Gustaf %I
AdolE
Den 26 juni 1630 landsteg Gustaf Adolf i Tyskland. Sverige b r ~ t freden och kamgrep i Europas strider, Det gieli i lir& mot den habsburgska kejsarmakleat.
Kriget bler ett nastan oavbrratet segertag. P$ sonsmaren 163% voro de fientliga hararna drnyna tar Pommern och JBeck- lenbarrg, OderRinjen erovrad. I september l631 stod siaget vid Breltenield. Vibd arsskiftet 16:11-32 tog Gustaf Adolf sitt residens i X a i n ~ En svensk Etonung, har det sagts, har aldrig intagit en siorre stdlnlnrg. Jlai~nz hl-efo-B som Tysk- lands huvudstad, Gustaf XdoU som dess kejsare. Ej ined oriitt har Gaeslai' Adolf t Uainz 1632 janamnforts med Napsleo~a i Erfurt 4808. Tradarna i Et~ropas politik lopte samman hos honom.
I borjan a r 6632 lailmade Gustaf Adolf 3Iainz' Den 7 iazaj hol1 Ilan sitt intig i JIiiaachen,
Man har att betrakta de wckor, Gtaskal Adolf stannade
B
I\71tte%sbaehernas huvudstac2 och land. som hojdpnnktec E laans liv. Gustaf Adolf kunde har se tEBEbaka p5 en vadds- historisk iaasats. Han hade hejdal Habsb~nrgs stravan att under sin spira skapa ett enat tyskt rike, katolicismens foi- sok att ind der trycka protestantismen. Han hade 5S. Sverige forvgrvat en politisk maktstallná~ag, sona ingen nordisk k- I onaag% varken forr eller senare.
I slutek a v maj 1632 431.0% Gustaf Adolf upp fr5n sodrii Bayern. Etn ny motstandare hade framtriiiit, EBe*jsar Ferdi- nand 11:s forne generalissimtas, Albrecht von jVa%lenstekn, kade anyo trjtt i hans tjiinst; h a ~ r hade samlat en ny kejserlig armk.
2
I IYaBIensBei~n falin Gustaf Adolf eii jamaaberdig moi-
st&ndare. Ngr han % sPaate8 ax7 augusti 1632 forsokte en storm
v vall ens teins
lager, ,%]te ITeste vad Nims.nberg, n2issiyeka- des han.% boqjan alr november stod Gerstaf Adolf vad ILu%zecas
T'ib Lsabzen vikje han framivinga ett definitivt avgasrande.
Tysklands och Nordeurspas framtid och gesta"i$ning kunde hang2 p& slagets satgang.
Det iyslta kriget a r deil v2rldshis60rkska E-nandelsen I Galstaf Adolfs och Swriges historia. Samtid och eftervärld Qa 3 den garning, Gustaf Adolf utfort tnnder detta, ofta nog sect ett Guds underbara ingrlpande, l i e n steaiadom ocksa en
ilog s5 snodfg episod i Sveriges historia
Historisk refenskap har att soka klarljgga handelsefdr-
lopp
och si.sa~ssamk%anhang~ Intetdera kan 4 detta fall %r-SZYS
utan tmob bakgrunden av Sveriges och Gustaf A4dolfs aldigare historla, XycPieln till vad som hande ligger har.Vasatidens Sverige Tar goliiislnt-geog~:afisBi.t ett annat Sverige iin r a r a dagars.
Flir elara dagars Sverige ar Ian7igdstracEismingesr karaktii- ristisk. Vasatidears Sverige hade en strackning p% Bnreddeia
niistan lika I i n g som strgcliningen p5 langden; Finland var en del aa7 Sverige. VBra dagars Sverige har sina gr"nser i ~~sbersjön, 6resund, KatSeg!t och Sliageral~, i'asalidens Sverige
v a r i shder s85ngl f r i n Ostersj611 och Jran oresund; S k h e och Biekinge voro danska land. Icke nog harmed. Dan- rarark strackte en arm ut 6ver bstessjcn: Gsttiand och osel ~ ~ o r c i danska. a v e n i vaster var BTasatide~rs Sverige - utom
sid 66ta 5lvs mynning - helt stiitage frsea baret s c h omgivet
av Danmark; MaElandi Bohusiiin och Norge voro delar av Danmark. X morr sk680 tvenne a n d r a danska land, JambSand
OGII Rarjedalen, som en kil ned iill knappt mer i n fem mils avstaad M a d Bottniska riken,
Sverige var sSlua~dci i suder, i vaster och I norr inyaElat av dern dansk-norska monarkiear, Dessa gr$nsF6rh&lPandeaa Yaa sin nattarliga f6rkEaring P det svenska och det danska rikets uppliiomsthistsria. Rikenas uppkomst faller under tider, BE5 Ilav och vatten förbi.xndo, land B regel skilde. Sverige har uppvnsit kring Malaren, de mellansvenska sjö- och
flod-
systeinen, Bottr~Pska viken och A~andshaa~: Stockholm, hen~tad- staden Z5g mitt i riket,
P
:
liknande siit% h a r Danmark tippvuxit kring $resund, Balten, Iiattegat och Skagerak; K b - pmdhanumn, huvudstaden,%ag
ocksa den mitt P riket.Mean h u r natnrvisxraa Sveriges gamla gralaser 511 voxo,
f6r &Tasatidens Sverige voao de- som Arthur Stille en gang skarpt framhållit, ekonomiskt och politiskt bliarna sa ogyamn- samma som garixa m6jligU.
Den danska Piavallninge~m gav Danmark i h6g grad de^ ekonomislia makten över södra Sverige. Sznåland s c h delvis B'ästerg~kland Ilade sina nalurHIga in- och trtfartsvggaa friimst langs Blekinges, Sksnes s c h Ra%"acbards Malar. Handeln gick liaasgs dessa. De sveriska gr5i1slandskapeaa i stider r o r o app-
land f6r staderna i de skanska landslaapen. »Jutenn drog
fetman u r landet», sade Axel Oxenstieraaa. afen Daiimark kainde iiven siitta efkktiva bomila;~r f6r en fri utveckllang av det Qvriga Sveriges f6rbiradeIser utåt. llaktela ihrer Osteensjon och Ostersj9ns i n - och utfal-tsport, Orestand, var i Danamarks hand. Den danska iaax~allixingens laetydelse strackte sig Iiingre, Den hotade Sveriges pslitislia oheroeaade, Faran var s5 mye- &et större som DanmarPi 5nnu fram i 1600:talets bör.jan var Srerige ekonomiskt, polltls%it och militiist Bvermaktigt, och de danska OHdeiiborgarna annu levde i ns-wlonstidens d r a m - m a r om en erövring av Sverige: ett Ziterst5IBaeade av medeá-
l i d e i ~ s sliaridii~aviska storsfat.
Det moderna, sj5Svstandiga Sverige var en skapekse av Glistaf Yasa. Milet 8'61- Gustaf hrasas söraer och eftertradare blea. att söka sakerstalla Sverige mot den danska invallningen
genombryta denna, elPer p2 andra vagar skafya Sverige luft och fria, egna ekonomiska och politiska forbiaidelser u t i t Europa.
