Vuollerim-Jokkmokk-Gällivare-området

Detta område blev välkänt tack vare Steget före-organisationen och denna del av Norrlands skogsland benäms efter detta ibland ”det glömda landet” (Kar- ström 1997). Det område som jag identifierar och avgränsar här, sönderfaller i två delar dels (1) Jelka-Rimakåbbå - Muddus-området upp mot Gällivare- Malmberget, dels (2) älvskogarna utefter Stora Lule Älv från Vuollerim och upp mot nordost.

Jelka-Rimakåbbå representerar ett stort och sammanhängande skogsom- råde strax ovanför gränsen för fjällnära skog. Detta område ansluter västerut till urskogsartade områden som Låkkejaure-Sörberget och det stora fjäll- skogsreservatet Ultevis. Öster om järnvägen/vägen till Gällivare finns också många stora värdekärnor med värdefull barrskog både väster om Muddus nationalpark (Ananesse) och öster om nationalparken (Ätnaråvve och Lina- vare-Råneträsk). Tillsamman bildar dessa skogar (skyddade och oskyddade) ett 700 kvadratkilometer stort ur- och naturskogsområde utan nämnvärd påverkan av modernt skogsbruk. Liknande områden finns i Europa bara kvar i Ryssland. I detta område ingår både gammal vidkronig tallskog, granursko- gar, gamla brandfält med betydande lövinslag och stora myrmosaiker.

De älvnära skogsområdet – nedom gränsen för fjällnära skog – består av ett stort antal mycket små restskogar som ligger på produktiv mark med ett betyd- ligt mildare klimat. De kvarvarande skogsresterna är nu tyvärr höggradigt frag- menterade (se kartan över Karkberget i Hedmark 1998). Detta område är den bäst kända trakten i Sverige med avseende på svampmyggor och över 370 arter inom denna grupp är kända härifrån. Cirka 25 av dessa upptäcktes som ”nya” för landet i samband med dessa inventeringar (Hedmark 1998).

Tallskogarna är inte särskilt artrika men här finns många speciella arter som tickorna tallstocksticka Osmoporus protractus, fläckporing Antrodia

albobrunnea, urskogsporing Antrodia infirma och urskogsticka Antrodia pri- maeva. Grenlav Evernia mesomorpha och ringlav Evernia divaricata är två

typiska lavar i höjdlägesskogarna.

Många arter är typiska för älvskogarna och flera av dem har sin huvudsak- liga kända utbredning i dessa trakter. Här finns t ex bombmurkla Sarcosoma

globosum, mörkhövdad spiklav Calicium adaequatum, norna Calypso bulbo- sa och liten aspgelélav Collema curtisporum. Andra typiska arter kan vara vit-

grynig nållav Chaenotheca subroscida, trådbrosklav Ramalina thrausta, vitskaftad svartspik Chaenothecopsis viridialba, gammelgranskål Pseudograp-

his pinicola och liten sotlav Cyphelium karelicum. Karakteristiska vedsvampar

kan vara sprickporing Antrodisa crustulina, gräddticka Perenniporia

subacida, blackticka Junghuhnia collabens och borsttagging Gloidon strigosus.

Naturvårdsstrategi:

I fjällskogsområdet bör skötselfrågor i form av naturvårdsbränning övervä- gas i vissa delar så småningom. Man bör också försöka att knyta samman de stora arealerna skyddade skogar med bördiga skogar och skogar med mildare klimat nedom gränsen för fjällnära skog. Förutsättningar för sådant komplet- terande skydd finns numera genom de nya kunskaper om urskogsartade sko- gar som kommit fram i Naturvårdsverkets och Länsstyrelsens inventering av statliga skogar (Naturvårdsverket 2004). Samma metoder bör för övrigt även tillämpas även runt höjdlägen längre österut (jfr 6.2.2, principer).

I älvdalen är det stora problemet däremot de små arealerna med skyddad natur. Här måste många redan områdesskyddade objekt dels utvidgas och dels knytas samman med varandra. När det gäller blandskogar med asp och sälg räcker det inte med skydd av områden. Det kommer också att behövas åtgärder för att nyskapa skogar som är rika på dessa trädslag.

Litteratur

Ahlén I & Nilsson S.G. 1982: Samband mellan fågelfauna och biotopareal på öar med naturskog i Mäla- ren och Hjälmaren. Vår Fågelvärld 41: 161-184.

