Fisrst uander 1340-talet kan m a n spara teradensen till en mera systemaiisk ekonsmiserirzg vid kronans slott och g i r - arom; sna- dar. Det gir rakenskaperna, som ge upplysning h "
rare deras form iin deras siffror, De uoro hash~%lnilngspro- cessens nerir. ilniau i borjara av artbandet voro de prlmItlva, meri de utvecklades snabbt och omkring 1550 h a de bllult en %rzdamalsenlig apparat f6r Ssush5lliaingen ? Efter gam-
ma% sed hade man konsumerat allt p i kungsgaïdarna, ni1
sBáulBe de ge ett överskott d spannmal, snrrCar, as[ och aridra persedlar, hette det 1551 3. En del nyca gardear begyrxte an- laggas, Men progranrmaflskb och
Y
doli8rI~aar form fram-tradde auelsgardssysten23et
B.
den syenska f6rvaItgriligeai "rsf hiisten 1555, Del a r Inte blott s5 son2 Bans Forssell ut-tryckte det I sitt her0rnda intradestal I Vilterhetsakacienzien, att Gustav Vasa mot siutel a r SIII levnad allt mer viinde sia
hag till att styra och stalla med årsviist och avel i; cket ar Dessa aiiteckiliiigar Iia tillltommit vid utarbetandet av e t t fiiredrag om ))Gards- och godsfogdar i iilclre oeli iiyare t i d » , hållet rid Sveiislia Larit- brul;stj5iisiemannaf6reni11gens sammantriide p i d r c b r o s l o t t den 20 j u n i 1936. Föredraget ar publicerat i Sveiislra I,antbr~ikstjiaistemai~riaf~renirigens Ned- lemshlad 1936.
Hails ForsselI, Anleclcningar om Sveriges jordhrulisi~iirii~g i sextoride seklet. Iiong!. \'itteriieSs Histosie oclr .4nbiclvitets klraciemieiis Iia~idliilgar. NJ- f.ijc1, 9 (1884), i2.
G. 1:s reg. 1551, 326. "Forssell, 7 1 .
inigers träflande karakteristik a v det som skedde. Systernet, sona diktills endast EiBisoni~ eráperirneratellt prbiivats och utbil- dats, gjordes detta &r bill ens hbirnsten i fanansf6rval%ningena
De& f6rdes frana soen e n finanside
pi
modei, som m a nmed dogmatisk konseln~enr anmslök sig till och tilfiimpade, en ny princip, med vars hjiilp de finansiella problemen skulle Ista sig lösas, Det 51- inte en1 sBarnesrll;6ni1ig, en LI11fiillig b6jelse hos en enskild person, som r6jes i brcvvaxljngeaa i detta iirende; det ar ett benhart program, mot uj19áet Inga
invandningar til5las och vars i'aallbarhet Icke ett ögonhYicB betvivlas av dela eller d e personer, som si5 Zoalnom det.
Osdet »finanserla f a n inte i detta saxnrniaiahang ge [elak- tiga associ,at?onser. Hush&lBninmgeal hade annta ej .a-iisen"sligen tvingats EII i per-nnlligdr2kt0 Endast erm ringa procent av de i landet tills-erkade prod~akterna f6rvnndBades i markr~ads-e-a- ror; en. iinn~n ringare procent hyttes
I
pengar. Det essedeii- ella hos produkten -var is-sn~a dess br~~Bnsviirde, e] det mark- i~adspris, der1 kunde betinga. , i n n u dominerade i raken- slraperna produlaternas mapagd och Kavcikitet; priss5iZ1aiai,gena var en. bokf6ringcmGssig fOrerilaling, hlynhak s i l ~ ~ e s var Salnu blott en evara bland andra varor: hlofl i Y ~ S B situationerrnera praktisk an anadra yaror T Q I ~ I I oftz mera obelavana och
oanviindbaa- an spanranzil och fetaiier
'.
Peaagan, sager Gustav Jrasa i ett brev, Báarz vi sjiiH-va l i l a mynta; men de$ $1. alle-handa fetalaer och 116, vi b e h 6 ~ - a
'.
Del problem, som det gallde att lösa ",5aa, a;ar furste- statens centrala finansprob8ean : %rsGrjnielg av den staendi armen. Denna var den ng.a statssrgan4satlonens f6rninasla mdctmedel 1 kampen nxoi feodala s5riaztiesse.n och revolle- rarade bönder samt vid stakerilas inzb6rdes rivalitel, vass ten-
'
D e t iir belecl;iiaride att medan Gustav Vasa b e k a m p a r utförseln a rs i l v e r i i i ~ ~ n t till graiiiiianderna, r e I ~ o m r n e n d e r a r b a n i 1530 a r s » u i l d e r ~ i s n i l i g » o m export ocil i m p o r t myiltai. silver soin liimplig exportxaïa till aarliigset belägna o r t e r och till R y s s i a i ~ d , diir inte d e stora sverislia expoitartiklariia efterfragades ocli blii ii ida h a d e lagt hytesvirde gentemot önsiariirda import- artiliiar.
230 Per Nyström.
dens att galla handelsstäder och handelsvägar blev allt tyd- ligare. Det som aktualiserade problemet 1555 var den be- gynnande kampen o m portarna t111 det stora osteuropeiska handehsomi.&det. Mosk.i.as expansion följde bandelsv2garna mot sydost - Kasan - och naot väster l. Bos befallnings- mannen på Tyiborgs slott N å n s Nilsson Stjernkors sgyaaes samkv5met med de ryska %öpmainnen Psa doxn~inercrt 6ver d e ansprak, som den sven-rska förvaltningen kunde stiilla
"
Detta Sr förlades en stark svensk krigsmakt dit, och E augusti foljde konialagen flottan %l11 Finlarnd, F r i n bQriaa trádde under denna expedition härens försöi.Jnin-mgsproblenm i för- grunden. Förvaltningens gamla hushillnlngsmetod, baserad p5 bijndesanas railte-, avrads- och tiondeprselukter, visade sig bristfallig. Det som kunde utfagas a r de finskahöndernarackte inte. Lirsmedelstraissporter~aa från Sverige fungerade
. j heller viil, Det synes som o m det var förhopl~ningen att liuiana utpressa livsniedel i Ryssland, som föranledde den miiitara ledningen att Ista hasen överslirida gransen
1355
Men då försöket att eröarra Nofeborg misslyckades, m i s t e B;rlgsmaktei~ å n p f ~ r s o r j a s inom det sveraska forvaltaiings- området,Det fanns fyra ia?iöjliglieter för den ditida förvaltningerm att uppehålla en Inär: Iiarnära den p5 ett friimmande om- rade, vars ekonomi därigenom sönderbröts, basera dess ula- derlaall på de egna böndernas tribiaiára leveranser, uppköpa spannmål på en siidesesporberai~de ort samt slutligen att
sjiiler producera Iivsinedel. Det %-ar dela sista metoden, som n u tillgreps.
Den skymfar först i ett b r e r hån kans%iet, daterat Sibbo - arid Halsingfors -
,
i i1555
ocli stallt fil1 Ture Pedersson Bielke på Sysloit Han uppmanas all Y Saao-l a s söka reda p i platser Iaonpliga bill att uppratta avekgar- dar på. Med brevet f6ljde en förteckning p i
ett
antal plat--p . -.
,\E. Pokrowski, G e s c i ~ i e i ~ t e Russlaiids (1829), 5 2 .
G. 1:s reg. 1555, 113. G. 1:s Feg. l 5 5 5 > 415.
ses, orma vI%Iaa Ironungenm blivit undervisad att de »ta.aHl s c h o k tiene till att g6re aE~1lsg5rdher vtafh, S u r e Bielke skulle narrnare undersljka demaa och delge konungen sin uppfata-
raarrng.
I slutet av noveauber f i r e l i g planeii i hela s h radi- kala viddr i. varje socltena över hela Finland skulle eia avels-gard upprattas - »tEienne fattige landzende till nptde och gagn» l. Snart fattade maar I kansliet beslut att dem skulle
srinfatta hela riliet. Detta skulle ëaversA!las med s t o r g ~ r d a r , agrara kronofGretag, som skulle bli centra för prodsnlntioiieaa.
