Hur har revisorer tillämpat SBO? : En studie om revisionsbyråernas användning av Särskilt Betydelsefulla Områden i svenska noterade bolag

Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sverige 013-28 10 00, www.liu.se Linköpings universitet | Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

Examensarbete i Företagsekonomi, 30 hp | Civilekonomprogrammet Vårterminen 2020 | ISRN-nummer: LIU-IEI-FIL-A--20/03308--SE

Hur har revisorer

tillämpat SBO?

En studie om revisionsbyråernas användning av

Särskilt Betydelsefulla Områden i svenska

noterade bolag

Ludvig Brydner

Markus Donnerberg

Förord

Vi vill inleda med att rikta ett stort tack till vår handledare Torbjörn Tagesson för hans värdefulla råd och konstruktiva kritik under uppsatsprocessen. Vi vill även tacka våra opponenter för deras värdefulla synpunkter.

Linköping 25 maj 2020

Sammanfattning

Titel: Hur har revisorer tillämpat SBO? – En studie om revisionsbyråernas användning av Särskilt Betydelsefulla Områden i svenska noterade bolag

Författare: Ludvig Brydner och Markus Donnerberg

Handledare: Torbjörn Tagesson

Nyckelord: SBO, revision, revisionsberättelse, harmonisering, isomorfism

Bakgrund: ISA 701 och Särskilt Betydelsefulla Områden (SBO) infördes år 2016 med avsikten att öka informationsvärdet i revisionsberättelsen. I den svenska kontexten är SBO ett outforskat område varför denna studie ämnar bidra till en förståelse för hur revisorers användning av SBO har sett ut sedan införandet.

Syfte: Syftet med studien är att utforska om det finns ett samband mellan revisionsbyrå och användning av SBO samt ta reda på om användningen har blivit likriktad över tid sedan införandet av ISA 701 år 2016.

Metod: Studiens hypoteser härleds utifrån befintlig teori och tidigare kunskaper vilket innebär att en deduktiv ansats används. Hypotesprövningarna genomförs med hjälp av sekundärdata och en longitudinell forskningsdesign.

Resultat: Studien finner ett samband mellan revisionsbyrå och användning av SBO. Vad gäller likriktning finns det både indikationer på att revisionsbyråerna har blivit mer lika varandra i sin användning av SBO men också på att skillnaderna har ökat. Därmed finns det en risk för att byråspecifika faktorer påverkar hur många SBO ett företag tilldelas istället för enbart klientspecifika faktorer.

Kunskapsbidrag: Studien ger en tidig inblick i hur SBO har tillämpats i en svensk

kontext sedan införandet år 2016. För IAASB och övriga standardsättare som varit drivande i framtagandet av SBO bidrar studien till en uppföljning av hur användningen sett ut. Ur ett investerarperspektiv kan studiens resultat bidra till en ökad medvetenhet om vilka faktorer som påverkar varför ett företag tilldelas SBO.

Abstract

Title: How has KAM been applied by auditors? – A study about the use of Key Audit Matters by audit firms in Swedish listed companies

Authors: Ludvig Brydner and Markus Donnerberg

Supervisor: Torbjörn Tagesson

Keywords: KAM, audit, audit report, harmonisation, isomorphism

Background: The purpose with Key Audit Matters (KAM) is to increase the information value in the audit report. In the Swedish context, KAM is an unexplored area, which is why this study aims to contribute to an understanding of how auditors’ use of KAM has been since its introduction.

Purpose: The purpose of this study is to investigate whether there is a relationship between the audit firm and the use of KAM and to find out if the use has become more uniform over time since the introduction of ISA 701 in 2016.

Method: The study hypotheses have been developed through existing knowledge which means that a deductive approach has been used. The hypothesis tests have been conducted using secondary data and a longitudinal research design.

Result: The study’s result indicates that there is a relationship between the

audit firm and the use of KAM. In terms of uniformity, there are some indications that the differences between the audit firms’ use of KAM have decreased. However, there are also indications that the differences have increased. Thus, there is a risk that firm-specific factors affect how many KAM a company receives instead of only client-specific factors.

Contribution: The study gives an early insight of how KAM has been applied in a

Swedish context since the introduction 2016. For IAASB and other standard setters that have been a driving force for the development of KAM, the study contributes to a follow up of how the use of KAM has been. From an investor perspective, the results from the study can contribute to an increased awareness of which factors that affect why a company receives KAM.

Innehållsförteckning

4.1 Forskningsdesign & datainsamling ... 15

4.2 Population & bortfall ... 15

4.3 Operationalisering ... 16

4.3.1 Beroende variabel ... 16

4.3.2 Oberoende variabel ... 18

4.3.3 Kontrollvariabler ... 18

4.4 Etiska aspekter ... 23

5. Resultat & analys ... 25

5.1 Normalfördelning ... 25 5.2 Beskrivande statistik ... 27 5.3 Bivariat analys ... 32 5.4 Multivariat analys ... 36 5.5 Hypotesprövning ... 41 5.5.1 Hypotes 1 ... 41 5.5.2 Hypotes 2 ... 41

6. Diskussion & slutsats ... 43

6.1 Diskussion ... 43

6.2 Slutsats ... 47

6.3 Studiens bidrag ... 47

6.4 Förslag på fortsatt forskning... 47

7. Referenser ... 49

8.1 Bilaga 1: Exempel på en SBO för varje SBO-kategori ... 63

8.2 Bilaga 2: Beskrivande statistik för respektive år 2016-2019 ... 71

8.3 Bilaga 3: Beskrivande statistik för alla SBO-kategorier år 2016-2019 ... 75

8.4 Bilaga 4: Spindeldiagram för respektive byrå år 2016-2019 ... 76

8.5 Bilaga 5: Multipla linjära regressionsmodeller för år 2016-2018 ... 79

8.6 Bilaga 6: Multipla linjära regressionsmodeller för bolagsrelaterade SBO år 2016-2019 ... 80

8.7 Bilaga 7: Multipla linjära regressionsmodeller för redovisningsrelaterade SBO år 2016-2019 ... 81

Tabellförteckning

Tabell 1: Urval 2016-2019 ... 16

Tabell 2: SBO-kategorier... 17

Tabell 3: Operationalisering ... 22

Tabell 4: Beskrivande statistik 2016-2019 ... 27

Tabell 5: Beskrivande statistik för utvalda SBO-kategorier ... 29

Tabell 6: Pearsons korrelationsmatris... 33

Tabell 7: Multipla linjära regressionsmodeller 2016-2019 ... 37

Tabell 8: Multipla linjära regressionsmodeller för totala SBO för respektive år 2016-2019 ... 39

Förkortningar

SBO - Särskilt Betydelsefulla Områden

KAM - Key Audit Matters, SBO på engelska

CAM - Critical Audit Matters, motsvarigheten till SBO i USA JOA - Justifications of Assessments, dåvarande motsvarigheten till

SBO i Frankrike

PCAOB - Public Company Accounting Oversight Board

IAASB - International Auditing and Assurance Standards Board

IAS - International Accounting Standards

ISA - International Standards on Auditing

IFRS - International Financial Reporting Standards US GAAP - Generally Accepted Accounting Principles

IPSAS - International Public Sector Accounting Standards Board

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Revisionsberättelsen finns till för att öka trovärdigheten i företagsledningens påståenden om den finansiella informationen (Eilifsen et al., 2014). Genom granskningen bekräftar revisorn att det inte förekommer några väsentliga felaktigheter i företagets finansiella rapportering och skapar således en försäkran för användarna av informationen (Carrington, 2014). Denna försäkran är viktig för ägarna och övriga intressenter eftersom de inte har tillgång till samma mängd information som företagsledningen har (Jensen & Meckling, 1976). Skillnaden i information benämns informationsasymmetri och det är denna informationsasymmetri som revisionsberättelsen, genom att öka tillförlitligheten i företagsledningens påståenden, ska minska (Eilifsen et al., 2014).

Trovärdigheten i företagens finansiella rapportering och förtroendet för revisionen som helhet har skadats av flera skandaler under de senaste 20 åren, exempelvis Enron och Parmalat, vilka till stor del kunnat ske på grund av bristen på transparens i räkenskaperna och revisionen (Healy & Palepu, 2003; Unerman & O’Dwyer, 2004). I Enronfallet redovisade bolaget både överskattade intäkter samt intäkter från uppdrag som företaget ännu inte presterat och att Enrons revisionsbyrå, Arthur Andersen, inte varnade om vad som egentligen försiggick har påverkat förtroendet för revisionen och revisionsberättelsen negativt (Healy & Palepu, 2003). Även det faktum att ett av Arthur Andersens kontor fick så mycket som 30 procent av sina intäkter från Enron och att majoriteten av intäkterna kom från andra tjänster än revision (Healy & Palepu, 2003) har bidragit negativt till förtroendet för revisionen och skapat en debatt om revisionens kommersialisering och avprofessionalisering (Broberg et al., 2018; Carrington et al., 2013).

