. 1977/78:90 om ändring i utlänningslagen (1954:193) m.m. Prop. 1988/89:86 med förslag till utlänningslag m.m.
Prop. 1993/94:94. Mottagande av asylsökande m.m.
Prop. 1993/94:117. Inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och rättighetsfrågor
Prop. 1993/94:151. Rättssäkerhet vid beskattningen
Prop. 1996/97:25. Svensk migrationspolitik i globalt perspektiv Prop. 1996/97:131. Prövningstillstånd i hovrätten
Prop. 2004/05:170. Ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden
Prop. 2009/10:80. En reformerad grundlag
Prop. 2009/10:175. Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt Prop. 2016/17:17. Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet
Prop. 2018/19:128. Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige
Statens offentliga utredningar
SOU 1999:16. Ökad rättssäkerhet i asylärenden SOU 2009:56. Den nya migrationsprocessen SOU 2015:71. Barns och ungas rätt vid tvångsvård
Departementsserien
Ds 2000:45. En specialdomstol för utlänningsärenden
Litteratur
Axberger, Hans-Gunnar, Eko-brott, eko-lagar och eko-domstolar: en rättspolitisk utvärdering av lagstiftningen mot ekonomisk brottslighet, Allmänna förl., Stockholm, 1988
Bylander, Eric, Regeringsformens krav på alla rättegångars genomförande rättvist och inom skälig tid, SvJT 2017 s. 370-398
Cameron, Iain, An introduction to the European Convention on Human Rights, 8. uppl., Iustus, Uppsala, 2018
Danelius, Hans, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis: en kommentar till Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, 5. uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2015
Diesen, Christian, Bevisvärdering i flyktingärenden, s. 217-306 i Andersson, Simon, Diesen, Christian, Lagerqvist Veloz Roca, Annika, Seidlitz, Madelaine & Wilton
Wahren, Alexandra, Bevis 8 Prövning av migrationsärenden, 3. uppl., Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2018
Eka, Anders, Hirschfeldt, Johan, Jermsten, Henrik & Svahn Starrsjö, Kristina, Regeringsformen: med kommentarer, 2 uppl., Karnov Group, Stockholm, 2018 Fridström, Ingela, Sandell, Ulrika & Utne, Ingrid, Migrationsprocessen: en hjälpreda för
offentliga biträden och andra yrkesverksamma jurister på utlänningsrättens område, Thomson fakta, Stockholm, 2007
Frändberg, Åke, Om rättssäkerhet, JT 2000/01 s. 269-280
Hydén, Håkan, Rättssociologi – om att undersöka relationen mellan rätt och samhälle, s. 207–237 i Korling, Fredric & Zamboni, Mauro (red.), Juridisk metodlära, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2013
Johannesson, Livia, In courts we trust: administrative justice in Swedish migration courts, Diss. Stockholm: Stockholms universitet, Stockholm, 2017
Kleineman, Jan, Rättsdogmatisk metod, s. 21–45 i Korling, Fredric & Zamboni, Mauro (red.), Juridisk metodlära, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2013
Lambertz, Göran, Nyttig och onyttig rättsvetenskap, SvJT 2002 s. 261-278
Mellqvist, Mikael & Lindh, Anna-Karin, Processrätt: grunderna för domstolsprocessen, 4. uppl., Iustus förlag, Uppsala, 2020
Opalek, Kazimierz, The Rule of Law and Natural Law, s. 497-507 i Olivecrona, Karl, Lejman, Fritjof & Norbeck, Lars (red.), Festskrift tillägnad professor, juris doktor Karl Olivecrona vid hans avgång från professorsämbetet den 30 juni 1964 av kolleger, lärjungar och vänner, Norstedt, Stockholm, 1964
Peczenik, Aleksander, Vad är rätt?: om demokrati, rättssäkerhet, etik och juridisk argumentation, 1. uppl., Fritze, Stockholm, 1995