I Finland och br'orrlaiid skulle oeP;s5 den fiskala fi3rvaltnln- geal klmytas till dessa gardar.; d a r sku%!e uppbörden a v sock- niems skatter ske, Ilet in. iaatiirlig'i, att projektet niest ren- odlat s c h programmatiskt kunde genomfljras i de efterblivna landsandarna, diit- iildre instifaitloner och f6rvaIti1ingsfsrnaer ej hade den styrka sch %mavd som 1 Sverige. Flar iick det fran berjan en mera modest pragel. Deam 60 januari de%gavs det Sten Eriksson Eeljonhuvud, Det hette, a t t d e t laiBtl%l- dags varit garnska ringa rad cetk halla krigsfolk och hastar b i d e i Finland och Sverige. F9r att rad2 bot Iriirpa skadle uti alja landsandar utsver hela riket upprättas a ~ e l s g å r d a r , som maal %iil~ide laalla en hop folk och liastar ya, Sten Erllrcson, Gustav Olsson >)och flere godemen 1 den land- zende» uppnmana~~es att uppratta avelsgardar 1 sina förlanira- gar p; de platser som r o r o mest tjiinliga hartil1 Samma dag underrattades fogden i P.\rorr%-%otterz att k. ma:tt diir 611-
skade en avelsgird i r a r socken 3. Utvald kontlsag Erik, chef f6r dera tillförordnade regerdngeii E Stockholm, fick nigra
dagar serrare ern redogörelse "E- projektet ", Efter som det
behövdes mycket fetalle, hö och havre till haren och menige mans i~jiilp hartill ringa fQrslog, s3 syaltes det Itonungear rad-
ligt atk eaa Isop avelsgasdar eapprattades i alla landsandar, diii man liamnde bruka ilter oclz 5ng och beliornma alle- handa sad och h6 till att uirderhalla folk och hastar lned9
- P
P-I G. 1:s reg. 155ó9 4 8 9 ~
G. 1:s rea. 15.56, 1 7 f. w. 1:s reg. 13563 70 f~ qU. 1:s ieg. 9556, 33 f.
232 Per Kyströrn.
desslikes alt ~ ~ p p f ö d a osar, kor, sevin oeh aranaii hoskap med,
I
Finland hade varit allt fQr f5 fogdar; var fogde hade Ilaf% mer utrdei- sin bef~tlla-ning a n han hade kunnat f6resti: atta,tio och stuiiclona ä n n u iler socl;iiar, Diirför sl;ulle mara nri i Finland Ima en fogde 1 var annan eller var tredje socken,
eaz avelsgård i varje socken och ett stuteri vid varje arels-
gård, Sailama mlssiorhallanden hade ratt i Norrland. Dar- "r skulle fögderierna 1 Norrland förandras. Samtidigt skulle avelsgårdar anläggas. Till '\'5sterbotten skulle sandas fem till s e s fogdar och lika mariga gardar r~ppriittas; i Ariges- manland tv& gardar och tri?. fogdar, i Hiilsiiaglanci ty5 gar- d a r och tv5 fogdar, I Adedelpad en fogde och en gard, 1 Gast- rikland en fogde och en gard. I februari uppnaanades Erik
att pasicynda organisationen; ilas hade programmet för hela
Sverige fatt fast form. Det skulle laggas els aa~elsgard i vart annat elPer vart tredje gall Over hela Sverige l. Samfidigt iinderrattades Per Brahe om plane11 2o
Redan i börjani av januari f ~ r e l a g de förordningar och instrul;tioner, som voro nödiga för dess geriorx~förande. Den grundläggande förordningen - röraiide girdarnas organisa-
tion -- on~raarmnes 1 ett brev, daterat 9 jan. 1556, %i11 T u r e
Rielke s c h Gustav FincBae, slottsloven p5 Xyslott: n- motte
m a n tiinclae till att lathe eapriitte affvelsgsrdherne efyilaer thenne ordnlaigh seii skick, som .rij eder Imar aned tilsl;icke>p 3.
% registratsnreditisrmen uppgives denna bilaga som saknad.
I
G u s l a ~ Finckes brevbok finnes aliiecbnat om densamma: n- de Artachler eller ordinaratz ai?a de XReaelsg5rder sendis
Biii I<on:ge RZa:ts Kamnier igen naed per J ~ e n s o n » ~ . Ers
flyktig uimders6l;ning i kainmararlii\~et h a r ej givit resultat, Redan 11ågo~i vecka seiiare - 1 7 Jan. - tillsiindes s a m m a adressater en annari f6rordning; denna insfrirerade om @r-
G. 1:s reg. l.5j(;g 101.
Wi;. 1:s reg. I.55(i9 110 f. G . 1:s Teg. 15S(j9 1 7 ~
t h, 1~ .ir\vidssoii, Handlirigar till opplysiiiiig af I.'inlailds Ilafder (1816
darnas drift. »Enn ordrlirigh f6r sldtc, och g a r d ~ f o g t e ~ n . Den finnes tryckt i regisfraturedltioiaen l,
Den centrala for~a2ts-ula-agen var s B l u ~ ~ d a 1 febril uerHa- samhet for att genomfora &II maya fina~asorganisationepa~ Ett regn av slarivelser i arendet Loll under \ aren~s lopp. Yiider februari och mars utfardades brev - enligt fash cia--
1;~slzir - t911 fogdarna i hela Sverige sr-, att avelsgardar skulle upprattas. Den staende foraneln var att en siar-kare ryttar- arrnré a n Balttills skulle hallas. Dartili forslog Yrate de pro- dukher, som bonderria ku~~dho laitaina, P5 grtand darav sk~élle i alla laradsaiadar p5 den b i s t a Jordeon laggas avelsgirdar, Lanapligen en i vartannat eller vart tredje prastegall i Sse- rige J nya slirivelser uppmanas Erik oveivab.a a t t ordern utfordes
"
,%\en Sranik SSteire oxnbads Baa tillsyn over w r - Bet: dar h a n drog frann bolde han se tdl, attfogdarna icke forsummade catt med det srisrasta: anlagga a ~ e l s g : i r d a r ~ ~Fraar att f r i n bonjaia Bma avsett et2 lan i narlsetelm av ryska gralasen laade a~edsgardsplaneaz nu vlclgais att omfalla iiela raket. Den hade blivit ett system Dct r a r inte frigga om att blott driva kronans ganala slott och gardar som avelsgirdar, att I;nyta avelsgardsdriftera till laisioriskt gia isa lorutsattningar. Det som foresvavade kansllei x a r e n ah- skrakt och ra&ioireR% plan utan rot 1 givna egeridomsforlaaE- lanbenr e n ra~elsgard i varje socken i FinSand ocln Nozrbot- ten, en i varalinat eller r a r t tredje gall 4 Ss-el-ige. Landet var iiasutat 1 1iyt-t produktionssystem progransmat~skh och radikalt till sitt Biyanne.
Bakonri forsoket ritt genoan denna saidisa l ~ r o d t ~ ~ ~ f i o n s - plan gora forvaltningen eEekiti\are, att skapa slorre tillgan- gar for kronan p; spannma4 fetdier och Bao skynatarr riva- liteten med den furstestat, som begynt byggas upp i oster Den svenska stalen hnde placerat sita a-apniade m a k l %id parten till deir stora handelsragen mot ABosliva. Detta
G. 1:s reg. 1556, 23.
G . 1:s reg. 1536. 190.
2 . .
1. ex. G. %:s reg. 1556, 1 6 0 , 2 3 5 .
234 Per ~ y s t r ö m .
liravde en helt annan a r m e a n tidigare varit nödigt. Mosko- viternas expansion mot Iiasara väckte överdrivna föreställ- ningar o m deras makt. Det var en pressande tid för dem, sorn ledde den syenska förvaltningen. Eii omfattande brev- växling b e g ~ n t e i anledning av de svhigheter, som reste sig vid den nya organisa klonens genomförande. h%en ingen invandning höll mot liansliets progrannnrnatiska siitt a t t tänka i deiinaa friga. Den energi och konsekvens detta visade, d i det gällde att bryta fogdarnas slapphet, koritrasierar mot d e uppgifter konungera Iärnnat o m sitt eget tillstand. Hail var överanstrangd. Han beteclinar sig som >)en gamnsel allerstigen och fast utarhetad herre» l. I ett brev till friin- den Sten Eriksson heter det att lian blivit sa utarbetad och trött, att han snart iritet mer förmadde. Det nya internatio- nella laget såg Iman i svart: »vij kunne eder och icke för- holle, att vij iadi hele var regementztijd da större farlighett, t~rnsörgh, liasde och bekyrnber icke varidl haflre an i thenne winther slredt a h r
.
.
. ) jII.
