ARYL \T7%;i~sana;ao o Kar Sorge sille skiljas árån Sverige B905 &rs ministirkriser- fanns Ila ansvarigt sveiisbt Iial1 aldrig en CppsaPa o c h Stoch;iolm kanLe pa att B15'kla Norge filar med \åkd.
1911. Xorri-nhrmeas sZhnB4e la sin lilja fram. Mur
resignerad siiirnninigeli i hun~gakuset var lisar eri liten episod, som finn5 be\ ared i
Ed\
ard \ o n Krusen- stjerrnas mrsi~aesantecRimineur, Tid ett besoh soin dea;inie gjorde p2sloilet Iiiste btaamg Oscar upp f6i. Bion0111 en > problarnation > till
Xoages EoIPI, vari har1 aisade sig Norges lirona. )>Saledes har Lonni~gen allt hlart , 6181cigger I on Kr~~ses~stjernn. ide Pi:^ r, ar den 28 april 1009. Itlen s5 hompljeerad 5% \ai~shIig k a r trots allt denna fraga :\tt den bort kUreel bcisfak den gnnibe rihspoliliherr: >
EsiFa C;uslnI Bosirboa lians sliilinlng som stnts~nirzi$ter och nagrli minader senare sXulle bringa annu en saeiisb statsnainister p% S
, a i ~ 3 - 0cl1 till sisi 5inniLle de11 Irrirnt~iwga -n ministar som p& flera satt betecknade nagonilng III [t i s\eiasht .páaisiil.
@ m mer &a en p s ~ ~ n l ~ i 1 denna historia har del tidisare rat: oiisshef. X1:rn lias- naggat sig vad soii; gjorde5 13% 1iBgsta or% efter
Bosfrörnas avggrag tön- atk ge laisdet defi ledning som !agek hravde. Nar Lekf KlliE?xrg k O r eks de8 ar sedan &Lie-+ sitt stora arbete 0113
Ss eriges ministiiaen-, s t a l d e lian probleinet skprpt pa dennia punkt »Har- den 01-ckliga lasningen g15 ~ n i n i s t e r i ~ s i ~ e n a r n0dhang fra~npre.jsals mot horirzsigcns lilja och konseljens bilsban. i trots a i bestamda itravanden a%t crna politisk liraftinPusion9 Uller har den fram$& blott sona produkten ar, iö~egaende Inre ministeriella slitningar, byr5ki.atisll slentrian och aidcrdo~~~sslcröpiighet i det politiska oa~adiPmet~ Kihiiberg sliillde dessa Iragor men Iian be-
s~ arnde dem e;. Det X2Ilil1ateria.i Fran anr alsde si2 as t31Hiit intet 6.i ar Uppgifterna tidlaingsqsse\sen s oro föabeliabls:?ina~~~a och ovisss.
Det har forunnats ,$irie BaB'ahlstrand, numrra docent B stats- kunskap i VppsaPa, a t t bringa k h r h e t U ~ e r atskilligk seprah iidigare
yarit dunkelt i unionskrisen. Ii'Aliislrand Iinr sbkt upp ett nytt kallmaterial. Han har letat reda p4 h r e ~ . daghbcher och minnes- aiateckningar fran de politislit ledande ininneri. Ear laar redan
l905 års miiiistarl<riser i S\-erige. 9 9
115mnts von Iirtasenskjernas antecLninigar. Man k a n ir:ir~mhiaBla. att
'A-ahlstrand Tiafr tiBlg5ng till dylihn ahtst-~l~eim Ihland annat fran
s:rmtligu de fyra skatsminisiraraaa 1905. Aa: eniirraliik inlrrsse an5she
Ju sarskilt de c1:igböcker a cara sona Christian Lui-ndeberg förde. Alcd
deras 1ijaPp Ii:tr V-APiBstraumd helrmraat rehonstruer:~ h5izdelseförlop-
pet timme 18r timrime tinder a issa betydelsefeilin shedeim. h\ en den
p ~ r s o n l i g a upldys~mii~geris metod liar ls?i\if. anlitad. I ett utiörlagt hihang liar jT5lalstrand lagt i r a m AIskiBllgt av siit Entressaeita och ganska $v5rtiligiiimgliga ~hraberial.