Ahnlund H. 1996: Vedinsekter på en sörmländsk aspstubbe. Entomologisk Tidskrift 117: 137-144. Ahnlund H. 1997: Skydd eller skötsel replik angående betydelsen av kontinuitet och substrattillgång för krävande insekter. Entomologisk Tidskrift 118: 53-54.

Ahnlund H & Lindhe A. 1992: Hotade vedinsekter i barrskogslandskapet – några synpunkter utifrån studi- er av sörmländska brandfält, hällmarker och hyggen. Entomologisk Tidskrift. 113: 13-23.

Akcakaya H.R & Sjögren-Gulve P. 2000: Population viability analyses in conservation planning: an over- vew”. Ecological Bullentins 48: 9-21.

Akiyama H. 1994: Allozyme variability within and among populations of the epiphytic moss Leucodon (Leucodontiaceae: Musci). American Journal of Botany 81: 1280-1287.

Albrectsen B.R. 2000: The dynamic of a tephretid seed predator on Tripolium vulgare in a stochastic and heterogeneous environment. Doctoral thesis. Swedish University of Agricultural Sciences. Silvestria 156. Umeå.

Amcoff M; Tjernberg M & Berg Å. 1994: Bivråkens Pernis apivorus boplatsval. Ornis Svecica 4: 145-158.

Amcoff M & Eriksson P. 1996: Den tretåiga hackspettens Picoides tridactylus förekomst i olika skalor: skogsbestånd och landskap. Ornis Svecia 6: 107-119.

Andelman S. J & Fagan W.F. 2000: Umbrellas and flagships: efficient conservation surrogates or expensi- ve mistakes? Proc. Natl. Acad. Sci. USA 97: 5954-5959.

Andersson L & Appelqvist T. 1990: Istidens stora växtätare utformade de nemorala och boreonemorala ekosystemen. En hypotes med konsekvenser för naturvården. Svensk Botanisk Tidskrift 84: 355-368. Andersson L, Appelqvist T, Bengtsson O, Nitare J & Wadstein M. 1993: Betespräglad äldre bondeskog – från naturvårdssynpunkt. Skogsstyrelsen, Rapport 193, 7.

Andersson R. 2001: Förekomst av vedlevande insekter i Biskopstorp i Halland. Meddelande 2001:16. Länsstyrelsen i Halland.

Andrén H. 1994: Effects of habitat fragmentation on birds and mammals in landscapes with different proportions of suitable habitat: a review. Oikos 71: 355-366.

Andrén H. 1997: Habitat fragmentation and changes in biodiversity. Ecological Bulletins 46:171-181.

Angelstam P. 1996: The ghost of forest past – natural disturbance regimes as a basis for reconstruction of biologically diverse forests in Europe. I DeGraaf & Miller (eds.), Conservation of faunal diversity in

forested landscapes. Chapman & Hall. London, sid. 287-337.

Angelstam P; Rosenberg P & Rulcker C. 1993: Aldrig, sällan, ibland, ofta. Skog&Forskning 93: 28-33. Angelstam P & Andersson L. 1997a: Skydd av skogsmark, behov och kostnader. SOU 1997:97. Angelstam P & Andersson L. 1997b: Hur mycket skyddad skog behövs? Skog&Forskning 97: 3-4/97. Angelstam P & Andersson L. 1997c: Bristanalys ger svaret. Skog&Forskning 97: 3-4/97.

Angelstam P & Andersson L. 1998: I vilken omfattning behöver arealen skyddad skog i Sverige utökas för att biologisk mångfald ska bevaras? SOU 1997:98.

Angelstam P & Mikusinski G. 1994: Woodpecker assemblages in natural and managed boreal and hemi- boreal forest: a review. Annales Zoologici Fennici 31: 157-172.

Angelstam P & Mikusinski G. 2001: Hur mycket skog kräver mångfalden? En svensk bristanalys. Idéo- Luck AB. Småland Quebecor. Världsnaturfonden WWF.

Appelqvist T; Gimdal R & Bengtson O. 2001: Insekter och mosaiklandskap. Entomologisk Tidskrift. 122: 81-97.

Arup U; Ekman S; Kärnfelt I & Mattson J-E. 1997: Skyddsvärda lavar i sydvästra Sverige. SBF-förlaget. Lund.