Det h a r redan av det föregaende %iunna% frarng;, att det nya forvaltningssystemet även innebar ett nyt&stein for den agrara prodeiktionaen, Det äldre, det son2 sliuPle ge
vika var det naedeltida eller bal%re del feodala - begreppet feodalism da taget P den vida bennarkelse, som ä r giingse i sociologisk litteratur. Begreppsligt typiserat och renodlat innebar det att den Iaiirskande klassen - li~:lt- s c h militär- arisfokratiei~ samt dess m a n , lionungen och hans iiian -- levde p2 tributer i olika persedlar, som de jsrdbrrmkaiade och hantyerkande skikten Iamnade. Allt efter sin sedvane- rattsliga eller juridiska harlednialg beriiimndes dessa fasta leveranser f r i n ett socialt skikt 1111 ett annat tionde, avrad, landgille, ranta o. s. r, De vasro s i rlkI1ga att den harskande
G. 1:s reg. 1.356, 155.
klassens livcfbising blev rikare och friare an de avbetande klasserasas. Den agrara p r o d ~ ~ k t i o n e r ~ skedde p& böndernas gårdar, siiluwda inorii s m a 'iekniclia enheter, och 1 regel in- o m byalagets ram. H u r stor del a r dess resultat, som bön- derria hade kvar, sedan överklassen tagit sitt, blev till sist en maktfraga, som kunde ffi osBBka Pösningar p2 skilda tider och geografiska oma -;-i " d en.
Mot anedeltidtons slut började en ny drifisforna organi- seras inom den agrara produktionen: jordbruli inom stora enheter, drivna med köpt arbetskraft. Den uppstod isrmod- ligen d Italien och spred sig darifrån till Vasteuropa, %P11
o m r i d e n , d a r fria arbetare farins tlllg2ng%iga. Den nya f6re- Iagsformela stiiilde riya srganisatorisina problem. Detta aeflek- terades d uppkomstenm a v en lantbrtakslibteraiur, som behalid- lade stsrjordbrt~kets driftstelinil; och som korn att s6ka sina f6rebilder hos de romes-ska agrara skriftstallarna, &got son2 r a r riaturligt inte enbart p i grund av den einlntorit5ra sliiHd-
naing som aiitikenss ftirfatirare hade aiilnnant denna tid utan
Iriinasst darför att dessa agronomer gavo delm enda teoretiska Blearbetning av storgodsheashalP~i1nrg som tidigare fanns, Det första stora, vitt spridda medeltida arhetet RearaBia csnm- moda av Petrus de Crescentiis, d 6 d 1310, ar Sauvudsak- %Ige~o en kompilation alr Yarro, PafEadleas, C:a&o, Pjix?jlus> Yergllitas
Eia
masagd tryckta editioner och 6rersiittnlngar av Petrus de Crescentiis sela de romerska agrar6sfaItarna fBre%ag tander f ~ r r a biglfien a v 1500-talet, och nya teorebisliei behaazdlingaa -- efter hand aF.l'bmer filgjorda frarr de B~Bassi-ska förlagorna - publicerades.
Vid denna tid hade den nya drifksformeaz spritt sig iEEB
XlelHaiaeuropa och OstersJ60mr5det-, Det S r nr6jligt att ett samcmaai~laang Saar f6relPgger med de11 ajkade efterhagan
hAn
"9'5steurspa efter s p a n n m i l och viktualier, vilken Y a r ettresultat a v f5ravebns ut~eekling, 8estiliaadbasfriens til'Yr5si och irrandelsflottornias ökade Eastkapacitet"
i Filoiogislit beliandlat hos A n n a Kbding, Studier till I'etrus d c Cresceri-
236 P e r S y s t r ö m .
Det synes som om 1 hleilaneusspa de ny" furstestaker- inas forvaltningsorgaia4satio~ier gått i spetsen vid den raya driftsformens Införande l. Aben det typiska Iiar a r att m a n
inte helt aan~iirade fri, köpt arbetskraft utan i allt större ut- stradiiiing supplerade denna med arbete, soiir avkravdes bönderna med juridlslof stöd i feodala raitssedviinijor. Den
normala formera för det nya jordbruksfbretaget blev s5%tandas en storg5rd, adnlinistrerad med betalda arbebare, omgiven av landbor som Bevererade tribtafar arbetsliraft, Derina Hiya
driftsform kallades tinader 1500-talet i Tysliiand 'z'sr-\~erk, i Danmark och Sverige avelsgard.
Delta ord betyder p i nutida s ~ e n s l a a p r o d ~ 2 i t l s ~ s g ~ r d , Det var en teknisk term och fBr s:%unda inte stallas vid si- dain av adnainistrativa ocla loanilerala begrepp som lirangs- gUrd och siilesgård. Exa kungsgard kunde antingen Tara be- satt med landb0nder eller drivas s o n ~ a ~ e l s g i r d . Det a r E ansltitiiing till de olika drifisformeriia %r prodiaktione~a a u kronans spannmil, son1 dess rSiens8iaper urider 1300-talet ski'jer mellan are1sspann~-n51 och t, ex. tlondespaiinm5l, riintespannrn?i%, avelssmör och ranlesmöa-.
Hans Forssells undersölihslngar av jordbruloet vid de %;ungliga gardarna under 1500-talet Inar inte givit vid han- den att niya rationella brulani~igsmetoder infördes. De iia- struktisner för fogdarna, som finnas, ge inga anvisniingar P
denila riktning, Bruliningstekniken slöt aia till den i bonde- jordbruliek liavd~aasnna. Del var en extensiv teknik. Större skörderesu8tat n5ddes geriosia alt den odlade arealen vidga- des. I slotts- och gardsfogdeordiainigeii av 1356 tillhiilles fogden att lata röja u p p iingar och mulbeten r u n t o m g5r- den, hrulia svedjor och vreter. Xyodlings- ocln rbij~mingsteri- denseil ur ett gemensamt drag f6r den ealropeiska, f r a h ~ ~ s t den mellaneuropeiska jordbru%isteknll;en denna tid
'.
Det ar s a m m a tendens, som g3r igen i desn av den svenska förvalt-'
Se t. ex, Falke, Die Gescliiclite des Iiurflirsteii A u g u s t ~ o i i Saclisen i11 vollts\~-i-irtselinftlici~er 13ezieliung. (1868).\damför t. ex. Iiaspnr Ton Nostltz, 1Haiishaltut;gsbucli des Fiirateii- t h u i r i s Preiissera 1578. Ctgiveii a v I i n r l 1,ohrileyer. (1893).
iaingerr befordrade scln pahjn~draa torpbebyggelse, saim satie in alid irl-nundradets mitt.
Den nya driftsformens s-aiione%Pa iPverl5gsenhet gent- emot deta 2Edre Bag inte 1 jordhruHéste%iazikeia utan i sjsiva hush:tllaaingen med produkterna, i deras tPI8raratagam-ade och S6riidling. Den litteratur, SOIX behandlade dessa storjord-
bruks organisation och drift, 1;aBlades betecknailde nog hus- hallsbacker, Hara o m laeashal%raiang, econ~ornia. Gardsled- raingens viktigaste hj88pmedeB harridlag var bokci-ingen,
Den a r i sjiilva verket en lika vaiseamtlig de8 i avelsgirdens teknik sona i deil kapitaHEstiska köpmannaverBisciaa~laeted~s, d a r den narider 1500-talet allt mer raffinerade former,
En systenlatisk elisnoinisering as. ckriRez~ p5 gardarna vax- sm6j9ig utan en raoggrarin hoif6ringsrn5ssig kontroll a r prs-
da~ktionsprocesseros olika led; n a r fOrraltnlnge11s intresse f6r
de k ~ ~ ~ ~ g l i g a gardarsaa stegracfes under 154Ci-talet3 f6ljde att godsrG1ienskaper började fikas, F r a n bPiijan voro dessa primaiiva; p5 1530-talet voro de o21 utl~lldrade och omsorgs- fullt f6rda,
Dens enklaste form.eas av ekonomikslitro41 13% en gard var att utgifterna för gardens drift7 d, v. s. utfodringen av besiittriingen och firsörjningen a v personaIena, reckokosien, konirollerades och jimfördes med avkastniiigen, halls nere 1 f~rhallaiinde till del-ana, s i »att vlj nsgher-a profijt och for- deel a E samme affivel hanve ke~rido)), somi det heier i st%
Paenngi'igt h r e ~
1547
l. N h b a steg i utbildningen a v bokf'6riaagen var att arets Böparade latgifter s c h inEionr~ster bokfbringsmas-sagt laCPlds skilda fr8n det rPirliga kapital, som fanns p5 gar- den vid h e t s början 1 Eorm av livsmedel, prodelikter, besiiit- nlng, redskap ocla som kallades inverakarie~m. Det iemgiende inventariet janllordes med del ufgaende ~ l d riikenslicips5rets slait, Att göra denna distdrrktioii, som J u Icke frarngiek av pro- duktbestBndet sjalvt eller rittare piodbzktstriommcin sjalv utan var eli bol;'döriiigsn~~iissig abs"l-.aktloia, f611 sig inte IStt %r dem, som ej .;ar vana att banka i bokföi-ingsbegrepp, och kansliet lila-
238 Per ~ y s t r ö m .
gar över att upbord, d. v, s. inkomst, ocli inventarium samman- blandades
"
E n
instruktion 9ves iiur raliensliaperna s%i~alle foras enligt detta systern, utfärdades l547'.
