Slaget p i Brunkeberg och
dess
f6rhistoria,
Sveriges medeitida historia a r 6 aP1nnarghei ~ n t e rik p?
ogonblicksbilder. Med L~andautag fSr den / --8 iisvernbej. 1520 torde det ej vara nago~n dag under Sveriges rnedeiiild, som har Barnwab lika m&raga konkret gripbara sitiaationei- 3* efiervarldeir som den] 10 oktoiser 1471. Skadeplatsen $0:
denna dags haradeIser var StocBTroBm med orngivniagar, Alan har i r a r a dagar gansksa svårt a l t forestitila sng lanidskapet och terrangens, dar det stora slag utltan~pades, sona brukas Ballas slager p2 Brunkeberg. Stockhalms srad Iig da, orsagaadad srned muras, p5 sjalva sfadsholmen; de andliga stiftelserna p5 C;rimrsnBe- och I-8eEgeaaadshslmain~, horde ej till stadsbebyggelsen S egentlig mening. Korrstrom var brediare an nu. P5 S o n n~_aIrn stupade Bra~lkeberg brant sned mot strommen o c h h a j d e sig sedan lasrrrai till sitt las-on vid nuvarande Observa~s~.ielau1len, P5 malmen faxnns en lantlig hsrstadsbebyggelse; vasker om Brunkeberg, d21 den stora lanmdsragen f r i n landets raorrca och viis%ra delar loplv fram mellan iisen och Klara sjo, Iag Klasa kloster
'.
P& morgonen den $0 oktober 1-171 bar man fran?; Stock- kiolm set% kung Chrlstierns skarnrar och forskansnBng*an* r-esu sig på Brunkeberg. Man biaa ock& h a kunnat se Bungens krigare r6ra sig diruppe. Troligen har man, d& dagen gip!, i n , varit beredd p5 de& avgorande, som skulle r%ll%a; en u n d -
Om terrangens urseerune \e h Arii~ltnnd, S ~ e ~ i s i ; 5ageir OCII R a s d , Stiiim 1928, s . l 6 7 f., a r e n Prit ilegaer, iesolurioi~er och foralc[iiii~gns Fot
Svetages stader I, utg 3%- R: Herlixz, Sthlm 1927, s 1.:1 f. s'taamt Gcsta Ber,, Rnsknps.ii,utsel octi j u r c i b r ~ k i (le: g.tm n Stoel,i~olm, S , % EraKs irsYmL i i ) ;L
sattningshgr s6derifri.n hade flera dagar iidigare kommit i korrtakt med staden, och Sten Stures hkaxvudarme vantades n o r r i i r h ,
D&
klockorna i Stocknoslm slogo I L ordnade sig Anngens harp5
asen till strid, Sten Stlares har ryckte an i r i n c aster, Icanske has. Ellan friin siaden kunnat lasra, h u r Ge spnfallande sjongo Oljansvissn, tills de borjade )>sta och~ 1 5 ) ) ~ som Sra~rekro1ihk<ae6 sager, m h strldskaame! tog o~~erijaand. IáneEotarna i G n staden lade ut taed ssgtar for att deltaga E slaget,
S5 iydllgt Ban man rekon,stsnem Gen konkreta situatlo- iien, d5 slaget borjade. Den trader fran1 u r kro~~ilcorna med f ja ria farge-. son11 en lnedeIB-idz sta-~dsk~~ilning, och som ett
serelat landskap sch eaa klarbl; h i x m e l ba-saksk bi"lda bak- grundea-t p& dessa malningar, s5 \ alvex sig over kronikornas sLcildrii?rgar en naiv fdrti-ostan p i skeendets lagbundenhet hnder Guds forsyn, Det galler bilda v6i.a 11u_~a7ild8crz%lsr roaande sj.y°alva slaget: 5 ena sidan Sturekronikan, som bar later de hoviska talesatt, som hora ned
a
r ~ ~ ~ k r s n i k o r n a s nedarvda stilistiska utrustning, fyllas al7 vfll och dda.amatlsk"e%iv,5
andra sidan Odaars Petri med hans klara. ra%~onelEt forenklade fram- siallning. Det %r Sttrrekronikgaa, som iihar lagt grranden fbrefiervarldeas isppfattning 88; skaget: for den har det rarit kul-
nnen p& en ksnflikt med enkla och givna motsattningar. Slagets aatgang har varit e n gudsdom : Sten Sture, Sveriges stb-idsman, har besegrat den f r a n ~ n ~ a a d e tyrannen och inksak- tayen kung ChristBern. Iiropnikans stridsskildring bsrjar med att anforarna &alla taP var for sE2a man, ChrBstlern skravlande
p2lojlllg p l a t t ~ s k a , Sten Stare hoviskt och gudligt; den slutar
]ned att lovprisa Gud, som iralsL ~ % ~ e ~ a s k a r n a . f r h den taal- d o m kung Christieras hade amsaat i t denla
Y i r kunskap om slaget p5 Bsunkeberg
ar
av sammaart soana om de flesta politiska avgoranden under medeltiden: de yttra fakta aro ganska ~ r 2 l bevarade i episka framstall- ningar; de iare sammanhangen aro tendentiost tiIlratta%agda i kr6nikorema och skyrarra blott dunkell i ett svgrbearbetat akima"8riaP. %'i kunna konkret gripa vissa moment i slaget,
Slaget p: U r u n l < c $ ~ t ~ r g och (less fóriiistaria. 161 kc~iiag C$~.astiera-h, hans danske salarsk Claus R s n ~ o n . , E ~ i k Iiarksson ('$'ase), Irar Gren och 'Tioife KarB~son av Eka.
p&
d e n agdra Sten och S i l s Sture, Gustaf Olsson (SBenboc6s), 39hasa AIcesson dl'olt'). hrvid Trolle, Iiar1 linulsson (Ger-a), Cr4k XIagnsisso~-e, Lariireris Marstldsson och Knut Posse. Menr :lai m a n h a r akt faststaPSa, vad dessa n a m n Inneburo politisl~i, \ill.;ta makter, sona stodo mot varandra a detia stora aa7goran- Je, nalkas Daan ett central% mnen svarlost historisk! problem.
Den vetenskapliga franasta8lning, sor-i-h ar gruardlaggande
ior aui ii da uppfattning a v slagets forsatsattningar och inne- "ord, h a r frainlagts av C. G. Styffe H Bidrag %if1 Skandinaviens
historia del 1. SByfTes 5si;kter bygga a vasent8lgei drag p5 "SlureBronBBans gr~~nadarppfatfning, Enligi honom var det kling idhi-istierns >i~sPIit ined de f r e d s u n d e r h a n d i i ~ ~ g a ~ ~ som bec8i-e- -,os tidigare under gret 1471, att >>locka S~enskarise 'iikl overk- s a n ~ ~ h e t och at% sjeBf vinna tid for ett kraftigare armfali mat rllcefs hjertpuiakt)) SkyEe anger som orsak till ab1 strfd inie genast ~~flS"ro&, n a r Chirisirern kom ined sln har t ~ l l Stoek- l ~ o l n j . at% Shen Sture inte var beredd att mata sig med ko-
liangena B~slgsmakt, >~ssan-deles K id en t i d , d; den pagiernde skorde~a hindrade allmogens upp$&dande)). Fonder k-n-hand- lialgarna i Stockholm ha strbrtåg, som konuragens kamsniande trtrpper gjorde i Iasadeh, okat meaiigheiens ovilja s c h stridsbus:, Zften %$sardens sHai hat Sten Sture asppbidat al1rnogea;i och tKgat till StockFzo%22 Slaget
p2
Brunkeberg har av de del- fiagande svznslnasara betraktais som en augorande kamp f o ~ fadernesiandets sjalvstan~dighet l.Senare forfattare h a med en och caass~an n~aaodifihtion
jYoljk Styfleo I<cisLian Easlev forklasar, att rarben Sten Sture ejler kung ChrBstiern menade allvar aned fredsGrl~and1lngar-
Ida; bonilngen har fran borjaal varit fast beslerten att med rivakt frarnllriaga ett avgormde. &'Bar han korn till Stoekhotni, n a r han avE~ii1Pits frlan strad genom stadens lage, som gjorde eii s%oi-mnling ornojllg -. Erik Arinp drar I slai Daaamarks "tyffe9 Bidrag till Sl;aradinavieiis historia u r iitliiriilska a r k i ~ e r 4,
Sthln1 187.5, 5. x11 f .
Histosie som slutsats av lcon~angens drojsrn6l uhanfor $to@H:- Vor3 he'lm, att bgde Chr~stiern och hans marsk Claus Hbn,,
diliga 61therraa.; f6u Asinp innebar slaget det nationalistiskii partiets seger i S ~ e r l g e och ett asederlag hade f i a . ksnnrige-rz och hans fiendes Axe/sseahaeraaa, som anskade en union '.
Gosta Kellerman har H sin al~handling om Jakob Vlfssoc
utggt% fra'an at$ Sten Stams vapenlycka 5stadksmmil, at1
danskarna p& vat-en
1491
funno f9r gott att brerensP~omms, om ~apenstllHestand. Senare blev det konungeal, som skárpte situationen; hans resa till StockHmolrn betecknas som ett bgpef hot. I det kiljande framtrader hos Iiellerman vissa nya synps~nkter; ban antar salasnda, att Christierxa varit beamiigen Gr en fredlig Bosning och att hans \rapenmak% »snarast vari! avsedd som en p5tsjckn%ng». Vidare anser han det »sannas- Iilsaren, att Sten Stures avresa fian Stoclchoiun, n a r han forut 1 landet och reste sin har, firanlert konungen att land- satta trupper. an att orsaE;ssamman~~ange~ skulle ha vai.;l
omv6nk
>Ian finnes sbélunda, att skiftningar framtr58t i uppfatt- ningen on1 de hiindelser, sons ornedeib,ai.i ledde fram
till
sis- get p i Brunkeberg. Men ingen diskussion har f6rts om stri- dens cyiupose liggande orsaker och v$sent%iga Pnnebbrd. Xedan ska%% en siidcan diskussion tagas upp - ett fcirsisk gor~as aat salta in slaget H dess politiska milj6 med utgsngspua~ki ir.51;dess ftirhistoria,
BI.
