Layoutförbättring på KSL Trading AB:s lager för skivmaterial

(1)

Layoutförbättring på KSL Trading AB:s

lager för skivmaterial

David Andersson

Erik Björklund

Henrik Mundt-Petersen

(2)

Postadress: Besöksadress: Telefon:

Layout improvement at KSL Trading inc.

warehouse for board materials

David Andersson

Erik Björklund

Henrik Mundt-Petersen

Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom ämnesområdet industriell organisation och ekonomi. Arbetet är ett led i den treåriga högskoleingenjörsutbildningen. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat.

Handledare: Joakim Wikner Omfattning: 10 poäng (C-nivå) Datum:

(3)

Abstract

KSL Trading Inc is a trading company in the Jönkoping area that distributes material for the furniture and interior design industry.

The purpose of this report is to analyze the existing material flow and warehouse layout as well as to identify the issues there are today at KSL’s warehouse for board material. When we identified what kind of problems that existed we were able to design a new plan for the material flow and storage possibilities. The problems we found where:

• There is no well-organised warehouse layout

• There are no routines to keep the warehouse clean and in order • There is no formed plan how to handle material

To solve these problems we have used different methods like interviews, observations, calculations and literature studies. The information we have gathered from these methods have been analyzed and developed into a result

In the result we have made two time studies on different orders in the existing layout. We have presented two proposals on layout improvements on the warehouse that improves the handling and flow of the material. Then we simulated these orders in one of the two layout proposals to make an estimate of time improvements. In packing orders we can show on an estimated

improvement in time of 45 %

We have divided the material into eight different families and then performed an ABC-analysis on these families. We have also analysed how much material of each family that is stored.

We have designed a new marking label that simplifies the work to maintain the materials that are stored well in order and structure.

(4)

Sammanfattning

KSL Trading AB är ett grossistföretag i Jönköpingsregionen som distribuerar material för möbel- och inredningsindustrin.

Syftet med denna rapport är att analysera det nuvarande materialflödet och lagerlayout samt att identifiera de problem som finns idag på KSLs lager för skivmaterial. När vi har identifierat vilka problem som existerar har vi utarbetat en ny plan för materialflödet och lagerhållningen. De problem som

identifierades är:

• Det saknas ordnad lagerlayout.

• Det finns brister i rutiner gällande att upprätthålla ordningen i lokalen. • Det finns ingen uttalad eller genomtänkt plan för materialhantering. För att kunna lösa dessa problem har vi använt oss av olika metoder såsom intervjuer, observationer, beräkningar och litteraturstudier. Informationen från dessa metoder har analyserats och utvecklats till ett resultat.

I resultatet har vi gjort tidsstudier på två olika slags order i nuvarande layout. Vi har presenterat två stycken förslag på alternativa layouter som förbättrar lagerhantering och materialflöde. Därefter har vi simulerat order i en av dessa layouter för att visa på tidsbesparing. Vid plockorder har vi kommit fram till en tidsbesparing på ca 45 %

Vi har delat in materialet i åtta olika familjer och därefter utfört en ABC-analys inom respektive familjer. Här har vi även analyserat hur mycket av varje familj som lagerförs.

Vi har tagit fram en märkning som underlättar att upprätthålla en god ordning och struktur på materialet som lagerförs.

Avslutningsvis har vi kommit fram till några övergripande förbättringsförslag för hela organisationen

Nyckelord

KSL Trading AB, lagerlayout, ABC-analys, materialhantering, lagerutformning, godsmärkning

(5)

Innehållsförteckning

1 Inledning ...4

1.1 FÖRETAGSBESKRIVNING...4

1.2 BAKGRUND TILL PROBLEM...4

1.3 SYFTE...5 1.4 PROBLEMFORMULERING...5 1.5 AVGRÄNSNINGAR...5 1.6 DISPOSITION...5

2 Nulägesbeskrivning ...6

2.1 LOKALEN...6

2.2 MASKINER OCH TRUCKAR...6

2.3 FLÖDESANALYS...7 2.4 LAGERUTFORMNING...7 2.5 PLANERADE FÖRÄNDRINGAR...9

3 Metod ...10

3.1 DATAINSAMLING...10 3.2 TIDSSTUDIER...11 3.3 METODKRITIK...12

4 Teoretisk referensram ...13

4.1 LAGERUTFORMNING...13 4.2 FÖRVARINGSMETODER...16 4.3 ABC-ANALYS...18 4.4 MÄRKNING...20 4.5 AKTIVITETER...20 4.6 5S ...21 4.7 TRUCKTYPER...22 4.8 INVENTERING...24 4.9 TIDSSTUDIER...24 4.10 INTERVJUTEKNIK...24

5 Resultat ...26

5.1 TVÅ OLIKA SCENARION...26 5.2 OBSERVATIONER...28 5.3 ABC-ANALYS...29 5.4 MÄRKNING...36 5.5 LAYOUTFÖRSLAG...37

5.6 SCENARION EFTER LAYOUTFÖRÄNDRINGAR...41

6 Slutsats och diskussion ...44

6.1 ÖVRIGA FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER...45

(6)

1 Inledning

1.1 Företagsbeskrivning

KSL Trading AB (KSL) är ett grossistföretag som köper in och distribuerar i huvudsak kantlister, skivmateriel och lim. De säljer även mindre mängder beslag och kompletterande artiklar. Företaget startade 1997 och har sina lokaler i Ljungarums industriområde utanför Jönköping. Idag är det 4 anställda på KSL och de omsatte 24 miljoner SEK (2006). KSLs kunder är verksamma inom möbeltillverkning, snickeri, inredningsindustrin och kökstillverkning. Kundernas storlek varierar från små möbelsnickare till stora

inredningsindustrier. KSL har två lager, det ena ligger i Jönköping och har en

yta på 600 m2 där de lagerför lim, kantlister, bänkskivor, beslag och diverse

tillbehör. Här ligger även huvudkontoret.

Det andra lagret ligger i Huskvarna, där KSL lagrar allt skivmaterial. Lagerytan

är på totalt 1420 m2, varav 1140 m2 inomhus och ett kallager på 280m2

utomhus. Detta kallager kan bara användas för tillfällig lagring av skivmaterial, då träprodukter som används i möbel och inredningsindustrin är väldigt

känsligt för fukt. För att ta hand om lagret har KSL ingått ett nära samarbete med ett företag som heter Dian Lego (Dian). De sköter om lagret samt har sin tillverkning i samma lokal.

På Dian jobbar sex anställda med att förädla material genom att såga, borra, fräsa och kantlista. Företaget är sedan tidigare kunder hos KSL och har därför stor kunskap och erfarenhet av det material som KSL tillhandahåller.

KSL har valt att dela upp lagret i de två lokalerna eftersom produkterna i Huskvarna är svårare att hantera än de i Jönköping. I Huskvarna finns tillgång till större lokaler med ett bättre golv som klarar av de tunga produkterna och man har bättre truckar för hanteringen.