Erik SIIT a r den forste s\-enske statsman, som klart fattat detta a n 3 i sikte. Danmark och Rysslaiid sokte i hans dagar taga makten over Estland. Ett danskt Estland s%inJle varit en no; sten i den danska muren kring Sverige, Ett
ryskt EstJand sliuH1e varit forsta shenen i en no;, era rysk mur kring Finland. Erik XPB' forekom Danmarln och Ryssland och satte sig 1361 i besitining av EstIand. Den svenska flotiari sokte samtidigt staraga sjofarten p5 Yarya. Den ryska Bster- sjohandeln skulle -- sa var planen - ledas over det svenaska Reval, I det krig med Danmark, del nordiska sjt~årskriget, som blev en foljd av Estlarids erovring och st51igningen av Xarvafarten, inriktade Erik
5117
Sveriges alla krafter p5 en genombrytning ay den danska muren Iiring Svenge, framst Y vitster och soder, Men krafterna sveko: genoiilbrytni~~genn misslyekades. Och Sverige masfe i freden I Stettin1570
icke blott frigiva X a r ~ ~ a f a r t e n ; det måste naed stora nppoEringar återkopa Elfsborg OCII den smala lanelBik, genom vill~ear Svenge n i d d e fram till havet i vaster,Erik
X % V s
politik och krigforlng %sade en utpraglad ofEnsiv anda. Hans planes och taiikar fortsattas under fol-jande artlonden - o m ock efter andra linjer - i Por~%ers. de la Gardie's ercifring av det ryska Karva och i Johan 111:s grandiosa forsok att germom en sverisk-polsk union oppna Sverige nya forbindelser i Dima- och 'IT'eichselHandess. Xeaa sin egentlige arvtagare fick Erik XZV i sin yngste broder Carl IX.
Under 1600:talets forsta decennium stravade Carl Ii,
att i 8sBer utbygga den position Erik XIV vunnit genom be- sittningstagandet av Estlasid. Hata sokte has frånryclta Polen Elvland, och RyssEa~id laiiden Barang det inre av Finska viken. Carl IX stannade icke harvid. H norr sokte han sarer danslnt- norskt och ryskt land bryta det svenska valdet vag till norra AfHankn och Ishavet, Den hastigt uppblomstrande engelska handeln p% Arkangelsk och nnorra Ryssland hade i de
tiderna givif dessa hav el;ononlis$a betydelse, Carl IX syftade 5% att skafra Sverige makten b e r Eui~opas bada stora in- fjrtsviigar till Ryssland, viigen över Finska viken och &mrer ,\rkange%sk. Samtidigt drev Carl
IS
en agressiv polatIEi 1 siider och vaster. Ergammal havd, Bagfäst i Stettineafieden 1570, garanterade Danmark och Sverige m s e s i d i g haladels- och te~BPfri%aet. I strid harernot bhinade Carl IX pålagga sina taimders5bar a ~ g i f i e r %r de varor, som de k8pte av danskas eller salde till daiiskas. Avsikten var att krossa den danska handelns iatnyttjande av de svenska gr2izslaiadskapen. Den svenska liandeln skerl%e ledas 6ver svelis%ia stader, friimst över Goteborg p5 Hisingen, Carl 1X:s egen skc?peise.Carl IX r a r aniikfig stora planer. De ftirde Sverige i krig
p5
a1Ba fronter, 3Ien frarngarigen rnteble~. H Ilivland drevs CarlIS
8611 svea~skariia u r laiidet. I Ryssland kam- pade Jakob de I 2 Gardie utan avgörande resultat. Och "r-söken att bryta Igenom deii daanslra invallningen viindes rander 1.baEmarkrlget i fiirl;rossai~de nederfag. Danrnark erövrade I<almar och Elfsborg; kriget Bom att galla Sveriges bestand som oberoende rike. Freden i Knared 1693 satte inseglet p;
iiederlageii. Den innebar ett u p p g i v ~ n d e av. CarE 1X:s stora planer I norr, vaster oclm söder. I norr drogs Sveriges grans ungefa4- dar den $r å vara dagar. Sverige stiingdes %r all framtid fri11 norra Ahlanten och Islaavet. Danmark garan- terades 1u11 handels- s c h tullfrihet i Sverige. I ses ar sEauEle EIfsborg och sju av Y5slergötIands härad stanna i Danmarks Lzantd; Sverige Tara helt stiirigt f r i n Iiarel I .i75ster. Elfsborg och de sJei haraderna skulle 1Qsas med en f6r de tiderna oerhörd penningstam ma.
Icngredfreden srar ers Versaillesfred. Den var arnnad
att fBr artionden ekonomiskt och politiskt FanisE5 Sverige.
I ett halve arhuladrade, 1563-1613, hade Sverige kampai for at0 frigipra sig k a n den danska ornfaftruingeia och bryta nya vagar utål Europa. De mariga asch langa krigen Brade
lagt harda och ttairrga b6rdor gr; det svenska folket. De hade "rf till en nntomoïdeaatllg koncentratkon av makten i Bo-
nungens hand. Det hade blivit ett d at pr ag lat personligt rege- naente, ett medeltida tyrannvalde, o m mala sa ~ 1 8 1 , MissnBje
och opposition hade heller Pelce utebll~it. Den svenska aristo- kratien hade rest krav p$ del l makten och Bagbindande axr P'asakonuasgaswas persoiiliga regemente.
P&
1590:talet hade dessa krav samn~anmva-%~ts med Sigismunds och Carl HX:s strid o m Sveriges krona. CarlIX
Isade segrat i denna strid o m makten. Sigisanaund, Sveriges legitime konting, hade fördrivits; aristokratien Iidit ett fijrkrsssande nederlag. Dess Hedale, Erik Sparre, och en rad av den svenska adelns maam fillo f8r Carls bC8delsyoia.Vid Carl IX:s dëmd g*jon.de deii svenska aristokratie11 e n
ny
frams'r~t. Syerage var P krig. Hionungen var omyndig. TiRlGllet r a r s5 gynnsamt som aldrig [Grut f6r artvlngaaade av era lionnngaf6rs&kran. Aristoliratlen a-%ltvang Gaastaf Adolf ocksa era sadran. Enligt denna skulle konungen fiir fram- tiden regera med rads rade. Sveriges centrala %ivallnil~g skulle anf6rtros i t ~j5lvstaaadiga rlksinabeism5n u r raslets krets. Lag sknlPe stiftas, skatt pålaggas, krig och fred beslutas endast med radets och stgndernas samtycke, Samtidigt av- tvang adeln GustafAdolf
vittgaende privilegier. Koriunga- %rsiiB\oran och privilegier syftade båda at samma mraal: et%nytt Sverige, ett Sverige, dar icke lionua-igen ntair aristokra- tien hade makten,
* +r
*
En konung har sallan bestigit Sveriges fron under sr5- yare liörh&lIanden an Gustaf Adolf, De stora planerna for tryggande och vidgande av Sverige aroro sbnderfallna. Fienden stod i landet. Sveriges huvudf5shninagar voro leagnia; dess ekogaomisl~a krafter syntes utteBm-aada, Koalungen var ber6vad sin Ja~vde~rinna mak'rst2llning, ?aIa&Len i Bandet syntes flyttacl fran konungens gemak %i11 den stora aristokratien i r5d-
Skti~allonerr 661 1-1613 er;niar om situakdoiaen
1918-
17-19, Skillnadec var monarken: Gustaf XdoJf, icke F r e d n k ! aa- Hessen.