Da CHzristiern
I
a r f471 fbn-sblzte Alers-inna S~erHge, Bnnae han formellt-rattsw sett ej betraktas som en f r a m n ~ a n d e eri3vrase. Han s a r lagligen vald f419 Sveniges konnng p5Mora stenar iii 1437, 1463 hade Iiagrl Iinsaissom eRes sita forsta, misslyckade ressiBs~%lons%rsCgk formelHt arst5St fran sina anspl-;k.
p i
Bronalm. 1470 dog Iia8-B Knutsson; Chhistierss IiadeE. Arup. Danmarks Historii. II, ICbhrar 1932, s 231 f
G Kellermaii, Jakob CP~S$OZ: 3ch deii s ~ e z r s k a k l skdm I, Stialm 1933, s 100 f'., 113
inte kaengre ;;agoaz rnsal otal den svenska krsaen. 1% juridiskt
kirpra grunder kunde han stzirnpla sina svenska fiender som upprorsman mot sin ratta Bvedhet, Men dessa kurade i sin :nr hanvisa till att Christlern icke sedan I464 Iniiaehaft verk- I l g regeririgsmaki i Sverige och att det r&dsparti, som styrde ianrdea, 1467 hade uppsagt honom tro och lydnad,
I<uarg bIKaristleruss kamp för den srenatca kronan var ett Led i den sekelgamla inre striden R Sverige om unionskos~unga- Jamet, Svenska Isapper skredo bado med och imst honom
p&
B r a ~ ~ k e b e s g 1471. Men unioaisstrlders~a hade under 1468- ?,alet kolmrnit J11 i en ny fas. Deal E:ar bl. a. lcarakterlserad;,v att parfihildnlngarna blatid siorm2n1nen sls1rkai.e arr kidi-
p r e bestamdes a r familjeband.
Det koanstilritisnalZstis1a~ ridspartiet, kyrkaias och hag- aristokratiens partia. som hade bekampat B~snungamaB;te un- der den tidigare ianisnskiden, leddes Y B ~ Karl T<nutssons fbr-
,IrTvarsde 1437 a.. e n sb$kitgrupp, vass kgrna ntdordes as. iamiljeas Oxenstierna. Gruppeszs ledande m a n varo arkhibi- skop Jons Bengtsson, dennes broder Christiern Bengtsson
weh
Dalsid Benngtssoxa, deras kusin Eril* XiBsson, rnosbrodzrn YEls Chi-istiernsssrr (Tase), Clxenstkernorasas unga Bausiner Iiet- tiI s c h Erik Iiarlsssn (\-ase) samt 6essas stj~vfader Erik Si-pertz- Efter Chrlstier~s 1:s trontilltride kunde kven GBaristier~% Bengtssons syiiger Ivar Gren rákaas till denna slaktgrarpp, Den r a r bestanaf knuten till Cppland genom gods och genom arkebiskopens auibelsområde; genom ddenaie hade sliik'igrnp- pen "en ek% hesf5mmande inflytande p2 kyrkan. Dess poli- tiska progralma vas DradikloneElt $veta ett rattslig8 begrainsak BonungadOme, n~otsthnd mot h6ga prestationskrav frin sta- rens sida, skydd f6r priarilegier och friheter, aredspolitik a LHPBBI ' den nordiska unionens ram. Dessa in tres ser^ voïo 1 storre och minadre grad gemensainana for srdel, kyrka, bbnder och ..ainsibor, hela rikets jordigande och jordbrukalade befoBkaalng, Cnder detta program hade den Osenstiernska slaktkrel- sen deltagit P GoIkrestiangen mot Erik
a r
Pomrnern 1434, av-SAB% 1;ai.H Kilokson 14.57, fcirdrisrik Chsistiein % 6464 s c h ater-
4 - 6 5 Deras stravan hade t.edan f457 varit inriktad ya att abervinna regeringsm~kteos i landet, sona en G%dre geneya- tiorm, broiderna Bengt 'l6nssoxa och Nils J0nsssn (Oxenstiern:~) hade utövat under IaristoEer av Bayerns tid. &len samtidigt hade Osensfiernor och Vasar konseke~e-ant kanlpat %r den ssen- ska ridspolitikens ha~rdvunraa principer, Iáon3ikdel1 med Chr,- sbiern I hade sitt ursprung i dennes tyngande estraskatler och benagenhet ait styra Iiinen med pilitliga m h , som hade
st&$% utanf6r app pr ors partiet ay i s 1457. Den f6rnyade stri- den med Karl I<n~itsson 1464 f6sanleddes ab. dennes tendens
att s6ka k o m m a till samfirstiand asned Danmark %a att g6ra
sig oberoende au sina til8fglliga hjzlpare, arkebiskopens slak- tingar, Alja ~%xe~ist-ie~-rnoras%s uppror V O ~ O mer eller mindre foSkr6reHser: upplandsbonderna och dalkarlarna fi9jde dem
1437, de ftirras skattevagran oc67 Ba'kebislcopens sokidariiet med dem
6463
hade direl;% framkallat deanames EgngsHande, och rikets alkrnoge, Bamf6r allt dalkarlarna, stredo tander biskop Kettils ledning 1464 mot kung Christiern. Vid stsiderna med Karl Iiaautsson i slutet av 146-1 deltsgo bönder p5 Bsenistier- nornas sida, ehuru d 5 dalkarlarna hade slutit sig iilH deras motsfgndare'.
d i n n u rid sin seger p5 nyaret 1465 knniiia Osenstleriaorama anses ha tsretriitt en stark och vida spridd politisk spinlori.1:ar.P I<nu%saon abdikerade den 30 januari 1165 nnst att
han erholt Raseborgs och I<orshokms %%n i Finland 8 2 2 livstids undeal12II. Sverige regerades darefter av ,lons Bengtsson och biskop Kettil som riksf6restandare q efter den senares död samma a r var 5rkebiskopen ensam regent. A r rikets slotts- lan innehade SODS Bengtsson S t o c k h o l n ~ s c h Almarstak, Erik Nilsson Yasteris, Orebro och Stegeborg, Christaenla Bengtsson I<as%ellholm, Ivas* Gren hsuall, Erik Sigderhi: Xlvsbsrg och Erik I<asl.;son Rnm%absrg. Christierna I hade ingatt Gr%ik-
- -
Stureltr61iil<air, Srenska AledeBBidciis Iziinii;rönikor ntg. a v C. E. Iilern-
riiiiig 3, Sthlm 1867, Y. 431 E.: Scrbptoses Werum Sasecicarnm EJ. 1, s. 1 6 2 ;
1)iploinetarium Chrisileri~i Prima, iii$ as. C. F. %'egeriei, HPbhvii 1856, s. 121
f . ; S. R . S. III. 1, s . 28 8.; S. R. S. H. 1, s. 181; S t u r s k r . v. 3041 f.; Olai 9'e'tr; SrerasHáa iirörlika, utg. a v I;. E. I<Lernniing, Stinlm 1860, s. 2 4 1 .
Sltrgei pi B:~rksiieUenfi os11 dess fbi.liistori2. 165 niang med Ohenst~ernorna, i n e n hnn tiklerkaradeb raggen rerlsiig regeringsmakt,
Det kunde foiefalla, som om den konstitufisnelirs rids-
polibikens foretradare Brade SiI$kampal sig en %-araktlg segpi allt n~ofstand %-rade slagits ner. och riket var- praktiske tager
utau Bonung, Oxeustie~norna hade vannit den staPRnir~g, sons hade Blagraf for dem sedan &nihg I<rlstsEers kid,
Men liar1 I<aanrsssris ed sr lag 1861-65 skrnlle ej haina \-a-
gen for en varaktig geerpang till regime3 pa 1440-talet.
Den
tid var forbl, d5 ett forbund mellan ky -laans s c h uppkandsadelas ledande naaw innebar en samilng av landets uugGu*aal,de. por:- taska maktfaktorer Xya s&da~:a funasos tillreds attp9
i tavgrprande sate ingripa
I
den polntiska utveeBEingenDen ~ ~ ~ a % i l i g a s u e nnedlea~~men a r rilasr5det kziaaefor Oxe :-
VP
stiernoi-nas k r e k 1~36 rik Aie4sson (Tott), bom
1457
hadestalt vid Jons Bengbssons sida s a m rPksfo~es%&amdare. Hal. var vid denna tid Jaasherre g z i Sylcopings, Xbo, Srevasiieh~is
och Viborgs slott, Hars vhoi UT daalsk bord, och hans farna{
a a7 dela ledande b l a r ~ d 9anirnar9~s stormannaslhk'sei. F a d ~ l - n .