Det var Inate Iangre fraga om en enkel konsumtlonsliush5~lni11g~ vars ralieriskager på sin höjd liirnnade en f6rteckning eller register på tillgiing- liga resurser: genom deii abskralita distinktloilen vaniis en inblick i huruvida gardens bestå~id av produktiva redskap och varor, kapital, hade ökats eller minskats under aret. Eller som det heter i salienskapsiilstrraktio~~en: »'rhil tl-iet szidsfe s%ia%l blif'fiva tillliaiinegifft~i& hwadz ther öffwer hliff- wlt är, p5 thett mann wettbe kunde om etv velen allen. an- nedt eplwadt tliet hiilst vare för rantlie sich G g e & Grhatredt och fiarmeret blifftver, eller hrar ther om \vara kunrie, o m tlier någet 6ffwerbliff~vPt g r etc., Iiwilliit stersle urszalien och hufft~edstjrcliedt ar, htvarföre H%Skenskaperne sz& noge bliff'vef6rP1örde och rar~szakede.)) Yagt och liksom f ~ r g i i r e s s6- kande efter precisa formuleringar börjar kapitalistiska prln- eiper t r a ~ i g a in i den centrala förvaltriingens praxis och teori.
For att rationalisera produktionen och ekonomisera med de faktorer, som ansågos dyrbara, niimllgen ravaror, EnaIvfahrikat och färdiga produkter, Innehöll fsgdeinstruk- tionen noggranna föreslirifter o m det resultat, soin produk- tionsprocessens olika led skulle ge. Alserna skulle ge igen ett
bestämt korntal efter utsiidet, attonde korraet t. ex. f6r såg,
varje Bo skulle avkasta en kalv och 5 lispund sm0r, varje får - förutsin ull - 1-2 % a n ~ m och 4-3 marker ost 3 ,
VG. 1:s reg. 1517, 217.
"ublicerad I Samling a.c- iristrnctioi~er rörande den civila förvalt- ningen i Sverige och Finland. I. (1856).
Osttillverbni~igen a r fårmjölla r a r e t t led i den rationella f%-aveln, sådan den pralrtiserades i Vastenropa. Ost r a r på gruild a v firaveliis an- s r a l l n i n g d e t enda livsinedel, r a r s pris i n t e steg u n d e r 1500-talet (Jnnfr Fileter, Geschichte des euroyiiischcri Staatensystems von 1495-1539 (1919)
S i . )
bIjöllinii~gen a v f å r väckte motstånd. Nils Birgersson, befallningsman på Kronoberg, skriver 1552: »Sammeledes a r inigh u p p i s a t h 5 inarcher ost och 2 march ull efter iivart får, som aldrig11 h e s i thenile laiidzenden haffva
Steg för steg fdjde Instrrnl;tioneia produkternas g5ng i f6r- adlingsprocescen: efter 2 tunnor raig skulle vid malniiage~l: utfalla 2 turanor 2 '/s Sardialgar mjöl; en t u n n a mjöl slreille
- allt efter hrodets kvalitet - ge faststallda mangder br6d: 2 tw.nnor fogdebred, 2 ')'Z tianalor sve~1nebr6d; av " / z tunna d g -
mjöl och tunna Bosrnrnjsl tillverkades 2 '/Z tuninor spis-
bröd.
il'";
sarncna satt var för de oBi%ia kmliteterna öl ht-gangeii av malt och humle bestamd. Fcir sBaliien var noga alagivet att intet fick forfaras: iitom det att kropparna till- \-aratogs och loonserrerades, skulle av slalctranian gôras korr, sylta och k a l d u n ; talg och ister skiille filIvaratagas. I[nstn~p,&- tionesa fastsiallde noga mangden av dylika prod~ilcter, ett arisst antal slalctdjear sk~alle ge.
X~eisgår"dns tekniska uarerlagseaahet över bondejord- bruket kunde g6ra sig gallande rid iorad%ingela och tillvara- tagarmdet av produkterna. Deil var e n ~~manufah%nr h sn-natl,
iauona sin gren av laiiringslivet, Den star som ett parallell- ferasiilen till den samtida manufakturen, r a r s ställaaing inom industriera denna tid Ioaralitgriserades darav att den omfattade just vissa f~radlliigsled i produktioaneaa, vi1k.a telániskl och ekorioililskt f~rdelaktigare kunde eetfQrsas medelst de större uerkst5der1ias &$tre redskapsbesiand och la6gr.i- arbetsdel- ning a n 1 det Isolerade laarat~ealáef. Den ringa tekniska ut-
rustning, som dock f6rádlBngen av de agrara produkterna lcrga.de, var bättre %El%godosedd p5 avelsgardarna an i bond-
garden; skattetaxeringar s c h inventaslefirfeckiaingar \-isa ett
överlagset kirrad alr stora kittlar, korsserveringskar8 o. dyl, Det striinga kravet 135 ekoissrnisering och den större produk- tionsarolymen möjliggjorde ett biittre utnyitjande av produk- terna an i det Ilila dz~shalleb. E n större variation av slut- produkter kunde &stadkommas samtidigt som d e olika liralite- terna biittre kunde standardiseras.
Haastsulitionerna innehöll dessutom noggranna riormer
\-arit molekat Bioss riogon man till tlietiile dagli, man jagli rill, ailer riadigeste h e r r e , ei'iter Eders S å d e s villia och gode behagli l a t h a rnolcka theni till en försiilielse i thenile sommer, mail j a g befractan, niådigste herre, ath G r e n blinra förderflvade t h e i egenona - -)j (G. 1:s ieg, 1552, 131).
2-50 P e r X - s t r ~ m .
% r driftskostnaderiza: utspisningen p r m a n och a r Tar noga hestamd axed Iraïasyn till den olika reallön, som fogdar, ryttare och t,janstefoll; erhtillo. På summa satf var foder- staten "r besaitningen noga faststalld.
Vid redovisningen hade Ssgdea att föEJa produkternas gång fråla alres och ang genom alla processer till koilsaam- tionsfgrdig, a ~ i v a n d b a r persedel, redogöra för deras arivand- ning antingen i deam direkta förbrukningen p5 g i r d e n eller lereransen till konuiigens varulausl, Genom sfudltira~ a s denna rapport erl-lölls koritroll över Imur produktions- och koaassan~fioaisplanerna Eiljts.
Huru\rida konungen eller nigon 1 tailandet utbi%dad sekre- terare stod hakom den doktriniira utformningen och radi- SialIserPngenn as. ave%sg5rdsprogrammek 1553 kan iinmlaeo inte avg6ras. Vr den stora traiingtlerm brev, i vilka fogdarna ma- nas p2 att gennsmf6ra planen, b a n emellertid Basas fram, att "rval%nings%ednlilgeya var klart övertygad o m att det nya
produktioalssystemet gay kronan ett större örerskott 211 det gamla med landbönder utplanterade på kurmgsg5rclar sela skaltehemman. »(Ich vore efflher v5rtIi betenckende enn stor I ~ r d e e l och gag!" ath the sk0ne gårder (hadke nai enn hop b6nder besitije och göre intet mere 5hnn till fem eller sex [k] i// smör aff thiinrn g2rd8a9 som eaa vellig sk8n1s aflvel kuaai-re holles apa) motte bPiffve brukede flII !hatt, som rljkekh I;uline haEve st0rre Bajalp och styrclie utap, 'f, så motte ath op5 sadanne garder motte holles aEvel%, synaaerligenn tlier god11 $%<er och eng vore, sa ath marin kunne
fi sadh
ochBaöö och haffare radh tji% atil knpföde en hop boskap» Sten
Erikssoin uppmanades att investera sina tillgangar i produk- tiva företag B stallet fis att köpa Ils: Bionungen s i g giirna att avelsgardar nmpprattades i lians förlaningar »ty ilaer ligger
fast mere rnacht o p i 511 församble srnicke s c h s i d a m ting- est, som riket haffver intfaet gagn eller styrke uteaE)) 3.
.Irilf. Forssell, 7 2 .