1.2 Bakgrund till problem

Hanteringen på lagret i Huskvarna har en del brister gällande struktur och ordning. När Dian tar emot material saknas det en plan för var materialet ska stå. Som det är nu ställs det bara där det finns plats. Detta medför att lagret blir väldigt rörigt och att hitta rätt material kan bli en tidskrävande process. KSL är just nu inne i en expansiv fas och de har nu börjat märka att ytorna inte räcker till. Av fastighetsägaren har de nu har de fått ett erbjudande om att hyra mer yta i direkt anslutning till den nuvarande lokalen.

(7)

1.3 Syfte

Syftet med det här arbetet är att identifiera de problem, gällande lagerlayout och materialflödet som idag finns på KSLs lager i Huskvarna. När vi har identifierat de problem som existerar ska vi utarbeta en ny plan för

materialflödet och lagerhållningen. Vid ett genomförande av dessa förbättringar är avsikten att KSL ska uppnå målet med en problemfri lagerverksamhet.

1.4 Problemformulering

• Det saknas ordnad lagerlayout.

• Det finns brister i rutiner gällande att upprätthålla ordningen i lokalen. • Det finns ingen uttalad eller genomtänkt plan för materialhantering.

1.5 Avgränsningar

För att arbetet inte ska bli alltför omfattande kommer vi bara att arbeta med KSLs lager i Huskvarna. Dian har även andra kunder som har produkter under bearbetning i lokalerna, dessa produkter kommer vi inte att ta hänsyn till i rapporten då de inte ska lagerföras. För att få en bra överblick av materialflödet i hela verksamheten analyserar vi tillverkningen ytligt men går inte in på detta.

1.6 Disposition

I nästa kapitel ges en nulägesbeskrivning där lokalen, verktyg, flödesanalys, lagerutformning samt planerade förändringar avhandlas.

Därefter följer ett kapitel om metod, där vi beskriver hur vi gått tillväga för att genomföra vårt arbete.

Sedan följer den teoretiska referensramen som innehåller fördjupande information om de teorier vi valt att använda oss av.

Rapporten avslutas med resultaten där vi presenter vad vi har kommit fram till och därefter följer diskussionen och slutsatsen.

(8)

2 Nulägesbeskrivning

2.1 Lokalen

Lokalen (figur 1) är på totalt 1420 m2, varav 280 m2 är ett kallager. Det finns

två stora portar, en via kallagret (vänstra porten) och en på motsatt sida av lokalen (högra porten). I dagsläget är det dock bara den ena porten som fungerar, så både in- och utleveranser sker via den vänstra porten. Det svarta området i figuren är yta som KSL inte äger enligt planritningen, men vid observationer har vi märkt att detta område används i alla fall. I mitten av lokalen finns ett antal takbärande pelare. Mellan formatsågen och

kantlistmaskinen står det en bullerdämpande vägg. Utöver det som syns i figuren finns även ett område i anslutning som Dian äger. Denna yta kommer vi inte att ta hänsyn till då det inte har något att göra med KSL.

Figur 1, beskrivning av lokalen.

2.2 Maskiner och truckar

I layouten (figur 1) syns maskinerna inritade som rektanglar. Det finns fyra maskiner som har hand om bearbetningen. Ytan rektanglarna tar upp är inte bara den fysiska maskinen, utan medräknat är även den yta som behövs runt om för att det ska gå att jobba vid maskinen.

För hantering av gods som står på EUR-pall har Dian fyra palldragare till sitt förfogande. Tre av dem är normala med 110 cm långa gafflar medan den fjärde har längre gafflar för hantering av det större godset. När vikten på pallarna blir mycket hög så använder de sig av en eldriven stödbenstruck.

(9)

Gods ankommer Körs in i lager Order ankommer Bearbetningsorder Plockorder Plockning Såg Kantlist Borr & fräs Emballering Gods avgår

För skivhanteringen har de två eldrivna motviktstruckar av olika modell. En lite mindre och smidigare av märket Linde som har en lyftkapacitet på tre ton och en större motviktstruck av märket Kalmar med en lyftkapacitet på fyra

ton. Motviktstruckarna kan även utrustas med förlängningsgafflar på 160 cm om godset är stort eller svårhanterligt.

2.3 Flödesanalys

För att analysera flödet har vi gjort ett processchema (figur 2). Flödet börjar med att godset ankommer, därefter körs det in i lagret. KSL lägger en order, som kan vara antingen en

bearbetningsorder, plockorder eller en kombination av dessa. Är det en bearbetningsorder sågas först materialet för att sedan kantlistas och slutligen borras och fräsas. Därefter emballeras godset och förbereds för avgång.

En plockorder innehåller ingen bearbetning utan plockas direkt från lagret för att sedan

emballeras och distribueras till kund.

2.4 Lagerutformning

När det ankommer material ställs det där det finns plats, även om det innebär att olika artiklar blandas i samma stapel eller att det står i vägen för annat gods. Det finns ingen bestämd plats för produkter i arbete (PIA), så dessa ställs i truckgångarna eller där plats finns. Detta leder till att det inkommande

materialet ställs där truckarna ska komma fram. Allt detta innebär att det inte blir någon struktur på lagret. Gammalt emballage och spill lämnas ofta på stället, så mellan staplarna hamnar det mycket material som ska slängas. Detta tillsammans med att lokalen överlag är väldigt dammig medför att det ser mycket rörigt ut.

Dian har material från andra kunder som väntar på att bearbetas och det kan

(10)

Eftersom formaten på skivmaterialet är väldigt varierande och i många fall stora till ytan går det inte att använda sig av EUR-pallar vid lagringen. Materialet kommer från leverantörerna på lösa klossar som måste flyttas för hand varje gång en bal flyttas (en bal består av flera skivor packade ovanpå varandra, en stapel består av flera balar). Förvaringsmetoden som används är fristapling med skivor i liknande format staplade på varandra (figur 3). Det finns ett ställage i lokalen som används till tunna skivor med glatt yta. Detta eftersom den produkten är bättre lämpad för denna typ av förvaring. Bearbetat gods förvaras oftast på EUR-pallar.

När godset ankommer finns det ingen rutin för att märka det. Den enda märkning som existerar är de lappar som sitter på godset när de kommer från leverantören. Denna märkning lossnar ofta och då står godset omärkt i lokalen. På grund av den bristande strukturen blir det även så att samma artiklar hamnar på flera olika ställen i lokalen. När Dian sedan ska hämta gods till en ny order kan det uppstå svårigheter att hitta rätt bal. Om godset inte hittas kan det hända att en ny bal öppnas på grund av att de inte hittar den bal som redan är öppen. Detta medför i sin tur att flera balar av samma sorts gods kan vara öppna samtidigt, vilket innebär att material kan stå bortglömt i lagret en lång tid. Allt detta gör att layouten ser ut som den gör idag (figur 4)

(11)

Figur 4, nuvarande layout

2.5 Planerade förändringar

KSL är i en expansiv fas och marknaden ställer allt högre krav på snabba leveranser. För att hänga med i denna förändring överväger de nu att utöka lagerytan. Nu har möjligheten att hyra yta i direkt anslutning till lokalen dykt

(12)

3 Metod

Detta kapitel beskriver tillvägagångssättet för hur vi fått fram den nödvändiga informationen som krävts vid genomförandet av arbetet.