Arup U; Ekman S; Fritz Ö; Frödén P; Johansson T; Knutsson T; Lindblom L; Lundkvist H & Westberg M. 1999: Bark- och vedlevande lavar i ädellövskog på ön Jungfrun. Svensk Botanisk Tidskrift 93: 73-93. Arvidsson L; Lindström M; Muhr L.-E; Ståhl B & Wall S. 1988: Lavfloran i Näverkärrskogen i Bohuslän. Svensk Botanisk Tidskrift 82: 167-192.

Attergaard H. 2001: Skog och flora påverkade av Jämtlands kalkstensberggrund. Länsstyrelsen i Jämt- lands län. Östersund.

Atmar W & Patterson BD. 1995: The nestedness temperature calculator: a visual Basic program including 294 presence-absence matrices. AICS Research University Park and The Field Museum, Chicago. Aulén G. 1988: Ecology and distribution history of the white-backed woodpecker Dendrocopus leucotus in Sweden. Report 14. Department of Wildlife Ecology. Swedish University of Agricultural Sciences. Upp- sala.

Axelsson A-L. 2001: Forest landscape change in boreal Sweden 1850-2000 – a multi-scale approach. Doctoral thesis. Umeå Universitet.

Bader P; Jansson S & Jonsson B.G. 1995: Wood-living fungi and substratum decline in selectively logged boreal spruce forests. Biological Conservation. 72: 355-362.

Bailey S-A; Haines-Young R.H & Watkins C. 2002: Species presence in fragmented landscapes: model- ling of species requirements at the national level. Biological Conservation 108: 307-316.

Bartha S & Ittzes P. 2001: Local species pool ratio: A consequence of the species – area relationship. Folia Geobotanica 36: 9-23.

Beattie A.J. & Culver D.C. 1981: The guild of myrmecochores in the herbaceous flora of West Virginia forests. Ecology 62: 107-115.

Beissinger S.R & McCullough (eds.) 2002: Population viability analysis. University of Chicago Press. Chi- cago.

Bell G. 2003: The interpretation of biological surveys. Proceeding of Royal Society London. 270: 2531- 2542.

Belyea L.R & Lancaster J. 1999: Assembly rules within a contingent ecology. Oikos 86: 402-416. Bengtson O. 2002: Inventering av Vedåsa och Ramsås/Åshuvud. Länsstyrelsen i Kronobergs län. Rapport. Bengtson O. 2003: Inventering av Stenbrohult. Länsstyrelsen i Kronobergs län. Rapport.

Bengtsson S. 1999: Biskopstorp – skogstyper, ekologi och skötsel. Meddelande 1999:20. Länsstyrelsen i Halland.

Bengtsson G; Herrman J; Malmqvist B; Nilsson N I & Svensson B. S. 1982: Öbiogeografisk teori och bild- ning av naturreservat. Statens Naturvårdsverk. PM 1514.

Bengtsson J; Nilsson S.G; Franc A & Menozzi P 2000: Biodiversity, disturbances, ecosystem function and management of European forests. Forest Ecology and Management 132: 39-50.

Berg Å; Ehnström B; Gustafsson L; Hallingbäck T; Jonsell M & Weslien J. 1994: Threatened plant, ani- mal, and fungus species in Swedish forests: distribution and habitat associations. Conservation Biology 8: 718-731.

Berg Å, Ehnström B, Gustafsson L, Hallingbäck T, Jonsell M & Weslien J. 1995: Threat levels and threats to red-listed species in Swedish forests. Conservation Biology 9: 1629-1633.

Berg Å; Gärdenfors U; Hallingbäck T och Norén M. 2002: Habitat preferences of red-listed fungi and bry- ophytes in woodland key habitats in southern Sweden – analyses of data from a national survey. Biodiver- sity and Conservation 11: 1479-1503.

Berger J. 1997: Population constraints associated with the use of black rhinos as an umbrella species for desert herbivores. Conservation Biology 11: 69-78.

Bergman K-O & Landin J. 2002: Population structure and movements of a threatened butterfly (Lopinga achine) in a fragmented landscape in Sweden. Biological Conservation 108: 361-369.

Bergman K-O. 2003: Bedömning av långsiktig överlevnad för hotade arter knutna till ekar på Händelö i Norrköpings kommun. Natur i Norrköping 3:03.