Ahel Pedel-ssoa. hade ~ 3 r 4 a hsvitsmaza p5 Turbergs slott, .u .! Erila Axelssons överlerande oa'oder Intog Ake Axelsson e n saalilniiig, som erinrade om 13061- och det tidiga 1300-*8ale,s danska gr-aaashertigars: haii BI:axehade sedan
$464
Biarbergs slott och Ban med Sordballaiids kopstader som pantlan p:iIivsfild och rnea ratt for armnga-na alt behalla Icinet, tills del
Sn%ostes l. I Sydhallana Hi:tde han iirstads ocBi Halmstads Detta förliii~lngsbrer, .ar. profeslo Kicolal 1464 ocli hittills ej u p p - marlcsamrnat av Porskarii~gen. finnes 3 2l;siiriQI i R a s m u s I,uclrigssoas samlilaga.i rijr~ acieli~s och Baronans gods vol. II. s. 243 f., R. d. D e t Ilar föQarrde lydelse:
WJ- Christiesn mz Gioiitz naade Daarrnarrks Suerlges Kosiges W e r i d i s och Gottes konirag, Brertug y Sleszoigfi, prene y Holstin, Storrnrrrn, Oldenbcrg oc DelrneoBaosstln, giôre alle v;ytSEserPligtt, nth \\.a- aff reth gieldtt tiiendes osz scliyliiige Ivers thebane breffizisze-., h e r Acke Axelszösr y HiuSleberg raidder. \\.or aelsc?~eliige m a n d t t ofch raadat, l~:iitTar?~iieili H~iindrerle gamhle och snar-
harader som pantlata, En a n n a ~ ~ broder, Ivar d4xelssons, inne- riade scm patzffi2gi Gárds
sch
Tillands harader I SHane s a m t-
arnmgelsLae noblae, halar .fa%ere n i i d t t s-nae fulde nascbtt. oc fjrehrnndrede rnin- ske gyldeiiae, gock oc geFue aff g u l d t ~ , oc tingdie ocls huridrade arnoldiske gyllene, oc lzundrade lodeghe marck pessnindhe y lanatthe ~ies-tliedae aengelsLae. al: thgirrge Hodeghe marc& soliifl, som hata osz nu 1ae11tth hatfrner tiill %loatt r c sngaeiiz store nyttlse, t a r E oe behonfl For lri~ilche forsciefiie surna graldlt. soluff oc peninghe \\y haffue nnttin oc y panntt s ~ a t t oe inz thefie \x.orth obne
brefl n n d e oc y paiitlr settlier Yaaiiom oc 1iaa;z arffuynge worth oe kro ilen^ sloth \ITat.berg oc a l t h \Varbergs laen, som c r Fardiisze Raelreth, Hiemle&ie~!ebt, \Viishaeherretk oc Flerehearett n-iz 13 oatli o@ hroneaiz bondae godttz oc kiopsreder,
som Bher innieligendes erae, oc h a n tlrz e i u frneili sneinfI j n erie baffdtt Yaaffuerr m s aLe syne biallegelze oc konlige rentthae oc re%ilghe:th y h u a d t t thz helst er eller arere káailndtth kntlhez \\e-idrrertagliez n tiliaenn n raack hethrae aeandtt h a n d - rede nnarch, a t t nytthae, taruckae oc beholde, \ \ d e n alle aEgaiflth osz clier w o i r e arffzitnge oc aepftherkoz71n7ende koningiier y Daarmarck a t t giore eller gyPtue y noghes maatthae, for aettlr fryttEz bnugeligLt pail-nitili x~afflosth saa iaerige hann lefherr. 0 c n a a r Geidtf t h z forszseli~ laaffrier, a t t hara d o d l i oc aff ganaghan er, t h a schole h a a ~ z arftzzinge fonserefase n o r t h ~c h r o n i e n ~ slott Wai'berg oc altli Urai;he~gs laeii, kopstedher, landtt oc %aen mz alte t h e r l s t~illiagelze, som forsciefizett staar, f r a ~ ~ t d e l i s riyde bruglie oe beliolde for e t t b irl:31 brmgelig p a n t t h %%afflost J sex sanlleldt a a r r tber laest epither oc wdlain iEEe affgiiift, som forsclefuetk stor. Oc inglien opb'rdtt a E sBaasz rnz Iiaeuna deller Pilanz srffsiiwge aff fiosfuell~ saarneri noghcr n ~ o d a e y forsc~.efne pennindhe,
guldtt oc soruff. Oc n e r thy forsôiefire sex aar framgaragline oc forledile ere, aha schale tiq hhz framdelis o y d e b r u s e oc beholde saa lenglae tanz \\order fhelaonz af$ losdtk \riadtt osz eller n o r r arffrzinge cc epttherliomer Iioniingh y Dan- tiaarck f a r foi'scsefne 9snlffafnnn1adtt kanszdredae gamle oe s n a r e aeaagelschae noblae, I r a e Iiulidredae r j nshae gyllene, tyage oe Einadredae araoldiiske gyileiae, h u n d - rede lodeglae maack 5 h o i t t h a iiestaede aea~gelslc~e oc tliauaghe iodighe m a r c k soluff. If'aretla oc szachae, szoin Ciidtt forbiride, a t t iiancdt eller Ziaiiz arffuinge sig y aiograe n7aade forbrydae, t h a schrrlle t h l - e > & f o r b r j d e foascrefne slott, Bandtt eller oc Ien a;. ixsgrae maade. I h j tiilbinde \\y osa oe \\or arffusnge oc aeptther- Xornmiiade koarng y Danmark a t t frlae Iilemblae oc fnldko~iznelilge tail1 staa :isnurn oc hanz arffusnge forscre,*ne \vortt oc hronearz slott W70rbergh oc a l t t '1Varberges laek?, kopsteder, laridtt oc laen ai-nz alle s y n tiilligeize, szom fore
sa r o r t ~ h , for alle thennom, sonil tirer y nogher maede h u ~ i n a e p ~ o talae, an- deligae eller nrerdtzlighe, oc alle farseiefne artlic&lae liuer \laidtt sziig staa- duge oc fast a t t holdae xvdhiri aEle gler~sziigelze oc liklperade y alogher motthe, forbii~denrsis alle y h u o t h y helst e; eller n e w haride, oc serdelis more fog-
?er oc aemedtzmendtt forscrefne h e r .-lagii8 AxeVszon efYtr haila arnuinge Iier
*&bl a t t hrndrae eller at: hlndre kodthae, mode. quelre, ornacke eller y nogher m a d e wfoaiexthe andel- \\or k<onge;P~~ge rraebrnd oc v r e d e Datar11 In c a s t i a
Slaqet pX Erunikeberg cach dess forhrsta,-ra. d
67
Ssl~esbcrrg med xastn-a Blekinge och srertng 1466 efter Jar.6-derna Olof. Filip och Erik l<cl%&and med T'lsby och Vis- norg. Laaaens ,%xelsson innehade SkeBsk0r pa SjálIand och
Stege p5 iflöen. Barnen till en avliden broder, Fllip Axels-
son. :lade i pantlan rranekzers slott med hela I,an,aeXan%d
',
Dessa Xvelss6nernas stora Baiadsmr5dei~ %-~ar;rra synas
c 3an1111anhaa~gande och tlllf5IBigt hopbragta. E sjalva verkek vap.
deras jansvsllde i dess celatralee delar, Akes ocln Ivars omra- den, ~rppbyggt med berakning och korisek\7ense hlltifrgam
~nronstideais b6r.jaan Isan nnan hos nggra
fi
danska och sayen- ska storman skcinja en sliravan att san-ila gods och 1611 ut- illed eller pi bagge sidor om den dansk-svenska gransea -- nxin, som ofta .;mit hastigt i inflg-tande och rikedom .;,sn~t spelat en aiventyrlig politisk roll, Dear fdrste och ir5mste hlaiad dem a a r Abrahann Breidersson ( T j urehuvlad), :zinsher~t i hela HalHa~nd, Kinds harad A V'astergOtIand samt Finnreden och lyarend i Smaland, agare till 200 gardar ach b) a r och avrattad 1410 a v Erik av Pomanern. Broder Svens- son s r camma slikt, arrattad ax- K a r l liin~afssorn 1,536, var haradsb6vding i Vastra halrad i Småland, harstammade bB.5.wHallan6 och hade vidstrackta gods dar och IVarmland ? Gostaf
OPssona I Stenbock) hade $454 dlvshorgs lan i pant och senase Sonnerbo s c h "I'Gstbo 11LErader i Smalarad, forviirvade gods 1
Dann.ark, hade kredit f6r BconSlan%L&~~ hos I~rBstoEer av Bayern och vacklade p& 1450- och 1460-talen ~ i ~ e l l a a i Karl Iinn%ssow -:ostro N a f i e n s ~ in profesto snncti Sicolaj i ~ o s t r c ~ s u b secreto a n n o aiomlr~i ~iri!lesimo cjuadriiigentesirrmo sexagesirno cirznrlo.
'
A. Skogiund, De yngre Aseissöi~erasas f6rbindelser med Sverige 1441- I-CP?, Lpps. 1903, s. 49 n o t 'L, 88, 98, 135 X., 130 t; l<. Fahsiciins, E n nordisk Zensr~aaids li r i s e t 15:de i r h u a i d r ~ e ~ l e , S\-. Hisi. Tidskr. 1901, s. 218 f.Broder Svenssons gods s e dke Aselssons jordebok i dennes pri- i s t a r k l v , Dans%;a R 4. (gårdar Iáopta efter Broder Sveinsson) s a m t n r . 21, 3i9
ncii i : i S i S\ enska nzedelhidsregester 1434-1441, utg. av S. I'i~naherg, Sthlm 1931. i ovrrgt se t G. StyfYe, Skalidiiiaiviei~ u n d e r irnionstiden, :<.&je uppl. Sthlm
' b t é l , pussin:, samt al-tihlanna Baad, i h r a h a m Broderseii, och Baad, Broder -veizdsen i Dansk Riogsafisl; LpEosilion. utg. a r C'. F I3ricka och 1'. Engelstoft, l . I l i > ~ ~ \ , l 10:3:3
och Christlersn l. Axel Pederssoaa (Tott) och hans soner hr,
bildat den langvarigaste och mest betydande maktgruppe-
alngen av denna typ randea senare medeltiden.
Det gr i sig sj211 troligt, at% dessa sarpraglade lans- sch godsanhopningar och deras poIBBlska f"%ljd%reteelsea. miste bsttnsi i speciella ekonomiska f6rhaBIaaadea. alan Eran i de&afj f d j a detta samband i Ase$ssons bee7aradejordebok. Den- na. som troligen blivit uppstalld vid nigon tidpnnkt meElan
1455 och 1467, visas, h u s K ~ i e Axelsson Boancesrtrerat sina gsds- f6rriirv till HalEand, framfor allt Arstads och F a u d s 1 1 j r ~ - der men aven Ha%ms&ads, Fjiire och HOks h i r a d e r "
1 an-
slutning till dessa egendomar har h a n i ~ e n fbrvarvat betydande gods i Kinds h&-ad B. VgstergaXPand, frarnf6r a14t 1 dess syd- Iigaste socknar. Bessa gsdskiip, som bl. a. omfattat Broder Svenssons tidigare gardair, ha i flera fall agt rum p56430-
talet, saledes arnder en tidig period.
En
annan betydandegrupp gårdar Blar legat i norra Yaskerqótland i Kinne, I<allandbn
B a r m och Gudhems harader, en fredja, delvis sist fcirvarvad,
i norra Smaland i Tveta och Vists harader, Gasdarna 4 Halland och V5stergbtland ha d dominerande utsttickning erlagt asrende a smör, i SnaAIand i enbart penningar,
Tager man hansyn ta41 medeltida ksmm~~nikatiowsf~.ss.-
hillandeai, ha Xke Axelssons kopta besiita~ingas harigt betyd- ligt biittre sammasa an vad det i fbrstone k a n forefalla, Gas-
darna i RaIland iiro sanrmlckde h a m f 6 ~ allt Iniirig siitesg6rdex; Hjanieberg
L
Arstads socken och kring Halmstads stad uenfo%ja utom slattbygden vid kusten htrans d a l g h g samt i mindre grad de kandsvagar, SOKB J0pte utmed
Y ~ S S ~ I I I
sch Viskan. I Atsans dalgang ligg2 a r e n girdarna i Kind. God- sen p5 lT5stg~%asE~tten o& vid Vanern ha statt i natnsl~gStyGfe, Bidrag etc. Y , s. CCLVHE och 7 7 f.; Handlingar ibrandi: Skandi- iiavieeas histosia 18, s. 1 9 2 ; Repertoriiam diplomaticnm Regni darsici mediae- valis 11. 2 , s. ,350 f.? 658 och 693, H I : 2, s. 125; pappersbrer7 dat. 1458 u. d. ocEi Prringskölds kiosterbl-er E 53-59, s. 56, R. -4.; Koda nummer 216, s5.r- slriit %agg med kopior av Gustaf OLssons jordabrev, I < a m n ~ a a a ~ k i v e t ; HPegist;iaa.it- Journal 108 d, Parsbergs riikeasskaper, D. H. A.