3.1 Datainsamling

För att få kunskap om de problem som finns samt förståelse för hur vi ska lösa dessa har det varit nödvändigt att samla in mycket data. Vi har använt oss av ett antal olika metoder för att förse oss med den information som vi behöver.

3.1.1 Observationer

För att få en klar bild av företagets verksamhet ägnade vi mycket tid åt att observera arbetsrutiner. Genom att tillbringa så mycket tid som möjligt på lagret har vi fått en bra bakgrund till hur materialet hanteras och vilka material som kan staplas på varandra.

Vi har observerat och granskat olika fabrikers märkning av skivmaterial och liknande gods. Denna information tillsammans med bakomliggande teori har vi använt för att utveckla ett märkningssystem som ska passa KSLs skivlager.

3.1.2 Intervjuer

Vi har genomfört intervjuer för att få en bra bild av vilka problemen med

lagerutformningen var. Vi genomförde en strukturerad intervju med halv-öppna frågor med Dians lageransvarige Mikael Carlkvist. Resultatet gav oss flera nya trådar att arbeta vidare med. För att ta reda på om alla inom organisationen såg problemen ur samma infallsvinkel hade vi ett informellt frukostmöte med Bo Björklund, Erling Karlsson och Agneta Wadsten på KSL. Efter det åkte vi ner och presenterade våra resultat för ägaren av Dian, Dieter Okon. Varje gång vi har varit nere på lagret och gjort observationer har vi genomfört informella intervjuer med Dieter och Mikael angående lagerutformingen.

För att få reda på data om produkterna har vi haft ett tätt samarbete med Erling Karlsson på KSL. Vi har gjort många informella intervjuer och om det bara har varit en snabbfråga har vi ringt.

(13)

3.1.3 Litteraturstudier

Efter att ha gjort observationer och intervjuer har vi fått en bra grund av vilka teoretiska grunder vi behöver för att genomföra arbetet. Vi har gått igenom tidigare kursers litteratur samt anteckningar. De böcker vi inte hade har vi antingen lånat på biblioteket eller köpt. Vi har även sökt på Internet efter lämplig information.

3.1.4 Inventering

För att få en överblick över vad som fanns inne på lagret så var vi med och hjälpte till vid en lagerinventering. Med hjälp av denna inventering fick vi även större kännedom om lagret, dess struktur och layout

3.1.5 ABC analys

Med hjälp av observationer, intervjuer och information från KSLs

sortimentsöversikt har vi delat in produkterna i åtta olika produktfamiljer. Med hjälp av data från KSLs datasystem har vi klassificerat artiklarna i klasserna A, B och C inom respektive produktfamilj.

3.1.6 Modellbyggande

För att kunna göra en tillförlitlig modell har vi mätt hela lokalen, hur stor plats maskinerna tar, var laddningsstationer och gångar finns. Vi har även tagit reda på hur truckarna används och hur stort svängutrymme de behöver.

Programvaran vi har använt som hjälpmedel heter Sketchup.

3.2 Tidsstudier

För att kunna genomföra tidsstudier på verksamheten har vi analyserat arbetsgången på de olika sorters order som Dian behandlar. Dessa order är antingen en plockorder eller en tillverkningsorder.

Vid analysen av tillverkningsorder valde vi att följa en mindre order för att se alla steg i produktionen och analysera materialflödet. Vi valde att inte göra en tidsstudie på tillverkningen då det råder stora variationer i tid på varje order. Eftersom vi har avgränsat oss från produktionen var det viktiga här att få fram var produkter i arbete ställs.

(14)

Vi har genomfört tre analyser av plockorder. För att få en ökad förståelse av hur arbetsgången ser ut delade vi upp den i ett antal olika arbetsmoment. På två av dessa order gjorde vi en tidsstudie medan ordern plockades. För den tredje ordern fick vi följa arbetsgången och iaktta men inte ta tid på grund av att truckföraren kände sig stressad. Istället genomförde vi en rekonstruktion av denna order för att ta tid på arbetet. För att förtydliga hur layoutförslagen kan förbättra materialhanteringen har vi testat och efterliknat hur arbetsgången kan se ut i den nya layouten med materialet indelat efter familjer.

3.3 Metodkritik

Vid personliga intervjuer finns alltid risken att de som intervjuas inte svarar helt ärligt. Vissa saker kan skönmålas medan andra kan framställas i sämre dager. För att få fram ärligare svar kan enkäter användas, men då det framförallt lämpar sig för större undersökningar passade det inte i vårt fall. Eftersom vi inte är professionella intervjuare kan det hända att våra frågor ställdes i fel följd eller var fel utformade. För att undvika dessa problem var vi väl förberedda.

En av författarna har jobbat på både KSL och Dian. Detta var en stor fördel eftersom han känner till arbetsgången, men det kan också ha varit en nackdel eftersom han kanske inte alltid haft en helt objektiv bild av problemen. Detta problem har vi angripit genom att de andra författarna har varit objektiva.

Under arbetsanalysen har vi valt att enbart titta närmare på tre plockorder och en tillverkningsorder. Eftersom en av författarna har erfarenhet från båda typerna av order har vi fått en bra beskrivning av hur en typisk order ser ut. Därför anser vi att de order vi har valt har varit representativa för arbetsgången.

Mycket av vår teoretiska referensram är baserad på (Lumsden, 2006). Detta medför att vissa teorier kan få en ensidig utgångspunkt eftersom vi inte använt fler referenser. De teorier som är baserade på (Lumsden, 2006) är vedertagna begrepp som stämmer väl överrens med många kurser i utbildningen vi läst.

(15)

4 Teoretisk referensram

För att komma fram till våra resultat har vi valt ett antal teoretiska referensramar att använda oss av. För att få förståelse för hur lagret ska

struktureras upp valde vi att fördjupa oss i lagerutformning, som behandlar var godset ska stå och materialflödet genom lokalen. Sedan har vi studerat ett antal förvaringsmetoder för att få mer kunskap om vilka metoder som finns för det ändamålet. För att sedan ta reda på vilken plats varje specifik artikel ska ligga på tog vi reda på hur en familjeuppdelning av godset kan göras. För

klassificering av artiklarna inom varje familjegrupp fördjupade vi oss i en ABC-analys. För att upprätthålla ordning och reda har vi tittat närmare på hur ett märkningssystem för godset ska vara utformat, samt den japanska steg-för-steg-metoden 5S.

Vi har även undersökt om det finns rätt förutsättningar för personalen att utföra sitt arbete på ett tillfredsställande sätt. Då har vi tagit reda på vilka truckar som finns till hands i nuläget och utvärderat om dess kapacitet räcker till.

Vi har även gått in på inventering eftersom vårt resultat underlättar för företaget att hålla bättre koll på lagersaldot

För att få fram så korrekt information som möjligt vid våra intervjuer och observationer har vi tagit med rubrikerna tidsstudie och intervjuteknik.

4.1 Lagerutformning

Hur ska då ett väl fungerande lager struktureras? (All text under denna rubrik är

baserad på (Lumsden, 2006)

).

I ett och samma lager kan det finnas en mängd

olika artiklar som kräver olika förutsättningar i form av utrymme, lagervolym och hantering. Detta är anledningen till att ett lager ofta består av en

kombination av flera typer av utformning. Då lager ofta får in nya artiklar är det viktigt att det finns möjlighet till kontinuerlig förändring.