G. 4:s reg. 1558, 143. G. 1:s reg. 1556, 18,
ment:
'
98ran Persson, nyss hean1;ommen f i h Sachsen, ett a r den nya politilcens loregaingsland. Man sHauESe dels aondersoka friilsets och andras ekonaoirnisiia Overgrepp,upp-
teckna allmogens blagomal mot adeln samt 6verlaeávaad ran- sakasch
g6ra BB~igder 6ver kroraaras ekon.omiska resurserI IT5ste~gCitlaaid. Men till hans ~ ~ p p d r a g hörde oeEisi at% »utspana och besichiige hvar sonn nagre good Iiigenlael vare till a t t uppratte affvelzgarder>~ 7 l ett brev till G~aslav 01s- son omtalas att sekreterarena Olof Larsson och Anders lli- Hare besiktigat lagenheter 1ampIiga till avelisgårdar i Yaster- glitland
"
Det ar tydligt att sekreterarna, dean ceiatrah G r - valtningeils nya och radikala elleaneamt, de nya ideernas man, tog aktiv del 1 projektets genomf6rande. Fkir desi i praktiskt jordbruk oförfarne fanns i lilleaaluream iioggranna itandled- niragar o m lampligt lage, o m de olika jordarternas storre och mindre tjiil~ligliet f i k d e n isya företagsfypen. De upp- gjorda ferteckningarria d e l g a n b e f a l l i i i n g s a ~ i a n ~ e i lanen%r att dessa skrille vidtag2 noggrannare éandersöknin~gar; de skulle iiyen sjalva leta efter Bagenheter. Det enda krav, som stalldes p5 de yRatses, p% ~ i 8 l t a auelsgirdar skulle grun- das, var att de skulle r a r a omraáets ligesi, tjiirmllge, Ona den kamerala karaktar, jordera hade, iaamndes intet, Den radP%iaHa Vilja, som beharskade den centrala %rvali~ringen, skar tviias igei-iolai den j~aridiska instite~tlons- och fiaestiill- niragsv5rldea: och tog endast hiinsyn taBB markens iirknaiska beskaffenlaet.
Denna inventering riket 6a7es kom att triiffa sai-slt- liga kamerala jordnaturer. Bland platser "reslagiaa till, avelsgardar fanns kronojord: Iánngsgardar, lansmansgar- dar, kronohemman f r e d siiteraer, Bandbohem-
Jnrfr Hans I:orsseil, Sveriges i n r e historia f r i n Gustav den fVi.s$e, H (ISöSj, 3 5 .
G. 1:s reg. 1558, 63.
WC;. 1:s reg. 1533, 219.
Eseinipelris: S o r r a l a kungsgard i Hiiisingland: G. 1:s reg. 1556, 544,
244
P e r Nyström.m a n l; gamma% klosterjord och priistgårdar; "skattehenm-
m a n 3 .
Fogdarna hade befallning att vidkananas de godkanda platserna. Ilet skulle slie genom av kronan franriprovocerat byte eller köp, genom expropriation. Vederlag siitille Iiim- nas i andra h e m m a n eller i pengar. Med frallseman fördes stundom sega förhandlingar, och konungen t ~ a n g s hota med sin onad. Prasteil på Lule; prastgasd f ö r b r ~ i d e sin gard nied dess kreakeirsbesattningr i vederlag erhöll hara Börstils gall och yriistgård i Roslageri: dess innehavare sandes helt enkelt över till Finland, försedd med brev till hertig Johan, alt denne skulle ~ippsBka ett pastorat i t hoilona och dess- utom ge honom ersatt~iiaig Jo;ir den boskap, Ylan n9dgats laniana till sin ef~ertradare i Börstii
<
,Bde%ns landbor fickförmodligen helt enkelt avflytta, sedan Jordagaren fatt er- sattning för marlcen, men för kronans landbor s c h skatte- bönder gallde -% de skeille ha \.ederlag; fogdarna tillh0ilos förskaffa denn det Bakom dessa upprepade uppmanliigar
och iiven i direkta antydningar skymtar att fogdarna inte
alltid voro så nograknade med vederlaget G , Köpen s c h by-
l Exempelvis: Bertil Jönssons siitesfiard i Kimits: G. 1:s reg. 1556, lys., Slrofteby i Vastergötlaiiii, tillhörigt Bengt Slattes anka, i a r v tillkom- m a n d e Giistae. Olsson: 1558, 21. Idalidbor: G. 1:s reg. 1556, 2 4 2 , 386.
Exempelvis: S y d a l a iiloster: G. 1:s reg. 1550. 333. k u l e i p r ä s t g a r d : %538, 60. prästgårdar i Tjust: G . 1:s reg. 1556, '761.
Exempelvis: Mola soclceii i Iiareleil: G. 1:s reg. 1538, -139. qG. %:s reg, 1538, 60.
G. 1:s reg. 1.556, 365: » a t t lian i a t h e r t h e bönder, s o m drage ifr; t h e hemeii, tlier p5 t h e f ö r r e boott hafrra, belaomme aniiet vederlag igen, s 5 acli för then ålirsvastt Llie opå s a m m e Iiemnien församblet Piaffve)). 1555, 541 :
u p p m a n a s fogden i Halsiiigfors a t t förliaildia med b6nderna kriiig Sibho prästgård a t t de skulle upplåta jord »for skalight rardlin. 15.56, 292: »ocil vele vi.j, a t t våi-e fougter sliole förahije böinderne, som miste tlieris h e m e n , a n t l i e ~ i med11 jord p 2 a n d r e ortlier eller m e d penninger, effter s o m sl;all ocli r a t t Pian varen. 1556, 491; »så a t t s a m m e landbo helcornmer n i g e t aniiet liemen igen».
G Gustav Fisicbe fick befallning a t t ge J o e n Joiison, som uppsökt ko- numgeia, ~ e c i e r l a g för det hemmaii h a n arlianit lionom och lagt tinder avels- gårdeii. G. 1:s reg. 1556, 491.
team fastst588des genom brev. Ramsa? har i sitt arbete Esbo publicerat ett dulikt, som han kalbar fundationsbrevet f6r Esbo avelsgard - en gårdsbildning, s o m annar bestar l. Den
bildades av största delen av tv5 byalags i k r n r med Billig- gande ängar s c h naark, Endast ett par btinder p5 f6s avels- gardena oljanlig areal fick ska~linca kvar. Det nya jordbruks- %sehaget iick en akerjord p& omkring 30 laektar. Desstrlorn %lade de t v a khipfa byalagena tillsamanans med ett tredje ett allm5nralasgsomrade bestaende av skog, hagmark, mossar, fiskevatten och s t r ö m m a r i detta blev n u avelsgarden den största delggaren. Det var 1% bönders hemman, som expro- prierades. De erBm6llo jord i andra socknar. Byarraa
E r -
s v u n n s ; deras n a m n f d l o i glömska.I Gustav Finelies brevbo8i finns en Iista Bver vad de b6iideri som undanflyttats för kuligsgardarnas sláeill i Ny-
slotts Iiisa, f ~ r l o r a t och ad de erhallit 1 vederlag
'.
Listan a r avfattad i jordmattel sloattskhan, ett fiskalt m i t t som en- ligt Finckes uppgift fr5n början hade motsvarat jord B %er och utmark för 3 psands utsade meam som d5 efterfrågan efter jord 6láades klaride sjunlca till P utsadespund Band"
Inne- %lavasera av 2-4 skattskinns jord betalte s.BB.
ha9rskatl, inne- havaren a\. 5-15 skabfsliinsas jord erlade helskatt. Sstzr feaBBsaies raknades i allmänhet era bonde med 7 s c h ned bill5 - s'sundom 4 - sksattsláiaans jord. I Bistan redogöres f8r laur manga siáattskiain varje avhyst bonde firlorat, h ~ a r mariga han erlaallil i ersiitfnaluig och från vem dessa ars tagna, Det
risar sig att mail tog jord fran bönder, som v o m men- iin feelbsates, och 1 frannsta rurnilaet jord, som dessa köpt, Denna tid synes en livlig omsattning a v jord ha firsiggitt mot kro- nans 6amsláan
"
Det heter I listan t. ex.: Henrik Iberariiren u m b a r 3 skaitskinn och bliver igen vederlagt ar; Olof HCivbn,eftersom denne laar 9 slsattskinn; 4 ar lians gamla I-riivd och 5 haver h a n Ii6pt en mil dirifrån. Och an behaller
A. Hamsa', Esbo. Esbo s o c k e n och Esbo gard p i 1500-talet ( l 9 2 4 j , 339. lirwi<isso~~, III, 311 ff.
Arwidssoii, III, 2 i 7 .
246 Per i\"ström.
för:de Henrik Kervinen del Garde skattskinnet av sin ganda havd. Sai behaller Olof hör ii^ 6 sliattskinn l, Andra fingo
ingen ersattning, da det ansågs att de, trots förlusten, voro ferllsätes: Påve] Arhainen rimbar 4 sliattskinaa och haver dock si11 faderaiesjord dess fhrutan i Komchalst 2 B Bengt och
Antti Xlalieren miste 6 skattskinn s c h har 2nd; jord i Re- mojarvi till 9 skattskinri, s o n de bada va% kunna behjalpa sig ,:p och bliya fiir den skull jaiiet niu mer vederlagde 3.