Berglind S-Å. 2002: Area sensitivity, focal species, and habitat restoration action for early successional biodiversity in sandy pine heath forests. Ecological Bullentins: in review.

Berglund H & Jonsson B G. 2001: Predictability of plant and fungal species richness of old-growth boreal forest islands. Journal of Vegetation Science 12: 857-866.

Berglund H & Jonsson B G. 2003: Nested plant and fungal communities; the importance of area and habitat quality in maximizing species capture in boreal old-growth forests. Biological Conservation 112: 319-328.

Berglund H & Jonsson B G. 2004: Erratum to ‘Nested plant and fungal communities; the importance of area and habitat quality in maximizing species capture in boreal old-growth forests. Biological Conserva- tion 117: 563-565.

Berggren Å. 2001: Persistence of introduced populations of Roesel´s bush-cricket Metrioptera roeseli in a patchy landscape. Doctoral thesis. Silvestria 197. SLU. Uppsala. Sweden.

Bergström M; Stighäll K & Zachrisson E. 2003: Skogskorn i östra Uppland. Svensk Botanisk Tidskrift 97: 295-304.

Bertilsson M. 2001: Effects of habitat fragmentation on fitness components. Växtekologi 2001:4. Bota- niska institutionen. Stockholms universitet.

Bertilsson M. 2002: Population persistence and individual fitness in Vicia pisiformis: the effect of habitat quality, population size and isolation. Växtekologi 2002:4. Botaniska institutionen. Stockholms universitet. Bierzychudek P. 1982: Life histories and demography of shade-tolerant temperate forest herbs: a review. New Phytologist 90: 757-776.

Björkman L & Bradshaw R. 1996: The immigration of Fagus sylvatica L. and Picea abies (L.) Karts. in to a natural forest stand in southern Sweden during the last 2000 years. Journal of Biogeography 23: 235-244. Björndalen J.E. 1986: Kalktallskogar som naturvårdsobjekt i Sverige. Naturvårdsverkets. Rapport 3070: 1-180.

Björndalen J.E. 1987: Kalktallskogar på Gotland som naturvårdsobjekt. Länsstyrelsen i Gotlands län. Björndalen J.E. 2003: Kalkgranskogar i Sverige och Norge. Skogsstyrelsen. Rapport 8.

Black-Samuelsson S & Lascoux M. 1999: Low isozyme diversity in Nordic and central European popula- tions of Vicia pisiformis and V. dumetorum (Fabaceae). Nordic Journal of Botany 19: 643-652. Boddy L. 2001: Fungal community ecology and wood decomposition processes in angiosperms: from standing trees to complete decay of coarse woody debris. Ecological Bullentins 49: 43-56.

Boecklen W.J. 1991: Theoretical and empirical biogeographic models in conservation. I Mares MA & Sch- midly DJ (eds). Latin American mammalogy: history, biodiversity, and conservation. University of Oklaho- ma Press. Norman. sid. 150-166.

Boecklen W.J. 1997: Nestedness, biogeographic theory, and the design of nature reserves. Oecologia 112: 123-142.

Bond W.J. 1993: Keystone species; In Ecological Studies nr 99 (ed Schultze E-D & Mooney H.A.) sid. 238-253.

Bossuyt B; Hermy M. & Deckers J. 1999: ”Migration of herbaceous plant species across ancient-recent forest ecotones in central Belgium”. Journal of Ecology 87: 628-638.

Bossuyt, B & Hermy, M. 2000: ”Restoration of the understory layer of recent forest bordering ancient forests”. Applied Vegetation Science 3: 43-50.

Boyce M.S. 1984: ”Restitution of r- and K-selection as a model of density-dependent natural selection”. Ann. Rev. Ecol. Syst. 15: 427-447.

Brood K. 1982: ”Hade Darwin fel? Något om den senaste evolutionsdebatten”. Fauna och Flora 77: 233- 240.

Brown J.H. 1975: Geographical ecology of desert rodents. I Cody M.L & Diamond J.M (ed.) I Ecology and

Evolution of Communities. Belknap Press of Harvard University Press. Cambridge, Massachusetts. sid.

315-341.

Brown J.H. 1986: Two decades of interaction between the MacArthurs-Wilson model and the complexity of mammalian distributions. Biological Journal of Linnean Society 28: 231-251.