4.1.1 Materialflöde

I ett lager är materialflödet en viktig aspekt att räkna med. Det finns fyra huvudprinciper som lämpar sig till olika sorters verksamhet, varav tre har relevans för vårt arbete. Dessa är linjärt, U-format och cirkulärt flöde (se figur 6. Baserad på Lumsden, 2006)

(16)

Linjärt

Ett materialflöde som går in i den ena och ut i den andra änden av lagret. Godset måste förflyttas hela sträckan genom anläggningen, vilket leder till ett ökat transportarbete. Denna metod lämpar sig främst när stora volymer och få artiklar hanteras. En fördel är att flödet blir tydligt, men den långa sträckan kan öka kostnaderna.

U-format

I ett U-format flöde lämnar godset lagret samma ände som det kom in. Den här sortens flöde möjliggör en lageruppdelning baserad på ABC-analys eftersom de högfrekventa A-artiklarna inte behöver förflyttas lika lång sträcka då de står nära portarna.

Triangulärt

Passar till verksamheter som har funktionella avdelningar.

Cirkulärt

Godset går i ett cirkulärt flöde genom lokalen. Denna metod ger

kostnadsbesparingar då ankomst och avgång ligger på samma plats. Detta innebär att det blir högre utnyttjandegrad på portarna.

(17)

4.1.2 Lagringsprinciper

När utformningen av ett lager ska bestämmas är det viktigt att först fastslå en lagringsprincip för godset. Den bestäms först och främst av den aktuella genomströmningen och åtkomsttiden. Den fysiska genomströmningen är den volym som passerar igenom lagret. Åtkomsttiden, den tid det tar att komma åt artikeln, är den tid det tar från dess att beslut om att artikeln ska plockas tills dess att den fysiskt är utplockad ur lagret.

Genomströmningen bestäms utifrån vilken uttagsprincip som gäller. Denna kan vara antingen Last In First Out (LIFO) eller First In First Out (FIFO). FIFO lämpar sig bäst om flödet igenom lagret är linjärt medan LIFO fungerar bättre om ankomst och avgång sker på samma ställe.

Vid FIFO brukar den maximala liggtiden stämma överens med lagrets

omsättningshastighet. Vid LIFO kan den maximala liggtiden dock bli hur stor som helst då de senaste produkterna plockas ut först.

När dessa två principer jämförs är det viktigt att ta störst hänsyn till de produkter som har längst liggtid i lagret. Detta är viktigt då det kan få en rad allvarliga konsekvenser:

• Artiklarnas kvalitet försämras med tiden.

• Artiklarna kan föråldras samt att de kan behöva omarbetas för att kunna användas.

• Lång liggtid kan leda till att artiklar glöms bort.

Åtkomsttiden för en artikel påverkas i stor utsträckning av hur pass lätt det är att hitta i lagret. Detta bestäms först och främst av vilken sorts

placeringsprincip som används.

4.1.3 Fast och flytande placering

Vid fast placering har varje artikelnummer en bestämd plats. Detta medför att lagrets storlek blir lika med summan av alla artiklars säkerhetslager plus omsättningslagret.

(18)

Motsatsen till fast placering är flytande placering. Det innebär att varje artikel kan placeras var som helst i lagret. Denna teknik gör att det krävs ett mindre antal pallplatser, då det befintliga antalet pallplatser kan utnyttjas på ett bättre sätt. Platsen för artikeln bestäms i det ögonblick som det tas in i lagret, oftast med hjälp av något sorts lagersystem. Detta system försöker optimera lagret med avseende på lagringskapacitet. Alltså kan en artikel ersätta en annan artikels pallplats så fort den blir ledig.

4.2 Förvaringsmetoder

Hur ska godset förvaras för att bli åtkomligt på bästa sätt? Det finns många olika sätt att lagra sitt gods på. Vilken metod som är lämpligast beror på vilka produkter som lagras och vilken hantering de kräver. Enligt (Lumsden, 2006) är några grundläggande metoder.

• Ställagelager

• Djupstapling/fristapling • Hyllfackslager

• Specialkonstruktioner

4.2.1 Ställagelager

Den vanligaste metoden att lagra gods som ligger på EUR-pall är i ställage. Ställagen finns i olika utföranden beroende på om de är avsedda att stå i enkla eller dubbla rader. Den stora fördelen med den här lagringsmetoden är att pallarna är direkt åtkomliga och godset behöver inte flyttas för att bli åtkomligt. Den här metoden gör det lätt att hålla ordning och det ger stora fördelar

administrativt sett. Metoden ger stor flexibilitet eftersom det lätt går att plocka ut gods och snabbt flytta om varorna i facken. Detta gör att lagringsmodellen lämpar sig väl för FIFO-principen.

Ställagen brukar vanligtvis variera i höjd mellan 5-7 meter men kan i vissa extrema fall vara upp till 12 meter. Mellan ställagen krävs olika stor golvyta beroende på vilken sorts truck som skall användas för hanteringen. Vid ställagelagring blir inte volymutnyttjandet optimalt då det ofta finns mycket luft mellan pallarna i höjdled.

(19)

4.2.2 Djuplagring/fristapling

Djuplagring innebär att pallarna ställs ut direkt på golvytan. Om det sedan går att fristapla pallarna på varandra utnyttjas volymen i lagret effektivt. Denna metod kallas även blockstapling. (Luthen, 2000) (se figur 7).

Figur 7, djupstapling och fristapling

Vid djuplagring sprids materialet ut på golvet och det blir en begränsad

åtkomlighet av varorna. Detta gör att metoden lämpar sig för LIFO-principen. Det kan bli nödvändigt att flytta många pallar för att nå det material som ligger längre in i en rad. Djuplagring lämpar sig därför för större varupartier, som inte förlorar kvalitet under en längre tids lagring. Det positiva är att golvet utnyttjas maximalt och det blir inga kostnader för lagerinredning.

Om godset i sin tur är staplingsbart fås ett effektivt volymutnyttjande genom blockstapling. Denna metod kräver att produkter och emballage är anpassat för denna typ av lagring då all tyngd samlas på den understa pallen. Blockstapling fungerar bra upp till 4-5 meters höjd. Staplas det högre finns risk för att stapeln blir instabil och pallarna välter.

4.2.3 Hyllfackslager

Metoden är utformad som ett hyllsystem med ett antal olika sektioner eller fack för förvaring av gods. Den här formen av lagring är främst lämpad för små detaljer. Systemet kan kompletteras med en rad olika upphängningsanordningar och lådor. Hyllfackslager används främst i verktygs- och reservdelsförråd.

(20)

4.2.4 Specialkonstruktioner

Det finns även en del specialdesignade system för lagring av material. Några variabler som styr utformningen av lagringsmetoden är vad som skall lagras, lokalens utformning, lastbärarens typ och användnings frekvens. Exempel på specialkonstruktioner är djuplagring med rullfack och paternosterlager.