Raz, Joseph, The Rule of Law and Its Virtue, The Law Quarterly Review vol. 93 s. 195-211
Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare: ämne, material, metod och argumentation, 4. uppl., Norstedts Juridik, Stockholm, 2018
Seidlitz, Madelaine, Ombudets roll i migrationsärenden, s. 339–336 i Andersson, Simon, Diesen, Christian, Lagerqvist Veloz Roca, Annika, Seidlitz, Madelaine & Wilton Wahren, Alexandra, Bevis 8 Prövning av migrationsärenden, 3. uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2018
Strömberg, Håkan & Lundell, Bengt, Allmän förvaltningsrätt, 27. uppl., Liber, Stockholm, 2018
Strömholm, Stig i Segerstedt, Torgny T., Rättssäkerhet och demokrati, Ratio, Stockholm, 1985
Thorburn Stern, Rebecca, Migration, s. 21–60 i Lerwall, Lotta (red.), Makt, myndighet, människa: en lärobok i speciell förvaltningsrätt, 4. uppl., Iustus förlag, Uppsala, 2020 Thorburn Stern, Rebecca & Wikström, Hanna, Migrationsrätt: skyddsbehov och
trovärdighet: bedömning i asylärenden, 1. uppl., Liber, Stockholm, 2016
Wikrén, Gerhard & Sandesjö, Håkan, Utlänningslagen: med kommentarer, Elfte upplagan, Wolters Kluwer, Stockholm, 2017
Wilton Wahren, Alexandra, Introduktion till migrationsrätten, s. 21–118 i Andersson, Simon, Diesen, Christian, Lagerqvist Veloz Roca, Annika, Seidlitz, Madelaine &
Wilton Wahren, Alexandra, Bevis 8 Prövning av migrationsärenden, 3. uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2018
Zila, Josef, Om rättssäkerhet, SvJT 1990 s. 284-305
Domstolspraxis
EuropadomstolenMål nr. 2614/65 den 16 juli 1971, Ringeisen mot Österrike Mål nr. 30240/96 den 2 maj 1997, D mot Storbritannien Mål nr. 39652/98 den 5 oktober 2000, Maaouia mot Frankrike Mål nr. 44759/98 den 12 juli 2001, Ferrazzini mot Italien Mål nr. 37201/06 den 28 februari 2008, Saadi mot Italien Mål nr. 1412/12 den 26 februari 2015, M.T. mot Sverige Mål nr. 59166/12 den 23 augusti 2016, J.K. m.fl. mot Sverige
Migrationsöverdomstolen MIG 2006:1 MIG 2006:2 MIG 2007:12 MIG 2007:13 Mål nr UM 7731-08 den 18 februari 2009 MIG 2010:11 MIG 2011:26 MIG 2015:2 MIG 2019:5
Internetkällor
Bäckström, Victoria, Hagsgård, Anders, Holgersson, Stefan, Sjöström, Lars, ”Migrationsdomstolarna har lett till ökad rättssäkerhet”, Dagens Nyheter 22 november 2017, https://dn.se (hämtad 11 februari 2020)
FARR, Vad vill FARR? 110 krav för en human och solidarisk flyktingpolitik, Flyktinggruppernas Riksråd 2014, https://www.farr.se/ (hämtad 2 maj 2020)
Feijen, Liv & Frennmark, Emilia, Kvalitet i svensk asylprövning – En studie av Migrationsverkets utredning av och beslut om internationellt skydd, UNHCR september 2011, https://unhcr.org (hämtad 1 juli 2020)
Jakobson, Hanna, S föreslår nytt asylmål: ”2–3 procent av EU:s mottagande”, Dagens Nyheter 4 juni 2020, https://dn.se (hämtad 10 juni 2020)
Jakobson, Hanna, Socialdemokraterna berett att diskutera asylmål, Dagens Nyheter 29 januari 2020, https://dn.se (hämtad 1 juli 2020)
Jermsten, Henrik, Lagkommentar till Regeringsformen, Juno, https://juno.nj.se (hämtad 1 juni 2020)
Johannesson, Livia, ”Migrationsdomstolarna har ökat rättsosäkerheten”, Dagens Nyheter 22 november 2017, https://dn.se (hämtad 20 januari 2020)
Lindblad, Göran, Hoffmann, Ulla, Ayoub, Magda, Carlsson, Birgitta, Pehrson, Johan, Stalin, Kerstin-Maria, Representanter för sex riksdagspartier kräver: "Avgör asylfrågor i domstol", Dagens Nyheter 3 november 2000, https://dn.se (hämtad 20 januari 2020)