Gustaf Adolf var* vid Carl IX:s dod d6 ar, del1 .'i deeean-
ber 6611 fyllbe han 17. fy el le facie%>>, han skall goia't, gir .pitL gammalt ord, so111 f~EI~1~rïveb Caal IL, Aven p i f i e n d e s ~ d s ? ~ anade man az5goL ovanligt hos ynghngen, Det Balldsflyktig~ i.iP-;sr&det, greve ,8le'n Leajonlii~%~ad vagade icke bapgaas, sksear
haai, att p>H-aoken utklGrkt aasgon aFos\?~inge», »Den asnge aal~ers),
iiallade han GaasAal Adolf
Gustaf Adolf lat inte ranta p5 att isa klo:?
Alel Bheaastierna Y;BT vid ironiill~radet a: istskraiiena iso-
dare och ha,& uppsatt kon~slagaforsak4-an och redelspriv:2e- dier, Gustaf Adolf %og honom $911 rikskaiasler. Axel
Oxen-
stierisa var endast % 81..
AY
riksradet var. SOHPZ Gt~staf AdoBIsjal\ sade 1611, »en shor del i fcirledne tid frinfallnse och ern
part 5lderstegase och o h s e » . Sya m a n inkallades i riksridet,
En ny, en uang gerieration fordes av Gastaf Adolf i s p e x i
h r Sveriges regering. Den aldre generationen, deras klder hade na-sder Sigismtands och Carl 1x1s tid f o r b r ~ k a t sina krafter j inre maktstrider.. Dela nya g e n e r a ~ i o a e ~ ~ val vrnici
med tanlce pi andra m6l,
Gustaf Adolf och r i d hans sjda Alel O ~ e n s t i e i u 8 log Bedniiigeil. FormelSt iakttog Gustaf Adolf i stort konoa~ga- forsalarans paragrafea*. M e n hans mak2 led ingen I~;s&iauk- niir~g haral; d e a endast vaann P styrka. Ty en skieirlig &u-
lektiker i radkas~~mciren, e n talare och folkledare au G u d s
nade p5 riksdagarna, visste Gustaf Adolf alt leda riksrad och siander till de beslut, han sjalv ville. Oppositionen fysiades Riksrad och stander ber6vades fribeten att e f t e ~ a l nn:orrg j ~ h e g e " m e n t e i » och ,adispuRera sama lasnunyen gjort -iitt eKie11~ oratt». De hade sjalva aktivt medveskat vid konungens be- slut. Gustaf Adolfs B<oilu~lgarnakt blev en diktatur, uppburen a v folket. Med fast och saker hand samlade dcsa
-
unge bo-.,
nunagen Sverige Ii11 19ainp 171:. det 11221, som h, asaksaaungarn~i
JPiBet snarkeras nir an star1;ao.e: Sverige, dess storlaet och iira, dess liaqestat.
Gustaf Adolf hade hiaga tankar om Sverige. Xiir vår tids italienare drQmmer om sitt Bands storhet, eldas Haan av den bild, som histesrieskri~ningen ger honolm a r det forntida avas tar
R o m ; minnena al7 en gangen storhetstid samlas, gr'^
jorden; br6aadmen blir att återuppv5clia de romerska czsa- reraaa och deras varHdsbe9-ngl-ska& Rom. Gtistaf Adolf elda- des av liknande ideer, Sin %taalskap om Svea-iges historia hade iman från Johannes Magnus' »Go%or~am Sveoni~mamque Historia)), Sverige var 3 denna de gamla gQternas hemband. Fran Sverige hade g6terna utgatt p; sina erëPfringst2g runt Europa, Asien och Afri'BIia, F6r deras,
G r
svenska znsiiras rapen hade en ganag det obesegrade Rom fallit. Gustaf Adolf tyekade icke om att detta var sanialng. Sveriges ridderskap var, detan.
hans egna ord, efterrkommaaade av »de fram- farne götars att, som nnde~lagt sig niistan hela v$r%deli, och rnanga konungarike11 sig underliasdat sch i mariga hundrade 5s regerat)); Sverige sja8a.t var s-iirldens aldsta rike, aldrig avn5goa-i underkuvat, nf6r vad skull det ock billigt fieretrgde
och p r e e ~ ~ a h x n s f6r andra konungariken h a r a bQr». Gristaf Adolf gick 1 spetsen "r 7,appsBkandet och i~lsaagmlandet av gamla msnunaeni-, hi som f5dera~eslan6et kan bliva illustrerat
med»; h a n Billsatte Sveriges första antikvarier; dagen efter sitt berQmda avskedstal tP11 stiindersáa f6re det fyska Iirigel undertecknade han deras instrt~ktion. W hans arbetsrum
1:s
Stockholms slott hangde tapeter, som framstallde »de götiska historierna)).6
den tornej, som gick alT stapeln vid hans Brienisng k Uppsala 1617, upptradde hala sjalv som ggöfernaskonung Berik och br6t en lans f6r att ))de gamla göters ratta ursprmig utur Sverige Sr)).
Vem var deilne H~oesuaig Besik, i vars skepnad Sveriges konung framtradde f61 aH1-b folket rid sin kröning?
Berik var enligt Johannes Magnus Sveriges B4:de botating, a7aHd å r S36 efter syildailoden. Konung ReriH; hade
pi
sin tid varit malsman %r erany
svensk politik, ett nigutt Sverige. Tiden före hans tronhestigriang hcade, liksom %E.@ GustafAdolfs egen, varit eii tid av inre fejder. Konung Ileril; hade rilatai Sveriges Hirafter utah mot dess fiender, Hail hade f6rf s\-enskarna p5 hiisfiird nnot landen
p2
andra sidan irsteasjajn, hade Ma. erCPvrat preussarnas land, Tiirt krig i Ponmamiern, Polen och 8Jecklenibtrrg och raizdealagt sig eii stor de8 a.\. Venden.Gustaf Adolfs tasmkar rörde sig fran b8rjaih av baras regering om 5ierrapprattandet a r Sveriges gamla storhel s c h ara9 dess majestat. Gynnsanaima f6rRallandena na~ö~jkiggjorde dessa tankars f6rverkligande. FBrhalPandeaia frarnginigo ytterst n r ettfbriindrat ekonomiskt rarldsliige.