4.3 ABC-analys

Hur går det att ta reda på vilka artiklar som ska prioriteras? En ABC-analys är en klassificeringsmetod där lagrets artiklar delas upp i olika klasser, A, B och C. Vanligtvis utgås från volymvärde;

VV = n • p

där

VV = volymvärde

n= omsättning av antalet artiklar av ett visst artikelnummer under en viss tid (st.)

p = artikelns värde (kr)

Vid en ABC-analys så utfaller beräkningarna oftast så att ungefär 20 % av lagrets artiklar står för 80 % av omsättningen. Detta kallas även Paretos princip eller 80-20 regeln. Dessa 20 % är således A-klassen och de bör behandlas bättre än B- och C-artiklarna med avseende på åtkomlighet, genomloppstid och ledtider. B-klassen är ungefär 30 % av artiklarna som står för ungefär 10-15 % av omsättningen medan C-klassen utgör 50 % av artiklarna som står för 5-10 % av omsättningen. (Lumsden, 2006; Segerstedt, 1999) (se figur 8)

(21)

4.3.1 Brister med ABC-analys

Den tydligaste bristen med ABC-analysen är att den ger information om lagrets nuvarande situation i en specifik tidpunkt. Har företaget ett sortiment med behovsvariationer, till exempel säsongsvariationer, så kommer produkterna att växla mellan de olika klasserna över tiden. Då krävs det regelbundna ABC-analyser för att hålla klassificeringen uppdaterad. Analysen tar inte hänsyn till om en artikel är i ett tidigt skede av sin livscykel och därmed under utveckling. Den kan då klassas som en C-artikel och bli behandlad därefter, när den i själva verket behöver behandlas bättre för att bibehålla sin utveckling. Analysen klarar heller inte av att peka ut viktiga kompletterande varor. Exempel på detta kan vara en liten säkerhetsdetalj som används till en A-produkt, men den klassas som en C-produkt eftersom den går i små volymer och kostar väldigt lite. En produkt som denna kan vara viktig att kunna leverera direkt och då passar den troligtviss inte som C-klass. (Lumsden 2006; Segerstedt 1999)

4.3.2 Familjegruppsprincipen

Produkter med liknande egenskaper ska lagras tillsammans. De kan exempelvis ha liknande dimensioner, kräva speciella lagringsmiljöer eller hög säkerhet. Produkterna kräver oftast samma sorts utrustning vid hantering, vilket gör att hanteringen blir mer effektiv om de lagras i samma område och på liknande sätt. (Lumsden 2006)

4.3.3 Popularitetsprincipen

Detta är en princip som bygger på ABC-uppdelning av artiklarna efter volym eller plockfrekvens. Vanligt förekommande är att 85 % av volymen kommer från 15 % av artiklarna, 10 % av volymen kommer från 30 % av artiklarna och att de resterande 5 % kommer från 55 % av artiklarna. Detta betyder att ett lager innehåller väldigt få artiklar som går med hög frekvens (A-artiklar), ett större antal artiklar som går medelfrekvent (B-artiklar), samt en väldigt stor grupp som går med låg frekvens (C-artiklar). Efter en uppdelning på detta sätt innebär det att företaget placerar A-artiklarna på det mest strategiska stället.

En viktig faktor för att en sådan här ABC-analys är befogad att genomföra är att det finns en stabil förbrukning. Det som är önskvärt är att en artikel ligger kvar i samma grupp, A B eller C, hela tiden. Men så fungerar det inte, artiklar byter grupper över tiden. Därför måste artiklarnas plockfrekvens analyseras kontinuerligt om ett företag ska kunna tillämpa popularitetsprincipen.

(22)

4.4 Märkning

För att upprätthålla ordningen och standarden på ett lager är det viktigt att godset är uppmärkt på ett tydligt sätt. Märkningen ska vara placerad på ett sådant sätt att det går att läsa den även om godset står staplat, samt att det ska vara skiljt från annan störande och irrelevant text. (Lumsden, 2006)

Vid utformning av identifieringssystem är det nödvändigt att dels ta hänsyn till layouten på märkningen och dels materialet märkningen är gjord av. När det gäller materialvalet bör hänsyn tas till i vilken miljö märkningen kommer vistas i och hur länge den ska hålla. Om materialet utsätts för temperaturväxlingar, solljus, kemikalier, smuts och damm, olja eller fysisk slitage krävs högre hållbarhet. Om lång livstid är önskvärd påverkar detta även att priset på märkningen kan bli högre. (Lumsden, 1990)

Det är viktigt att designen på märkningen är lättöverskådlig så att den nödvändiga informationen snabbt kan avläsas. (Helander, 2006)

4.5 Aktiviteter

En aktivitet är en arbetsuppgift eller ett arbetsmoment. Dessa kan kategoriseras i olika slag. Vanligaste klassificeringen är värdeskapande och icke

värdeskapande aktiviteter. Andra namn för samma sak är positiva och negativa samt primära och stödjande aktiviteter. Hela detta avsnitt baseras på (Ax et al, 2005)

Värdeskapande aktiviteter är sådana aktiviteter som kunder anser skapar värde för dem och därmed är villiga att betala för. Exempel på sådana aktiviteter, i ett tillverkande företag, kan vara manuell och maskinell bearbetning av produkter, transporter av färdiga produkter och demonstration av produkter hos kund.

Icke värdeskapande aktiviteter är sådana aktiviteter som kunder inte anser skapar värde för dem och som de inte vill betala för. Dessa aktiviteter adderar endast kostnader och kan även anses minska kundvärdet då de påverkar priset kunderna får betala. Exempel på sådana aktiviteter i ett tillverkande företag kan vara reparationer, omarbete på produkter och lagring av material.

Från ett kostnadsperspektiv är alla icke värdeskapande aktiviteter negativa och ska helst reduceras eller elimineras. Viktigt är då att påpeka är att de icke värdeskapande aktiviteterna sedan kan kategoriseras. Ur ett

verksamhetsperspektiv kan dessa aktiviteter delas upp i aktiviteter som är nödvändiga för att verksamheten ska fungera och onödiga aktiviteter.

(23)

Aktiviteter som är nödvändiga för att företaget ska fungera, men som kunder inte vill betala för kan även benämnas verksamhetsvärdeskapande aktiviteter. Exempel kan vara bokföring, fakturering och kvalitetskontroll. Motsatsen till dessa aktiviteter är negativa aktiviteter som inte i något avseende skapar värde. Det kan exempelvis vara dubbleringsaktiviteter, alltså sådant som utförs fler gånger. Eller så kan det vara korrigeringsaktiviteter, sådant som utförs på grund av brister och felaktigheter i andra aktiviteter.

4.6 5S

4.6.1 Vad är 5S

5S är en japansk steg-för-steg metod för skötsel som tillämpas för att upprätthålla en god ordning på arbetsplatsen. 5S står för (Helling, 1999):

• Sortera

• Systematisera • Städa

• Standardisera • Skapa vanor

Denna metod används för att skapa en standard på arbetsplatsen, hålla den ren och se till att var sak får en bestämd plats. Det önskvärda är att uppnå en minskning av olyckor, slöseri och letande. (Andersson, 2004)

4.6.2 Att implementera 5S

Ett vanligt förekommande problem när ett företag ska implementera 5S är att personalen ser sin arbetsplats med ”stängda ögon”. Traditioner, vanor och attityden: ”så här har vi alltid haft det”, gör att de fortsätter på samma sätt som innan. Det som är nödvändigt att göra då är att försöka se sin arbetsplats med exempelvis kundens ögon och fråga sig några enkla frågor. (Meland et al, 2006)

• Vilken betydelse tycker du att arbetsplatsens utseende har hos en kund eller patient?