Brown J.H & Lomolino M.V. 2000: Concluding remarks: historical perspective and the future of island biogeography theory. Global Ecology & Biogeography 9: 87-92.

Brunet J. 1992: Betespåverkan i fältskiktet i en skånsk ekblandskog. Svensk Botanisk Tidskrift 86: 347- 353.

Brunet J. 1993: Environmental and historical factors limiting the distribution of rare grasses in south Sweden. Forest Ecology and Management 61: 263-275.

Brunet J. 1994: Utbredning av sällsynta lundgräs i södra Sverige. Svensk Botanisk Tidskrift 88: 103- 108.

Brunet J. 2003: Blekinges skogar – biologisk mångfald samt urval och skötsel av skogsreservat. Länssty- relsen i Blekinges län. Rapport 2003:1.

Brunet J. 2004: Skånes skogar – historia, mångfald och skydd. Kunskapsunderlag för bevarande av vär- defulla skogsområden och andra trädbärande marker. Länsstyrelsen i Skåne län. Remissversion. Brunet J & von Oheim G. 1998a: Migration of vascular plants to secondary woodlands in southern Swe- den. Journal of Ecology 86: 429-438.

Brunet J & von Oheim G. 1998b: Colonization of secondary woodlands by Anemone nemorosa. Nordic Journal of Botany. 18: 369-377.

Brunet J; von Oheimb & Diekmann M. 2000: Factors influencing vegetation gradients across ancient- recent woodland borderlines in southern Sweden. Journal of Vegetation Science. 11: 515-524. Bruun H.H. 2000: Patterns of species richness in dry grassland patches in an agricultural landscape. Ecography 23: 641-650.

Bruun H.H. 2001: Determinants of species richness in patches of grassland and heathland in Himmer- land (Denmark). Nordic Journal of Botany. 21: 607-614.

Butaye J, Jacquemyn H, Honnay O & Hermy M. 2002: The species-pool concept applied in a fragmented landscape: Dispersal limitation versus habitat limitation. Journal of Vegetation Science 13: 27-34. Butcher G.S, Niering W.A, Barry W.J & Goodwin R.H. 1981: Equilibrium biogeography and the size of nature preserves: an avian case study. Oecologia 49: 29-37.

Butler R, Angelstam P, Ekelund P & Schlaepfer R. 2004: Dead wood threshold values for the three-toed woodpecker presence in boreal and sub-alpine forests. Biological Conservation 119: 305-318.

Caley M.J & Schluter D. 1997: The relationship between local and regional diversity. Ecology. 78: 70-80. Camus P.A & Lima M. 2002: Populations, metapopulations, and the open-closed dilemma: the conflict between operational and natural population concepts. Oikos 97: 433-438.

Carlson A. 2000: The effect of habitat loss on a deciduous forest specialist species: The white-backed woodpecker (Dendrocopus leucotus). Forest Ecology and Management. 131: 215-221.

Caro T.M. & O´Doherty, G. 1998: On the use of surrogate species in conservation biology. Conservation Biology 13, 805-814.

Caughley G. 1994: Directions in conservation biology. Journal of Animal Ecology 63: 215-244. Chase J.M. 2003: Community assembly: when should history matter? Oecologia 136: 489-498. Clark J.S; FastieC; Hurtt G; Jackson S.T; Johnson C; King G.A; Lewis M; Lynch J; Pacala S; Prentice C; Schupp E.W; WebbIII T & Wyckoff P. 1998: Reid`s paradox of rapid plant migration. BioScience 48:

Colyvan M & Ginzburg L.R. 2003: Laws of nature and laws of ecology. Oikos 101: 649-653.

Connor E.F & Simberloff D. 1978: Species number and compositional similarity of the Galapagos flora and avifauna. Ecological Monograph 48: 219-248.

Connor E.F & Simberloff D. 1979: The assembly of species communities: chance or competition? Ecolo- gy 60: 1132-1140.

Connor E.F & McCoy E.D. 1979: The statistics and biology of the species-area relationship. American Naturalist 113, 791-833.

Cox P.A; Elmqvist T; Pierson E.D & Rainey E.W. 1991: Flying foxes as strong interactors in South Pacific island ecosystem: a conservation hypothesis. Conservation Biology 5: 448-454.

Croneborg H. 2001: Skogsbeten – en metodstudie från Gotland. Länsstyrelsen Gotlands län.

