Statisk av anmälningar av etnisk tillhörighet 34

I detta avsnitt presenteras statistik på inkomna diskrimineringsanmälningar till DO mellan 2012 och 2016. Under denna period påbörjas DO:s strategiska utvecklingsarbete. Myndighetens ärendehantering redogörs för även i den statliga utredningen, Bättre skydd mot diskriminering. I utredningen beskriver DO tillsynsarbetet, enskildas upprättelse samt sin användning av talerätten. Myndighetens expertutlåtanden i utredningen kompletteras med ett officiellt remissvar.184 Dessa ligger till grund för redovisningen av DO:s hantering av individanmälningar. I fokus för enskildas anmälningar är etnisk diskriminering i arbetslivet.

4.2.1 Inkomna diskrimineringsanmälningar mellan 2012-2016

Under 2012 inkom 1 559 ärenden till DO, varav 514 anmälningar hade samband med anmälarens etniska tillhörighet.185 Enligt myndigheten rörde de flesta anmälningar etnisk tillhörighet och rekrytering. Talan väcktes i 15 ärenden. DO valde att lämna in åtta stämningsansökningar till AD. Ingen av dessa avsåg etnisk diskriminering, trots att det var den vanligaste diskrimineringsgrunden. Skälen till detta menade DO låg i bristfälliga anmälningar, bevissvårigheter och svaga samband med diskrimineringsgrunderna. DO tar ställning i färre ärenden 2012, och drev färre mål i domstol jämfört med tidigare år. Totalt 27 förlikningar ingås av DO, vars resurser under året flyttas från arbetet med individanmälningar till annat tillsynsarbete med att främja lika rättigheter och möjligheter.186 _{Majoriteten av}

anmälningarna föranledde således ingen rättslig åtgärd.

Regleringsbrevet 2013 angav att DO ”ska verka för att fler individer som utsätts för diskriminering, får möjlighet till upprättelse samt att handläggningen är effektiv och rättssäker.”187 Samma år kom det in 1 827 anmälningar till DO. Etnisk tillhörighet var alltjämt den diskrimineringsgrund som flest anmälde (752). DO avslutade 887 ärenden utan utredning. Många anmälningar rörde liksom tidigare år diskriminering inom arbetslivet och avsåg rekrytering (294). DO konstaterade att det var svårt att fastställa om någon etnisk diskriminering förekommit, då arbetsgivare ofta lämnar sakliga förklaringar. Under 2013 drev DO 17 ärenden och väckte talan i 12 fall, samt ingick sju förlikningar. Ett mål rörde rekrytering och diskrimineringsgrunden religion, där förlikning ingicks med motparten.188                                                                                                                

184 _{DO:s remissvar på SOU 2016:87. Tillgänglig vid, http://www.do.se/om-do/vad-gor-do/remissvar/remissvar-} under-2017/battre-skydd-mot-diskriminering/, Sep 2017.

185 _{DO:s årsredovisning 2012, s. 15.} 186 _{Ibid., s. 21.}

187 _{DO:s årsredovisning 2013, s. 5.}

188 _{ANM 2013/235, gällde en muslimsk kvinna som diskriminerats pga. sin huvudbonad. I årsrapporten anges}

35  

Under 2014 inkom 1 949 anmälningar till DO, som beslutade att utreda 224 anmälningsärenden.189 Även detta år var etnisk diskriminering den vanligaste grunden med 601 anmälningar, varav 114 av dessa rörde arbetslivet. DO beslutade att driva 25 ärenden vidare rättsligt och väckte talan i domstol i 14 ärenden. Avseende etnisk diskriminering i arbetslivet väcktes talan vid två tillfällen. Den första stämningen väcktes mot ett industriföretag.190 _{DO beslöt även att väcka talan mot Arbetsgivarverket som diskriminerat en}

arbetssökande. I båda fallen ingick parterna en förlikning utan att diskrimineringsfrågan prövats i domstol. Under 2014 träffade DO 19 förlikningar för enskildas räkning.

År 2015 inkom det 2 382 anmälningar.191 DO utredde 264 av dessa ärenden. Totalt var det 663 anmälningar gällande etnisk diskriminering, varav 217 anmälningar rörde arbetslivet. DO konstaterar ännu en gång att diskriminering vid rekrytering förekommer och att individer inte har tillgång till arbetsmarknaden på lika villkor. DO avsåg att öka kunskapen hos arbetsgivare om förekomsten av diskriminering, dess risker och eventuella effekter samt den egna rollen i diskriminering vid rekrytering.192 Åtgärder som DO menar, liksom tidigare år, ger enskilda personer upprättelse. DO beslutade att driva 16 ärenden vidare till domstol och väckte talan i tio av dessa ärenden. Gällande etnisk diskriminering i arbetslivet, skickade DO in en stämningsansökan till AD, en ansökan som senare drogs tillbaka.193I åtta av de ärenden som DO beslutade att driva rättsligt träffades förlikningar med motparten.

Under 2016 förändras DO:s tillsynsverksamhet ytterligare. I stället för att uteslutande fokusera på om en överträdelse har skett i ett enskilt fall för att utröna om det finns ett berättigat anspråk för en enskild anmälare, syftade utredningarna i huvudsak till att utröna om tillsynsobjekten efterlever lagens krav och om det finns risker för framtida överträdelser.194 Det inkom 2 264 enskilda anmälningarna till DO, som beslutade att utreda 251 ärenden.195 Totalt 572 anmälningar gällde etnisk tillhörighet, varav 118 i arbetslivet. DO lämnade in två stämningsansökningar till AD gällande etnisk diskriminering som båda ledde till förlikning. Enligt DO avslutades de flesta ärenden under året med tillsynsbeslut där DO uttalar sig om eventuella överträdelser, brister eller risker för diskriminering som har observerats. I få fall valde DO däremot att inträda som part och väcka talan mot den som var föremål för tillsynen. 2016 ingår DO totalt två förlikningar, vilket var en förminskning jämfört med tidigare år.

                                                                                                                189 _{DO:s årsredovisning 2014, s. 46.}

190 _{ANM 2014/803. Diskriminering gällande etnisk tillhörig och ålder.} 191 _{DO:s årsredovisning 2015, s. 43.}

192 _{Ibid., s. 10.}

193 _{ANM 2015/2113. Diskriminering gällande etnisk tillhörig och kön.} 194 _{DO:s årsredovisning 2016, s. 32.}

36  

4.2.2 Sammanfattning av inkomna anmälningar

Slutsatsen av sammanställningen ovan visar att den stora majoriteten av inkomna individanmälningar inte utreds av DO. Handläggningen av enskildas anmälningar har minskat sedan 2012. De senaste tre åren utreds endast 10-12 procent av alla inkomna anmälningar. De vanligaste anmälningsgrunderna under åren 2012-2016 har varit etnisk tillhörighet och funktionsnedsättning. De flesta anmälningar har rört arbetslivet och rekryteringsprocesser.196

Det är personer som inte kallas till arbetsintervjuer eller inte får någon anställning. Trots det stora antalet anmälningar av etnisk diskriminering har DO sedan 2012 drivit endast fem ärenden till AD, varav de flesta lett till förlikning. I flera fall har DO stämt in genom att även åberopa annan diskrimeringsgrund än etnisk tillhörighet. År 2012 rörde de flesta anmälningar etnisk tillhörighet. Av de åtta stämningsansökningarna till AD avsåg ingen etnisk diskriminering. Enligt DO är några skäl till att inte rättsligt gå vidare med ärenden att: anmälningarna är bristfälliga, att det föreligger bevissvårigheter, eller att sambanden med diskrimineringsgrunden är för svagt. Dessa skäl att inte driva ärenden om diskriminering på grundval av etnisk tillhörighet utgör ett genomgående mönster i DO:s ärendehantering. År 2013 angav regleringsbrevet att DO bör verka för att fler diskriminerade får upprättelse. Ett krav som fastslås de efterföljande åren, då DO fortsätter konstatera att etnisk tillhörighet föranleder flest anmälningar och att det liksom tidigare år är diskriminering inom arbetslivet som avses. DO fastslår dock att arbetsgivarna oftast lämnar sakliga förklaringar till sitt agerande och att det därför är svårt att fastställa om någon diskriminering har förekommit. I DO:s årsrapporter från 2014 och 2015 framgår att de anmälningar som inte rättsligt utreds används för andra åtgärder för att synliggöra hinder som enskilda upplever och som försämrar deras möjligheter i samhället. Dessa kunskapsinsatser är i linje med det strategiska arbetssätt som genomförts på DO åren 2012 och 2016.197 Detta leder till färre utredningar och att DO vidtar färre rättsliga åtgärder mot arbetsgivare som anmälts för diskriminering. Årsredovisningarna visar även att färre individer får sina tvister lösta genom förlikningsmedlet, då DO de senaste åren ingått färre förlikningar med anmälda parter. Under 2015 och 2016 fick DO in 403 anmälningar om etnisk diskriminering på arbetslivet och av dessa utredde DO 55 anmälningar. DO valde att driva tre av dessa fall till AD. Sammanfattningsvis visar det empiriska materialet att DO är generellt restriktiva med att utnyttja sin talerätt, särskilt i fall rörande etnisk diskriminering, samt att diskriminerade har begränsade möjligheter att få sina ärenden rättsligt utredda av DO och prövade i domstol.                                                                                                                

196_{SOU 2016:87, s. 181.}

37