(24)

1. Skilj ut, avlägsna allt onödigt och sortera. Gå igenom alla dokument, material inom det aktuella området. Ta bort sådant som inte är

nödvändigt, försök sälj om möjligt.

2. Arrangera och systematisera. Placera saker i närheten av dess

användningsområde. Försök nå en så rationell lösning för både administrativ och praktisk verksamhet. Komplettera utrustning vid behov samt märk upp på ett bra sätt.

3. Städa, sköta om. Gör en ordentlig storstädning. Titta till utrustning och

notera om något behöver underhållas. Ta fram lösningar och ansvarslistor för att underlätta städning.

4. Bibehåll ordning, standardisera. Se till så att den nya ordningen följs

genom att ta kort på hur det ska se ut. Upprätta städscheman.

5. Skapa vanor, disciplin och träning. Ge alla samma förutsättningar för

att arbeta med ordning och reda, standardisera så blir det även enklare för nyanställda att komma in i 5S arbetet.

Se till så de nya reglerna följs med kontinuerliga kontroller, det behövs bara några minuter av 5S-arbete varje dag för att upprätthålla en god standard.

4.7 Trucktyper

För att hantera godset på effektivaste sätt krävs att det finns tillgång till rätt verktyg, därför har vi tittat närmare på vilka alternativa trucktyper det finns. Hela detta avsnitt baseras på (Luthen, 2000).

Idag förekommer det en mängd olika sorts truckar på marknaden. Alla har olika användningsområden och är lämpade för hantering av olika slags gods.

Truckarnas olika specialiteter används för att utnyttja lagrets yta och volym på ett så effektivt sätt som möjligt. Då gods kan se ut på många olika sätt krävs att det finns tillgång till truckar som effektivt kan hantera det gods som lagerhålls. För hantering av pallar på marken räcker det ofta med en palldragare som inte behöver något förarbevis. Av de olika trucktyper som kräver viss utbildning finns det en gruppindelning som baseras på användningsområde och

konstruktion. Några exempel:

• Grupp 1: Ledtruckar och låglyftande plocktruckar. • Grupp 2: Skjutstativ och stödbenstruckar.

• Grupp 3: Vridgaffeltruck och höglyftande plocktruck. • Grupp 4: Motviktstruckar

(25)

• Grupp 6: Autotruckar Grupp 1

Ledtruckar och låglyftande plocktruckar hör till typen av truckar som inte kan stapla godset utan bara förflytta det horisontellt. Detta medför att

lagerutrymmet inte kan utnyttjas fullt ut i höjdled.

Grupp 2

Skjutstativ och stödbenstruckar är vanligtvis eldrivna och tillhör de staplande trucktyperna. Båda är väl lämpade för pallhantering, men stödbenstrucken kräver utrymme för stödbenen när pallar hämtas i ställage. Det är en populär modell som med sin enkla men stadiga utformning är enkel att använda.

Grupp 3

Vridgaffeltruckar är utrustade med ett stativ som kan vrida sina gafflar 180 grader åt båda håll. Detta gör att den kan manövrera även i smala gångar, vilket gör att det går att utnyttja lagerytorna maximalt. En annan modell i grupp 3 är höglyftande plocktruck som lyfter upp föraren till önskad höjd för att hämta det som ska plockas från hyllorna.

Grupp 4

Motviktstrucken är en mycket vanlig modell som finns i en mängd olika utföranden. Motviktstrucken kan drivas på bensin, diesel, gasol eller el

beroende på vilken miljö den används i. Den här typen av truck kan hantera de flesta sorters gods och det finns stora möjligheter att anpassa truckens stativ med olika specialaggregat för komplicerad godshantering, till exempel vid containerhantering. De är då utrustade med en speciell containerkrok.

Grupp 5

Sidlastaren är en truck som kan hantera pallar, men den används främst vid hantering av långt gods såsom järnbalkar och rör. Den ser ut som en bil där det bara är förarsidan kvar och med plats för gods på andra sidan. Den här

modellen är stabil då den bär lasten på plattformen. Det ger ett jämnare tryck på axlar och hjul till skillnad från motviktstrucken där lasten ligger framför

trucken på gafflarna.

Grupp 6

(26)

4.8 Inventering

Eftersom en bättre struktur på lagret underlättar inventeringen har vi valt att ta med detta avsnitt. Vi har även använt inventering för att få fram viktig

information till arbetet.

Inventeringens syfte är att jämföra antalet artiklar i lagret med det bokförda antalet. Vid skillnader utreds differensen mellan bokföringen och

inventeringen.

Det är viktigt att inventeringen utförs med jämna mellanrum och så ofta som möjligt. Går det för lång tid mellan inventeringarna kan saldodifferensen bli så pass stor att det kan få allvarliga följder för företaget.

Eftersom varje inventering är tidskrävande och kostsam är det bra att inventera när det går så snabbt som möjligt. Bra tillfällen är i perioder med lägre aktivitet eller före en inleverans eftersom lagernivån då är lägre än vanligt, så kallad nollpunktsinventering. Vanligtvis utförs dock inventeringen på en bestämd tid på året efter bestämmelser på taktisk nivå. Det går även att dela in

inventeringsfrekvensen efter vilken klass artiklarna tillhör. Då bör de artiklarna med högt volymvärde inventeras oftare eftersom de har hög kapitalbindning. Kostnaden för inventeringen behöver inte bli högre då det inte rör sig om relativt få artiklar. Detta kallas även för cyklisk inventering. (Lumsden, 2006)

4.9 Tidsstudier

För att kunna analysera arbetsmetoden på ett bra sätt går vi in djupare på hur en tidsstudie utförs. Innan tidsstudier äger rum delas arbetsuppgiften upp i ett antal olika delmoment, en arbetsanalys. Därefter klockas varje delmoment ett antal gånger och medelvärdet multipliceras med en faktor beroende på om

tidsstudiemannen anser att arbetstempot är annorlunda än normalt. Detta värde

tas sedan som korrekt värde på delmomentet. Den praktiska mätningen kan utföras på två olika sätt. Nollställningsmetoden innebär att tidsstudiemannen nollställer sin klocka efter varje moment. Den andra metoden är

kontinuitetsmetoden, som innebär att tidsstudiemannen mäter den

ackumulerade tiden och noterar mellantiderna. Kontinuitetsmetoden blir noggrannare då tidsstudiemannens reaktionstid har inverkan vid

nollställningsmetoden. (Olhager, 2000)

4.10 Intervjuteknik

Det finns två olika slags intervjuer vilka brukar benämnas informella och formella. Informella intervjuer innebär att intervjun sker spontant och mer som ett samtal. Intervjuaren har ofta en viss avsikt med samtalen, där det finns ämnen som den vill belysa. Intervjuaren har en del hypoteser han utgår från, vilka prövas genom samtalet. Metoden är tidskrävande och begränsad av intervjuarens färdigheter att läsa av situationen.