SSaget p; Bruarkeberg och dess ftirhistiaria.
9
(23 fGrb8ndelse nsed Halland gealom de landsuagar, som mljde de &aP$iindska iiarria, franaaf6á. allt Atrastigen, IvJan kan iandra &iikSss konstatera, hear JUSI p5 1-660-talet el;orsomiskt ntbyte Ggt r u m mellan %72sterg0t%and och Varberg l ,
P5
lik- nande sátt ha de sm&landska bygderna vid a'5tter.n vid PHe~~nsatid statt i livlig handePsfairbIadeise med gkaln~stad genom Xissastiger~
'.
,ike Aselssonr v5stgePtska och smiiandska be- sittningar ha haA sin naturlåga Háopmarknad i de hallandska k u s t ~ t a d e r ~ sols1 han i nLoigra fall beharslcade sora1 Hansherre gch ! ilk kas irashel hans haiiliimdska gods IQs. Han har p2egna sltepp och genom ombud avyttrat sm6r i hansest5der.1ia
Rostsck och Stralsurad o c - I darifraem sch f r h Danzig laiimt-sL de importvaror, som behövdes p5 hans slott och ghrdkxa':
lalade s c h harnesk, 81, Iiitanle, vin apch frukt ".
$'B
sakna %aIlor, son1p5
ett lika inagaende satt belysaIvar Axelssons gedsfirh&%landean vid den syensk-danska gran-
sen. Haizs lans s c h hans hnvudgisdars, HarsBovs s c h Li1&6s, beliigenhet ange, att han hyggt sin ekonomisIáa stiillwing och darmed sin poiltisT;a makt p2 samma grund som brodern ,$Xke,
I de s ~ e ~ n s k a gr5nsIandsIáapen mo% Danmark syaaes under senare medeltiden boskapss8t8tselsn ha dominerak Ianthersh5iii- ningen F högre grad an i rikets centrala dekar. B5de kanle- Liiaslierreri pi ~ixcaP1, Svarte 8 k e J6nssorr, h a r enligt siin a35iáenskaps i ~ o l i ( C . 25, H. .i,) keipt Bliide a v sini uvard)), Srveax Alsrniisson i Varberg. Derare kiipman lias 1-1-71 varit Ake hlxelssoms aiT5rsombrid i Strnlsunci, JIissiver Er:; kongerwe CIiristiernn 1:s og Halis' tid, iidg. red 13'. CF-irlslenselr, bd 2, Kblix-11
1914, s. 90.
V6ö,kEPpiingsl>crgar~1a iia 1464 höniaklfl Evar Gren om att f5 h r ; r ",iii Haimstad efter sin biirgnirmg (Jei~i&.öp%ngs stads tiilakebol; 1456-1518, utg, av C. 32, Iijeiiberg, s, 45, bil. till Maddelancleii friii Xorra Smålaiids fornminiies- furening %', Jkpg 191!1). Se aveii Claus Köaino\\-s hrev till .Tönlröpinig deii I i
m a r s 1453 med uppgift, att stadens j5rnsliatt skal1 föras till Halmstad (kopie-
bok B. 20, R. A'. JönköpPiig I i n r u n d e r iiristof't'er av Baj-erais regering r i k a a r a s o m d a n s k s t a d i s&iatteuppböndslaansee11de (Parslmergs riiliensliaper, Itegisiran'i- ~juurnal 108 ,-b, D. R. A.). .ffc E. I,öxsnrotli, Sverige s c h I<alamnar~iniosaen I:3!ii-
I15in Gbg 1934- s. 221.
"Jlisslver 2, s. 89 f. oc?2 911 f,; 1,ir.-Est-liu~.Ia~nciiscBaes Urkaandeobz~cl- F,
11, s. 193 a.; Harisisclles Erkunden?~incPi X, s. 266. E n unaderstikniiag i 1,iil:erkh.
rala och privatekonomtaiska handlingar fr&n u~aion-istiden och
den "%Pdiga Vasatiden visa, att skata och avrad i dessa %and- skag- varik baserade
p5
tillgingag. i boskap och boskapspro- d~akter, siirskEEt sm6r; prestationen nxH sedan ha utgift in n a t ~ ~ r a eller varit omraknad i penninagar, Dessa produkten- ha vid sidan av Bergslagens malm rarit Sveriges viktigaste exportartiklar - 1300- och 1400-talens sporadiskt bevarade tulIr5kenskaper f r i n Eilbeck s c h Danzig giva tydligt vittnes- hcird hasom ], Och de naturliga exportvagarna frain storre delen av Vastergotland och Smi1anF f6Bjde adalarna till Bal- land, Skfine och Blekange och myiaasade u t Z danslca Biamaar, Den laordiska unionen har frara2jat handelsutb'tet o r e r gzan- sen : Abraham Broderssons och Nils Jönssan Svarte Skaningslan i de sveraska grgnsdlstrlkten fritogos fran den allmanna Indragningen av pantlan i Nyk6plngsrecessesd 5396 s c h Inunde rsndes. den Eljalade: fredsiiden utnyttjas av sina daaxska herrar
Principen, a%t dalaskar och svenskar fritt skulle kunna fara fil1 varandras riken slom sian bgrgningi), ingick som ett led B
~nB0nsf6rdragen alltifrin 1439 S De% Shrefaller, soin om dess8
gynnsamma politiska helingelser återverkat p2 Bomnaranlka- tionsfbrh5llandensr. man har daterak tillkomsten av $3, a. den viktiga viigen f r i n Varend Silii "i6 over Eoshailt tiBi bor- jan av uaaionstldesa
'.
De stormiin, som kunde
SI&
under sig skata och gsds- r a n ~ o r i g ~ n s d l s f r i k f e n och samtidigt voro herrar I de danska sigder, dar sn10rel och de 6vrigu 5oskaapsp~-odu&iea.nset arytt-rades, intogo en avundsvird siál%ning i Sorden, De kunde i motsats %il% de flesta andra lansherrar rakna p i ett stadigt, kontant overskott p2 sin f6rralini11g, Ile beharskade en inter- nationell exportnarinag, soni skapade likvidca kapitaItillg6ngar och dgrnned rikedom s c h poliffsk makt, Detta fberhallande l For 3 300-talet se IV. Koppr, kubee!;-Skoclrho1mer Handelsgeschichte 1 4 Jalarhiindert, Xeunnuiister s. H , 0933.
Sveriges Traktater 2, s. fiöO.
"\erages rraktafer .l, s. 483 i
4. Vejde, Borgar och samfardslcder i niedeltidens Vdrend- Hylten- Ca\allinsfore~~fngens i r s b o k 1925, s. l 6 3 f Se aven dans,, EruL X1PiT och ode- iaggelsen a\ Roinnaeb) 1.564, Scanctia Z%, (1!12!J).
Slaget p& Rr~aalkebesg och dess forlaistoria l
71
ger firklari~geri till A4"lbraharis Broderssons ma8ctst5PlnlrsgOCLI
fi%E den form av Isris- och goBspsSitik, som han fGretsadde, Det ger ocksa f6rlilaringen CiII A4xelssbnerrnas snabbt vaxande inflyfande .atid 1480-talets mitt.
Med utggngsp-inkt fran slalatgatsdarna IJil16 och B&r%ov i Gards harad i S k h e h a Axel Pederssora och hans sBa~aer.
slagit under sig gods sch l i n utmed den svenska gsziwseaa,
Xke ?baeBsson behasskade genom sina Htin sinelpunkterna far Viska-, Xtra- och Xissastigarna, Evax Axelsson 2ndptix1kternzt " r Varends t v i i sydliga utfartsleder: Loshultsvagert och viiger6 arkrned M6rrrimsan i vastra Blekinge, Deras hrdder deltogo
B
den nordiska storpolitiken och lade harvid under sig iiini ahadra delar av SrerIge och Danmark
an
familjens ursprung- liga ~~erksamhetsorr1a-5dea~ Med f ~ r v g r v e t av de finska lanen lade Erik a4selssona ett nytt gs5nnsomr5de ind der familjens kontroll, d a r en ny handelspolitisk nyckelstallning lockade: herradeimet Over sjofartenp6
Xsvgsrod genom Fir-~ska ~ ~ i i c e n , Sammaeth~f%rsingera me%lasm Xr\elsssnerna korr1 upprepade gBng- er till synes. De kunde vid kritiska tflPfiilYen r i i k n ~ p& a araad- ras stdd och ufgjoriJe en betydande poIBfHsk makt i Korde:: med goda ekoa~oliiiska sesurserhselss0nerra komrno vid 8460-talets mitt cait gbsra bestammande Insats i Sveriges inrikespoliiil;.