Vilken a11 jordens karaktar var, gick det iiya produk-
tionssysteiiiets franstranganide u& 6vei. bönderna. PK krono- Jord, friilsejord, kyrka-jord, skattejord bodde bönder, som brukat den sch levererat en del av produkterna tlY1 sina herrar och beharsliare. S r i avhystes de. I ett aktstuckes korta meddelande: böiiderïia m a
Ba
be&iIla sina gsrdar in- till Iiöslen, låg en h i r d realitet för dem, det bereirde'.
Det antydes ofta att den nya jord, de iick i ersattning, var eidejord och utjord. Vilken kvalitet den Ptriride ha sk~nam-
tar i ett brer f r i n befallnlngsna5nnen p i Nyslott, daterat i
aug. 1558, i vilket de meddela att avelsg5rdsplanen
B
det narmaste var verkställd i deras l i n . De hade stilit fillfreds- stalba dem >>som theris misse Liaffue. . .
marin dscli are ther någse eblarit son1 för fheris ålder och fattigdosii sktald icke maekáe bruke eller opiage %hen jord iPaem tillbodz ar, ~ v l h a n heller begare ther före penningar.
.
.D. Brevskrivarnas för- fragan, om denna begiiran ~ i l l f o r s , bejakades 5 0Anlaggningen av en avelsg8rd betydde en revolutioai i era trakts e%iosnomiska och sociala f6rPiålYar-~deri. Gamla be- byggelseformer b r ~ t o s ned; gamla sedvai~jor förlorade si11 kraft. Hemman, som i geraerationer tillhört samma slikt, upphörde att existera. Miirisaiskor billhöraride samina bya-
lag, slakt med varandra, knutna tillsammans i gemensamma
intressen, splittrades, spreds och planterades ut p i i i i mark
och i en ny miljö, d a r de d s l e framsta soen inkraktare,
--P
Arwicissom, III, 317. \Arwidssaii, 111, 319. A r \ i ~ i d s s o n ~ III, 3 2 2 . ". 1:s reg. 1558, lG5.
De hade 5gt traktens E-sasla jord; nu fullgjorde de p i en ul-
jord den tappodlinrg s c h vidgning a~ bebyggelsen, som var en av celatralfirvaltningens politiskt-ekonomiska program- pern%;ter, samtidigt som denna tog den gamla hiivdade jor- den i besittning f6r de nya f6retagera. Eller de fingo e11 penirings~srnn~a och enrolleracles i en
ny social
grupp: den jordlgdse arbetarens, Det var en parallell i smatt till den viildiga sociala process, som samtidigt agde rum i England, dair f5rerr $90 ut annisk is korna f i i i a jorden. Det var mer2.n e n parallell: del var de likartade verkmiligariaa av saanma nya produktionssysten~s Eramtr~ngande.
Fgdr driften kr3vde de nya f~retcegen de restirser, som n u pliiga sammanfattas under beteekningen rbaligt 1capital: naturapsrsedlar för f6rs8rjaaii-ag av personalen, en uppsatt- nlng boskap, foder till denna, uts2desspannm58, neidiga red- skap f6r åbcerhrula, fiske, P ~ u s d j ~ ~ r s s k ö f s e h och produkternas firiidli~ig och Iionservering. Deras anskafyralng föraimledde iiven starka Ingrepp i den besiaende ordningen, Medel hiii-
Ib%l skulle n2anligeia -- enligt föreslarafler, som gavos I borjan
av i n . B556 för Finland -- erhållas genom irndragnlnsg al7 -
allt efter som haris inkomst var stor - hälften eller tredje- dejen av prästens skatteintgkteri den s. la. matskothsr5ntan9 som kunde u t g i i smör, rag eller penningar, G C tionden, ~ som kunde
ir%ga
i penningar, vete, rag, korn, havre, Grter, bunor, las, späck, tran, salt fisk, torrfisk, farsk fidi I.K
cirkr1lars9rrirelsen till de mellan- och sydsvenska fogdarna Blette det att man skulle ta :)n8get aff fijenden och en part$ aff klren store riinlle, som presierne ther i landet I-kaifve plage, anthen I~alEparfen, trediragen eller e n flerdepart, eE-
$her sona hvar k~aname umbiire» ? 1 Finland arch Xorsland slaialle dessutom halva klockareranlan, som utgick i ailehaoda persedlar, samt Iiinsmansriintan anviiaidas; girdsfogden skraale Inneha liinsrszansiirnbetet 3. Allehanida andra resurser togos l G. 4:s reg, 155CPs 2 2 , 7!3<ii P juli samma a r hestarncies a t t liela inat- slinttriiiitan s a m t d e t s. Ii. Iioan5lssmöret, som prasterna eappi\urit, sliulle g5 till kro~::in. 1556,
G. 1:s reg. 1556, 190.
w.
1:s reg. 1556, 2 3 , 31.248 P e r ~ y s t t ö r n .
i axispråk: bönderna narmast avelsgirden blevo sky%dlga att lailla Iior, fAr och gether till foders, något sona 15% Bindra- des till att endast omfatta enngbosliapen -)I och hvad t h e
Ihet icke glöre, sliole the bliffrte sti-affede» l, Men utom
dessa standiga tilldelniaagar till a\reIsg5rdar1aa förekom tidlf5l- Higa gart-ler till dem vid deras grundaaide.
I92 Esbo avels-
gard startade, uttogs som hialp av bönderna i Esbo S B C % ~ ~ P B I
3 o s a r och 88 Iior ?. Aren den ordinarie skatten kunde an-
vandas "r detta andannåis da 9iBsla avelsgird P Karelen skulle organiseras, föreskrevs att besattningen skulle sarnman- sattas av de A sliaft levererade djeireri 3.
Dessutom rekrj~terades cIjrar%eståndet fr511 Itronaras iildre gairdar; detta gallde frannför allt Inastarna. Till avelsgårdar- n a i FIn%aild sliaffades ston h å n S ~ e r l g e och t. ex. vid ara-
%iiggnlilgen av Ljungsby gård i Yasterg6tland togs boskapen fran Orreliolmeia, Gotala, Brunsbo och Hijjentsrp
'.
De dyrbarare, f6r produktf~radlingen nödiga redskapeia: kop- parliiltlar, grytor och brygglsar-rnor ai~sliaffade den centrala forvaltningen; g i r d a r n a i Nyslott fick denna utrustning f i hSverige och Kils Birgerssan p5 Kronoberg skulle Piiirom viinda sig till Edrik p5 Kalnaar t Denna tekniska apparat, i vilken delvis d e nya hretagens överlagsenBael. över bonrdel-aushållningen
låg, kunde inte rofias i bygden; den var kronans egen in- vestering.
De samtida agrarförfattarna \.oro ense o m svårigheten att finna Piinapliga ledare för de nya jordbruksföretagen, Sal1 a r dera sona k a n finna en f6rstindig och trogen fogde, skrev Per Brahe senare i sin HiasBaållsho%o. Det stalldes helt andra krav på dessa iiil p5 den feodala världens fogdar, vilka hade att 6 s konungeii eller fralsemannen indriva och redovisa rantor och avrad. De måste vara josdbrulásliun-
G. 1:s reg. 1556, 26. Arnidsson, HP, 361.
Ramsay, 163.
w.
1:s reg. 1558, 439.G. 1:s reg. 1558, 281; ISJG, 543.
niga, de skulle kienna leda ett foretag, orgcnrnisera arbetet och genomfira ekonomi i proderl;tioi-ien. Den nya b o k 6 riiigsmassiga laushål%rringeal med dess stravan mot ekonomisk precision kravde firdigheter, som knappast utbildats vare sig inom de feodala herrarnas eller bi4ndernas sarn"sn1ls- grupp ulan snarare ti%&h6rde de beteenden, fOr vilka
kr$-
marna under 4aasga tider fatt u p p b i r a febrakl - nu visserli- gen f ~ r h y t t P beundran, n a r de stora stadernas politiska makt- stallning blivit uppenbar. Alt fsusli5lla, att ~ 2 g a utgifterna mot Inkomsterna, s.eckskoslen anot prodaakt~csnsli.esea1Ia1et var g5rdsfogdells centrala uppgift. Mans stillaalng inom fbireta- get påminde riiirniast o m dispoiientens i ett modernt indu- strlf6retag. Enligt den radande teorien behavde Ilan icke vars%. skrirkein~sig: vid sin sida skulle h a n ha skrivare, som "rde bi9ckerraa. De tekniska detaljerna leddes a v tanderfog- den, fateburshustrnon s c h mj~lkedejaas.Den kungliga f6sraltningen-s Hed stor brist på personer, s o m fyllde d kvalifikationer de nya f6retagsledarnsa maste ha. BBTagomaEet harQves- gick ofta igen. Till Erik skrev I~onungeie fribi GripshoEm 13,56: »Vaj haEve allestedz stor brak o p i gode och ducellge fo~~gees, s i val1 har op5 Grips- holan, hi;efTn5sz som annerstedm l. Den enda mGjligheten,
soni fanns, var att lara upp nytt folk. Kal~didóiter~la till d e nya posler~aa logs merermdeiis ut bland knektarna 2 . D5 avels-
agrdarna I Finland slaulle anBSggas, beordrades befallnings- mannen eaB~Glja de nya fogdarna bland de db"b6rrBagda sasea- 99ndska knektarna. Man skulle ta sadana som hade "r- stand p: ikerbruk, Gske och dyKPBt $. De& svarades, att ytterst f; Hiimpliga fanns att tii%g&, men det valdes dock u t
ett antal, som sattes p5 de nya girdaa-na 4. Xggra skrivare
fanns inte att shalla vid deras sida, De gamla iaridssltrivarna m i s t e g å d e m tillhanda j. G . 1:s reg. 1936, 030. W o 1:s reg. 1556, 530. G. 1:s seg. 1556, 19. Arwidsson IV, 1 4 3 . Arwidssona Hk', 201, 205.
230 P e r Syström.
Snart visade sig att de nya fogdarna icke fyllde mattet.
I juli 1386 konstaterade Ture Biellre och Gustav Fiiacke att de smilandska knektarna inte r a r ?)si aldelis forfanle till Bpbyrd och lytgift, vekeliost och annet sadant sona them tillkomber effter sanete ,%Iichels %iid p5 att aehtte)), d. ar. s,
bokföring, hushallniing samt redovisningen i slutet av sep- tember. »Tyc%ier oss ocli sa! att the Icke are s i flitige son1 them bör att \vare till att achtle p i gardzens afftzel alene, a n n sider att "restii en större Qpbörd och \rtglM», Likväl
hade man efter kormeieagens skrivelse utvalt de basta och för- niimsie; cleb fanns varken bland sveilrieriia elles knektarna några ytterligare att tillgå; inte heller hade Inan liuranat sliaffa dem Iampliga slirivare. Mara bad Iioriungen befalla de gamla ridfogdarna oeli deras skrivare att bista i godsfor- ualtialr-igen, »alles komme the andre aldrig till nagen rede tber med)? l. 1 aug. fick lar~dsskïivar~aa i Kyslotts laxa Irung-
tig befallirdng att undervisa de anya fogdarna ))hade um xreclro- kast och aaanet, som satt rakeilslaap tillliörer,,
Det liar pavisats at7 Hans Forssell och tatn senast och
lang% mera ingående av prof, Heckscaier, att uispisriii~gen~ den viiserntligaste delen i personalelns höni, var riklig vid de kungliga girdarna. Utifran denina fysiologiskt sett höga %ev- iradsstandard vid gardarna sluter Heekccher att folkförsörjnin- gen i allmänhet raiider 1300-talet varit god: det
ar-
inte rim- lig% att antaga en mycket stor skillnad niellan böndernas standard oela gardarilas, ty da sktalle en masstil%stri9mning till dessa senare laa agt rum och nagon s i d a n kanner m a n inte till 3, Heckschers slutsats vilar p2 den o p r ö ~ a d e förut-sattningen att det datida bonelesanai~h?llets sedviinjor medgav en indi-vid~aell rörelsefrihet, tillrackligt stor "r alt komma dess enskilda individer att över@ I111 den frie arbetareais existensform för den händelse d e %id awelsgard,arna kunde
n5 eni Sev~adsstandard, som avseviiri bioojde sig över bonde-
Arwidssori, ITT, 2 5 2 . G. 1:s rcg. l55G, 112.
E. F. Heclischer, Sveriges ekoiiorniska h i s t o r i a f r å n Gustav Vasa. I (193j)? 98.
heamnrnaiiets. Böndernas fattigdom och bondesamh2liets eko- nonaislaa bracklaghet ar - visserligen foan-ainlerad
n
allnaanna ordalag - ofta oaiivlttnad á de samtida Biiillorna. Det pro-duktfiorrid, som kunde istadkommas var sa litet, att ett missv5stSr förorsakatle n8d. Det var en profitahel ai'far % r den kungliga förvaltningen att
p5
vararaaa utlana utsades- spannmal el%er lata B-~öanderna iterinlösa den iiondespannmil, s o m de efter tröskningen avgivit och sonr b r u a r a d e s i kyrlao- magasinen. haen trots dessa f6rsörjningssvHrigl1eter trängde r. ''donderna sig samman p i B-ne~nmanen: i talrilta éippna brev till allmogen uppmanade Bonungen till irtfiyttning och ny-
odling. llet P5g i förvaliiningezms intresse att ska81ejordeaa aikades. Endast under press fr8n fogdarlias sida skedde den
n
nya torpbebyggelsen. findast genom ~ntckrivr~ingsF6r~arande kunde konungen f5 det legofolk, h a n kseIm0vde. De uttagna arbetarna m i s t e bevakas som fangaa; laonungen klagade Bver att fogdarna ocli a~alitéarna logo mutor och 1580 dem r y m m a I, Iialloraaa ge bilden av stor indi~idtrell orörlighet Iimorn bon- desaanlallllet. Dess aktioner P hiindelse av nöd r a r Bao1BeB;- t i r a : revolter och krav pi? skattelindringar. Isagon indivi- diielP imanlgration till de nya feretagen, dessa platser mad biittre talspisniilg, medgav infe dess sedvánjor och beteendes- former, Detta s5 myclcet ~ n i n d r e som de nya insiiiutio-
nerna, som briit sönder bygdens gamla f6r?-a5llandewY r a r % r e m i l fiir hat och iiollekbiva politiska atgörandeks fran
böndernas sida. De var den iaja f"rra8txaia1gsapparatens mest brutala utposter 9 hondesamli2ilet. Del r a r t v i skilda v i d - d a r med olika standards. Genom sin relativt höga lön blev
fogden och garderis personal H 6vrigt knutna till den kurag-
liga firvailtniiigsorgaois:~iio~ae~~ och korn att representera dess inbresseei: de stod socialt högt över espBeakeaingsol~j~eIaten hönderaia. Ramsays beralaningar ö r e r Borsö~jningsmaYJ1ig!1~e- terna p5 Esbo gard och inom Esbo socken i 6rrigt ge vid
252 Per ~ g s t r ~ m .
Att den nya företagsformen p i grund aaT siim sociala följdverkningar sl;uIle idraga sig ett starkt motstånd i n s i g deni politiska ledn-iiizgen. Det var nödvandigt att g& fram med stor omsorg för att inte upprorsrörelser skulle uppkomma. Avelsgardsprojektet gick frams% ut över prasterna och hön- derna, Därför tillställdes dessa brev, som iiro riiäsáeruerli av demagogisk konst.
Med stor sorg och stort bekynimer gav konungen prii- sterskapet och bönderila tillkaaiaia att Illisom under hela sin regeringstid hade hara inte nu i sin yttersta ålder efter- Iåtit att heskydda och beslriirma det fattiga fäderneslandet mot s å d a ~ i t överråid, tyranni och fördar-:, son1 hade r i t t före Ilaris tid och soin det aven efter hans regeringstillträde stuiidona varit tiiIlsild tall i det fattiga fgdernesriket. Xu hade hela kristenhetens fiender de omilda ryssarna f6rhiirjak den fattiga landsandan Finland, d e hade dragit in med 130,000 m a n oela brukat s i okristeliga stycken som att sönderriva srng barn och s%A ihjäl fattiga harnsangslivinnor. Xar k s - nungen förnam deras onda uppsit, hade han i egen person förfogat sig till den fattiga landsandan och s8Bt förhindra deras framfart. Qm inte denna lilla hjalp hade kommit, hade detta gamla kristna Band, som framfarna kristna ko- nungar för maraga laundra Sr sedara lagt under Sveriges iirona och under Iiristendomen, kommit i ryssarnas -vild och under deras toranni. S u -visste Boii~za-igen Ingen a n n a n utväg 5t1 att klaga sin nöd för Sveriges Inbyggare i fikPiopp- aiing att de skulle som ratta kristna uttanka p$ vad satt rys- sarnas företag skulle liunna motstis, H a n ville doel; inte fördölja sina egna råd i denna angelägenhet. F ö r det första: det var nödvandlgt att ålialla @end om besjiydd och besl-;' \d rm,
För det andra: trettioses ars erfarenhet hade lart hononi att krigsmakteri måste förstärkas. Hail bad prasterria och menige m a n att icke förkasta dessa rad. Han hade givit sina befallningsman tillkanna, h u r h a n ansag att varje landsanda hast kunde stärbias med lirigsfolb ocli a n d r a foriiödenheter; han hoppades at& undersåtarna välvilligt
skulle efterkomma det, befaI%ningsm$nnel skulle tflHsRga dein l.
Enligt t v i nagst skilda formular utsaxrdes dessa brev i februari och mars 1.556 till Angesmanland, Gasiia-iiiP,a~id, Me- delpad, Osderbo%ten, Vasterbotten; Uppsala, IT2sterås s c h Strarngnas stift; V5slergôlland, Dal och Siarmland, Smaland, Sunnerbo, Ostbo och Viistbo, Kalmar och ICronobergs Iiin. Samtidigt LilIstaEldes befaIBningsm5nnen de tidigare omtalade ciikulSrs9~ri~~elserna om att a ~ e l s g i r d a r skulle hnppr2itas 1 och för krigsmaktens stiia-kande. 1 dessa fanris noggranna f6reskrJRer om det denmagsglska á;iSP~ligag5ngcsa&< som d e n politiska centrallednin-sgen fann BPllradligt. Befallningsmannen gjordes uppm5r%tsam p i att I det öppna bre~eff ilete feilif ut- sagts p: vad satt den nödiga f6rstGrBardingen skrrlie ske. In-
nan haii lasie upp det borde ban h r h a n d l a med prasterna ac%a de Grståndigaste och inflytelserikaste banaderna san1tf6r dem %illrGtGalagga saken, Sedan s&tm%le h a n p5 det fogligaste gira menige m a n E r e att det beh6vdes mycket fetalier, korn, h6 och fiayre fur att randerhalla den nya krigsmakten med. hien "r att inte menige man skaalle bli betemasgade harmed - sliulle han vidare utveclita - s5 syntes det rad-
ligi att i r a r landsiinda tippratta raagra aa.e%sgardar, som skulle producera de 1i6diga medlen oclm p i vilka krigsfolket och dess haistas skulle k u n n a underhållas. Dessa sBs~l%e Laar- igenom inte behöva draga ut blaild bönderna och gbra dem fOrfing, nigot som mycket viil kunde irakraffa o m de nödga- des draga olnkring g35 fodring.
Kansliet litade dock inte helt p i fogdarnas demagogiska fhirn~aga. »Eflter vij y511 kriisne tenaclae, att foargterne, som skole Imandie mede almogen biide ther um och annedt, icke haffve t i e n skiekellghei med8 taelB, att de bunne g i f f v ~ saken féire som behoff görs, s& att adlraiogeaa lian bliflve bea~eclal till att lathe saken g5 sigh till Iiierthet, shsom thet borde skee», sa skulle Erik - d. V. S. regeringen i Stockholm - tillse att nigra rBdsPaeirar eller aradra Bampljiga akulláe fö'ii.~.Biunna
234 Per Nyström.
breven för allmogen så »att icke någen anneri vrongh me- iiingli förstås motte» l.
I
ett brev till Sten Erilisson hette det al% man ansaste gå till vaga ytterst skickligt, så att det inte kornme att uppvaxa »nCige% obeslondh Iblandh menige man t%ier aataff» ? Man hade klart på kanin inom förralt- niiigsledrmingen, vilken omvalvning i Bir~gdernias e8;onomiska och social,a förhallailden de nya företagen sliulle betyda och vilken förbittring de sliulle Grorsaka 330s dem, som bievo lidande av förandringen.Aven i de fri^ liarasliet utgaeaide skrivelseri~a, vilka fri-amst Hegat till grund för dessa anieckiilngar, finns reflexer av det sega motstUnd, som boiidekoi%elc8lvPteterna gjorde mot de% nya prodt~ktionssystenaet, Låtigviiga i f r i i ~ Itonm bönder eiEI konungen nied anliailan o m att f5 behålla sitt henaman. E n deputation anlaiide fran Stor-Savolas socken, dan- ear bonde ALatti Saijrons gard med Itrli~gllggande torpbebyggelse skulle organiseras som aselsgard. Den anförde att priist- gården skulle vara lampligare för detta anda-mål och fogden
fick befallning att raiisaka harom 3 , Da de riksrad, sona
under sommaren 1556 vistades E Viborg för fredssanderlzand- liragar, f6r böndernas fattigdoms skull ville spara dem fråla aa~elsg"dsqstemei, kom en skarp reprimand från konungeam 4m
Allrnogeli i Halsiiiglatid, Medelpad och Angermanland erbjöd sig höja skatten för att slippa avelsgårdareasa Meck en deputation siinde balsirigebönderna en skrivelse, i ~ilkera de erbjöd en höjning av årliga rantan nied en tredjedel. Så långt ville man g& fQr att slippa det nya produktionssyste- met. Aninbi i juli 1556 var Itonungen obeveliiig: ett nytt de- magogiskt öppet ilrev avgick och fogdeii fick order att \id- taga de orgaiilsativa Stgarderna omedelbart. h2en i oktober ilade förvaltnIragsledni11ge11 givit efter: fogden befalldes att i stallet för avelsgardarnra ta 8 lasier smör i Okad skatt i Hal-
- G. 1:s reg. 1556, 171. G. 1:s reg. 1556, 2 0 0 . W. %:s reg. 1556, 308.
'
G. 1:s reg. 1556, 302. G . 1:s reg. 1556, 395.singlalid
'.
Likraande medgivanden gavs genorr, oppeaa n r e r Kiagermanland och lledelpad: landskapen sB;uSle ILPmiaa resp.5
och 1 ' / r laster sm6r.Men
medgiarandet var inte prlndpi-ellti det betonades i dessa brev att awelsgkrdarna behordes och att avlosraiazgeao genaom en ny skatt var en ~aladasaiags- f o r m a n ? Utan vidai-e hade i dessa landskap en n: skatt palagts. Det var bygdens enda satt att k s p a sig fri fran det nya produl;tioaissysten~et~
Det h a r inte ingatt i dessa anfeckningass plan att f6'keljs: avelsg8rdariias Ode. De sliulle endast ge en bild aa. det stora projekt, SOIX dela centrala iörvalhn~ngsledni~~gen utar-
betade iii id er efteraset
1555
och féjrHnet 1556, av dess polh- tiska och teoretiska bakgiiismd och av de ssclalai spiinnings- f6rb5llanden3 som dess genomförande u8lUste.b&
enstaka pnnldter har utvecklingen f r a m i t 1 tiden belysts. Redan hösteii 1556 gjordes vissa naodifikalioner i planen. Endast i Finland kom den i skörre utstraeknliig till genan~förande. Det a v J. A. Almq~iist paablicerade B5nsregislset frgn 1558ylsar avelsgirdsorganisatione~~ geaiomf6rd i Finland; g a r d a r m
Yoro h a r ceratra 3 f6gderif6rraltamirage1~ 3. I Sverige imade
avelsgirdsbeslandet ej patagligt Glials. Men nigsrz pri~acipiell fiiriipmdriiag i f6rvallnlngsledni11ge11s program hade icke skett,
X i a l i ~ a detta ar fortgick organisationsarbetet livligt.
Det dröjde emellertid inte m b g a ar hörraim ett omslag 1
kansliets uppfatbillr-ig r6rande a~relsgArdssystemeIs möj%igheier gjorde sig giillaiide. Det heter l561 aht de m i n g a avelsg5rdarna i
FEaiBaiad ggvo ganska ringa nytta och profit i fiirhallailde till den stora omkosti~adeas i dagsrerk och annat
6
Dagsverken behövdes p5 annat liall: våd bygge p i Taborgs slott. DSrf6gtr skulle hadaraefter iimga dagsverken iatgiiras till girdarna FG. 1:s reg. 1J3G, 5i.5. Z C. 1:s seg. 1556, 571, 636.
J. A . Almqvist, D e n ci.tila lol;alfbrvaitnirigci1111gi i Sverige 1523-1630. ,$rwidssoii, S, 7 och 13.
256 Per Nyström
Syslotts Pan, detsamma gallde iivean aridra upprakliade går- dar i Finland. De sHruPle drivas antingen med legofolk eller också bessttas med bönder, som erlade avrad. E n generel1 förordning P samnza riktning Ptom 1373, di? det befalldes att
riltets avelsgardar skulle besattas med bönder', Det blev från denna tid hhgadeln, som fbrde det nya produlitlans- systemet ridare och fermadde dra profit a v det. XdeIspri~i- legiernas utformning: statuterna om ra- och rörfriheten, frihetsmilen m, fl. maste ses mot denna bakgrund: de syfta att skaffa arbetskraft till de agrara storf6retageaz.
l Riksarkivet. Rilisregistialurei. 3575, 117.
Per i\Cjsfr.om.