K
den tidigare iiites:aturen har redan Bc~ströms L P T . ~ & ~ c , varititirernal för spelrulation. Alan har vetat att Boströms namn ilil
sist blm s5 f6rlaatligt i Korge, akt den niorsbe historleshrivaren
S:rrs har Lunriat tala on] en )fe~lbereisning) lejr harms sh~rlH. Bo- siroiii aill paalryhbc: Yorge e & Iydrigeskempel
.
fairhlarade regc- riiiiqei~B
Oslo i~idigrzrrat. hl\ chrk P~el? iniidc lir ett brcviionceg?l som MT51ilstrand frarmiiit bl:iild K:imsiedts papper. Nar Iáronpririsen- regenteii reite till I<ristinnia i februari 1005 1 a r det meningen attBostr6rms seiiare skulle Iiomrna efter. >len H2lmsScdt suzzi I ar rimed
p5 resail shrev hem och a:aniade: )I<rnimprii;seia h:ide i dag klera
teleioiisanital
. . .
med polism5stareii. son1 ilbalade sin iiaigslan förakt e3 huiilan :örhindra deislonltr. om Exc. komme hit ) . Jled ban-
sy rn till dennma st&mniiig ansiig sig Boströni böra avsa f6r att inte
nied sin pcrsoim sia Iiindrande i iigen iör eri uppgorelse imied Norge.
Men stetiidoin har nian dörmnodat att Boström latit sitt lieslait iiii- kltier:ts &\en fran BLi11gligt hail. Kililberg raknade med den miij- Biglieten. Det skulle iziiimasl h a anrit Broiiprins12rn-regelaten. soira
undandragit Boströin sitt slbd. lYAlilstralid h a r irigeriting hunnat
finna. sorn ixl\saftar denna Eijpotes. Sa sent som en ~ e c h n före Bostr or;^., aa shedsaiisokara sdrel Lundebcïg 4 e n i~otesboli:
P&
bal oimi Iiindret BosirUin för förliai~dk. ir:~mlicj31 lian [kronprirmseaz].
akt det 1oie Ilhgilligt villaca s ~ e r i s h reg.. sonil sul l e \ i d styret
.
Om regeringshrisens förlopp liar man Iiitfills mycket Iilek
aelat. 7'rdningtrriias uppgikter ha tagits aiied rec,ervatio~i. Huru
fbga initier:nde de i sjal\ a ~cxrhet a orcp krarngar med i1111 evidens a.7
n'ahlstrandi shildring. Han aisnr all fejsutom von Krusen-
sijerna 51 en Hugo 'Caraim och Swartlirmg med Giherlaek h a erbjudits
si:ttsnlainislerpoiteil - troiigen oclas2 Gasslaf Sparre. Iiitet av
dessn seilare tre I I R U H ~ förekom !s1and de 4 pressen ngannda. Vad
Eietyclde dessn haiiv5ndelser ' De betydde :rit kungahuset söbte
stöd hos deri nioderata riksdagsliögern. Bade Sararm oclm S\\-artling
.crsro mocleratn högerpolitiker med gott anseende i bagge kanmrarna.
Anstrangningar ha alltsa xerhligen gjorts att 'kil1 stalsmiriister
finna en anlain nied en fr;an~skjuieir stallning i riksdagen. Alen :nog
100
Carl . i n i d Hessler.liusets amstrangiiiingar inte strackte sig liingre, Man ~ i s s t e ju vilken Brafbhoncentrakion soin slieit i Norge. Alen till vad Christian Lundeberg kallat »dela mera posillia Pnögermas sii51m» gick denna g h i g intet bud.
klinst fyra inan hade dragit sig undarn den se4ra uppgiften, laar Iionsultati\a stafsradet Jolian Ramsledt tog den p; sig. Det skedde tinder era boiaselj den 12 aprik. Ifed stoff hiirntat ur sjö- niinisterri Palarzders memoarer har TTAl~lstrnad Iiui~nat ge era
starlit levande 43iId av denna lIo~~selJ. »SrelBen icke parlade utan rann i ströminar utför hans ansikte > , heter det P Irilaiiders skild- ring om ecklesiastikininistern Carl von Friesen, riar kungen och kronprinseii lerst v&djade iiil honom. Men von Friesen stod emot. S5 honn turen till Johan Ra~nstedt. Man gav till sist > gralande j niaed sig.
Det finns ett iriiishligt v i l t i ~ e s b ~ r d om att liuilgaliuset sjiilvt ansag sig lia tillgripit en rmödlösnirrg. L-nder sina forskningar 1 Bosfrhi~iis papper her Wahlstraiid gjort ett intressant fynd. HIan har hittat koricepirt $iSB ett brev lill kenngani. dkr Bostsisria a ~ b ö j e r etk erbjudande att aniiu en g5ng "Bi statsminister. Brevei 5s da- terat den P3 ,jurii. a l l t 4 nagra f & dagar efter stortingets f6rkl:irinc; alt uiaiosien var upplöst. Denna kniigenq h a ~ ~ v i i i ~ d e l s e Iioiix -,ldrlc
ii11 pressens Biinnedoin. 1 de pc,litisl\:t dagbbckerl-ia Bxar IT3histranht funnit blott en enda notis oin snken. I9cii Bsan ocksa Lir viss2 sïia- punkter förefalla egendomlig. H riksdagen hade Boslrösiis stall- ning inte förbättrats, och när lian i shbet av april blivit eiriirersi- tetskansler ansags nog lians parlameniarisha bana avslutad. Men de% var naturligtvis $6, som 91T5hlstrand fraimallaller, att Bostrisin för kungaliuszt stod soiii deni starhe mannen i s.i,encli poPiZik, Ilan shulle nog reda upp iiven denna svara situatlon.