lIYO
De sisia godsf6rv5rv. som insregisirerais k Xke Xxelssoi;~
joddehol;, ha rort gardar i Srn5land. Bifogade a~ntecknii~gar t';da p& att han avera fcirwararat Virestads socken i Vareed 4
fBjr%aliing. Denna landsdel utgjorde I högre grad sin f&- .Ase Axelsson ekonomiskt uppland for brodern Harar. Ar l463 6ppnade sig mójHigheter. för Ivar Axelsson att vinna gods och Grbindelser i Smisrnland och s2rsl;ilt i %'arend
BLar~d villkoren f6r Karl %\ralatasons ahdalcataon den 30
januari 6463 "rekomma bestSmme8se~ om Karls och haras
d0ttraas pri~~ategendom l. Det stadgas, a%% dessa skola be-
-
h i i l a stlla de gods, som d e aatle$iga a m t , vidare gods, som Biang Karl eller haa-rs avlidna Hinstïu drottning Katarina bopi eller lost till sig aned ratt brosdsbud, samt slutligen alta andra gods, som kung Iiar1 kbpi, innan han blev konung i Sverige,
Enligt dessa bestammejser stannade blott B'opegsdsen frin
7 7
iaurls konungatid under den mera generekla indragniragsdom, ssan CBaristiern I och Sveriges riksrad hade utfarda% 8 v e s haas egendom den 30 maj
1458
l.' r o i bevarade jordeboeker frAn %%/O-talet ge en speci- "cerirsg p5 Iiarl Iixmutsso13s jordegendoss~ar
',
De visa, attd e alltjam% l;oa~fhskerade Iropegodseaa frin konungatiden on-i-
ff a
~ a i t a d e stora godsdon~esaec i &Ialai-laa-adskapen, frarnfbr all:
Epplan$ Daremot ha konungens s c h h a n s t v i ddst%rars gods
P landets sodsa delas ~asentligen fallit inom d e kategorier, som atergingo i deras iigo. Dit horde det valdiga och om-
airidda arvet efter Abrabarn Brodersson, som genom desines doltea-dotter, 1kia.l Iinutssons forsta hustru, iillfdl Karls dotter
Christina, gift med herr Erik Erikssons (GySlenatEerna) 3. ICparB
~<asatsSons kopegods f r i n tiden ibse bronbessigningen ha vii-
sentligesn legat á 6 s ~ e r ~ o t ~ a ï e d och Tjust men aven
I
de^ inrelem&lasad, klan hade
i146
ás-akopt en del a v a r r e t efter de ,"rmOg~~a stormannen Bengt SP%sson och Guse SiEsson (BGBt); akt utgjordes bl a, a r ett tjugutak g a s d a r och ett alfiske i Yarend samt atta gardar H Ostra hiiradf
De
gods, som E Bilahet med dessa fok-varx7aks trnder drottning Iiarirrs livstid, skalle takl storre delen asvas at9 hennes och J<aa.H I<nutsc;onsB Diplomabari~~rn Christierni Prårni, s. 96 f.
"alnelskr. C. i och C. S, R. .l. Den seniase a r en F6a-teckning over den del av srvet e f t e r knwg Karl, som vid skiftet 1414 filIffiB1 Ivar WxeBssosn. Fabricius har summariskt redog~ort för dess uppgifter (a. a. s. 233 L9 297 f ~ ) ~ (d. i Isa~seB151Ier förtecknirsgar dels óver Karl lins~tssons ccli arottnlwg Katarines godskii,> dels over d e n fórres egeiadomsi~aodlingaf. Den har i varje hl1 av- slutats efter den "";' 1471, eiiár ett av de registrerade breven härrör fr&n detta datum (for. 4s r.).
"dattaingen ar. araet efter Abraham Brodersson framgir av gods- f6a.teekwingarna i Irfstvisten eanellaen Erik Erikssoaa (Gyllelastjeaaaa) och Tore Turesson (Bjelka), utg. a v .'B H . Karlsson. S. F. S. 40, s . i ? f,
Slaget p5 Brrieikeberg ock dess trarklistoria. 73 ~
detkg31 14agdalerai1, soan 1463 var ogift, Derma hade r moideyne- a r r 31 gardar achh 3 kvarnar H Uppland osla VastergstGand
ch Ba~r~de dessutsn~ rilnasa p: sett arx-a sin del f2aiseer.i-k~
a-vegods j NsfrBne, PdstIarHandsPcapen och astergotlasad. Upp-
sr els en
den 30 jan~assri 1465 h a r i hog grad bidragif 8111 att gora hiagdalena Ziaslsdottei $il% ett ekonomiskt Pockande paril, XaehssOnerxaa ha ag$ god kannedom harom; Erik Axels-son var stjaEv narvarande, d& abdikatiotis~ilEkoren beseglades, d a n s $ror % \ a s srar ankeman och hade intressen i Smaland, -3edan p; hosten 1465 har dispens begarts hos p5ven for anbenskap mellan Ivar Axelsson och JSagdalena Iiar%sdotter, Deal 21 septemlaea* 1-166 koan detta aktenskap till stand. och %amma dag gifte sig Hyar Axelssons dotter Beata med Brarid 'orsjle, den blbiasde hssvudmankaen for Varends ledallde ssor-
3y'aannafarnPQ. Genom hustrir~ss arv och falni%jeforh~ndekserl~a
med Erik Eriksson s c h Arvid Trolle laar Frar AxeIcsons
inalytan.de i lTgrsnd hlivrit starkt okat.
De% %;g nara till hands, att denna alikaytninng mellan .bxa%sssi~e~-na och 1;aa.l I<n~atsson skulle %eda t181 politiska B~onsek%renser. Lkter&ë5aTa9idet aay sadana gods, som hade
kon-
flskerats 1458 och forvasr~abs av s f o ~ r n a n blund Karl Knuts- s o n ~ motstindase, kunde ej ske %P.ikhionsfritt. S5 ha bads
' f ure Taxa-esson (Bieike), laoritsn%ain p5 Kajmar, och Jfagains
Gren, hovitsman p: Boagholm, bevisligen aga gods, soin tkdi- .ase ti%%hort Kar% I<arustsson I . Man k a n se, a l l dennes slakt-
m
krets ns_a%medvetet bemodade sig om att starka forbindelserna med *4aeissQneris_a for att \Irma deras stod ekonomiskf oel-a t.oIitisItt
',
Axelssoneraas f6rbBndelser med Karl Yánaatssons familj maste leda till onsk&nir;% om forandrinagar i det r5dande poli- taska systennet. T " ~ n ~ k e n att forvarva regerl~mgsmaklexs frhi
--p
Schroder, .J H , Moaournenta. Diplomatica Saecaras, Cps. 1820, s. 1% P..
')~prln~nakaraa~nr \'osvegácum SX'I, 5 . 229
Dess denna tidpunkt letiamade man, Gustaf Hharlsson (C;iiri~selaii%wd).
i r l h n t ~ dexi ï O februtara kfEl Beata I%arsdoiter., ,ir~icl TrolXei blavande gerniii. Shr~glnnd a a J 109 n o t I N l s s i ~ e r 2 , s 50 f. lam Sten Starres frierier
Oxenstiernorna kunde ej ligga fiaa-san f r h Erik A~elsson, som f 453 hade varit rHksf6restandsare a id JBns Besagtssons sida och sona alltsedan dess hade utgjort dennes fbrnámstcr motvikt i riksaadet. Med regerinigsmaktel~ och Grfogandet
aver Stoekhsl~ns slott och lan M j d e aveis lockande eksno- maska fordelar.
Omkring 1 apsil 4466 lalades det R s%orn~arsnakr'e;sar
om att Erik Axelsson hade latit anslii i Nykbping, att >)alla, som viPLe fbrtjBna guld och penningar», skcaiYBe komma till honom, Bet uppgavs i v e n , att Karl Knutsson varvade folk H Sfockh01m och att JOns Bengtsson O~ervagde att Bialla 4111 aaacite i Stockholm efter pasken l. ilet Tar naturligt, att maI: sammanst5llde Erik AxeHsssns och Karl Knsrtssoras krigiska forberedelses med Ivar Axelssons fbresbaende gifiermal och anade samverkan mellan Bar$ och XxeBsconerna, P varje fal1 masle mon såga sig, catt stastraingarna endast kunde r9%1:1 sig mot en och samma fiende: 5rJcebiskogen och hans s%gkt,
Tielpr~nkten val- val. vald for en uppg8relse med arke- biskopen, fy dennes regeringsmakt hotades Uven fran anasut
hål!. 1 borjan av februari hade ett radsmote h&llPts i Vad-
- -
stena, som smede%bart f ~ l J d e s a r forhandlingar .konBoping
mel%aa~ sandebud frin ia ena sidan Jons Bengtsson och 0 4 % ~ -
rages riksr5d, andra sidala keilsg Christiean samt Danmarks
och Norges riksrad. FiSrhaadlingarna hade f r i n Chrissiernc sida avsett att Peda bl11 en appg0relse om hans svenskse ko- nungadöme. Sa hade emellertid ej skett: saesdebuden bekraf-
i d e den 7 fe%~rsaari f6rbnndet och freden mellan rikena osog stadgade sarskilt, att Tar man skealle altnjuta sira egendom i
samtliga dessa, medan andra arendeaa uppskotos till ett 3o;t;
m6%e, som sliarlle halias fQre S:8 OLofs dag (den 29 juli)
-.
Dasefter fa4ljde tre av det srenska ridets sandebead - Tur3
Ttaressszn (Bielke), Iiagnus Gs-en och Arvid Tro6le - saart~t farA andra siidsherras- - Eggert I<rummedi& och Gustaf OYs-
son (Stenbock) - de danska sandebuden 8191 H$ksBngbarg,
---
'
B r e ~ f r i n Ake Jorassan ( S \ a r t e Skininig) till Staffan Bengtsson ?a i'mnstorp, &t. Akeru. Pappersbre\, R ASlaget p i E ~ r u n ~ ~ e b e r p ocii dess förilistoria.
17.5
d a r de saarimantrafffrade naed knng Chilstiean sch clew 23 februari ~ i d i r n e r a d e tyii f i eds- och f01 IPknlngsgSre~r, stallda ax7 deraske till Jons Bengtssoss och S ~ e r i g e s follr. Tre dagar &n- eftet- sande Christaerar f r i n Mals1ngboa.g ett cirlnnlar tiV1 Sve-riges I n i a n a r e med Fiirebr5e%seï for a t t nian forlaalat erkaat-
shandek a v hans ratt t111 S-veriges kronas och att Jons Bengtsss1.i avspisat honom med ),?~ilai~lng~i brev och fagert tal». Hat:
hotade, o m s ~ e n s k a r n a icke s7ilLe sverge sitt h:lt och sin onda ~ d j a , att %<alla till Iljalp psren, kejshgaen, andra herrar oeb fbnssreaï och sarskilt s ~ n a ~ ~ ~ ~ d e k 8 a k 8 r 1 Danmark, Norge o d i HoBstei~a for att skidla aHIt tiI1 ratta, Eilnaral %ille hann forst avvakta det konankande motet fore
S:$
O%ofs dag l. Av ett brev fri.an april fsarm-dgar, att d h ~ i s t i e r ~ s planerade en »resas fi%l Svenge',
Staden StraBslansds rad nppga\ den 16 maj for LiiE-leck, att d e n n a resa skael%e aga r u m efter pingst 3,Det Sr tydligt, ab$ C1~risBieraps hot sarsEailt avsig skikebi- skopen och dennes krets. F r h denna b.;rels skilde sig dh-
man, som hade uppqokt konungen a Hralsingborg efber Q o ~ r -
%aopmgsmotei, Alla dessa hade slna hua~udsaialiga e&o~%omisk;t intressen i gr5ns%anc%skapen : de 170ro dessubon% de ledaad a
bland de srensilaa adelsnian, som hade intressen att bevaks Aveix
p2
den danska sidan o m gransen. S u r e T L ~ ~ S S O H I O C : ISlagnus Gren hade alnda sedan sin Saredsiilokt p5 las(~-Yaler
varif Chrnstieras sarskilt trogna nohangare. Galstaf Olssoas var hlae Aaelssons sv8ger, stia AOlrvid rrolle vae Ivan- X d a - sons blivarsde mag 4.