(27)

Formella intervjuer har fler fördelar gentemot den informella intervjun. Den här typen av intervju är inte lika beroende av intervjuarens färdigheter och den är inte alls lika tidskrävande. Den kan vara både strukturerad och ostrukturerad samt bestå av öppna och slutna frågeställningar. Vid öppna frågor ger

intervjuaren frågor av öppen karaktär. Detta ger den intervjuade en möjlighet att välja sin infallsvinkel på frågan helt själv, till skillnad från de slutna frågorna där det endast finns ett sätt att besvara frågan som ställs. (Jacobsen 1993)

(28)

5 Resultat

Här presenteras de resultat vi har fått fram från de metoder som använts. Vi börjar med att presentera uppgiftsanalyser baserade på den nuvarande layouten. Därefter går in djupare på vilka problem vi har observerat. Vi har gjort en ABC-analys där vi har identifierat de artiklar som har störst volymvärde. Därefter presenteras två stycken layoutförslag som bygger på olika

förutsättningar. Slutligen presenteras hur uppgiftsanalyserna bör falla ut i den nya layouten.

5.1 Två olika scenarion

För att på ett enkelt sätt illustrera hur våra förbättringsåtgärder kan hjälpa KSL och Dian kommer vi ta upp två olika scenarion. Först visar vi hur arbetssättet ser ut i nuläget. Vi har valt att observera en plockorder och en

tillverkningsorder.

Efter att ha observerat arbetsmetoden för två olika order har vi fått fram ett antal olika steg som lagerpersonalen måste utföra för att klara uppgiften. Dessa redovisas i följande uppgiftsanalyser. Förtydligande kartläggning redovisas i

bilaga 1.

5.1.1 Scenario ett – plockorder

Vi har gjort tre tidsstudier som redovisas i bilaga 2. Eftersom alla plockorder är olika är det svårt att ge en exakt bild av verkligheten, men vi har valt en av dem, tidsstudie nummer ett, som är representativ då den tydligt visar prov på brister som kan förekomma vid plockning.

Den totala tiden för hela plockordern var 24 min 4 s. Det som är mest

uppseendeväckande är att från tidpunkten chauffören frågade efter godset tills det var lokaliserat tog det 4 min 16 s. Vidare tog det sedan 5 min 38 s att flytta material för att kunna komma åt det efterfrågade godset med trucken. Det tog ytterligare 2 min 11 s att lokalisera bandspännaren vid emballeringsmomentet. Totalt tog dessa tre icke värdeskapande moment 12 min 5 s.

Uppgiftsanalys: tid inom parantes (min:s)

1. Chaufför anländer och frågar efter sitt gods. (tid medräknad i punkt 3)

2. Lagerpersonal har ej fått ut order utan måste gå och fråga ansvarig vad som ska plockas. (tid medräknad i punkt 3)

3. Lagerpersonal letar upp order och godset. (4:16)

(29)

o_{Godset finns ej där, så personal funderar på alternativ plats.}

o_{Gods finns ej där men är synligt genom staplarna.}

4. Tar en palldragare. (tid medräknad i punkt 5)

5. Flyttar PIA från kantlistmaskinen så han kommer åt sitt material. (5:38)

6. Hämtar truck. (1:46)

7. Tar ner materialet och kör bort det till emballering. (2:23)

8. Börjar emballera, bandspännaren ligger ej på sin plats. (2:56)

9. Springer ett varv i lokalen och hittar bandspännaren. (2:11)

10. Emballerar klart. (2:52)

11. Kör ut godset till den väntande chauffören. (2:48)

5.1.2 Scenario två – tillverkningsorder

Vid denna order har vi inte gjort någon tidsstudie. Detta eftersom det är svårt att få en överblick då bearbetningstiden varierar från gång till gång. Det som är mest anmärkningsvärt är att det inte finns någon dedikerad plats för PIA eller färdiga varor. Även här är noterbart att personalen inte visste var godset de skulle bearbeta låg.

Uppgiftsanalys:

1. Lagerpersonal tar emot en order.

2. Letar efter gods.

3. Hämtar trucken.

4. Kör trucken till stapeln där godset finns.

5. Materialet som ligger överst i stapeln flyttas så godset som ska användas kan nås.

6. Tar materialet som ska bearbetas och kör det till formatsågen.

(30)

10. Materialet kantlistas.

11. Letar efter plats där PIA ska stå.

12. Ställer PIA där det finns plats i närheten av borr- och fräsmaskinen.

13. Materialet bearbetas i borr- och fräsmaskinen.

14. Materialet emballeras.

15. Letar efter plats för det färdiga godset.

16. Ställer materialet på den platsen.

5.2 Observationer

Här nedan presenteras resultaten av de observationer vi gjort under arbetets gång.

5.2.1 Problem

Vi har kommit fram till ett antal konkreta problem. Det mest påtagliga är att det saknas struktur för layouten. Det finns inga fasta lagerplatser, utan varorna ställs där det finns plats. Detta medför att materialet ställs väldigt blandat. Om det inkommer en order måste personalen ofta leta igenom många staplar innan rätt gods hittas. Om de olika materialen hade haft en bestämd plats skulle området att söka av bli betydligt mindre. I nuläget kan det vara så att om inte rätt bal med det efterfrågade materialet hittas tillräckligt snabbt, så öppnas en ny bal istället.

Märkningen av produkterna är bristfällig. På en del balar sitter det en lapp från fabriken där det står vilken sorts material och storlek den innehåller, men det finns på långt ifrån alla. Det finns inga rutiner att märka upp godset själva och när fabriksmärkningen lossnar bryr sig ingen om att sätta dit den igen.

Eftersom det inte finns någon uttalad struktur och bristfällig märkning är det bara den som har ansvaret att sköta lagret som har någorlunda koll på var en viss produkt finns. I många fall hämtar även övriga lageranställda material. Då kan det hända att de måste leta igenom hela lokalen innan de hittar vad de behöver.

I en stapel kan det finnas många olika artiklar ovanpå på varandra. Problemet här är att om artikeln som ska användas ligger i mitten av en stapel, så lyfts de produkter som är placerade ovanpå över till en annan stapel. Dessa produkter lyfts sällan tillbaka, vilket innebär att materialet snabbt blir väldigt uppblandat.

(31)

Under våra observationer har vi märkt att det även är ett problem med

ordningen i lokalen. Det finns inga rutiner för att städa, utan det tas om hand när inget annat finns att göra. Lokalen är täckt av ett lager damm och det ligger gammalt emballage på golvet mellan staplarna.

Det finns även material som inte hör hemma i lokalen. Detta material tar upp värdefullt utrymme och kan i vissa fall även stå i gångar där trucken behöver fritt utrymme. Detta material är dels andra kunders material, vid ett tillfälle räknade vi ihop till 17 balar vilket är lika mycket som två hela staplar som stod på KSLs utrymmen. Dels är det också spillmaterial från tillverkningen då skivmaterialet inte utnyttjas fullt ut. Detta sparas som ”bra-att-ha-material”.