Men clet ear Ramstedb och inte Bostrbira. som fick fresta försöhet. Under arbetet p5 regeringens riörslag till ibs~iinng av unborisfrAgan var Iironprinsen eitornlands. We samtal han dar hade med ledande stuts111511 förmadde hononla att i telegram en- traget be den svenska regeringen visa no de ration. Den borde inte uppstalba nacra villhor för unionens upplösning. Till denna standpunkt lieande reg,.riaigen inte helt ansluta sig. Den sag era
allt starkare opinion vaxa fra111 i S\ erige. som krarde ett fast upp-
trädande mot Sorge. Regeringens standpunliit Bsiev att Sverige borde g å med på en upplissning men att nman först borde Iionama
till enighet ona sättet for skilsmassan. Regeringen bad om riks-
dagens fullmakt att inleda dessa förlmandlingar.
Det har Pycliaks I ~ T ~ l i l s t r a n d akt mycket noga följa de hem-
lighetsfulla di~1~~~ssio11emorn nu togo rid i riksdagen. För första gangen far man Iiar riktigt besked on1 delta betjdeBsefuJla stndlum
J905 års mii~istarliriser i Sverige. 181 3 union5krisen. S5rsE\iB"intressant a r att se vilhtrr roll regerlrigs- fragan ~ \ O H ~ I att spela i sarshilda utskottets bbrlinaidirigar. Det \ a r
inte nog med att eitskottet helt underlat att lkonln"nbll~icera med regeringen trots statsministerns nftnlade öniaban oin feirtroeridefirllt
saniarbetc sclr troCs \ iss:~ utskot tsledamoters försek att f; upp
s:iheii till dishussiori. Cliaistiala T,uiideberg, ul~,hoitets m5htige
T-
ordför3lmde. önskade iiitet samarbete med regeringen. enligt en
~ r p p g i i t a\ Jolian \Tiden sball lian iia gatt 5 5 langt. att hail latit
en list:i cirliulera bland ritslaottels ledambter, d i r de med siil namn-
wiidershriit fatt ibrbinda sig att inibet yppa for regeringen. Men
lom si:tkaeniiiarl10ger1a~ agressia itet t> cbs ila h g i t sig an rnarbarl- tnre utir'ch. 1 botten ar Iikr eai siiica om zrem s i l d l b l i p « r e y e -
i.rrly», s h s i ~ e r Hugo Tailam p5 ett stklle i sina anteckningar. >Det
liela hotar att raka in i ren iiarsumpning - det nationella sam-
lir~gsprogr~iniriet Oaerg2ï allt mer21 till ett vnlprso,sal-il f6r hosteoa
och en riiahctsfrid om partimakt inom regering och riksdag. De
Baogerhoniieri aliaa d r i i a I i h t pa 'bort med nlua:-bra~~cle regeranig'
och irain riied en braikig' regering h la Luradeberg. ) n'ahlstïancl
tillagger ar! dessa ord inte motsägas a r det ilair?-ck inan far a r E I ~ a i i i e ~ dishsrcsioaisrefeïat fr5n utsbottet. Ilar aterges laar och var -j ttrarsden soan dessa alt regeringen i s r e saag ). att den intc i o r e »vuxen sitaz~atinnen)). J d r a lilan .sppositionsn~ str5v:ui gieb ut pa att storta mirrist&reli Reimskedt n&dde den sitt 1ai5k.