J b n s Bengkssonn fzinis det sa6;rasf att falla anrridan f01 Christiern. P5 motet n vadsieng hade han %tt ~ S d e I s fork -
ning p& Stakets lan och Uppsala stad att for e 6 g tiaii i y d ~ RiJai-8-Iirönilicsr, T\\-& garnl~la Swenska, ufg. a\- ,i. Hadorpii, del I I , St1iTti-i 1676, s. 238 f., 244 t
Missfrer I, 1ibhx.n i!)lZ--14., s . 30.
" Hanserecesse l431-I47(i, b e a i b . t.011 ( 8 . roan d e r bd 5, s. 568 d
-' Se S l i ~ g l ~ i r ? d a . a. s. 109. Ture Tiiresson ocli blagnus Grex> gjorde I l ( i 5 « c h 1 4 6 6 betydande godsförvBiv i Daiioarark, Reperboriilm diploarnatiicui:: 13. 1, s . K i l ; pergarnexitbrev ? m a j I l f j t i , dat. Sliara, R. R. .!fr avvikaerde nppfaffxaing oril parfifrjrlailbaadem E I C > l i i S. Tunberg, Sveriges Riiisdag I. Y , Sllilrn 1931. s. 132 f.
under Cppsala arkestol; denna v;nst a7ar nu inhostad
',
Dess- utom hade baii e>esrarPighekr =ed ss'tt dsml<apite%, som ogil- iade bans politiskca \rer&san~het :, Tid eriksariissan, den 18maj, hat hala i Uppsala aI%nuogen forsa& vilka faror som ho- tade riket, 0 m ej GIarIstiea~~ ater erkandes s,
P&
delta foljde omedelbart en upprorsrorelse i Dalarna,:rnderbSHst av en flygskrift, som ery aa7 Karl K~iutsssns tja- nare bar srnBrHng. Fdygskr~ften riklade sig anat Jöns Bengts- son, som eabmalades soax Bung Christierns redskap, alltid skamplande f6r dennes indragande H Saee-Bge: folket a DarHarna kravde. att kung Karl skulle aterlnallas s c h mat grkebkskope~~ s&uEBe Jamna StockhoSms sistl, ~ s - v i t s r n a ~ ~ ~ e n I \75sfer&s9 PI, Ernk S1Sss0n \Oiaenstierna), fann sihuatlonen s& allvarlig, att harr den 2 juii ridde ad'kebl~ji~pelk att arsta f i i n Stock- hofirn
'-
Deal 21 september Bydde denne delvis tippanaaningen och lanmade SioekHaa%m till I ~ a r Gren, som dock hade att 5taPPa slotter till hans forfogade, nar si erlordrades.B
7.a
h a n - ' delse av askebiskogens frialaf2iae skulle slofss!oven over%l?yttas511 kung ChrisBlern j,
Under tiden hade H jul; 34636 medlemmar a v Sveriges och Danw~arbás rikssid samnabrntraEat i I<almar. man vet,
att frGn svensk sida Ture Turesraon, Ifagnus Gren - och Sten Sture v o m ngr~raraaade, fr5n dansk sida Srkebiskopen av Lund, Ivar ,4selsson s c h
Eggert
Frille, Det politiska resral- tate& Gr shekeauat. Daremot vet man, att Sten Sture under- Haandlade med %\rar Axelsson oe3-b Eggert FsiP%e om sitt frieritZII ,ike ,4selsssns dotter Ingeborg
',
D&
Ivar Axelsson den21
september firade sitt och sin dotters brB%lop E Ngbcsping,var han mnsed8ern i en beskickning f i i n Eaung Chalsiiern, som bestod a r arkebiskop "Tuve i Lnod, marsken CIaa~s RBnnow,
- - -
I HadorpSaj Nijw-I%r6ilikor HI, s. 241 L; pergamei~tbrrv I f i april 1466,
R. A.
Historiska Handiingar 8, s. 21 t
-tyffe> Bidrag 3, s. 170.
* Ibidem, s . 170 f.
Hadorph, Rijm-Krtinakor 14, s. T46,1,
"Siryffe, Bidrag 3 , s. i72 S.; pergamejitbre:. 18 juli I4Ei6, R. A., (i 01;-
hggerl PriPlle samt horaom sjalv och ssmal m d e a;t fo>~.shandIs~ :led det svenska rrksradek a Ngkspiaig
ii11 motet f LSeil~opinng alniande eAerhaeud en sepreseii- i~ais: skara av Sve~iges ids she sr ar och stormau, ,"*nu d e n 2-1 september utfardade lagmawn~an E Narke, Magnsss Bengts-
con (Xatb och Dag) p& sin gard GoBsholm ett morgong5v~o-
wei. 1 nareraro av herrar Ture lusesson, Ereaiglsle Gedda,
t tregers 3Aatsson och Kils Stare
"
DTIBirefier leste alla dessa herrar iill Nokopiag estoni Xlls Ste?ii-e. Denne, som hade Iisort till liar1 Mnutcsons ai381angare 1457 och 1464, hade Ldi-4arr p5 Aret legat i tvist raed Jons Bengtsson och i forhaand- 1Hngaa med denne erh5P1it stod a v Erik AxeHsson. Han red :u med siria svenner till Gastrikland, soan arkebaskopen iiide
r lan, lade beslag p i dennes lager. i Gavle a v skattjam och sgattskinn s c h drog sig d a r p i undan F i l % Dalarna, forfoljd av en Icrigsstyrka, som arkebiskopen hade sant ut StockhoBm blottades h a r ~ l d p% bor eva^-are
'.
Till brollopet och motet E Xylaophng hade icke 44~esa- sthernorna s c h deras narmsiste anhangare ~nfnanik sig, De
tedande s~en'islia ridsherrarna p5 detta mote torde ha varat hrik ,%xelssun, 3lagnus Gaeo. 'Sure Tezresson och Gustaf Karls-
Gan ( G ~ ~ r a ~ s e h u ~ . u d / Den
L
aslctober stadfaste rksradek p; klrar h\e%ssons och h a ~ s s svager Erik Erikssons anlaallan, akt Karl Rn~a-issoax, hanns barn och a r ~ i n g a r skaalle behalla alla blott. Hand, laim och Iii onopanter s a m t h a n s egala ara.egs$s s c h kopegods med afla de arkllclai., som 211 radet itifgrdade brev visade: de, som Bupl dj11kt gods av kung Christieagn- skulle fredligt tala till bonom om sii-na penningar 3. SammaCaag slot riksradet med kung Ghristiernas sandebud ett fordrag,
4021 fornyade Jonkopingsmotets allmanna unionsbesi5mnsek-
sea. och stadgade, att ett inote skalle hallas mellan de tre r~lienas riksrad i Itistimas I jadi 9467. De syensk2 rrkssiden
Peogarnentlsrel- i Uppsala uni\-ersitetsRjil~lioSesi,
"Stnrekrcinilaaii s. 1280 f,; Kim-krönikor S v e n s k a JIedelhidens, utg. av
:J. E. Eiien~rning, del 3, Stlnlm 1867.
s (Lager-)Wring, S., San'rling af atskiliiga Ha11dII11gar~ l > a i ~ < l II, L u n d I :'id-* r a 2 f,
skulle genast fara in till Stockholm sch iadplaga med aske- blskspeia och de radsherrar? sorn ej vom narvarande i
Ny-
k8ping: de skulle diirefter meddela de danska sandebuden med brev och hud in i D a n n ~ a r k , vad m a n besIatat i Stock- holm, b6de 0174 det tilltankta KaIn1arm69et och annat
',
De raiisrnare planerna p i ett sytt stadfgstande av unionen hade harmed gjorts a~phangiga av en appg6relse med Jans Bengtsson. Denna kom snabbt och dramaliskt tiH. stand: ett ~ r p p l s p p mot arkebiskopesz, som tatbi.68 3 StseYcB-aolm under led-
ning csv en Erik Axelssons ijiiasare, verkade 4 samma riktning som radsmasjortteten patrycka~ingar. Sans Bengtsson hade inga militara maktn~edeB att flllgripa. Den 18 oktobersH6Bo han,
hans hröder Christieun c h David samt Erik Xilsson (Ose~x- stiesna), Erik I<.aarPsson (Vase), Ivar Gren och Trstte HCarIssoau
alr Eka ett fredsf6rdrag med iivriga ridsherrar, 'a'ari ShockhoB~n och darrned rY3isf6iirest5ndasdome$ Samnades kl11 Erik Axelsson,
E Grdraget ingick en bestammeise, ,at% trots des; allmanna firliloningeta alla tvisier o m »giild BEer 'jordadelar)> sknile avg(4ras efter lageam 2 *
Samtidigt ni ed denna uppgörelse f6renade sig Nils S I B I F ~ med de missam6jda elementen i Dalarna, reste en hiii och belagrade Erik Kilsson i Viisteras. 1 en sbrire&se till Stege-
borgs E5n den 19 oktober uppgaar riksradet, att dalkarlarnei voro ense med ridet o m Erik AlxeIsssns rilcsfireslia~darskap~
Den 28 oktober meddelade radet ytterligare f G n V$steras, dit det begivit sig for att traEa avtal med Erik XiFassoaa om
hans Ian, att dalkarlarna hade erk2n.l Erik -Axelsson s o m
riksbrestandare. Denne uppmarlade sjiiVx: samma dag dal- Icarlarna i en slnairelse att forfsat2-a kampen-n, tills avtalet :ased I2rik Nilsson kornmit tf11 s t h d 3~
Den 1 november avsande Sils Sttares armé framfor. Vasteris en skrivelse till Karl Iinutsson. Ztfardarna t ~ p p g & \ ~ o sig r a r a »fattiga frihorwe fialsesrniin, B6gsha$sm5n9 bergsman
l Sveriges Traktater S , s. 290 f.