(:hristier~m I%' hade h 1;raaredfieden Bd13 genom en E k -
borgslosen p5 en million riksdaler liksom Blsnaarcbc i Fr,as~k-
tu~rterfreden 1871 geniom ett krigsskadestånd pi 5 niiliiarder guldhaazcs avsett att for framtiden lams15 lmotstgndaren, Iden ,iksom Bismai-ck raknade Chrisfieraz
TV
fel. Tecken p5 eni stsaankantring i Sveriges ekonomiska f6rhallaraden hade i-edan horjat visa sig. Dess2 Iiade t~ntlgatl Christiern IT.Tiden fran forra hala7teli av 1500-talet frani mot milten a\- 11600:talet a r en brytningstid i Europas ekonsraxmaska liv.
M5nga orsaker h a meduerliat hartill. "s'ppticlifena av sjoa~agen
tall Hndienz ledde den indiska varesstroniamen over kissahoim och 2~1ataver1xn~ senare Amsterdam, i stallet for over hle\andrirt, Trenedag och SydbysS;lan~ds stader. Den indiska i~aiadeln be- friades %isaigenom från de hsga teallar och fordyraiide mellan- handen., som den tidagare varit belastad med. a n storre E_setj7cBeBse blev den oerhorda okning av guld- s c h a n mer silverproduktionen, sam ilatradde sal-skilt frBn mitten a r
15OO:taIet genom ~earbetlming av Amerikas rika guld- sch silvergruvor. Deia arliga siIverprodnHitioneaa anda till nio- dubblades.
Folijderna sal frffamst dessa forhallandeim blevs en om- valvning a r Europas hela ekonomiska lir. Italien och Syd-
och prodaaktion aa. adla metaller, förlorade sin rnaktst5L1ning. Nederlanderna oclm England b1ea.o deras arvtagare, den nya varldshandelns centra. Eim anraanm an hetp.delse£exl%are f d j d , friimst av dein 8kade geild- och siluergsrodsnktlonen, hlev en revolution zu alla priser. Priserna
p&
iaasian alla \-aror bOr- jack från mitten av 15OO:talet stiga. Prisstegringen fortsatte nmastan oavbrutet anmda fram mot m9glltel-i av f600:ta9et.Fiir all Europas s-aruprod~rktion och \wuhaaade% fick derana stgndlgf stigande prlsaaia.5 en rniiktigt slimealerande verkan. 6verallt i Europa, dar det lanns kapital och arhets- initiativ, satte man i ginig utvidgningar a-?. driftens och nya,
djiirva hretag. Europas handel och industii upplevde e n blomstrPngstld som aldrig förut, ett tidvis nistani iia.en%yrligt upgssvlng. Rlen ena ekonon~lsli tippgang iir aldrig en uppgang f6r alla. Och nnder den stora t~ppgh@"aden fa5n mitteil av 15OO:taiet tHllS61So de stora vinsterna eaedasb smarre skikt av samhallet, Hos dessa och Ir.iimst hos de privilegierrnde samnah2%lsk%asserra,i hopades I-riflllHs osedda rikedomar. Huvud- massan av de ofrailse sk5imdea1, bgander och l6ntagare- kunde eliiaenxot Icke följa med i ulveaBBingen. F6r dem medfëirde prEsre\roiantBoneri fattigdoi~~, ja E Iiiaader, d i r en oila%iggnlng a r naringslivei framtvingades, stundom deil rena ruinen.
Den stora prIsrevo%katlonen gr den ekonomiska bak- grundeil bhde för Europas arlstobratlskci samh5llsskieli under 1600:talet och for de stora krig, den inre jiisnilig och de revo- %aitisner, som Eiaroya iindei. samma tid genomlevde,
Den ekonomiska h6gkoqjurnkt~areaa n t e i Europa saidde 1 Eordea tidigast tal% Daiamark. En av orsakerna imiirtill var, at% prisstegringen fbrst och kraftigast traEade spananmå% och HantbrsiHtsgrodaaH;%er, Daninaarks huvuduaror. En list korsa liostade p i 1520:talel i 93anmarB 16 daler; 1.360 var den uppe i 32 daler, p i B5SO:talet i 84. E n annan orsak \?ar, att Dan- mark genom OresuildstuYlen besliatkade all $Tastekaropas handel och s~6far.l
pi
Ostersjöl5imderiaa. Och denna handel och sjö- fart sleg nastan fantastiskt, A%nanu nnder iiden fram mot 155O:talet jsasserades Qresearad arlagesa a%. endasi c:a, 1,308over 3,190; naiscier 13083:talets sista deceaaniom n i d d e de$ b ~ c r
51,600. 'Tiden f r i n mitten a r 1300:talet Y111 mitten ag- 1620:taler - d 2 s p a n n m ~ Y s ~ r e r n a &ter bhlrjade sjranka och Irafi40eiA genom Oresiand p i allvar minskas -- Sr i Danniarks historia
en ekonomisk storhetstid. iPlinnmen~a darav sia annei i d r mitaga p r a k i f ~ ~ l l a danska och skaamska herregardarna och i Christierra 11;:s iiil praktf~nllare slott, Fredriksborg, Etosenborg och maraga andra, i hans maktiga fastningar och skadsa;i- laggningar.
* *
*
De ekonomiska h8gkonjranklurerna ha aldrig Enbail.ii: saintidigt i Sverige och Danmark. Sverige I5.g ocksa nn Bhge i stort sett oberört av deim ekolaorniska utveckkinge~~ ute i Eeiropa. Det var ett avlagset, i Europa 2na-i~ skanil
land; del var genom den dansln:~ iamvallni~agen isolerat, s5
gott soria helt stgnogt fr&aa all direkt f6rbindelse med Eeila-opas stora eloonomiska centra. Sveriges raaturtillg5iigar voso j a m , k o p p a m c h skog. Ett iipparbetaildc och vinskgivaamde utaigtt- jaamde av dessa Basiivele kapital. Sverige r a r Itapitalfattigt.
Dess folk var kon~merôiellt och áildustrEe%19 hade oGretagssrn~k . och o%rfaret.
Förse id tiden oiaakring IQiOO iiatriidde en fGr2iandrinag, Koppar blev en i Europa allt narer och aner eftersGkt arara: priset p5 Bioppar steg. JPan ul)p$acl;te samtidigt det svenska jiirsaeis a%olnordea"siga egenskaper, dess seghet och stya-kn, sosn gjorde det 8111 det basta tillgarmgllga material G r kanon-
och vapeaatil%verBcnPrng. Europas blickar drogos htasder dessa fBrh2llandeil Bill Sererlges riaturrikedomar. Kapital borjade inströlmma. Hollands aE2rsman och industriidkare, bldens stora finansmakt, ilinno fGrdeBakklgt att placera pengar i
svenska bergverk och ananufakturer. Den svenaska bergs- hanteringen kunde SsSrigeiion~ redaii i Carl HX:s tid börja drivas l starre skala och nmed ferbatárade metoder. Den
ekonsnliska hQgkonJunBturera b6rjade n i & fram till Sverige,
intresse för ekoiasmiska frågor. Han var i affiirer optianist. Icke sallaii triifyades lian av salotg5nigary men haii fiillde aldrig modet utan var stiiidlgt %ardig att med samma spiinstighel. pröva nya ideer och projekt. Oc81 klarare a n kanske nigon
av sin samtid insåg Gustaf Adolf alt, sona han .r,ja1~' sade: »Sveriges valfard bemor på handel och seglation)).
kTppgibten var främst att 1 sttirre ornfattnilig
ani
lidigsore leda utl5ndsBL kapital och Cretagsam8aet till Sverige, Endast harigenom kunde det bli möjligt alt ratt utnyttja högkon- junkturerna p5 ~5rPdsmarBraaden. Redan 1616-4618 gjorde Gustaf Adolf en miisterlieapp. Han lyckades i Holland tapp-taga Sveriges f6rsta utrikes sfatsIåna. Med dessa Iån, som
%r
iivrigt aldrig aterbetakfes, I i ~ l i d e Gustaf Adolf Iilividera '/j au
Elfshorgs Löseii. De följande Grena ~nedferde ilya frabngångar, Med Ieol%andskt kapital omskapade hollandska fil-aansrniira, framsi Louis De Geer, och yrkesliunniga araJlosner den sueliska bergshanteringeni. En svensk induskri inyskapades. Sveriges handel fick ett hIttGi1Ps okiiot uppsving. Harad i hand härmed gick en a-ry anariisgs9agstiftning och en omfattande rerlisaanliet
f6r att tillgodose det ekormonaislta livets krav, En merkantil ordning genonnfirdes. Handels- oclm seglationsordningen av P614 ordnade Sveriges handel och sjöfart efter daticteizs ms- derna principer, nya skr5författriingas. reglerade hantverken; nnoaaopol och handelsliompanier instiftades; nya trtlliaxor iitarbetades; nya stader, framst det nau~~asande C'ae)Leborg, grund;ades.
De resultat, scsnl i Gustaf Adolfs dagar ven~inos p i det eltoinorniska oiiirådet kni-ana endast i ringa m811 GskidEl;;" oaoras med siffror. Men de sifTrfror, soris finnas, a r s talande. Den svei~ska sfateiis Inkomst air Iiiopparprodta8atiox7e11 ma. d634 @:a 330,080 daler.; f 627 var den fördulsblad, c:a 610,000 daler. Under 1600:taHets första decennitarn $ango årligen 56 fartyg f r i n Sverige-Finland vestuarts genom Ores~ind: tirider 1620:taBet r a r antalet nner a n ferdubblat. För Sveriges varuesport genom Oresund finnas mera tillfirlitliga siEror 16rst från 1620:taTel, De visa, atf Sveriges Bopparesport genom O r e s u ~ ~ d f r i n 1621
samma tid sjudubblades, Annu fram 3 k62Ortalet Giade hnvud- parten av den sveaiska al-mn-9éen.s vapen köpts i utlandet. Mot slutet av artiondet arbetade den svenska vapenindustrien h r export, och den stora armé - 35,080 Halanm - soin Gustaf Xdolf 1630 förde till Tyskland bar rapen a ~ - svensk till- verkning.
Den ekoaaomiska uppgangen P (austal Adolfs dagar gjorde det möjligt & r Srerige att hastigt iiog avera-inna den Ader- latning, som Elfsborgs lösen innebar. Icke nog harmed. Den gav en ~\.as"it samhiillet som aldrig tidigare. Denana samhallets stigaride utveckling fick genomgriq~ande fë8ljder. De havdviinria gamla former, i vilka sanalaallsli~et dittilis r6rt sig, sprängdes eller visade sig 08illraekBige;i.
Gustaf Adoli' och hans IIBBI~ sf5B1des InlGr Piya samhalls- problem,
* *
*
Det svenska sanah5HBet liade ii~nnu i Carl IX:s dagan en 6vervagande rent medeltida, primitiv strukft~r. I<oneangern styrde sjalr personligen rilrel. Det var Carl IS, h anm der slutet av siii regering, nog att för rikets centrala Grraltning I - B , ~ till sitt bistand en skaltmastare, en I-wofkansles, ilagra karran~ar- r i d ocli nigot tiotal skrivare i Biaissliel. och kammaren, För den Lokala "rvaltriingen redde Iian sig med era, enligt hatas egen mening, alllid tjuvaiitig fogdehop ilbe i landsiindarna. Carl 43:s regering var en tid, d$. det i rikets styrelse, som Axel Oxenstiernas ord lalla, a al id ers tein dom gick raps ona,
raps».
Den svenska aristokratieri hade Ilange pabablat en h r -
aladriiig. I Gustaf Adolfs Bronuragaf6rs\.a&~an Biade aristokra- tien genomdrivit, att de fem h6ga riksaniabetsmannen, rBJisrHd och Biamimarrad skulle tillsiiitas. Reformen geraomfördes, men .visade sig hastigt otillraclifig. En fullstiiasdig nyorganisation visade sig nödvawciig. Med framst Asel Oxenstierna vid sin sida gick Gustaf Adolf till arbetet.
riCadarla11sordnBnge1r av 1626. Den centrala firveiPtni~agen ord- nades med riksrådet som n~edelpiankt; dettas medlemmar, som hitti%ls helst och mest Berat som jorddrottar p i sina gods och förlankngar, Grvandiades B allt storre och ctbirre ntstrZcliraing till ambetsrmrSna med regelbunden tjanstgöring. Kansliet och kammaren bleao till ordnade amhe%s\~erla med noggrann instruktion och arbetsordialng. En svensk diplomati med residenten och agenter i ritlandet och ordnat underrat- Belse- och propagandavasen utbildades. Krigs- och amirall- ie$skoIlegiernas upprattande fGrbeseddes, Den lokala Grvalt- ningen sattes i nytt system genom ~andshövdingeSrnheBe~~as utreekling. WattsvSseaadet ilydanades genom inrattandet as7
Svea hofriitf och Baofri'alfeïna i
Aba
och Dorpat, genom enny
r"%teg&ssordinaiiela och processordning; fanansv5sealdel genom införandet a r indirekta skatter, ett nytt u p p b ~ ï d s - vasen, en osnlaigg'ning a r statens hela rGkeinskaj1sv2sen1, upp-laggandet av riksstater och rlks%znvisdhöc&er; krigserasendet till sjoss genom stora nybyggnader, krigsvasendet till lands genom en fastare organisation, en ny e~trustning och eldteknil<, enz ny taktik och strategi; undervisiniingsv2sendet genom upp-
ratiiandet a r gymnasier och gelaom nygru~ndandeb av UppsaPa itniversitet och uwiversltetsbibElotek, Samtidag8 nedlades ett stort arbete inom kyrklig lagstiftning. II statens intresse kvav- des skonings1öst al% %anl<efrihe% i religii9sa fragor genom reli- glorisstadgai-n av 1617.
Det skulle föra for Iangt att mera 4 detaij genaorng; Getstaf Aldolfs reorgaraisaiion av Sverige. Det r a r e alog sagt, att reorganisationen striickte sig till samhZHHslisets alla områden. Gammal &iivd och aIdre askadningar brötos ofta Ra~msynsl6st a r den unge konringen. Det giarnla och murkna sopades radikalt tandain. Sverige fick a r Gustaf BclsIf sin $"r arhund- ~-adeil hestaende inre ordning. Denna ordnings Ense fasthet - och icke minst Gustaf Adolfs nysrganiserade ?;rigshiir och rzya iii-igskonst - gav Sverige eir slagkraft sonig intet annat av Xordeuropas riken. Det gav S ~ e r i g e makt ait fika Nord- europas stora fragor.
Giistaf A%b$dolk det sveiaslsa samh5HBets nydanare, tillbragte iitiivuddelen av sitt liv B Iarig, Det danska var slut 1663. Det rysksa: det polska, det tyska iijljde. Ile grepo utan av-
brott in i varandra*aoni laaakar i en och samma kedja. G~astaf Adolf h a r sjG1~ framst2illt Asade det r p l i a och det polska kriget som svenska hrsrarskrig. Sigismunds traktan efter delm sveiaska Baronan, hans svekft~lmlllmat, och faran att h a n slikalle bringa Sverige u~mder p5velas och Polens ok och
triildorn, hade enligt Gustaf Adolfs ord tvingat Sverige Lilk det polslia kriget. Samrne Sigisaaatand hade genom sitt "rsöla alt lagga 13yssIaasc"c under polskf och papistiskt viilde @ch dihigenom brlnga Sverige i ytterligare fanliglnct tvingat S\-erige aven till det ryska kriget. Orden aro fiillda b tider, d i det för Gustaf Adolf gallde akt sanda sitt folk och ute i Etaropn ska% sig issnndsfir~ailler "r krigens genoznfiirarade. Gaasiai' Adolf h a r i dean palagligi O~erdrivit deil fara, som hotade fr811 Sigismund och Polen. Sigismlind salinasede c11 flotta, en n8dviir1dig förutsattniing "r en erövring av Sverige, och Sverige Tar for hans gloaska adelsiepublik ett arlagset land, f i r vars ercj~ring allt aerkiigi intresse saknades. Sigisnn~ands planer p2 ert er8~:ring av Sverige, om ~iBBaa rykten L'Blligi spredos i Sverige och Europa, vor0 icke annat 511 Issa pro- jekt ellan fotfiste i reala iorhallaraden, Gristaf ,Adolfs taniaar och planer, nar han gick E ryska och polska Bsrigei~, kunzaa icke litlasas u r laans sam8ingssig1males vid riksdagaramai eller hans diplomatiska h58nvGndelser till utlatadet, Dessa iiro ag. samma art som den engelska signalen
1911:
kamp %r Bel- grenas frihet. Statsmaal och pslitidiei ha i all2 lider framstallt sina krig som framtvungna f6rsvarskrig, som ratffardiga, Gudi behagliga z"re%ag. Deras kirnlaar och planer utlasas aldrig helt u r deras ord. De utliisas tar deras handlingar,De tidigare T a s a k o n r ~ n g a r m hade s6ki genombryta den danska invallning, som omslöt och isolerade Sverige, Det
nordis91a sjuarskriget och Hisalanrarkriget hade visat-, aet det vid denna tid oversteg Sveriges lirafter att över Bohusliin, BalHand och Skaine, bryta sig fram till Yasterha~yet och &e- sund. OrsaB<en hartill lag I att de fattiga, glest befolkade
granslalidskapen i i ~ o & Danmark, Smhland och Yastergötland, icke givo den svenska armeen nigon operationashasis för större, avgörande anfållsrtirelser. Och i Gustaf Adolfs dagar hade Cliristierli II7 G r c~1orma s~1n1mor utbyggt den danska belrastningsgördeln i E o h ~ ~ s l a n och de skanska landskapen
- Bohus, Varberg, Halmstad, Laholm, k'.bristianstad, I<ristia- nopel, Helsii~gborg och JHaBrnö. Esi ertivring av dessa Band- skap iiorrifran hade harigenom Z~lirit en &r Sverige viil nar- mast olöslig militar uppgift.
Redan sedan liinge hade ett laangt stagare motstand n16ft Sverige, ilgr det geiiona eriivringar p& andra sidani Ostersjön sökt Bcrii~gga den dansira muren. Estland hade tagits av Erik XIY; dartill hade selicare lagts Xar4-a och f r i n 1609 kampade Jakob de la Gardle i K y s s l a ~ ~ d . Har p i armdra sidan Ostersjtiri 6ppnnde sig ocksi Iangt st6rre me?jligheter, stod f6r Svefige Iingt mera a"i tvinasa an i Bohrasliin sch de skanska Zandskapern. Ty bistersj~n och Iiiiiderna .;id dess s6dra och östra k ~ ~ s t hade i dessa tider f i t t en utomordent9lg ekoriornlsla och politisk betydelse. ~ s t e s s j ~ l ~ n d e r n a spelade f,, V6'asteuropas ind~astsilander samma roll som i senare ar- hundraden de transoceana koSowierna. I Ostersj~landerna hiimtade Vasteuropas indinstrIl5nder sin spanramal och sisia ravaror. Har hade de det viktigaste avs5%tm1ingsomr5deb "r sina indrnstri~~rod~akter~ FrAn senare hiilften ,av 1,5001taIet hade detta Imandelsutbyte mellan Vasleuïopa och ostersjö- Iiiriderr-ia tagit ett oerh6-t i~ppstlrag. T~asentais fartyg gings
i arfig trafik över Oskersj~n. Danzig, ~áainigsberg, Riga och Reval hörde tail Europas största s c h rikaste handelsstader. Sveriges alat~nrliga riliedtavlare om makten över de rika landen och staderna p5 andra sidan O s t e r s j ~ n áToro Ryssland och Polen.
War heden med Dalarilark var sluten 1 Raasred 16913, viinde Gustaf' Adolf slana vapen mot RyssIand. 1 freden i StoBbora 1617 sattes Sveriges grans i östes i Ladoga, i de stora, >)trettio mil breda» ingermaniindska morasen, i Xa- rova och Pejpus. De ryska Iandean vid det Inre av Finska viken blevo svenska; Finska viken ett svenskt Innanhav.
Rysslands viktigaste forbindelsevag med Europa Tar i Sveriges hand, Ryssland sBi~aHBe nu, sade Gustaf Adolf3 icke ulan Sveriges goda vilja knniaa komma med en bat i Ostersjon. Dess handel med Europa Buer ostersj jian skulle h r framtiden g5 Over svenaska hamnar och genom svenska tulk,hns. Ett
nytt land var vinnriet h r Sveriges ekonomiska expa~msion.
»I av adel och andre, soami fria gods Baegaren~, sade Gustaf Adolf t111 ridderskapet p i riksdagen i Sioekholna NI/, ))ya?
trsaigens I h k , rivera och slitens o m ineka f5 gardai, drageii dit 1911 dessa Sand och roCqea Eder s& store gods, som Eder sjadv Y~sker, och vars ocli ens mzakt t19Li6er9 jag skal% Eder med privilegier och frihet fcirsorja, h*jalpa s c h ali gunst bevisa>>. Sil1 borgerskapet fiallo hans ord: ))al4 del1 ryska llaiadelbn %a gu Sveriges stader god lagenliet allena pa sig att draga)): »dem star ock n u fritt att driva sin laandel gelloHal Ryssland, s i vatt de vilja i r a r l d e n ~ .
IIellan Sverige och Polen r i d d e stilles"6nd sedan C a r l
1X:s tid. P i sommarerz 1617 r a r Polen lapptaget a\. krig
a
Hyss- Balid; Livlan.~d srar bloitat p5 trupper; Kaan-land P upproipisl; jasning. Men Sveriges krig med Rysslarad var s h ~ r t a gea7omfreden 1 Stolbova i b0rjaar av aret. Tillfallet ear gynnsamt* I jeini 1617 skrev det s ~ e ~ i s k a rilisradet till den polska sena- ten: »\.i vilja icke laáigre lata srnorja oss o m munnen med stilleskandens h s n ~ n a g ) ~ . Samtidigt gick en sveiask arme iiil
angrepp mot Livland. Dela erofrade ItBernau. Fyra i r seasare, 1621, var Poleii invecklat i ett olyckligt krig med Turkiet; Livland i l e r blottat p5 trupper. Gustaf Adolf gick Ater m o l
detta land. Riga togs, och nya fzilt"8g ledde 1626 bill esa svensk erbvri~ag a r hela Livlaaid. Redan sanima ar fortsatte Gustaf Adolf det polska kriget p5 en iao krigsskadeplafs. Holland %.ar sedan 1621 a krig med Spanien: Danmark sedan i625 i krig med kejsaren och den katolska ligan. De bgda n3a&ter, som vid sidan a \ Igolela och Ryssland hade he~vud- intresset av att Iiagga hinder i vagen fQr att Sverige gjorde sig till herre 8ver Ostessjöhandeln, voro darrned ur spdei. Gustaf Adolf flyttade sitt krig mot Polen till Pnea~ssen, k a m - Bandet "i. storhandela i Ostersj6omr~det De svenska vapnen
arnnns nya framgzngar. I stilbesiiindet i ,41tmar9; 1629 tvinga- des Polen avtriida 1,ivJand och en rad orter P Prebissen, Och Sverige firvarvade samtidigt, vikticsst av allt, rait att taga tull vid Pillau sch 3,4ernel, vid Danzig, vid Libau och %Vindau,
Mer an tre decenniers krig r o r o 1629 "rda tiBB avslut- aming. Ender de ngra tjugo ar, som Gustaf Adolf haft 6ed- nfngen av dessa krig, hade Sverige etapp %r etapp sa", tig i besittning av Banderna pi andra sidan OstersjGn. Till de tidigast viinna la-dfartsvagarna ti11 Ryssland langs de floder, som utmynna I Finska viken, hade lagts Duncalinjen och till slut den elaonomislca makten 6ver Xjemeras, Pregels och TTePchseIs mynningar. Eri Blark g at formad, ledande tanke ligges bakom Gustaf Adolfs handF1ngar. Tanken i s densamma, som bestamt de tidigare Vasakonungarnas poBi%I%: att bryta Sveriges isolering. Denna taazke har av Gerstaf Adolf ytter- ligare utformats. Mans regering var en tid av miiktig eko- nomisk och politisk espailsisn fis Sverige, Han sjalv r a r en nydanare i yttre som inre politik, en aktiv politiker, som satte stora ma% f6r S ~ e r i g e , Vasalaonungarnas garnla tanke har hos Gustaf Adolf blivit till tanken att slaapa ett svenskt Ostersjsvalde.
I
sjiilva verket war detta Syerages Ostersjovalde eksns- miskt vunnet B Altmark, >)Alla Ostersjöns hamnar», skrev Axel Ose~astier~aa efter firdrage", ingående, »bliva n u i Haras Kunglige IB4:ts hiinder, ifrån Kalmar och InI4II Dantzlggenom Livland och Pret~sseaa)~. EkornomisSct innebar. detta, att av de 1,686 fartyg, som a r l634 seglade fran Ostersjöil vasterut genom firesund kommo 1,273 fra~rn hamnar, da?- Sverige efter stillestandet i Altmark uppbar tull, Franraklaas fartyg, som kommo fran dera danska monaslsien, tog Sverige tull av 83 av fran Ostersjöarn utgiende fartyg.
G~istaf Adolf Tar p i vag att Grvalidla Ostersj6n'til4 en svensk insjö.
* *
Danmark hade sedan gammalt rnaakb-en over 01-esund, Sverige tog i Gustaf Adolfs tid makten över ostessjöns ham-
Gustaf I i Adolf.
19
nor. De b i d a nosdiska rikena delade nu makten o w r Bster- sjbns handel. alen vid sarnzma lid, som Sverige vann denna >in inaktst6llning, sago både Sverige och Danmark sitt ostes- sjovalde hotal med undergång. Hotet kom fraii den habs- "2nrrgslia kejsarmakten.
De$ krig mellan kejsar Ferdinand II och Bohmen, som trtbrot 1618 - de?, fretthsariga kriget - hade under 1620italet erta~ecklat sig fraii eht iiare osterriklskt till et% allrn5at tyskt,
Det habsburgslia kelsarbusets planer fingo i detta Brig en spannvidd som aldrig tidigare. De syftade at uppssttandet as.
ett enat Tyskland tri~der den habsburgska kejrsarel-~s spira, Kai-ud i Isand med denna stora politiska tanke gick eri stravan a t t samtidigt med undertryckande$ av de protestantiska fur- starna undertryelica även prolestanstismear. De?, under Habs- brirg politiskt enade Tyskland skulle vara ett katolskt T'skland.
Redan tidigt hade h i d e Gustaf Adolf och ëhristnerai
II'
med tippmarksamhet fsljt utvec%ilinger~ a Tyskland. Landet soder om 6siersjon hade i arhundraden varit e86 de politiskt maktlosa snm5stafernas land. De bada nordiska konungarna fattade klart de fasor, som ~nppkomstera av en stormakt soder om Ostersjbn innebar for Sverige scIi Danmark. Under 1620: talets %-ra del hade tanaderhandlingar fbrts om deras ingsi- panade i Sysklalid. Gustaf Adolf Hiacie 1624 stallt stora krav h a r f ~ r , bland aniiat att tya hamnar vid Xord- och aster- sjon, Iielsi Jia'ismar. och Bremeni, sliulle over%itas ti1I hononi. Christlerhl I V begarde mindre och upptog 1623 kampen mot Mabsbiarg. Afen Silky och den kejserlige fdiiherrera hlbreela! Ton JVallenstein dsewo inom kort Christaerkl IT ur Tyskland, JTallenslein er0vrade hela Jyllaaad. b 8 ~ j a d e besätta 0stersjbns sodra kuster och bemaktiga sig deil ena hamnstaden efter den andra; sjalv bog haal Jfecl;le~~b&~rgs hertigkrona. Kya,
vidgade po%itisl~ca n151 stiilldes, Gamla spanska planer p6 att iirossa Hollands BaésndeI! i ~ s t e r s j b n vakniade till
list
liv, JTallesastelns fantasi Pireksade kring tankesap5
ett habsburgskk- katolskt bstersjëv58de i stallet f6r ett daamskt-svenskt-p-ote- stankiskt. JVaBJenstein blev kejserlig amiral, >)de oceaaaiska och baltiska havens general», och grep sig zn mwd skapandetav en kejserlig 6rbogsfTstia. 1638 SPöxjade han beligra StrnB- sund; staden var avsedd bli huvudstation %r den kejserliga Ostersj~flottara, I627 och 5629 gingo 4\TallensBeinska hj2Pg1- kårer eiB1 Sigismrxnd mot Gustaf Adolf I Preusseri, Det senare aret kom 5aa7en det kejserliga restitatlorisediktet, avsett att
hgga det protestantiska 'Tyskland under kejsaren och Bato- Iicasm~n.
Den politiska ut~~eck%lngen i Xordeuropa loasle einder 1620:taleis sista år intratt i ett augtirande skede. Habsburgs och 'I'I'aPle~asteins planer syntes narma sig sitt Erverkligande. Danmark var slaget. Den maklstiilnlng, som Sverige vul-grklt anrader de senaste Astiondena, stod pii spel. Kejsaren och Sigisralund kunde vilatas g2 till gemensamt aaafali. Sverige hade nu, menade Gustaf AdoJf, »intet annat att varala $n rik- sens yttersta fGrdiira, eller ock ett Iingvarigt s c h besaGrligl krig». TII1 siarnderna siallde %an vid arsskiftet 1627--28 frigan, om man sksalle sitta stilla och uandf5 kriget inom f2derneslcanadeis grhnser eller lagga kriget och dess b6rdoa- p$
kejsarens o c h d e p i ~ i s k e s land och gsro~lnser, Sj;Jalv tvekade Gustaf Adolf Icke om svaret. Ban sig faran. Alen han hade ocksi öppen blick for de rida utsikter, som onasvilrninge~a i norra Tyskland Bppnade f6r Sverige. Han aariBBe %ra kriget offensivt. Och Sveriges riksrid och stinder föijde honaom. Gustaf Adolf satte i gang en viil planerad, omsiktsfull ofTensiv. Hans diplomati V ~ I oarlåtligt ~erksaraa fbr att knyla
f6rbiiadeIser och alllanser ute i Europa och st;r%ia Daaialsarl; och de tyska standerna B deras kamp mot Biejsaren och %Vallenstein. 1628 sgnde han en hjiilphiir till Stralsund. Staden raddades. Den svenska besattningen stannade kvar, 0~11 Gustaf Adolf Tana 1 Stralsuwd en trygg hamn s c h ntg5nags- punkt f6r ett krig i Tyskland. FOHjande Ur slutf6rde han kriget mot Polen. Stilleståndet 1 Altmark gav genom de rika tullinkomster, som tillfirsaikrades Sverige, krigsliassa f6s det tyska kriget. Och det frigjorde den svenska arrn@en,
Det osiikra politiska kget taltat icke att avdaraka den svenska armgen i det polska
Preusseri.
Att halla den kvar dar, var om6jligt; Iansdet hol1115
att helt ödelaggas. At% sandaden till Sverige, skrer Xael Oxeilstierna, »var intet annat an
ininera rikel)). Samtidigt blev de nordtyska sbiindesrsas stall- ning allt svarare. De ?>g$ Eirafteg5ngem) S B T ~ Y Aaei Oxen-
stierna i april 8630; »hjälpas de icke snart genom Guds bi- stand, s$ 5,s det med dem tate och ~ 5 s fara vissare an sol- skenet)).
I denna situation tvekade Giistaf Adolf ej liingre. Ban h-'ea.de den svenslia armeen till Tyskland.
S a r Gustaf Adolf i juiii P630 b6rjade det Ivska kriget cpingo hans planer ert p5 att "biilga kejsaren att draga sina trupper tillbaka fr511 Nordtyskland, att utrj~narna aHIa ham- oiaa. vid ostersjbr~
OCZE
Xordsjon och aierinisåtta de i Xcrd- tyskland f 6 r d s i ~ n a furstarna. Wordtysklanek skuhle ster bl! d e n svaga. pslitislit splittrade grannmakt, som Sverige Onskade vid sudra &tersjbkusteni. Sjálr tankte Gusfaf Adolf behSE7aa ::itminstolae Siralstrind. Srerige skulle dcbrigenomfi
en fast pes~alit i 'Fyskland. En ny %@ink, niakten over Oderrnyn- ~iingeaa, sIiuHle liggas Y Sveriges iBstersj~\~alde,Det krig, Gustaf Adolf 1630 begynte, var ett Brig i den sveaaska stateras intresse till sliycEd och alfrvidgarning av Sverige
och dess herrad8me over Ostei-sjcin. Det riktade sig mot Habsburgs icirsok att slaapa ett enat, katolskt Tyskland, ms'i
dess stravasa att tillviilla sig ~)dominirrm maris» och spela mastare i Ostersjon.
Avgorandena i det tyska Brige"s.0110 snabbt. Knappass mera 5n ett 5.r efter sin laaadstigniag hade Gustaf ,Adolf van- nit de rna& han stallt sig.
Under de nya fl-amgangar, som foljde, vaPxte och vid- gades Giistaf Adolfs planer. Han tankte sig n u nannast a t l inom Tysklands grarrser upprittta ett f6sbund av dess prote- stantiska stater. Sverige skulle vara den Sedande ~maktea, i detta protestantiska fcirbund; Ostersjök~asten, Pommern sch de mecklenbusgska hamnstaderna, sBu$le bli s~uensktlland.
Ett nytt Tyskland, ett Tyslaland, i vlP%cet Sverige hade ean harskande stallning, "resvavade Gustaf Adolf.
I dessa banor rörde sig den svenske konungens tankar, nar laan vid LtiRzen m8tte 9IraHBenstein. Hararna drabbade samman. Gustaf a4dolf stupade,
Nigot definitivt avgórande i kriget vanns icke vid Liitzen.
Gustaf Adolfs sista stora planer bEevo aldrkg f8rverkiigade,
Men det verk han uEf6-t tinder sitt liv blev bestiiadande. Buset Habsburgs planer p i ett enat &a%s%sBt Tyskland oro f6r alltid undarar6jda. De tyska protestantiska sma- furstarna och protestawtismerr srors r k k k d e . Sverige var skapat p i nytt. Nya vägar öppnade %r dess utveckling. Sveriges Bbstersjövalde, dess storhet och gra, dess majestii! var en realitet.
I stolta, gyllene ord satte samtiden Gustaf Adolfs efter- male p i Riddarholmskgrkanas m ~ ~ r . Inskriftens sista ord gro :