5.2.2 Truckar

De truckar som finns idag uppfyller kapacitetskraven för det material som lagerförs. Balarna väger mellan 1200 och 2500 kg/st., vilket inte ska vara några problem då truckarna har maximal lyftförmåga på 3000 respektive 4000 kg. Den större Kalmartrucken blir begränsad på grund av att den kräver en större svängradie än vad den nuvarande layouten ger möjlighet till.

Den mindre Lindetrucken, vilken är den som används mest på grund av att den är väl lämpad för denna typ av gods, är i behov av nya däck. Det som slits mest är hjulen av massivt gummi. Dessa tar skada av oförsiktig körning när trucken har kört över bland annat skräp och gamla emballagestålband som ligger i truckgångarna. Då trucken är till åren kommen kan det vid kommande renoveringar undersökas om det inte skulle löna sig att införskaffa en ny.

5.3 ABC-analys

Utifrån data från KSLs datasystem har vi fått underlag för att göra en ABC-analys på allt gods som lagerförs. Vi fick en lista på alla artiklar som har gått

genom systemet under ett helt år. På listan fanns volym (m2) och omsättning

(SEK).

Först har vi delat in materialet i olika familjer. Inom dessa grupper har materialet liknande användningsområden och ytbeläggning. Vi har kommit fram till att följande familjer är lämpliga: Melamin, MDF, bipan, lamell, fanerat spån, plywood, fanerad MDF, råspån. För att få en tydlig bild av

(32)

Figur 9, produktfamiljer sorterade efter volym.

För att sedan veta vilka av artiklarna inom varje familj som är viktigast har vi valt att göra en ABC-analys för varje produktfamilj.

Vi har baserat ABC-analysen på volymvärdet eftersom vi anser att de artiklar som omsätter mest ska ha en så bra position i lagret som möjligt. Alla artiklar inom samma familj har liknande kvadratmeter pris, vilket medför att produkter med högt volymvärdet även har hög volym.

Nedan går vi in närmare på varje produktfamilj, sorterade efter dess

volymomsättning i kvadratmeter och beskriver kort vad vi fick ut för resultat från ABC-analysen. Vi försökte få A-artiklarna till 20 %, B-artiklarna till 30 % och C-artiklarna 50 % av det totala antalet. Denna procentuella fördelning varierar lite mellan familjerna beroende på att vissa familjer innehåller för få artiklar. För exakta värden, se bilagor 5-12. Alternativet skulle vara att sortera efter att A-artiklarna skulle bestå av 80 %, B-artiklarna för 10-15 % och C-artiklarna 5-10 % av volymvärdet, men då vi har många familjer med få artiklar skulle denna metod inte bli lika korrekt. För till exempel råspån skulle 58 % av artiklarna klassas som A-artiklar.

Nedan följer en kort beskrivning av resultatet samt en förtydligande graf för varje familj: Mängd 0 10 20 30 40 50 60 70 80

melamin MDF Bipan Lamell fan. Spån plywood fan. MDF råspån Material m 2 ( tu s e n ta l)

(33)

Melamin

Detta är den absolut största gruppen volymmässigt. Det vi ser är att det finns många B-produkter som har högt volymvärde.

ABC-analys Melamin 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0 % av artiklar % a v v o ly m v ä rd e

Figur 10, ABC-analys melamin

o_{A-produkterna står för 19 % av artiklarna och 68 % av}

volymvärdet.

o_{B-produkterna står för 30 % av artiklarna och 23 % av}

volymvärdet.

o_{C-produkterna står för 50 % av artiklarna och 7 % av}

volymvärdet

• MDF

Här fick vi fram att den artikel som omsätts mest inte lagerförs. Även här ser vi att det finns många B-produkter som har högt volymvärde.

ABC-analys MDF 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % a v v o ly m v ä rd e

(34)

o_{A-produkterna står för 21 % av artiklarna och 66 % av} volymvärdet.

volymvärdet.

volymvärdet

• Bipan (tunna skivor)

Det här är en produktfamilj med relativt hög och jämn förbrukning på alla artiklar. Denna grupp består av tunna skivor med speciell yta.

ABC-analys Bipan 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % av artiklar % a v v o ly m v ä rd e

Figur 12, ABC-analys bipan

volymvärdet.

(35)

• Lamell

En medelstor grupp som består av lite tjockare skivor än de övriga. Detta innebär att de inte går att stapla lika högt och således tar mer plats. För denna grupp stämmer verkligheten bra överrens med teorin

ABC-analys Lamell 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % av artiklar % a v v o ly m v ä rd e

Figur 13, ABC-analys lamell

volymvärdet.

(36)

• Fanerat spån

Det här är en medelstor artikelgrupp som utmärks av en artikel som står för nästan 30 % av volymen. Här ser vi att det finns många B-artiklar som är har högt volymvärde.

ABC-analys Fan. Spån 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % av artiklar % a v v o ly m v ä rd e

Figur 14, ABC-analys fanerat spån

volymvärdet.

volymvärdet

• Plywood

Det här är en relativt liten grupp med få artiklar. Detta medför att vi inte kan dra några större slutsatser från ABC-analysen.

ABC-analys Plywood 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % av artilkar % a v v o ly m v ä rd e

(37)

A-produkterna står för 17 % av artiklarna och 55 % av volymvärdet.

volymvärdet.

volymvärdet

• Fanerad MDF

I den har familjen är det två artiklar som utmärker sig lite mer än övriga, då de står för ca 30 % av volymen. Det finns många B-artiklar med högt volymvärde även i denna grupp.

ABC-analys Fan. MDF 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % av artiklar % a v v o ly m v ä rd e

Figur 16, ABC-analys fanerad MDF

volymvärdet.

(38)

• Råspån

Det här är den minsta gruppen med bara 13 artiklar med jämn förbrukning. Därför går det inte att dra några slutsatser av ABC-analysen. Varför denna grupp lagerförs är för att det är en kompletterande vara. ABC-analys Råspån 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % av artiklar % a v v o ly m v ä rd e Figur 17, ABC-analys råspån

volymvärdet.

volymvärdet

5.4 Märkning

För att upprätthålla ordningen har vi tagit fram ett förslag på vilken märkning som är lämplig. Vid framtagningen har vi tagit hänsyn till många olika faktorer. Först var vi tvungna att identifiera nödvändig data. Om det blir för mycket data är det svårt att få en snabb överblick, så det gäller att ha den viktigaste

informationen tydligast och med störst typsnitt.

För att märkningen ska hålla lika länge som godset vistas i lagret krävs en kraftigare typ av papper. Vi har tittat på alternativet med laminerade papper, men eftersom märkningen inte kommer att återanvändas kom vi fram till att detta är onödigt.

(39)

Det vi kom fram till var att det viktigaste är att det snabbt går att se vilken produktfamilj godset tillhör. För att se detta har vi använt oss av ett färgsystem där varje produktfamilj får en egen färg på märkningen. Med detta system syns det även tydligt om produkten står felplacerad. Eftersom vi har olika klass på artiklarna inom samma produktfamilj är det även viktigt att det snabbt går att urskilja vilken klass inom produktfamiljen artikeln tillhör. