Möte 1
En yngre man kommer på ett första besök till Margaretha. Han kommer i sällskap en äldre man som arbetar på ett Nyföretagarcentrum. Den unga mannen berättar:
– Jag jobbar som ingenjör på ett större telekomföretag. Jag är utbildad på KTH och har en teknisk fi l. lic. samt en MBA examen. Jag har jobbat inom telekom i sex–sju år och nu har jag och en vän kommit på ett nytt koncept.
Margaretha:
– Din kollega, jobbar han också inom telekom? Är det här något ni vill utveckla vidare, söker ni något slags licens-
avtal?
Den unga mannen:
– Vi vill utveckla ett företag själva. Margaretha:
– Det nya konceptet, är det något som ni vill patentera?111
Den unga mannen:
– Ja, vi har en ny teknik, det är en ny nisch vi använder. Margaretha:
– Känner du till Kista Innovation and Growth? Det är precis den här branschen. De är intresserade av utveckling av företag inom telekom, men vad är ditt främsta intresse?
Den unga mannen:
– Min kompis har varit över i Kina, de var intresserade av vårt koncept, men de ville ha ett trial-system, det kostar ungefär en miljon kronor.
Margaretha berättar om vilka olika typer av fi nansie- ringsmöjligheter som fi nns och vad ALMI kan hjälpa till med. Hon frågar om det fi nns någon beskrivning av konceptet? Han svarar att de har en ”product-description”.
Margaretha:
– Det är viktigt att du beskriver vad som är nytt i ert kon- cept. Är det produkten, metoden, systemet?
Den unga mannen:
– Finns det en mall för det? Margaretha:
– Det här handlar om en teknikgranskning.112 SUF (Svenska
Uppfi nnareföreningen) samarbetar med KTH, hon nämner ett namn på en teknikgranskare. Man kan själv få träffa tek- nikgranskarna.
Den unge mannen:
– Ja, det är viktigt att veta vad de gör med informationen som dom får – vad som händer med dokumentationen.
Margaretha berättar om hur viktigt det är att göra en tek- nikgranskning och att undersöka vilka patent ”som ligger i vägen”. Hon menar att man aldrig kan vara för säker. Med en teknikgranskning är det i alla fall undersökt. Hon frågar om han har talat med sin chef om det här.
Margaretha:
– Det fi nns en lag om uppfi nning.113 Du skall berätta vad du håller på med för din chef. Det är viktigt att du har papper på att det är OK.
Den unga mannen:
– Men jag kommer inte att stå på patentet. Margaretha:
– Men det är viktigt att du checkar upp det här, det fi nns regler. Du är inte helt befriad från dina skyldigheter till arbets- givaren förrän sex månader efter uppsägningstidens slut.
Den unga mannen:
– Det är ett av mina bekymmer, skall jag vänta till efter sex månader?
Margaretha:
– Du kan börja med att göra en teknikundersökning, det tar cirka fjorton dagar.
Den unga mannen:
– Jag är orolig att information om vår idé ska läcka ut. Vad är nästa steg?
Margaretha:
Att söka patent. Ett svenskt patent och ett USA-patent. Ett svenskt patent kostar trettio till trettiofem tusen kronor, ett fullt patent kostar cirka femhundra tusen kronor. För fi nan- siering av framtagande av prototyp, kan du kontakta ALMI. De vill ha en kalkyl, de vill också se prototypen, ett så kallat ”Proof of Contents”.
Möte 2
En man och en kvinna kommer in till Kaj. Kaj hälsar dem välkomna, och undrar hur det har gått för dem. Jag förstår att detta inte är det första mötet.
Mannen:
– Nu behöver vi strategihjälp. Vi har upptäckt att de riskka- pitalister som har muskler, de säger – vi tar nittio procent, och de som inte har muskler, de tar femtio procent.
De pratar lite allmänt med Kaj om detta med riskkapital. Jag blir nyfi ken och frågar vilka de är. Mannen berättar att han är instruktör inom en idrott och att han i det jobbet stöter på problem hela tiden, problem som inte går att lösa genom att enbart ge muntlig feedback. Här behövs ett annat hjälpmedel.
Han berättar:
– Vi har träffat en kirurg och protesbyggare. När vi två sitter och
pratar kommer det fram idéer till nya produkter hela tiden. Nu är vi i ett läge där vi har fl era produkter på gång, men frågan är – hur skall vi göra? Vi behöver ha strategisk hjälp.
Kaj:
– Det är en fördel om ni kan sätta ett staket omkring det ni håller på med och försöka ringa in det. Det är en nackdel om ni håller på med för mycket. Sedan måste ni få det hela att rulla. Det får inte dröja för länge, jag tror ni har ett år på er. Men när är ni ute på marknaden?
Mannen:
– Det har tagit oss två år att få fram pengar. Vi har hittat en investerare från Norge. Han föreslår fördelningen fem tio/
fyrtio plus tio till övriga. Nu har vi trettio miljoner kronor, så nu kan vi inte vänta.
Kaj:
– Ta in patent så sent som möjligt. Jag frågar:
– Hur fi ck ni tag på era pengar? Mannen:
– Vi tog in på ett mycket dyrt hotell på en semesterort under ett
par veckor. Vår approach var att komma i kontakt med minst fem personer per dag. Under ett och ett halvt år, har vi byggt relationer. Vi pratade inte affärer utan vi lärde känna var- andra och byggde förtroende. Sedan, efter ett och ett halvt år började vi prata om det vi gör. Under den tiden hade vi byggt relationer till eventuella fi nansiärer runt om i värl- den. Det har varit en medveten strategi och vi har utvecklat mycket kontaktyta under den tiden.
Kaj:
– Ja, det är människor som gör affärer. Mannen:
– Vi började med en grej år 2001, sedan har vi jobbat vidare med det. Det har varit en idé och ett koncept som jag har haft i tio år.
Kaj:
– Har ni pengar så är det dags att bygga en organisation och se över det kamerala. Du, (Kaj tittar på mannen) som koncept bärare, bör vara VD.
Mannen:
– Men jag är ingen VD, jag jobbar hellre med kreativa pro- blem.
Kaj:
– Det måste komma igång, nu skall ni driva projektet i land. Frågan är, skall ni köra igång hela kittet och var skall ni ha ert säte, er hemvist? Ni behöver ha en hemvist och en ”set-up”, en utvecklingsverkstad där ni tillsammans med protesbyggaren kan meka och utveckla era produkter.
Mannen:
eller måste vi sälja ägandet till företaget som satsar kapi- tal?
Kaj berättar om olika typer av licensavtal, ”Cashdown Pay- ment” … ”Royalties” … han säger att de inte skall bli ”dum- snåla nu”. Det kan störa relationen med fi nansiärerna. När den är död är bolaget dött.
Kaj:
– Skydda ert patent. Det skall ni ha om ni vill starta om. Ni kan förlägga det i egen produktion eller genom licens? Man kan ha en blandekonomi. Marknadskanalerna är det viktigaste. Varumärke och licensavtal är också viktigt att fi xa. Koncentrera er på att rigga bolaget, lägg upp en affärs- strategi och ha ett styrelsemöte. Ni måste sedan veta var ni skall vara. Ert läge är fantastiskt – ni är en bra mix.
Under en kaffepaus samtalar jag med VD för ALMI Stock- holm och Kaj.
VD säger att driva idéer framåt är ingen målstyrd process. De gamla SIC-lånen gav bara en liten puff framåt, den lilla knuff som behövdes.
Kaj berättar att de har utvärderat sin verksamhet på Innovation Stockholm. Den visar att tjugofem till trettio procent av idébärarna, inom ett till två år, hade produkten ute på marknaden.