Del liar sagts ir~811ga harda ord om Rnllistedt sormr stats-
n~iniistcr. :,Hed berU*iit&rd omsorg ocli hrirngsynthet liar Wahl-
~ t r ~ t i l d söht hlarlagga och p r i i . ~ a allt aaseiatligt soin till sahen hbr Det risar sig iiar $.Tililslraiid går i g e i i o i ~ ~ abterna 1 detta nial
att det ochs6 lainils en del aLi saga till I3amsiedts förmbn Helt
rihlrgt bedöinde R a ~ ~ r s i e d l laget, arar Iian motsatte sig k r a l e n 149
en norsh folkoiirsöstiiinig. Soin VTah8strarad anrnarlier % a r det ett
ut 'tahtisl: sinpunkt föga BychPigt borslag. Yar fol?~ornii9stnirlgeen
agde r u m $:ar det efter ett papnssligt norskt Initialil och för att
starha ders norsha regeringens stallning. I det a% seendet oa er-
triiifade Qrn ocl;s5 oiiiiostilin~gen :illa aorsl,n fGraiii~tniingar
--,.
bal lsegiok R:tix4tedt mlsktag. Som ett sgdant f a r anan nog
riihi-ia. att h:ui iråii hörjarl a\s170r sig r a r j e t:~riLe p i iilaht-
språk. »Rent fbrhandlingssl~ategEsP~t m8ste det ju sagas vara löga
lyckat alt p& torliand aniionsera, att man aid eia stundaride upp-
gbrelse icke hoir-inne att gbra allvarligare svarigl-ieter. Deiino
8 - 7 0
F \ ahlslrailds sats laler sig ju hnappast gendriva. JPen niis allt
1kqges till allt forefaller ilet uppenbart. att den i Iiiteraturenr gängse
donien Uver Ramstedt milste relideras. Haris ~riirristiir ra r - det
Bi:~r '+t'Aialstïarid lisa1 - inte s& j ~ r i ~ l i g ocli $5 li:~ndfalleri som Gatida stors\erisha röster proklamerade. Ramste<Bt saknade inte
realitetssinne. J'ad han saknade aar \)politisk kratt att driva sin
I ibja igenom ).
Mycket fängslande ar TF-alilstrands shlldring av deim niinistar- hris sona följde. Att Christian Lurmdeberg nu stod i ivrgrunden för pressens intresse ar ju knappast överraskande, Aven på Iiberalt håll, där man inte lrunde lagga i dagen nagorm entusiasm för cletta imanin, imaste lilan arndii medge att gangse parlamentariska regler haii\isacle honungeri till sarskilda utskottets ordförande. Men kungaliuseh skulle aren denria g5np lia föredragit en annan lös- n i n g Dess första tanke gick inte till Chïiiáian Leindeberg utan till
Edvard von Kïusenstjeriia. Redan i april hade I ~ a i i varit den inert efterbraktade. Sedan dess hade han gjort en betydande insats tinder arbetet p5 unionsfrågan, men han hade inte haft frailagarig vid slutuppgörelsen, och därför arhojde han italsininisterposten aven deiina gang. S& kom turen till Christiaii Eundeherg. Men Lundebesg T ar nödbedd, Iman ville i varje iii11 inte Isilda en kscbli- tio~isiiiiiiisliir, silket var huligahusets 61isl'~an Xleii efter samtal med de bada partiledarna Staaff och Pehr Pehrsson andrade Lundeberg iireniiag. Aged en mycket rik dokurilelilering skildrar ITahlstrand de uriderbaiidlingar, som ledde fram till Sverigcs första »natiormella sainlingsrcgering »
.
Alan befann sig i en parlanientarisk brytiiingsild. Ilen Lundebergsba ininistareil betecknar inte bara darutinlaan nagon- hing n j l t att deil rymde ett sa stor6 antal riksdagsii~än i fram- skjuten stallriing. Nariinen Alfred Petersson i P5boda ocli Karl Staaif markera en ny Lids inbrott aren ur social syripuiikt. Gerioni att skildra aereim Staaffs I0rsta ininisiitrbildning har Ill'Ahlstralid kunnat ytterligare beh sa deilila aspekt av tidens skatsliv. 4 deii anodeiata pressen iilöter illan fiiraaiiiiig 61er att den första libe- rala regeringen fick eii sa starkt byrabratiak oeli hovmarinamiiiis- sig sain~miansiiitnii~g. ?deii o111 inslagel av riE,sdagsmiin inLe vtlr stort, \ a r det dess niera iigiiifikatirt. Det gjorde regeriilgeii till
GLI partiiiii~listar a r den tvg. soix iedan skulle bli den aanIiga.
Arne n'&hlsirands bol< ar rih p i nytt stoti. Han lagger fram det ulan att öserhetona, Mans frannstalliiiingssaIt kr, frestas inlail niistan saga, s5 dislrret och sobert alt iilara någori gång sakriar den önskrarda sliiirpan vid prohlerneiis slaIlanele. hd5liiiiida kal1 nian ocksi iiivimda att han givit det episka ett v51 stort utryiiiine. Men vad han sagt ar genoa~itiiriht ocli 1 al nyanserat oeli han haller
försiktighet för en d> gd. Inte bara för statsreteriskapen utan iiven för historien betecknar detta arbete ett sardefullt n-förkärv.
Carl .druid Hessler..