I efterdyningarna av Enronskandalen insåg USA att en förändring var nödvändig och startade därför en utredning, vilken senare kom att leda till en helt ny lagstiftning i form av Sarbanes-Oxley Act (PCAOB, 2002). I samband med detta bildades också en ny federal myndighet, PCAOB (Public Company Accounting Oversight Board), med uppgift att reglera och kontrollera den amerikanska revisionsbranschen (PCAOB, 2020). Syftet med Sarbanes-Oxley Act var att öka revisorns oberoende samt förbättra

revisionskvaliteten och en av de viktigaste förändringarna var att revisionsbyråerna förbjöds att erbjuda både revision och andra tjänster till ett och samma företag (PCAOB, 2002). Införandet av lagstiftningen innebar även ett större personligt ansvar för företagsledare vid utlämnande av felaktig finansiell information (PCAOB, 2002).

Efter finanskrisen år 2008 agerade även Europeiska kommissionen och ställde sig frågande till hur revisorerna kunnat godkänna bankernas redovisning och hur lämplig den dåvarande revisionsberättelsen egentligen var (Europeiska kommissionen, 2010). Kritik mot revisionsberättelsen hade framförts redan tidigare, bland annat visade en studie av Church et al. (2008) att revisionsberättelsen var alltför standardiserad och inte gav tillräckligt med information eftersom majoriteten av företagen fick en icke-modifierad revisionsberättelse. Europeiska kommissionen nämnde även att företagens intressenter var kritiska till hur revisorerna kunnat anse att ett företags räkenskaper var rimliga och innehållsmässigt sunda trots att samma företag i själva verket befann sig i finansiellt trångmål (Europeiska kommissionen, 2010). Att intressenter inte känner till revisionens begränsningar leder till en skillnad i vad allmänheten förväntar sig att revisionen ska omfatta och vad revisionen faktiskt omfattar, vilket benämns förväntningsgap (Monroe & Woodliff, 1994).

IAASB (International Auditing and Assurance Standards Board), ett oberoende internationellt organ som utvecklar och fastställer standarder för revision, förde diskussionen vidare och påbörjade år 2011 en utredning om att förändra revisionsberättelsen (IAASB, 2011). I utredningen diskuterades även ett annat gap, informationsgapet, vilket beskriver skillnaden mellan den information som användarna anser nödvändig för att fatta välgrundade investeringsbeslut och den information som finns tillgänglig via de finansiella rapporterna (IAASB, 2011). Att användarna önskar mer relevant information och att informationsgapet existerar har tidigare studier även kommit fram till (se exempelvis Mock et al., 2013; Vanstraelen et al., 2012). Resultatet av IAASB:s utredning bekräftade att revisionsberättelsen var för standardiserad och därmed inte gav tillräckligt med nytta till användarna av rapporterna varför de beslutade att revisionsberättelsen skulle förändras (IAASB, 2015a). Med förändringen ville IAASB förbättra kommunikationen mellan revisorn och olika intressenter, öka företagsledningens uppmärksamhet på de områden revisorn tar upp samt öka revisorns fokus på frågor som bör förmedlas i revisionsberättelsen (IAASB, 2015a). En av de nya

standarderna som togs fram var ISA 701 som, sedan 15:e december 2016, ska följas av alla revisorer som reviderar bolag med allmänt intresse, vilket innefattar alla noterade bolag samt finansiella företag (IAASB, 2015b). ISA 701 behandlar Särskilt Betydelsefulla Områden (eng Key Audit Matters), hädanefter benämnt som SBO (eng KAM), som är ett avsnitt i revisionsberättelsen där revisorn ska identifiera och beskriva riskområden samt hur dessa hanterats i granskningen (IAASB, 2015b). Syftet med införandet av SBO är att varje revisionsberättelse ska vara specifik för det enskilda företaget som granskas samt innehålla mer information som ska gynna användarna av den finansiella informationen (IAASB, 2015b).

1.2 Problematisering

Förhoppningen med den nya standarden ISA 701 är att kommunikationsvärdet ökar och att förväntnings- och informationsgapet således minskar (Europeiska Kommissionen, 2010; FAR, 2016; IAASB, 2015a) samt att fler kommer använda sig av informationen som den nya revisionsberättelsen ger. Gray et al. (2011) fann att även om användarna inte läste den gamla revisionsberättelsen var den ändå användbar och hade informationsvärde i form av om den var modifierad eller icke-modifierad. Således måste den nya revisionsberättelsen med SBO ge ännu mer informationsvärde och vara ännu mer användbar än den gamla för att uppfylla IAASB:s intentioner. Tidigare försök att minska förväntningsgapet har inte fungerat som förväntat (Innes et al., 1997) och förväntningsgapet finns fortfarande (Fulop et al., 2019). Att komma åt problemet är komplicerat, exempelvis ledde en reviderad standard i Australien till att det gamla förväntningsgapet minskade men att det paradoxalt nog uppkom nya (Monroe & Woodliff, 1994). Öhman et al. (2006) fann att revisorer i Sverige var negativt inställda till att ge ut mer information om det reviderade företaget än vad som var nödvändigt enligt den dåvarande standarden. Om den inställningen finns kvar hos revisorer idag kan det innebära att implementeringen av ISA 701 inte uppfyller IAASB:s intentioner om att vara företagsspecifik och bidra till en ökad beslutsanvändbarhet för företagets intressenter. Håkan Malmström, revisor på PwC, nämner att revisionsbyråer kan komma att införa standardskrivningar (Lennartsson, 2016). Även Bo Hjalmarsson, revisor på PwC, nämner att det finns en risk att SBO blir för standardiserat eller att den nya informationen som tillkommer blir för intetsägande (Lennartsson, 2015).

Standarder som liknar ISA 701 finns i andra länder. I Frankrike implementerades JOA (Justifications of Assessments) redan år 2003 (Bédard et al., 2014) men har nu, i och med införandet av ISA 701, övergått till SBO. I Storbritannien har SBO funnits från 2013 (Sierra-García et al., 2019) och motsvarigheten i USA är CAM (Critical Audit Matters) som implementerades år 2019 (Jermakowicz et al., 2018). Skillnaden mellan SBO, CAM och JOA är försumbar (Jermakowicz et al., 2018; Bédard et al., 2014) vilket gör att forskning om CAM och JOA kan appliceras på forskning om SBO. Det finns således flera tidigare studier om liknande standarder som kan jämföras med resultaten från studier om SBO.

En experimentell studie av Sirois et al. (2018) visar på att de som läser årsredovisningar lägger ned mer tid på att läsa revisionsberättelser innehållandes SBO än revisionsberättelser utan SBO, vilket tyder på att kommunikationsvärdet med SBO ökar. Dock finner författarna även belägg för att om antalet SBO ökar, läser användarna mindre i de övriga delarna av de finansiella rapporterna (Sirois et al., 2018). Även Christensen et al. (2014) experimentella studie kommer fram till att beslutsanvändbarheten ökar om informationen visas i en SBO jämfört med om samma information står i en fotnot vilket tyder på att IAASB:s intentioner uppfylls. Dock fann Gutierrez et al. (2018), efter implementeringen av SBO i Storbritannien, ingen effekt mellan SBO och investerarreaktioner eller redovisningskvalitet. Även i Frankrike, där en av få longitudinella studier har gjorts, finner Bédard et al. (2019) inget signifikant samband mellan implementeringen av SBO och användbarhet.

Då den nya standarden ISA 701 lämnar utrymme för tolkning kan det innebära att revisorer inte nödvändigtvis kommer tillämpa den på samma sätt. Detta stöds av Sierra-García et al. (2019) som finner skillnader i antal utgivna SBO mellan revisionsbyråer i Storbritannien. Studien kan dock inte med lätthet generaliseras till Sverige då exempelvis Pinto och Morais (2019) finner skillnader i revisorernas användning av SBO mellan Frankrike, Storbritannien och Nederländerna. Då SBO infördes så sent som 2016 finns det få empiriska studier, speciellt i den svenska kontexten, vilket gör att det finns ett kunskapsgap inom området som denna studie ämnar täcka. Att det finns skillnader mellan revisionsbyråer kan bero på olika interna utbildningar och system (Francis, 2011) och revisionen kan även ses som en ritual (Pentland, 1993) vilken kan skilja sig åt mellan olika byråer. Med tanke på att revisorer formas av sina respektive revisionsbyråer

(Carpenter et al., 1994; Pentland, 1993) kan revisorer från samma byrå likställas med en enhetlig grupp. Därmed kommer denna studie utforska om det finns ett samband mellan revisionsbyrå och användning av SBO. Utifrån den systemorienterade institutionella teorin påverkas organisationer av samhället (Deegan & Unerman, 2011) och DiMaggio och Powell (1983) beskriver att det finns en process som gör att en enskild grupp, i det här fallet en enskild byrå, kommer att börja likna den övriga miljön, det vill säga de övriga byråerna. Denna process, som DiMaggio och Powell (1983) benämner som isomorfism, sker för att organisationer vill bli legitima och på så sätt få tillgång till viktiga resurser såsom arbetskraft och kunder. Att använda sig av symboliska handlingar (Zott & Huy, 2007), exempelvis genom att ge ut SBO som inte är befogade, kan också hjälpa organisationer att få tillgång till viktiga resurser. Hur revisionsbyråer väljer att tillämpa den nya standarden ISA 701 kan således komma att bli likriktat. Om revisionsbyråerna blir lika varandra på så sätt att de gör samma riskbedömning av företag och endast låter klientspecifika faktorer, till exempel lönsamhet och skuldsättning, avgöra vilka SBO ett företag tilldelas bör det anses vara eftersträvansvärt. “En revision är en revision” (Brännström, 2018, s. 98, översättning) och ska därför inte påverkas av vilken revisor som gör den. Sker likriktningen istället på grund av att revisionsbyråer efterliknar varandras användning av SBO, utan hänsyn till klientspecifika faktorer, är likriktningen inte eftersträvansvärd då IAASB:s syfte med SBO, en ökad beslutsanvändbarhet, riskerar att utarmas. Denna studie bidrar med en förståelse för hur revisorer, i en svensk kontext, har tillämpat ISA 701 och SBO vilket ger ett ökat kunskapsläge för IAASB och övriga standardsättare som varit drivande i framtagandet av standarden.

1.3 Syfte

Syftet med studien är att utforska om det finns ett samband mellan revisionsbyrå och användning av SBO samt ta reda på om användningen har blivit likriktad över tid sedan införandet av ISA 701 år 2016.

2. Vetenskaplig metod

Utifrån studiens syfte, att utforska om det finns ett samband mellan revisionsbyrå och användning av SBO samt ta reda på om användningen har blivit likriktad över tid sedan införandet av ISA 701 år 2016, har en deduktiv forskningsansats använts. Följaktligen har studiens hypoteser härletts utifrån befintlig teori och tidigare kunskaper vilka sedan testats empiriskt (Bryman & Bell, 2017). Den deduktiva ansatsen som tillämpats i denna studie är passande för forskning som avser kvantifiera datainsamlingen (Bryman & Bell, 2017) och har därför lämpat sig väl med syftet. Hypotesprövningarna har genomförts med statistiska metoder vilket bidragit till en ökad trovärdighet i studien (Bryman & Bell, 2017). De teoretiska utgångspunkterna i studien består av agentteorin och institutionell sociologisk teori. Trots att SBO är relativt nytt finns det tidigare studier om SBO som har kompletterat teorierna och hjälpt till med hypotesbyggandet (se exempelvis Pinto & Morais, 2019; Sierra-García et al., 2019). För att få en förståelse om skillnader mellan byråer har studier som behandlar byråkultur använts (se exempelvis Francis, 2011; Grey, 1998; Pentland, 1993). Även tidigare studier om likriktning i olika branscher (se exempelvis Starr, 1980) och inom redovisning (se exempelvis Bayerlein & Al-Farooque, 2012; Murphy, 2000; Tudor & Dragu, 2010) har använts som utgångspunkt i arbetet.

Då denna studie har ett empiriskt forskningsintresse innebär det att den ämnar förklara den empiriska företeelsen istället för att testa och utveckla en teori. Med tanke på att det kan finnas flera olika faktorer som påverkar revisionsbyråernas användning av ISA 701 har ett eklektiskt angreppssätt använts. Ett eklektiskt angreppssätt kan bidra till en ökad förståelse av företeelsen (Christopher, 2010) och är dessutom förekommande i tidigare studier (se exempelvis Christopher, 2010; Collin et al., 2009; Cormier et al., 2005; Fuhrman, 2020).

3. Teori

3.1 Hypotes 1

Den nya standarden ISA 701 är något som alla revisorer som reviderar bolag med allmänt intresse ska förhålla sig till, men då det är upp till revisorns professionella bedömning att avgöra vad för SBO som ska tas upp i revisionsberättelsen kan det uppstå skillnader beroende på vilken revisor som utför revisionen. Då revisorer formas av sin byrå (Carpenter et al., 1994; Pentland, 1993) kan det därmed uppstå skillnader i användningen av SBO mellan revisionsbyråer. Att det finns skillnader mellan revisionsbyråer har tidigare forskning funnit, till exempel i studier om byrå och redovisningskvalitet har Eshleman och Guo (2014) och Francis (2011) funnit att företag som revideras av Big4-byråer (Deloitte, EY, KPMG, PwC) har bättre redovisningskvalitet än företag som revideras av andra byråer. Dock fann Lawrence et al. (2011) och Bédard et al. (2014) inte något sådant samband. DeAngelo (1981) nämner att enbart storleken på revisionsbyrån i förhållande till antal klienter gör att oberoendet ökar vilket betyder att Big4-byråer har en högre grad av oberoende och således bättre revisionskvalitet än andra byråer. Ovanstående studier har enbart kategoriserat byråer utifrån Big4 eller icke-Big4 men på senare år har det blivit allt vanligare att studera byråerna var för sig och lägga till andra faktorer, exempelvis branschexpertis, för att klargöra vilka faktorer som påverkar revisions- och redovisningskvaliteten (Francis, 2004). Forskning som kategoriserat Big4-byråerna var för sig finner belägg för att Big4 inte är en homogen grupp och synliggör därmed problematiken med Big4 eller icke-Big4-kategoriseringen (se exempelvis Donatella et al., 2019; Tagesson & Öhman, 2015).

En förklaring till skillnader mellan byråer kan vara att kulturerna skiljer sig åt (Carpenter et al., 1994; Francis, 2011; Grey, 1998; Pentland, 1993; Svanberg & Öhman, 2016). Organisatorisk kultur gör att en gemensam identitet skapas (Trice & Beyer, 1993) och revisorer påverkas både av ledningen och sina kollegor på byrån (DeZoort & Lord, 1997). Detta medför att revisorer väljer att identifiera sig med sin byrå, till och med efter de har slutat (Grey, 1998). Vidare nämner Pentland (1993) att den interna utbildningen och starka strukturer bildar en ritual som gör att revisorer formas av sin byrå. Exempelvis påverkar den etiska kulturen hur revisorer väljer att hantera sitt oberoende mot klienter, där Big4 har en högre grad av etisk kultur och revisorerna därmed en högre grad av oberoende (Svanberg & Öhman, 2016). Således kan kulturen på byrån påverka hur

revisorer väljer att tillämpa ISA 701 och SBO. Dumontier och Raffournier (1998) har funnit att revisionsbyrån kan påverka hur väl en revisor efterlever en standard, dock fann Street och Gray (2002) inget sådant samband. När det kommer till SBO har Sierra-García et al. (2019) i Storbritannien funnit ett samband mellan revisionsbyrå och antal SBO. PwC gav i genomsnitt ut flest SBO, 5,2 per företag, medan KPMG gav ut minst SBO, 3,88 per företag (Sierra-García et al., 2019). Sammantaget leder ovanstående resonemang fram till följande hypotes:

H1: Det finns ett samband mellan revisionsbyrå och användning av SBO.

3.2 Hypotes 2

Organisationer inom en specifik population tenderar att börja likna varandra då de vill minska sin osäkerhet och erhålla legitimitet av sin omgivning, vilket är viktigt för att kunna tillägna sig resurser och få konkurrensfördelar (DiMaggio & Powell, 1983). Likriktning kan ske i två olika former, standardisering respektive harmonisering (Tay & Parker, 1990). Tay och Parker (1990) beskriver standardisering som en likriktning mot total enhetlighet och harmonisering som en likriktning iväg från total olikhet. Dessa begrepp används ofta synonymt inom redovisningsforskningen (Lundqvist, 2014) trots att det finns en distinktion mellan dem (Tay & Parker, 1990). Ett viktigt kriterium för att klargöra om en reglering kan bli standardiserad eller harmoniserad är att undersöka huruvida regleringen är strikt eller inte (Tay & Parker, 1990). En strikt reglering kännetecknas av att den är lagstiftad, innehåller en precis definition och måste följas av alla (Tay & Parker, 1990). Då ISA 701 är en standard som lämnar utrymme för revisorns professionella bedömning och enbart ska följas av revisorer som reviderar bolag med allmänt intresse (FAR, 2016) innebär det därför att regleringen inte är strikt. Därmed är regleringen föremål för en eventuell harmonisering. Flera tidigare studier inom redovisning har fokuserat på harmonisering mellan länder (se exempelvis Archer et al., 1995; Emenyonu & Gray, 1992; van der Tas, 1988; 1992) men Tay och Parker (1990) klargör att harmonisering även kan ske inom ett land. Harmonisering av en reglering kan dock endast ske om den efterlevs i praktiken (Tay & Parker, 1990) vilket är något som flera tidigare forskare inte har varit tydliga med (Nobes, 2013). En uppdelning mellan de

jure och de facto-harmonisering behöver därför göras (Lundqvist, 2014), där det

(Lundqvist, 2014; Tay & Parker, 1990). För att se om en standard de facto har harmoniserats krävs det därför att empiriskt studera det (Zimmerman, 1977).

Inom EU har harmonisering av juridik, specifikt inom avtalsrätten, gått långsamt trots att politiker strävar efter en harmonisering då det antas ge ökad handel mellan länderna (O’Connor, 2012). Att en organisatorisk förändring går långsamt handlar dock inte alltid om ett aktiv motstånd (Miller & Friesen, 1980; O’Connor, 2012), utan snarare om att man gärna gör det man alltid har gjort (Fischer, 1996) vilket gör att det tar tid för en förändring att få fäste (van der Steen, 2009). Organisationernas oförmåga att anpassa sig till en förändring i den institutionella omgivningen benämns som institutionell tröghet (Miller & Friesen, 1980; van der Steen, 2009). Trots institutionell tröghet visar tidigare studier inom bland annat den amerikanska sjukhussektorn (Starr, 1980) på att olika organisationer inom en och samma kontext har blivit mer homogena. Inom EU har harmonisering av IFRS (International Financial Reporting Standards) skett (Tudor & Dragu, 2010) och harmoniseringen av redovisning mellan Australien, Hong Kong och Storbritannien har ökat genom åren sedan IFRS implementerades (Bayerlein & Al-Farooque, 2012). I den offentliga sektorn i Mexiko har det dock, efter implementeringen av IPSAS (International Public Sector Accounting Standards Board), visat sig råda en låg grad av harmonisering (Sour, 2012). En longitudinell studie i en schweizisk kontext resulterade i en hög grad av harmonisering av IAS (International Accounting Standards) inom de flesta av de studerade redovisningsområdena (Murphy, 2000). Ytterligare studier inom redovisning har också visat på harmonisering (se exempelvis Ahmed & Ali, 2015; Aisbitt, 2001; Canibano & Mora, 2000; Catuogno & Allini, 2011; Judge & Pinsker, 2010; Lasmin, 2011; Morais & Fialho, 2008), vilket indikerar att även användningen av SBO kan bli harmoniserad.

Då revisionsbyråer befinner sig inom samma organisatoriska fält är det troligt att de, precis som resultaten av studierna inom redovisning (se exempelvis Ahmed & Ali, 2015; Aisbitt, 2001; Canibano & Mora, 2000; Catuogno & Allini, 2011; Judge & Pinsker, 2010; Lasmin, 2011; Morais & Fialho, 2008), blir mer homogena i förhållande till varandra. Att organisationer inom samma organisatoriska fält blir mer homogena i förhållande till varandra är en process som DiMaggio och Powell (1983) benämner som isomorfism. Isomorfism tillhör den institutionella sociologiska teorin (Carvalho et al., 2017; Deegan & Unerman, 2011) och det finns tre olika typer av isomorfismer, tvingande (eng coercive

isomorphism), härmande (eng mimetic isomorphism) och normativ (eng normative isomorphism) (DiMaggio & Powell, 1983). Dessa är dock inte entydigt separerade eftersom en typ av isomorfism kan utvecklas till att bli en annan över tid (Tuttle & Dillard, 2007). Genom den nya standarden ISA 701 sätter IAASB en tvingande press (tvingande isomorfism) på revisionsbyråer att anpassa sig. Det kan även uppfattas att IAASB, som en professionell grupp, använder sig av sin normativa press (normativ isomorfism) för att påverka revisorer att agera enligt den nya standarden. Aldrich och Pfeffer (1976) nämner att en av de viktigaste faktorerna en organisation behöver bry sig om är de andra organisationerna och byråer kan på grund av sin osäkerhet och vilja att erhålla legitimitet börja härma (härmande isomorfism) andra byråer som uppfattas som framgångsrika (DiMaggio & Powell, 1983). En ökad benägenhet till harmonisering av IFRS har i tidigare studier förklarats med hjälp av isomorfismer (Judge & Pinsker, 2010) och härmande isomorfism anses vara en huvudfaktor till att harmonisering förekommer (Mizruchi & Fein, 1999). Även Rodrigues och Craig (2007) visar på att osäkerhet leder till att organisationer härmar andra organisationer och därmed bidrar till en harmonisering. Enligt Judge och Pinsker (2010) är det viktigare för en organisation att härma andra organisationer och därmed erhålla legitimitet, snarare än att fatta ekonomiskt välgrundade beslut, vilket följaktligen kan leda till att användningen av SBO blir harmoniserad.

Med införandet av SBO kommer revisorns arbete synliggöras mer vilket kan leda till att stämningsrisken ökar och hotet om stämning gör att revisorn lägger ned mer tid på sitt arbete (DeFond & Zhang, 2014). Ett sätt att minska stämningsrisken är att öka revisionskvaliteten (Krishnan, J. & Krishnan, J., 1997), vilket kan göras genom att till exempel vara noggrannare i sin revision och nämna mer klientspecifika SBO. Ett annat sätt att minska stämningsrisken är att revisorer, för att minska sin osäkerhet, väljer att härma andra revisorer som anses vara framgångsrika. Att använda sig av symboliska handlingar (Meyer & Rowan, 1977), exempelvis genom att ge ut SBO som kanske inte är befogade i syfte att erhålla legitimitet, kan även förekomma. Tidigare experimentella studier har visat på att revisorn anses vara mindre ansvarig för felaktigheter inom ett område om samma område tidigare tagits upp i en SBO (Brasel et al., 2016; Kachelmeier et al., 2018). En revisor anses även bära mindre ansvar för en konkurs om revisorn tidigare har påtalat risken (Wright, A, M. & Wright, S., 2014). Således kan det vara viktigare för en revisor att agera utifrån egenintresse och nämna en SBO enbart för att minska stämningsrisken, snarare än att nämna klientspecifika SBO. Utifrån ett agentteoretiskt

perspektiv, där egenintresse har en central roll (Jensen & Meckling, 1976), kan revisorernas användning av SBO således bli harmoniserad. Gimbar et al. (2016) fann, i sin experimentella studie om SBO och legal risk, att revisorer som reviderar bolag som följer principbaserade standarder likt IFRS anses ha mindre ansvar än revisorer som reviderar bolag som följer regelbaserade standarder likt US GAAP (Generally Accepted Accounting Principles). Mindre ansvar för revisorn gör att risken för stämning minskar (Gimbar et al., 2016) och stämningsrisken i Sverige är dessutom relativt låg (Zerni et al., 2012). Detta kan innebära att revisorer inte är lika noggranna i sin användning av SBO och istället väljer att efterlikna andra revisorer vilket leder till att användningen av SBO blir harmoniserad. Sammantaget leder ovanstående resonemang fram till följande hypotes:

H2: Revisionsbyråernas användning av SBO har över tid blivit mer harmoniserad

4. Empirisk metod

4.1 Forskningsdesign & datainsamling

Studien använder sig av sekundärdata som inhämtats från årsredovisningar tillhörande svenska noterade aktiebolag. Årsredovisningarna som använts avser räkenskapsåren 2016-2019. Vid klassificeringen av de olika branscherna användes data från Nasdaq Stockholms hemsida. I enlighet med syftet, att utforska om det finns ett samband mellan revisionsbyrå och användning av SBO samt ta reda på om användningen har blivit likriktad över tid sedan införandet av ISA 701 år 2016, har det varit nödvändigt att hämta in data avseende flera olika år och därför har en longitudinell forskningsdesign använts (Bryman & Bell, 2017). En fördel med sekundärdata är att den möjliggör en analys över en längre tidsperiod (Bryman & Bell, 2017) vilket annars inte hade varit möjligt med tanke på tidsbegränsningen för denna studie. Fördelen med att använda sig av årsredovisningar är att sådan information består av officiella dokument som troligtvis har granskats flera gånger innan publicering. Tillförlitligheten i informationen från årsredovisningar, i kombination med att tolkningsutrymmet inte är särskilt stort, bidrar till att reliabiliteten i studien anses vara hög. Nackdelen med sekundärdata är främst att studien är begränsad till den data som redan finns tillgänglig (Bryman & Bell, 2017) och detta medförde att 8 bolag inte kunde inkluderas i studien då deras årsredovisningar för 2019 inte hade publicerats vid tidpunkten för studiens datainsamling.

4.2 Population & bortfall

Populationen i studien består av samtliga bolag inom kategorierna Large-cap, Mid-cap och Small-cap som den 25:e mars 2020 var noterade på Nasdaq Stockholm, vanligen benämnd Stockholmsbörsen. Valet av bolag på Stockholmsbörsen motiveras av att dessa bolag är noterade och att revisionen därmed omfattas av ISA 701 (FAR, 2016).

En osäkerhet i huruvida urvalet är representativt för hela populationen är ett problem som riskerar att begränsa generaliserbarheten i studier (Djurfeldt et al., 2018), men eftersom populationen i denna studie är relativt liten finns det möjlighet att göra ett totalurval vilket bidrar till en ökad validitet. Ur populationen på 336 bolag exkluderades finans- och investmentbolag i enlighet med tidigare studier (se exempelvis Gutierrez et al., 2018; Numan & Willekens, 2012; Sierra-García et al., 2019) då de ofta är mer reglerade (Hay et al., 2006) och har en annan finansiell struktur än övriga branscher (Bao & Lewellyn,

2017; Sierra-García et al., 2019; Tahir et al., 2019). För att följa studiens syfte, att utforska om det finns ett samband mellan revisionsbyrå och användning av SBO samt ta reda på om användningen har blivit likriktad över tid sedan införandet av ISA 701 år 2016, exkluderades bolag som inte varit noterade under hela undersökningsperioden. Då ISA 701 infördes 15:e december 2016 (FAR, 2016) exkluderades även bolag med brutet räkenskapsår för att inte få olika antal observationer för respektive år. Slutligen exkluderades även bolag vars revision inte var utförd i Sverige. Totalt exkluderades 119 bolag vilket ledde till att urvalsramen blev 217 bolag. Nio bolag föll bort, ett eftersom revisionsavgiften inte hade angivits och åtta eftersom deras årsredovisningar för 2019 inte hade publicerats vid tidpunkten för studiens datainsamling. Det slutliga urvalet blev därmed 208 bolag.

Tabell 1: Urval 2016-2019

Antal bolag noterade på Nasdaq Stockholm, 25:e mars 2020 336

Exkluderade

Finans- & investmentbolag 30

Ej noterat hela undersökningsperioden 39

Brutet räkenskapsår 27 Ej svensk revision 23 Urvalsram 217 Bortfall Information saknades 1 Årsredovisningar för 2019 ej publicerade 8 Urval 208 4.3 Operationalisering 4.3.1 Beroende variabel

Studiens beroende variabel är SBO. Under empiriinsamlingen identifierades totalt 22 SBO-kategorier (se tabell 2). SBO-kategorierna var inte förutbestämda på förhand utan identifierades och bearbetades under tiden som empiriinsamlingen pågick. Med utgångspunkt i Sierra-García et al. (2019) har de 22 SBO-kategorierna sedan delats upp i två huvudkategorier, bolagsrelaterade (bolrel) och redovisningsrelaterade (redrel). De två huvudkategorierna studeras också tillsammans och bildar då kategorin totalt. Bolagsrelaterade innebär SBO som berör risk kopplat till bolaget som helhet, exempelvis IT-system och tillgång till finansiering. Redovisningsrelaterade SBO är sådana som berör risk kopplat till specifika redovisningsposter, exempelvis intäktsredovisning och värdering av varulager. Inom den bolagsrelaterade kategorin finns det 8 SBO-kategorier

och inom den redovisningsrelaterade kategorin finns det 14 SBO-kategorier. I kategorin totalt finns det således 22 kategorier.

Tabell 2: SBO-kategorier

Bolagsrelaterade Redovisningsrelaterade

Avyttring Anpassning till redovisningsstandarder

Fortsatt drift & obestånd Avsättning pension Förstagångsrevision Finansiella instrument Interna rutiner & processer Forskning & utveckling

IT-system Förvärv & hänförlig goodwill

Koncernförhållanden Immateriella tillgångar Rättstvister & lagar Intäkter

Tillgång till finansiering Kundfordringar & kundförluster Materiella tillgångar Skatt Skulder Varulager Övriga avsättningar Övriga kostnader

Uppdelningen av SBO-kategorierna i antingen bolagsrelaterade eller redovisningsrelaterade har till viss del varit problematisk då det finns en del SBO-kategorier som kan argumenteras tillhöra båda SBO-kategorierna. Ett exempel är Förvärv och

hänförlig goodwill där själva förvärvet berör bolaget som helhet men goodwill behandlas

i IFRS 3 vilket gör att det kan kopplas till att vara redovisningsrelaterat. I och med kopplingen till IFRS 3 har SBO-kategorin Förvärv och hänförlig goodwill därmed kategoriserats som redovisningsrelaterad. När det gäller Skatt har Sierra-García et al. (2019) i Storbritannien klassificerat den som bolagsrelaterad men då sambandet mellan redovisning och beskattning är centralt i Sverige (Skatteverket, 2020) har Skatt i denna studie istället klassificerats som redovisningsrelaterad. I kategorin totalt med både de bolagsrelaterade SBO-kategorierna och de redovisningsrelaterade SBO-kategorierna har problematiken huruvida en SBO är bolagsrelaterad eller redovisningsrelaterad undvikits. Exempel på en SBO för varje enskild SBO-kategori finns i bilaga 1. Hur SBO klassificeras kan skilja sig åt beroende på vem som gör det vilket påverkar reliabiliteten i studien negativt. För att öka reliabiliteten krävs att bedömningar och klassificeringar sker konsekvent (Bryman & Bell, 2017) och för att underlätta detta har studiens författare valt att tillsammans läsa, bedöma och klassificera de olika SBO-kategorierna.

Likt Tagesson et al. (2009) och Broberg et al. (2010) operationaliseras den beroende variabeln som en procentandel. För att exemplifiera innebär det att om en revisor skriver 4 SBO i revisionsberättelsen blir andelen cirka 18% (4 dividerat med 22) för totalt, om 1 SBO är bolagsrelaterad blir andelen 12,5% (1 dividerat med 8) för bolrel och om 3 SBO är redovisningsrelaterade blir andelen cirka 21% (3 dividerat med 14) för redrel.

4.3.2 Oberoende variabel

Historiskt sett har forskare i sina studier delat upp revisionsbyråer i Big4 och icke-Big4 (se exempelvis Bédard et al., 2014; DeAngelo, 1981; Eshleman & Guo, 2014; Francis, 2011; Lawrence et al., 2011). Det finns dock stöd för att det skiljer sig även inom Big4 (Donatella et al., 2019; Tagesson & Öhman, 2015) varför bilden av Big4 som en homogen grupp kan ifrågasättas. I Sverige revideras nästan alla noterade bolag av Big4-byråer (Axén, 2018) varför variabeln Revisionsbyrå operationaliseras genom att koda dummyvariabler för var och en av de stora revisionsbyråerna samt en för annan byrå. Dummyvariabeln med flest antal observationer används som referensvariabel eftersom en referensvariabel med för få observationer innebär en risk för osäkra regressionsskattningar (Djurfeldt et al., 2018). I detta fall används PwC som referensvariabel.

4.3.3 Kontrollvariabler

Kontrollvariabler har inkluderats för att uppmärksamma eventuella skensamband (Djurfeldt et al., 2018) och bidrar därmed till en ökad validitet i studien. Kontrollvariablerna som används är både byråspecifika (Kontor, Branschspecialist,

Byråbyte, Revisionsavgift) och klientspecifika (Bransch, Storlek, Skuldsättning, Lönsamhet) samt År. Många av dessa kontrollvariabler förekommer även i tidigare studier

om SBO (se exempelvis Bédard et al., 2014; 2019; Gutierrez et al., 2018; Pinto & Morais, 2019; Sierra-García et al., 2019; Velte, 2018).

Kontor

Som tidigare nämnts har studier undersökt om det finns ett samband mellan byrå och revisionskvalitet (se exempelvis DeAngelo, 1981; Francis, 2011; Lawrence et al., 2011) men det finns även studier som har undersökt om det finns ett samband mellan kontorsstorlek och revisionskvalitet (se exempelvis Francis & Yu, 2009; Sundgren & Svanström, 2013). Enbart storleken på kontoret gör att oberoendet mot klienter ökar (Bills

et al., 2016; DeAngelo, 1981) eftersom större kontor inte är lika beroende av revisionsintäkter från ett enskilt företag (Reynolds & Francis, 2000). När det kommer till fortlevnadsvarningar i USA gav större kontor inom Big4 ut fler och mer träffsäkra varningar jämfört med mindre kontor (Francis & Yu, 2009). I Sverige har det visat sig att det inte finns något samband mellan storleken på kontoren inom de sex största byråerna (Big4 inklusive BDO och Grant Thornton) och revisionskvaliteten, dock fanns det ett positivt samband inom övriga byråer (Sundgren & Svanström, 2013). En förklaring till skillnader i revisionskvalitet mellan kontoren kan vara att större kontor har tillgång till mer expertis och specialistfunktioner än vad mindre kontor har (Francis & Yu, 2009; Sundgren & Svanström, 2013). På EY:s huvudkontor finns det exempelvis totalt 1500 medarbetare (Gustafsson, 2020) medan det på mindre orter finns betydligt färre medarbetare (Svanström, 2008). Då denna studie undersöker noterade bolag är det sannolikt att de revideras av en revisor på ett av de större kontoren inom respektive byrå och de större kontoren finns ofta i storstäderna, exempelvis ligger huvudkontoren för alla byråer inom Big4 i Stockholm (Deloitte, 2020; EY, 2020; KPMG, 2020; PwC, 2020). För att se om det finns en skillnad mellan kontoren har variabeln Kontor inkluderats och den kodas som en dummyvariabel med kategorierna Stockholm, Göteborg, Malmö och Annat kontor. Vid kategoriseringen har byråernas kontor i Stockholms län ansetts tillhöra Stockholm. Stockholm används som referensvariabel då de har flest antal observationer.

Branschspecialist

Branschspecialist har använts som variabel i flera studier inom revision (se exempelvis Axén, 2018; Ferguson et al., 2003; Habib & Bhuiyan, 2011; Numan & Willekens, 2012; Sierra-García et al., 2019). I en metaanalys av Hay et al. (2006) har en tredjedel av studierna funnit ett positivt samband mellan branschspecialist och revisionskvalitet och de resterande fann inget samband alls. Då variabeln har visat sig ha förklaringsvärde i andra studier inom revision (Hay et al., 2006) kan den tänkas ha ett samband med användningen av SBO. Operationaliseringen av branschspecialist har varierat genom åren men generellt mäts branschspecialist som revisionsbyråns marknadsandel inom en specifik bransch (Hay et al., 2006). Branschspecialist operationaliseras som en dummyvariabel med värdet 1 om den ansvarige revisionsbyrån har minst 30 procent av revisionsintäkterna inom en specifik bransch, i enlighet med Axén (2018), Numan och Willekens (2012) och Reichelt och Wang (2009).

Byråbyte

Då det konstaterats att det finns skillnader i kultur och revisionskvalitet mellan byråer (se exempelvis Bédard et al., 2014; Francis, 2011; Donatella et al., 2019) kan det därmed finnas skillnader i antal utgivna SBO om företaget precis har bytt revisionsbyrå (Sierra-García et al., 2019). Exempelvis nämner DeAngelo (1981) att byrån kan ha sänkt revisionsavgiften för att få uppdraget och Numan och Willekens (2012) fann ett negativt samband mellan byråbyte och revisionsavgift. Även det faktum att den nya revisorn vill göra ett extra bra intryck kan tänkas påverka revisionsberättelsen och SBO. Likt tidigare studier inom revision beräknas Byråbyte som en dummyvariabel med värdet 1 om det skett ett byte av byrå det senaste räkenskapsåret och 0 om det inte har skett (se exempelvis Axén, 2018; Brown & Knechel, 2016; Numan & Willekens, 2012; Sierra-García et al., 2019; Velte, 2018).

Revisionsavgift

Revisionsavgift har ofta använts i tidigare studier om SBO (se exempelvis Bédard et al., 2019; Gutierrez et al., 2018; Pinto & Morais, 2019; Sierra-García et al., 2019) och ansågs därför lämplig att använda även i denna studie. Revisionsavgiften kan påverkas av klientspecifika faktorer som företagets storlek och komplexitet men med tanke på att det är revisionsbyrån som i slutändan bestämmer revisionsavgiften har revisionsavgift klassificerats som byråspecifik. Pinto och Morais (2019) har funnit ett positivt signifikant samband mellan revisionsavgiften och antal SBO och nämner att det kan bero på att företag som har en hög revisionsavgift är mer komplexa och riskfyllda än andra företag. Däremot fann Sierra-García et al. (2019) att revisionsavgiften inte hade något signifikant samband med antal SBO. För att öka jämförbarheten mellan de olika revisionsavgifterna avseende revisionsuppdragen operationaliseras Revisionsavgift genom att dividera den debiterade revisionsavgiften med det reviderade företagets totala tillgångar.

Bransch

Branscher skiljer sig åt vilket kan ge effekter på revideringen och riskbedömningen av företag (Iskandar, 1996) och en del branscher anses mer komplexa än andra (Simunic, 1980). Ett exempel på detta är att företag inom branscher som generellt har mycket kundfordringar och varulager anses vara relativt svåra att revidera (Hay et al., 2006). Branschspecifika egenskaper kan därmed påverka vad revisorn uppfattat som särskilt betydelsefullt i sin revision och är därför viktigt att kontrollera för. Kategoriseringen av

variabeln Bransch utgår från indelningen på Nasdaq Stockholm (2020) men en del modifikationer har gjorts. Som tidigare nämnts har finans- och investmentbolag exkluderats vilket gjort att fastigheter blivit en egen kategori. För att inte ha för få observationer inom varje kategori har olja & gas, grundläggande tjänster och råvarusektorn slagits samman till en råvarugrupp. Av samma anledning har även telekom och teknologi slagits samman med varandra. Branschkategorierna är således fastigheter, hälsovård, industri, konsumenttjänster, konsumentvaror, råvaror och telekom & teknologi vilka kodas som dummyvariabler där industrisektorn används som referensvariabel.

Storlek

Trots att det råder teoretiska oklarheter när det kommer till vad som egentligen mäts med variabeln storlek (Tagesson et al., 2009) har den visat sig ha ett stort förklaringsvärde i tidigare studier om SBO (se exempelvis Gutierrez et al., 2018; Pinto & Morais, 2019; Sierra-García et al., 2019; Velte, 2018) och har därför inkluderats som kontrollvariabel. Storlek har i tidigare studier visat sig påverka antal SBO positivt (se exempelvis Pinto & Morais, 2019; Sierra-García et al., 2019). Storlek operationaliseras som den naturliga logaritmen av företagets totala tillgångar på balansdagen vilket också andra studier gjort (se exempelvis Bédard et al., 2019; Gutierrez et al., 2018; Pinto & Morais, 2019; Sierra-García et al., 2019; Velte, 2018).

Skuldsättning

Skuldsättning fångar effekten av potentiella finansiella problem hos de reviderade företagen. I Storbritannien har skuldsättning visat sig påverka antal SBO negativt (Sierra-García et al., 2019) men i Pinto och Morais (2019) studie på bolag i Frankrike, Storbritannien och Nederländerna fanns inget signifikant samband mellan skuldsättning och antal SBO. Skuldsättning operationaliseras genom att ta företagets totala skulder dividerat med dess totala tillgångar i enlighet med tidigare studier (se exempelvis Bédard

et al., 2019; Pinto & Morais, 2019; Sierra-García et al., 2019).

Lönsamhet

Lönsamhet är vanligt förekommande i tidigare studier om SBO (se exempelvis Bédard et al., 2019; Gutierrez et al., 2018; Pinto & Morais, 2019; Sierra-García et al., 2019; Velte, 2018). Pinto och Morais (2019) har funnit ett negativt signifikant samband mellan lönsamhet och antal SBO och förklarade att det kan bero på att företag med hög lönsamhet

utgör en lägre risk än företag med låg lönsamhet, vilket gör att färre SBO kan identifieras och ges ut av revisorn. Lönsamhet operationaliseras genom att beräkna ROA, resultatet före skatt dividerat med totala tillgångar, precis som tidigare studier gjort (Bédard et al., 2019; Gutierrez et al., 2018; Pinto & Morais, 2019; Sierra-García et al., 2019; Velte, 2018).

År

För att se om revisionsbyråernas användning av SBO har förändrats över tid har variabeln År inkluderats. Att 2016 är det första året som studeras beror på att ISA 701 trädde i kraft den 15 december 2016 (FAR, 2016) och att det därför var det första året med revisionsberättelser innehållandes SBO. År kodas som en dummyvariabel med 2016 som referensår.

Tabell 3: Operationalisering

Variabel Operationalisering

Beroende variabler

Index totalt Andel totala SBO

Index bolrel Andel bolagsrelaterade SBO Index redrel Andel redovisningsrelaterade SBO

Oberoende variabel

Revisionsbyrå Dummyvariabler (0,1) för vilken revisionsbyrå som upprättat revisionsberättelsen

Kontrollvariabler

Kontor Dummyvariabler (0,1) för vilket kontor som upprättat revisionsberättelsen Branschspecialist Dummyvariabel (0,1) där 1 innebär att ansvarig revisionsbyrå har minst

30% av de totala revisionsavgifterna inom en specifik bransch

Byråbyte Dummyvariabel (0,1) där 1 innebär att det skett ett byte av byrå det senaste räkenskapsåret

Revisionsavgift Den debiterade revisionsavgiften dividerat med det reviderade företagets totala tillgångar

Bransch Dummyvariabler (0,1) för vilken bransch som företaget tillhör

Storlek Den naturliga logaritmen av företagets totala tillgångar på balansdagen Skuldsättning Företagets totala skulder dividerat med dess totala tillgångar

Lönsamhet Företagets resultat före skatt dividerat med dess totala tillgångar År Dummyvariabler (0,1) för vilket år som avses

4.4 Etiska aspekter

Forskning är nödvändigt för samhällets utveckling och när forskning bedrivs är det viktigt att ta hänsyn till individskyddskravet, detta för att skydda samhällets individer (Vetenskapsrådet, 2002). Mot denna bakgrund har Vetenskapsrådet (2002) därför tagit fram fyra forskningsetiska aspekter vilka är informations-, samtyckes-, konfidentialitets- och nyttjandekravet.

Datan som inhämtats är enbart ämnad att användas för den här studien vilket gör att nyttjandekravet således är uppfyllt. Då all inhämtad data, främst i form av årsredovisningar, är offentlig information som dessutom inte innehåller någon känslig privat information har även informations-, samtyckes-, och konfidentialitetskravet uppfyllts. Därmed har Vetenskapsrådets fyra aspekter tillgodosetts i den här studien.

5. Resultat & analys

5.1 Normalfördelning

I en OLS-regression krävs det en normalfördelad residual för att kunna erhålla korrekta statistiska samband (Djurfeldt et al., 2018). Studiens regressioner består både av en regression för åren 2016-2019 och av regressioner för varje enskilt år (2016, 2017, 2018 och 2019). För att undersöka om residualen var normalfördelad i regressionen för 2016-2019 genomfördes ett Kolmogorov-Smirnov-test. Testet visade på ett signifikant resultat vilket innebär att residualen inte är normalfördelad. I ett försök att förbättra resultatet identifierades extremvärden vilka sedan kontrollerades för att se om någon felinmatning av data hade skett och korrigerades därefter. Efter korrigeringen visade testet dock på fortsatt signifikans och ytterligare extremvärden kunde identifieras. För att förbättra normalfördelningen i regressionen med Index totalt som beroende variabel identifierades och exkluderades 9 bolag, vilket innebär 36 observationer. När bolagen hade exkluderats visade Kolmogorov-Smirnov-testet ett p-värde på 0,087 och översteg därmed gränsen på 0,05 vilket innebär att urvalet är normalfördelat (Field, 2013). När samma test genomfördes med de två andra beroende variablerna, Index bolrel och Index redrel, fanns det däremot fortfarande extremvärden för regressionerna efter att samma 9 bolag exkluderats. En exkludering av bolag i syfte att erhålla normalfördelning visade sig dessutom skapa problem med autokorrelation. Genom ett Durbin-Watson-test (DW) klargjordes att autokorrelationen, efter exkluderingen, förbättrades i regressionen med

Index totalt som beroende variabel men däremot försämrades i både regressionen med Index bolrel som beroende variabel och i regressionen med Index redrel som beroende

variabel.

Enligt centrala gränsvärdesatsen föreligger normalfördelning i urvalet om antalet observationer är tillräckligt många (Field, 2013) och enligt Aczel och Sounderpandian (2009) ligger den gränsen på minst 30 observationer. För regressionen 2016-2019 har alla variabler över 30 observationer och därmed anses urvalet vara normalfördelat. I regressionerna för varje enskilt år (2016, 2017, 2018 och 2019) har däremot flera variabler under 30 observationer men trots det visade Kolmogorov-Smirnov-testet att urvalet är normalfördelat i regressionerna med Index totalt och Index redrel som beroende variabler. Regressionerna med Index bolrel som beroende variabel är dock inte normalfördelade varken enligt Kolmogorov-Smirnov-testet eller enligt centrala gränsvärdessatsen

(Djurfeldt et al., 2018) då flera variabler har färre än 30 observationer (Aczel & Sounderpandian, 2009). En lösning för att uppnå normalfördelning med Index bolrel som beroende variabel vore att exkludera bolag men det skulle innebära olika antal observationer i regressionerna vilket skulle leda till en minskad jämförbarhet. Att endast 9 bolag har fallit bort från de 217 bolag som ingick i urvalsramen innebär i princip att ett totalurval har gjorts vilket anses vara en styrka i datamaterialet. Med anledning av detta har därför hela urvalet på 208 bolag inkluderats i alla regressioner med en reservation om att regressionerna för varje enskilt år med Index bolrel som beroende variabel inte är normalfördelade och resultaten därmed ska tas med viss försiktighet.

5.2 Beskrivande statistik

Tabell 4: Beskrivande statistik 2016-2019

Variabel Antal (N) = 832 Andel (%) Min Max Medelvärde St.avvikelse

Beroende variabler Index totalt 0% 27% 9,2% 4,4% Index bolrel 0% 38% 2,2% 5,4% Index redrel 0% 43% 13,2% 6,6% Oberoende variabel Revisionsbyrå Deloitte 135 16,2 EY 208 25,0 KPMG 152 18,3 PwC 300 36,1 Annan byrå 37 4,4 Kontrollvariabler Kontor Stockholm 508 61,1 Göteborg 101 12,1 Malmö 97 11,7 Annat kontor 126 15,1 Branschspecialist Ja 420 50,5 Nej 412 49,5 Byråbyte Ja 46 5,5 Nej 786 94,5 Revisionsavgift (mkr) 0,1 120 6,9 15,0 Revisionsavgift (skalad) 0,000003 0,017361 0,001298 0,001641 Bransch Fastigheter 100 12,0 Hälsovård 148 17,8 Industri 260 31,3 Konsumenttjänster 56 6,7 Konsumentvaror 92 11,1 Råvaror 52 6,3

Telekom & teknologi 124 14,9

Storlek (mkr) 28 524837 19203 47676 Storlek (logaritmerad) 3,3 13,2 8,1 2,0 Skuldsättning 1% 144% 51,6% 19,8% Lönsamhet -125% 86% 3,9% 19,6% År 2016 208 25,0 2017 208 25,0 2018 208 25,0 2019 208 25,0

208 bolag har observerats per år under perioden 2016-2019 vilket gör att det totala antalet observationer uppgår till 832. Maxvärdet för Index totalt är 27% vilket innebär att en revisor som mest har skrivit 27% av de 22 SBO-kategorierna i sin revisionsberättelse. Av bolagsrelaterade SBO har som mest 38% av de bolagsrelaterade SBO-kategorierna använts och för redovisningsrelaterade SBO är motsvarande siffra 43%. Medelvärdena uppgår till 9,2% för Index totalt, 2,2% för Index bolrel och 13,2% för Index redrel. Att det minsta värdet uppgår till 0% betyder att minst en revisionsberättelse saknar SBO.

PwC har störst andel revisionsuppdrag med 36,1% av de observerade företagen och

endast 4,4% av företagen reviderades av en annan byrå än Big4. 61,1% av företagen har reviderats av ett kontor beläget i Stockholm och enbart 15,1% har reviderats på ett annat kontor än något i de tre största storstadsregionerna. Byråer som klassificeras som

Branschspecialist inom respektive bransch har reviderat cirka hälften (50,5%) av

företagen. Industri, med 31,3% av företagen, är den största branschen följt av Hälsovård med 17,8%. Enbart 5,5% av företagen har genomfört ett Byråbyte någon gång under åren. Den genomsnittliga Revisionsavgiften är 6,9 mkr med en standardavvikelse på 15 mkr och Storleken på företagens balansomslutning är i genomsnitt 19203 mkr med en standardavvikelse på 46676 mkr. Företagens Skuldsättning och Lönsamhet uppgår i genomsnitt till 51,6% respektive 3,9%.

I bilaga 2 finns beskrivande statistik för varje enskilt år 2016-2019. Där syns det att revisorernas användning av SBO har minskat något från år 2016 till år 2019. År 2016 användes i genomsnitt 9,7% av SBO-kategorierna (Index totalt) och år 2019 var motsvarande siffra 9%. I likhet med de flesta variabler har revisionsbyråernas marknadsandel vad gäller antal reviderade företag varit jämn mellan åren. Dock har den genomsnittliga storleken på företagen ökat från 17207 mkr år 2016 till 22942 mkr år 2019 och lönsamheten har minskat från i genomsnitt 5% år 2016 till 2,8% år 2019.

För att få en överblick över vilka SBO-kategorier som revisorerna använder sig av, hitta skillnader mellan byråer och se om det har skett en förändring över tid har tabell 5 infogats på nästa sida. De fem mest förekommande SBO-kategorierna totalt sett under åren 2016-2019 är inkluderade i tabell 5. Utöver de fem mest förekommande SBO-kategorierna är

Förvärv & hänförlig goodwill (103 observationer), Kundfordringar & kundförluster (67), Forskning & utveckling (54) och Övriga avsättningar (51) relativt förekommande. En del

SBO-kategorier hade dock betydligt färre observationer och bland dem utmärkte sig

Förstagångsrevision och Övriga kostnader med endast 4 observationer vardera följt av Interna rutiner & processer med 8 observationer. En översikt för alla SBO-kategorier

finns i bilaga 3.

Tabell 5: Beskrivande statistik för utvalda SBO-kategorier

SBO (antal) SBO (%)

Totalt Bolrel Redrel IMT Intäkter Varulager MAT Skatt

2016 Deloitte 2,5 0,3 2,2 46,9 53,1 9,4 28,1 40,6 EY 2,1 0,2 1,9 47,3 41,8 21,8 25,5 20,0 KPMG 1,9 0,2 1,7 55,0 32,5 15,0 17,5 5,0 PwC 2,1 0,2 1,9 58,9 28,8 26,0 6,8 13,7 Annan 2,1 0,3 1,9 12,5 62,5 12,5 12,5 25,0 Medelvärde 2,2 0,2 1,9 44,1 43,7 16,9 18,1 20,9 2017 Deloitte 2,4 0,2 2,1 48,5 57,6 6,1 27,3 27,3 EY 1,9 0,1 1,8 47,1 37,3 21,6 27,5 15,7 KPMG 1,6 0,2 1,5 52,8 30,6 16,7 16,7 2,8 PwC 2,1 0,2 1,9 57,5 31,3 23,8 7,5 17,5 Annan 1,9 0,5 1,4 37,5 62,5 12,5 12,5 12,5 Medelvärde 2,0 0,2 1,7 48,7 43,8 16,1 18,3 15,1 2018 Deloitte 2,3 0,2 2,1 44,4 55,6 5,6 19,4 22,2 EY 2,5 0,1 1,7 54,0 40,0 18,0 26,0 12,0 KPMG 1,6 0,1 1,5 51,4 37,8 18,9 16,2 2,7 PwC 2,1 0,1 1,9 60,0 26,7 25,3 10,7 16,0 Annan 1,9 0,2 1,7 50,0 60,0 20,0 10,0 20,0 Medelvärde 2,1 0,2 1,8 52,0 44,0 17,6 16,5 14,6 2019 Deloitte 2,5 0,2 2,2 50,0 55,9 8,8 23,5 23,5 EY 1,9 0,1 1,9 61,5 38,5 21,2 23,1 9,6 KPMG 1,6 0,2 1,5 51,3 41,0 15,4 12,8 2,6 PwC 2,0 0,2 1,8 59,7 26,4 23,6 12,5 15,3 Annan 2,1 0,4 1,7 45,5 63,6 18,2 9,1 27,3 Medelvärde 2,0 0,2 1,8 53,6 45,1 17,4 16,2 15,7 2016-2019 Medelvärde 2,1 0,2 1,8 49,6 44,2 17,0 17,3 16,6 Observationer 1680 144 1536 444 319 158 142 128

Det första året med SBO, år 2016, gavs det i snitt ut 2,2 SBO per revisionsberättelse, varav 0,2 var bolagsrelaterade och 1,9 var redovisningsrelaterade. De efterföljande åren har medelvärdet legat på en stabil nivå mellan 2 och 2,1 SBO per revisionsberättelse. Revisorer från Deloitte har under perioden skrivit flest SBO, med undantag för år 2018 då revisorer från EY skrev flest. Revisorer från KPMG har konsekvent skrivit minst SBO. Skillnaderna mellan revisionsbyråerna har dock genomgående varit små med som mest

en skillnad på 0,9 SBO mellan Deloitte och KPMG år 2018. Värt att notera är att redovisningsrelaterade SBO uppgår till 1536 av totalt 1680 SBO och står därmed för 91,4% av det totala antalet SBO.

I tabell 5 går det att utläsa att Immateriella tillgångar (IMT) genomgående är den vanligaste SBO-kategorin. År 2016 fanns en SBO om IMT med i 44,1% av alla revisionsberättelser vilket följaktligen innebär att 44,1% av alla företag fick en sådan SBO. Fördelningen för de fem största SBO-kategorierna har i genomsnitt varit stabil under åren, exempelvis fick 43,7% av företagen en SBO om Intäkter år 2016 och motsvarande siffra år 2019 var 45,1%. Även Varulager och Materiella tillgångar (MAT) har legat på en stabil nivå. IMT har ökat något, från 44,1% till 53,6%, medan Skatt har minskat från 20,9% år 2016 till 15,7% år 2019 och därmed gått från att vara den tredje mest använda SBO-kategorin år 2016 till att vara den femte mest använda SBO-kategorin år 2019. För att ytterligare studera skillnader mellan byråer och hur användningen av SBO har utvecklats över tid har figur 1-4 infogats på nästa sida.

Figur 1: Jämförelse mellan revisionsbyråerna år 2016 Figur 2: Jämförelse mellan revisionsbyråerna år 2017

Figur 3: Jämförelse mellan revisionsbyråerna år 2018 Figur 4: Jämförelse mellan revisionsbyråerna år 2019

-0.5 -0.3 -0.1 0.1 0.3 0.5 0.7 Förstagångsrevision

Rättstvister & lagar IT-system

Interna rutiner & processer Koncernförhållanden

Fortsatt drift & obestånd

Avyttring

Tillgång till finansiering Förvärv & hänförlig goodwill Redovisningsstandarder Övriga kostnader FoU Avsättning pension Övriga avsättningar Intäkter Finansiella instrument Immateriella tillgångar Kundfordringar & kundförluster MAT Skulder Varulager Skatt 2016 Deloitte EY KPMG PwC Annan -0.5 -0.3 -0.1 0.1 0.3 0.5 0.7 Förstagångsrevision

Rättstvister & lagar IT-system

Interna rutiner & processer Koncernförhållanden

Fortsatt drift & obestånd

Avyttring

Tillgång till finansiering Förvärv & hänförlig goodwill Redovisningsstandarder Övriga kostnader FoU Avsättning pension Övriga avsättningar Intäkter Finansiella instrument Immateriella tillgångar Kundfordringar & kundförluster MAT Skulder Varulager Skatt 2017 Deloitte EY KPMG PwC Annan -0.5 -0.3 -0.1 0.1 0.3 0.5 0.7 Förstagångsrevision

Rättstvister & lagar IT-system

Interna rutiner & processer Koncernförhållanden

Fortsatt drift & obestånd

Avyttring

Tillgång till finansiering Förvärv & hänförlig goodwill Redovisningsstandarder Övriga kostnader FoU Avsättning pension Övriga avsättningar Intäkter Finansiella instrument Immateriella tillgångar Kundfordringar & kundförluster MAT Skulder Varulager Skatt 2018 Deloitte EY KPMG PwC Annan -0.5 -0.3 -0.1 0.1 0.3 0.5 0.7 Förstagångsrevision

Rättstvister & lagar IT-system

Interna rutiner & processer Koncernförhållanden

Fortsatt drift & obestånd

Avyttring

Tillgång till finansiering Förvärv & hänförlig goodwill Redovisningsstandarder Övriga kostnader FoU Avsättning pension Övriga avsättningar Intäkter Finansiella instrument Immateriella tillgångar Kundfordringar & kundförluster MAT Skulder Varulager Skatt 2019 Deloitte EY KPMG PwC Annan