"Sq<ogSurpd a" a. S , 119 0 ~ 1 9 d a r anfCtrdii lcilior: Hadorph, Rijm-l<ri?nikoi 11. s. 247 f.
biaget p51 Brunkeberg ocli dess f;irhistoiis.
179
b ~ c l r mennga allmogen, Eders Xadeis skattsk~~ldige undersatar a.a Dala och fullmaktiga ~ a a d e b ~ d -.v Mahlsingland, Gastrik- Tand, >dedelpad. *ingesmanland s c h all Norrbotten, BodenB 4~ardH-alaridraIa$id, alla Uppland s c h allt Y a s t n ~ a n l a n d ~ . De :orkletrade, att aheka meniga Sveriges a%lanoge, M d e kspstads-man1 sch alla andrar kallade honom alt aterranda BB11 riket
och l;rosaan, och de bada honom om tiXIg~fl for tidigare app-
ler SB~rivelsen forsags naed eatvakde biskopen Lydekas P
'.'acterSs, XLBs Stnses, sraden Y2ister2s9 och landet Dalarnas
sig29 och ssnii~des t911 hung Tiar1 ~nled riksradet Johan Chrl- qgiernsso!il (Vase) och fe111 andra namngiroaa man, raribland en x apnare och en borgmasrare
'.
Erik A\eBmoin inskred ej, s6vi:t k5irl ar, inot Nils Sture ueh hans anhangare, som aned denna atgard broto med Saung ~ ~ h r i s t l e r n och satte ein grans ror Erik ,%xeBssons ege1-s rege-
rlngsmyndighef, Tid s~ppgsrelsen n15d Erii& N~Bsson b ~ e r l o g %+ils Stare "l'asteras' lan och fbrkiarade sig inneha det p%
kaalig Karls vagnar
'
r-
.
! ndigt p& yaren $467 ntbr-ot azbordeslnriget p& nort i Sverige. Jons Bengtsson begay sig tPWI O ~ a ~ a d . medan hzns bkaktiogar angrep0 Nils Sture"
N~ai
ingrep -\-en kung blbri- criern i striden: en brytning intradde niaellal~ h o k ~ o m och&~eFssouaerna, Den fick geincsrngripa~rde verknregar
115
unious- Brisens vadare utveckling,Orsa8aesna tiHI stridesr, mellan Chrkstkern och .%xe2ssöner- n a ha blivit mycket diskraterade i historleskrivaingeaa,
S&
mycket star faist, att Isar Axelssons giRermiBsErbinde1se med K a r % Háaautssons familj varit den aigiird, som gh4t uppran-
ningen till senare politiska Bow~blnationer. IV. 3io!lerup 0111
-- ..--
L Sty$Tete, 3idrag 3, s. 1 7 4 f .
3Skogiwnd a. a. s. 1 2 2 f,
S Olai Petri Svenska Krönika, iitg. av G. E. $ile!mrnii~g, Stkllin 1800, s. 255.
efter Honom senare forskare hst ansett, aBa ntg&ngsgsua.n,k'aei for brytnången legat n Ngk6pangsmoteaa beslut, att ae, S O I I I kopt Kar1 Kn~atssons gods, skulle soka ersattning hos
Bang
Christierw, Getta ska1He hse ~wrsebnrif a n lorslampnlng n ~ c t denne i betraktande alr Erik Aselssons nnderl5tenhet at: &lerupptaga fori%a%~d~~ng87"na O n a %mionen l, Det avg6ralide steget sliaalle darpa enligt Mollerup ha tagits ay kung Ch~isRn e-n, d5 han fore deri It1 maj 1467 itertog 'Franek-rs srstl och Langeland R i n Filip AaeIsssns arvangar och deras for- myndare, EggertFralHe; detta skcdlie omedelbart ha lekt %il$ ,l\e%ssonernas resning, .%lexandra Skoglund papekar, att redall Ghristierns ba~~delsforbaad mot Sverige av den 17 mars 1467 Inneburit eppen brytaleag med Erik .%xePsssia, men ansIufer sig i ovrlgt till JIolSeaaaps niippfabini~ag ? Daremot hardar Fabricius, att indragningen a v Trsanekzr icke foranlett
X I ~ P ~ S -
sonerna ii11 ~rgGr,~agen med Christlerng den forra sknile
q
vara. att forlagga f l % ] Rtden fore Isar Aaelssons tappsagd- sebrev
Den forsisa iriga, som miste b e s ~ a r a h 4 detta sarnmsn-
hang, j r : vartill syftade Aaelsssnerna med R~esludeni i ?%'y-
koping och med Erik A~elssone 5 ~ e s t a g a n d e av r~ksfore- si2ndars8capei? Syfiade de till En brytning nxed Christ~ern'?
Dear oversikt, som o ~ a n givits a-i- unions- s c h rege-ni- frigans ufveeeling ussder loppet av 6s. 1466, hoade visa, al: Oxenstie-norna%
h!]
kom av att de hade afR strida p5 ta-:If r a ~ ~ t e r : mot GhrlstHerns och mait Karl Kn'antssons anhanagare.
Det ar bland de fsrra. som Aselssone-na sppet ha fra~91fsat1,
X\eBssan var Christierns saladebud I Jonkopiag, Ivar
-4xelsson i HiaImaa* och Xykoping. Besluten
I
Kgkoping oelL om Jons Be?agrssons srasaktning ha fattats as r5dsfof..samlnrsgan., bland vilkas ledaiade man1 Se~unnht sig JIagoans Gren och"U\'. 3iol!erup, Eggert Frille. i Dansk Historisdc Tidsskrift K:~kl.:e 'ir b d
5 s. 3 f För E. A r u p !>a itgiirderna 1 Nyköping inlaebori",ulj.llbordandrr uv dselss6neriras a ~ f a l i , E. Arup, anm-;. av W. CBnrl'ateuisen, Dansk Statsfoa>r- valtning i det Idide Aauhuncirede, Dansk His:, Tidsskr. \'9Y, 1. s. 539 n o t 4.
Skoglund a. a. s. P33 f,
Skaget p i Bror~kcinerg ocli dess fiirhisraria,
18%
r T
Ture I nresssn : Chrisfierns trognaste anhaiasgare biide f 6 i e
och efter dessa handelser, Jens Bengtssons arsattning ligger P rak linje med dean politik, som dessa man fört k samiver- kan med Arrid Trslle och under Chrástierns egen ledning p i vitren 1466. Det har m r i t gransadelns, de med Danmark lierade familjernas politik.; i betraH~taande av XxelssOnernas ekonomiska fi8rhiillainden o c h tidigare politiska instiillnlng borde deras anslutning till denna ha varit given,
Icke desto rni1kdlse h a r nnan gcd anledning antaga, att Erik Aselsson siatt baksrae b i d e I i a d P<nutssons och Kils Stures %,garder mot Osenistlernorna, Genom dessa åtgiiriier har grli-.e$iskopens stallning blivit o h a l l b a r och hans neder- lag 9 oktober 1166 givet.. Axelss~nernas politik frana iii!
denna tidpunkt har tydligen sarit ett skickligt dubbelspel, som lett till %syfia8 resultat med JOns Bengfssons fall" Dar-
efter maste deras egen linje bli uppenbar: de maste gyrpnn
den ene elles den andre k o n u l ~ g e n .
NyköpHngsmQLets bestammelse om att k6pare L ~ S ' iiigrl Binutssosss ?iters%iil&da gods hade att kriiva ersaltning av r' ~8sristies.n har tolkats soer ett aggressivt steg mrit denne, .AlBB hanger emel9eriid p5 dels om denna ersattrslng ianra- de tankas bli av stor omfattning, dels och friimst om. n~rki'~
,ej avsag alt liirnxsna Christies11 regeringsmakCen, R e d a n Alexarsdra SHaogKaarid har p?t~.isat. att man bPoif kanner donationer, ej f~ra-sii%jnip.;gar av st'idant gods Irgn Chrhsile-ns sida, Tad koniangafragase betriiffas, fattade mötet ej nQoL definltivh bealut, men det stiiblde ett sadant i utsikt efter ~ypp-, görelsen med ~ l x e f i ~ t i e i n ~ r n a = R5dets sammansgttaai~sg x,&
metet tyder avgjort p5 syrimpatie- Gr det unionella konunga- dömet. laan har att lagga n15.riae till att <)land med Borg-
hoIm miste ha h6rt till de av ridet hebrevade panter., sorn 3 % ~ &%ersfilLdes; den diivarande laashhsvitsanaanens, Rlagnras Grens, niedverkan i beslrstet Gr of6r&larl%g, om marin ej av-
sug att uppratla en regim i riket? som gjorde det rnbjlbgQ f 6 ~ .
honsrn att f& B;ompensaBion i ar-adra Iii11 l, Vidare rmppma- I .Tf,. Slnogluied a. a. s 1 1 2 iaot I. Borghoims I i i i iïliiiildes med b i l n t l
wade radet OskrgotPands befolkning dagen efter Jons Bengts- sons kapitulation att erbanna Erila. Axelsson som riksfore- sivgndare, >)till dess G u d ger riket en rait herre)), och med- delade samtidigt om den fred n~ellaal rikena, son. a ~ t a h a t s
med kung Christierns sandebud
'.