Cronberg N. 2000: Genetic diversity of the epiphytic bryophyte Leucodon sciuroides in formerly glaciated versus nonglaciated parts of Europe. Heredity 84: 710-720.

Dahlberg A & Stokland J. N. 2004: Vedlevande arters krav på substrat – en sammanställning och analys av 3 600 arter. Skogsstyrelsen. Rapport 7.

Debinski D.M & Holt R.D. 2000: A survey and overview of habitat fragmentation experiments. Conserva- tion Biology 14: 342-355.

De Jong J. 1998: Mer hänsyn krävs vid avverkning. Skog och Forskning. 98: 1/98.

De Jong J & Lonnstad J. 2002: White backed woodpecker landscapes and new nature reserves. Skogssty- relsen Rapport 6. 2002.

Demesure B, Comps B & Petit P.J. 1996: Chloroplast DNA phylogeography of the common beech (Fagus sylvatica L.) in Europe. Evolution 50: 2515-2520.

Dempster J.P; Atkinson D.A & Chessman O.D. 1995a: The spatial population dynamics of insects exploi- ting a patchy food resource I. Population extinctions and regulation. Oecologia 104: 340-353.

Dempster J.P; Atkinson D.A & French M.C. 1995b: The spatial population dynamics of insects exploiting a patchy food resource II. Movement between patches. Oecologia 104: 354-362.

Dettki H; Edman M; Essen P-E; Hedenås H; Jonsson B-G; Kruys N & Moen J. 1998: Screening for speci- es potentially sensitive to habitat fragmentation. Ecography 21: 649-652.

Dettki H; Klintberg P& Essen P-E. 2000: Are epiphytic lichen in young forests limitated by local disper- sal? EcoScience 7: 317-125.

Diamond J.M 1975a: Assembly of species communities. I Ecology and Evolution of Communities (Cody & Diamond eds.) Belknap. Cambridge, MA. sid. 342-444.

Diamond J.M 1975b: The island dilemma: lessons of modern biogeographic studies for the design of nature reserves. Biological Conservation 7: 129-146.

Diekmann M & Falkengren-Grerup U. 1999: A new species index for forest vascular plants: development of functional indices based on mineralization rates of various forms of nitrogen. Journal of Ecology 86: 269-283. Dzwonko Z. 1993: Relations between the floristic composition of isolated young woods and their proximi- ty to ancient woodland. Journal of Vegetation Science 4: 693-698.

Dzwonko Z. 2001: Effect of proximity to ancient deciduous woodland on restoration of filed layer vegeta- tion in a pine plantation. Ecography 24: 198-204.

Dzwonko Z. & Loster S. 1988: The number and distribution of vascular plant species in island forest com- munities in the northern part of the west Carpathian foothills. Folia Geobot. Phytotax. 23: 1-16.

Dzwonko Z & Loster S. 1989: Distribution of vascular plant species in small woodlands on the western Carpathian foothills. Oikos 56: 77-86.

Dzwonko Z & Loster S. 1992: Species richness and seed dispersal to secondary woods in southern Poland. Journal of Biogeography 19: 195-204.

Dupré C. 2000: How to determine a regional species pool: a study in two Swedish regions. Oikos 89: 128- 136.

Dupré C; Wessberg C & Diekmann M. Species richness in deciduous forests: effects of species pool, scale and soil factors. (manus).

During, H, J. 1992: Ecological classification of bryophytes and lichens. I Bryophytes and lichens in a

changing enviroment (J.W. Bates & A. M. Farmer, eds). Oxford: Oxford Scientific Publications. Clarendon

Press.

Ebenhard, T. 1995. Våtmarksfjärilar i ett fragmenterat landskap – små populationers överlevnad. Entomo- logisk Tidskrift. 116: 73–82.

Eber S & Brandl R. 1994: Ecological and genetic spatial patterns of Urophora cardui (Diptera Tephriti- dae) as evidence for population structure and biogeographical processes. Journal of Animal Ecology 63: 187-199.

Eckeberg K. 1996: Att skydda biologisk mångfald med alternativa metoder i skogsbruket, räcker det? Men skogen är ju grön. Naturskyddsföreningen i Dalarna.

Edenhamn, P; Ekendahl A; Lönn M & Pamilo P. 1999: Spridningsförmåga hos svenska växter och djur. Naturvårdsverket. Rapport 4964.