Dessa fori%m5l%andcn airge, att r5detp2
Ng.Bopingsas%otet avsag alt bana våig f6r etthi-
>ya$ erkannande au kung Christierra, h andra sidan h a r Atersiallandet au li<arP Yintnisssns panter stritt mot Chrlstiera~s principer a r ar 1458 om caE1as1an pan~freduktion-8, men detta Iiilssom konungens iLerbefaPningssky1dighet maste ha tett sig
som mindre vasentliga nackdelar for Christiern 1 j5mfoa-else med utsikten att 5lerf; regeringsl~~akten,
Axelsshsamerna h a
H
oktober 1266 upgliiitt att sakerstalla arvet efter Kar% It;nutssoni, ~ t v i d g a det med pantgods och gantlar-8 sch sjiiEva gripa regeringsn~al~ien i Sverage. Det sist- 7-arnnda var ett provisorium, som de Isuade entamyttja. till pri- vat via~nlng. Men inte1 tyder 25 att A4xe"asonerna irnnade aleri%p,s&t&a Iiarl Knutsson p5 tronen. Deras ojamI6rlHgG vik- tigaste ekonomiska intressen Iigo E Banmas-k och r o r o be- roende av alt den unionella freden gynnade granshandelri, Man kan med storsta sannolikhet krblskriva dem den sar- skilda omsorgeal om handeln emellan rikena 3 Soak~epPngs-och Ngkoplnagsf6rdragens $estamme&ser Den iver, som Kai1
Kriutsssr~s sliiktingar visade under- Xgk6pingsmotet att knyta ytterligare glfterrnals%rbl~delseh. med hkelssonerna, nardes av hade politiska sch e%isnon~lslia motiv Imlen sager inaet om d%~elssbner~?as stiillnsng till Karl Knlatssonas restitutloam Báar1 Iiaautssonas pantegendonr i denties tesfanaeaite 1470. Halis armdra pant- Iiin, ihske Isiirad, fiirlanades -visserligen a v Erik WxeEssoo till E r i k Karlsson (Vase) i februari 1467, men detta var troligear e n f6rtvirFad manaiver f6r att r i n n a (len sis"rii$mnde och bevara freden \id en i i d p u n k t , d i Oxenstiernoriia gingo till strids och Jans Bemigtssolm iiimnade Erik Y<;arlsson BPefZlet över sina
man. D e n bevisar ej, a t t m a n icke i iaTyköpii>g ansag Xiiraet tillhöra Karl l i n u t s s o n ,
Peringsköld, Excerpta DlpEon~aiica~ E. 68 nr. 32, R , X.
Grnstsib Kaaksson friade den 4 oela Sten S t u r e den 6 oktoher till i k e Axelssons dotter Ingeborg. Se IrSro~n iiedan.
icke desta mindre h a r Erik bse8ssasn omedelbart efter sin seger over Jons Bengtsson fua-raaif sig I att et% av rikets \sktageaste I-n beharskades ap. Ilar1 I<nutssons anhziagaie,
7.
r
srkbanfngeea ar, att han Ilar stotte p& en politisk makf, son1 rnan ej hade beraknat I ril~sradets uppgorelsal och som gick s i m egna wagar.D5 Fils Sture acgrep arkebiskopen. har det tydligen skett p i E r i k AaePsssns in it lata^, Nils Sture hade genom
shiii gifterkmal en vnss anknytnrng "L11 Kke Itelssons familj,
och hans Hans- och godsintresse-, torde dgtrllls searmask ha.
bubndli: Bsoisorn a v a d gransadeli~. Bans morfar, \-ars namn han hase upptagit, \ar. hien hallandske storma~oneia Sven
5tiirare, efter .ci%Ben hans far, Bo Stensso11 (Satt och Dagj,
hade 51-VJ- satesgarden hksjé, i Vedbe, h i r a d i Smiland, Nila Sture hade 14,56 varit hosritsman j 5 Rumlaborg och 1464 E
> n ~ a % a n d , Bo Stensson blev just I aktsber 1466 stam$ av kung Christiern att l a m m fr&n sig %kr& girdar
H
IiviF~ille soc- ken % Halland. Wan hade o forlaning Vastra och Sodra Ved-LO hserader, som seQermera gingo H arv till sonen
',
Trots Sils Stures tidigare forbindelses med %Carl E.lnrstsson -1457
387ergPch han dock snart till ChristBern - bor man ha Bnsx-
nak rf&na med att XyBopingsmoZe%s prograna u r flera syn-
panktel verkade tilltalanrde p2 honom p5 grund at. hans cch hans fars r81ssaomeiska mntressen i gransbygderna. Han
har darictr varii en Pamplig forbis~delselank mellan A4xelss6- nerna och kretsen kring kung Karl j.
Menk nar Nils Sture tidd de Dalarna,
BOPR
han att spela cielu roEl, som Erik SiTsssn (O\enslBerna) p& somralaren hade'
Heperiarinm BipBomaticnnz %á. i, s. 702: 705; Harudiirigai rörarrde Sl<andinavPears historia 18, s. 192.Om Yifs Stnrec antecedentia se Liinorotir, Sverige ocCi RaEmarunio- :>en, s. 305; Ke.~aterc%aZi1. N., SweilsBa kyrkans historia 711, t a n d (tr, Sthlm)
fruktat, att dalkarlarna skulle tvinga p5 honom sjgny. Han
$lev Dalarnas hoviasman i kampen f6r kung Karls &%erin- kallande
Dalkarlarna skulle alSaBfr5n denna ii$ bli del nationella k o n ~ ~ n g a d b n ~ e t s och siksforestindardbmets Grog~sasre stod :
kampena mot unaonslaonungarnsl. De hade P457 deltagit i upproret mot Kar% Iinatsscan. 1-164 hade de darp,l, stn%C bakom bratarna vid Haraker med bisláop Kettil mot Bnasg Chsisilern och ~ u n n l t era seger, sonla omtalades ute i Europa
'.
P i
hosten samma at" kampade de emellerisd for Karl 1<.;13nks- son mot B~enstiernorna, och p5 sommaren 1466 nntgjol.de deras bygder en tacksam jordadra fbr Karl %<nn2ssons agitation. Vad Sils Stares ankomst brOt upproret n$ ih
l
!
laga,Dalarnas sta89ningstaganden bora sanïmansta8Pas med [lie politislta insatser, som samtidigt gjordes av Stockholms bol- gerskap, Detta stod 4 opposidasni mot I<ari I<nutsson
24.51,
men tidigt p i %ser
1163
ha Jedande man i Stockholm miss- tankts av Jbns Bengtsson %i= en s a m m s a n s ~ a r ~ i n g t411 liar1 Iinutssons fbrrniin och $%ivit fangsPade ocb lonterade. Fose Jons Bengtssons fgngslande samma ar utpekades han soni fcrradare i anonyma nidskrifter, sam spredos i StsckhoBm, och efter fiingslandet deltogs stockhoImsborga-na med kratta att s % i ner ~npp%andsbBndernas re~olk. n o t kung Christiens for att befria arkebiskopen Pá wiren 1461 hollo dz fast vid Chcistlern mot biskop H<elkHBs folk. P i h6sten sawnia
an.
stredo de for KarE Iánufssoaz s c h slsSo den 3 februari 1165ett formligt fredsfordrag aied Oxe~lsYiernorna och deras med- hj%;lpare ? 1466 gavs de genom sitt upplopp stoteon till JOns Bengtssons fall; '$461 deltog Stockholms magistagst i ri!tsia- dets Inkallande alp Ilas1 Knutsson. Efier ddeannes fordrarande
1437 ha ~aBlts5 stockholmarn^ konse!a~>ent hbr't Biil Oxenstaer-
b á ~ l n s meddelande till Edsrard E\' a r &-,nag!aoM, Haazserecesse 1131-
1476 bd 5 , s. 428.
" e biirorn Scalptores Ressam Suecicnrurn 11. I , s. 264; I I I . 1 s. 2 8 C.;
Sbearekr6nlkan v. 689 f,; Handlingar rorande Skandinaviens his?oriri 3, s. 3 f,; Privilegier för Sveriges stiider 1 : s. 659 f.
Sisrget p i Brumlieberg oclr dess f6rhistojria.
18~5
nornas fiendes, niedan dalkarlarna alltifrasa 1464, da de sie:. Ilngrepa i rilcspolitiken, varii vatrioter och i [orsta hand &e- kampat laon~ang ChristHel-11,Stockholmarnas tidigare mlssnoje med Kar% Iinaatsssn som visade sig 1457, hade sin grund 1 dennes handels- OCI: tuPHpolit-iB, EmeUiertid fingo de tydligen efiei trolisknfkri 3nys dcsmpa med eks~soomis&s% svirngheter, som hdf2 SIR- grund i politiska forhallsadenn, StcaekhadIn~s slott och iaro
undanholls Oxenstiernorna av kung Christierrs. och f6rvaXh- des av den palitllgare Ture Turesson, medan EiHs Christi- erarsson (Vase) innehade Vh;aster5s9 San med Dalarna. Stos-k-
holrns stillning som rikets ledande hande%sstad hangde %cm- fbr allt
p5
att dess laopman reglerade avsiittningen av Bai~gs-lagens jas-n- och kopparmalan till hanseaterna, J l e ~ det
Fag alltid i lanshersarnas s c h fogdarnas intresse att upp-
muntra handelsomssittningen pa den sr.%, dar de sjalva res:- derade; det gynnade bhde laronans aatakter och ai-asBaffn,iu?- gen a.7 fornodeaslsetes till slotten, D e t v a r darfor en hl
stockholinarna farlig situation, a g r deras stad oeh Vasierio dan styrdes a\ man nr skilda poEil~sRaa gruppei., Redaan
p2
1440-halet hade stockhoimari~a kannring a v e1"1ha-tande kankurrens f r i n Yasteris' borgerskap i fr5gan ~n-a nyclaeEslalBningera mellan grursmridenaa oeh hansans inte! -
nationeki kepenskap, L n d e r Christlern 4.s regeringdr gira- lasrdes konkun rensea halm Yasteris eav alt fogdar och caml~ers- m a n i Dalarna hindrade stocB;holmarna
1
deras handelsverk- samhet ech ej ville Ihmn:i deim samma friheter som a n c h~iippstaders borgare Dartill Itorn e n annan nacl<ntle8 fto- Stockholms borgerskap : Chrisilern hrade
i
sina Hcyrkopris iLe- gier lillf6rsakraf klerli$ernbi frihet att handla r, Stockhokol och aiidra stader, p i landet eller i stad med bran~m;sndeBopxr~an -- en -viktig ksmpesasa?ion for Sons Bengtsson.. sooi
f6rfogade a r e r Almarstaks lan utom inkolansterna ay stil kgrklrga ambete
<
Shfiligen hade landets brytning medha:
I<nutsscsn ocksa lett kiiS fiendskap med D a n z ~ g , deai fraala-
L P r i ~ i l t l p i e r f6r S v e r l g ~ s stiider I, s, 113: 151 b.