Edman M. 2003: Dispersal ecology of wood-decaying fungi – implications for conservation. Doctoral the- sis Department of Ecology and Environmental Science. Umeå University.

Ehnström B. 2001: Leaving dead wood for biodiversity in the Europeaan boreal forest. Scand. J. for Res. Suppl. No 3: 62-69.

Ehnström B & Axelsson R. 2002: Insektsgnag i bark och ved. ArtDatabanken. SLU, Uppsala.

Ehrlén J. & Eriksson O. 1995: Pollen limitation and population growth in a herbaceous perennial legume. Ecology 73: 1820-1831.

Eisto A-K; Kuitunen M; Lammi A; Saari V; Suhonen J; Syrjäsuo S & Tikka P.M. 1999: Population per- sistence and offspring fitness in the rare bellflower Campanula cervicaria in relation to population size and habitat quality. Conservation Biology 14: 1413-1421.

Ek T; Wadstein M & Johannesson J. 1995: Varifrån kommer lavar knutna till gamla ekar? Svensk Botanisk Tidskrift 89: 335-343.

Ek T; Wadstein M & Svensson L. 2001: Lång skoglig kontinuitet och några lavar i östgötska sumpskogar. Svensk Botanisk Tidskrift 95: 357-368.

Ek T; Hagström M & Wadstein M . 2003: Visst finns det barrskogar med hög biologisk mångfald i södra Sverige! Svensk Botanisk Tidskrift 97: 135-149.

Ekstam U & Forshed N. 2000: Svenska naturbetesmarker – historia och ekologi. Naturvårdsverkets förlag. Värrnamo.

Eliasson P. & Nilsson S.G. 1999: Rättat efter Skogarnas avtagande – en miljöhistorisk undersökning av den svenska eken under 1700- och 1800-talen. Bebyggelsehistorisk tidskrift 37: 33-64.

Emanuelsson U. 2001: Den svenska modellen. I Sjöberg F (red,) Vad ska vi med naturen till? Nya Doxa. Nora.

Engelmark O. 1984: Forest fires in the Muddus National park (Northern Sweden) during the last 600 years. Canadian Journal of Botany 62: 893-898.

Eriksson M.O.G & Hedlund L (red.). 1993: Biologisk mångfald. Naturvårdsverket. Rapport 4138. Solna. Eriksson, O.E. 1992: The non-lichenized pyrenomycetes of Sweden. SBT-förlaget, Lund.

Eriksson O. 1993: The species-pool hypothesis and plant community diversity. Oikos 68: 371-374. Eriksson O. 1994: Seedling recruitment in the perennial herb Actaea spicata L. Flora 189: 187-191. Eriksson O. 1996a: Population ecology and conservation – some theoretical considerations with examples from the Nordic flora. Acta Univ. Symb. Ups. 31:3, 159–167.

Eriksson O. 1996b: Regional dynamics of plants: a review of evidence from remnant, source-sink and metapopulations. Oikos 77: 248-258.

Eriksson O.; Eriksson O & Berglund H. 1995a: ”Species abundance patterns of plants in Swedish semi- natural pastures”. Ecography 18: 310-317.

Eriksson O., Ehrlén J., Telenius A. & Fröborg H. 1995b: Dynamik och abundans hos fältskiktsarter i lun- den på Tullgarnsnäs, Södermanland. Svensk Botanisk Tidskrift 89: 91-107.

Eriksson P. 2000: Populationsutvecklingen för några trädlevande skalbaggar vid nedre Dalälven. Entomo- logisk Tidskrift. 121: 119-135.

Eriksson P. 2002: Metodik för inventering av vedlevande insekter. Naturvårdsverket. Rapport 5203. Esseen P.- A, Ehnström, B, Ericson L & Sjöberg K. 1992. Boreal forests – the focal habitats of Fenno- scandia. I Hansson L. (ed.). Ecological principles of nature conservation. Applications in temperate and

boreal environments. Elsevier Applied Science, London, sid. 252-325.

Esteban J.F. 2002: Can human disturbance promote nestedness? A case study with breeding birds in urban habitat fragments. Oecologia 131: 269-278.

In document Naturvårdsbiologisk forskning – Underlag för områdesskydd i skogslandskapet (Page 128-156)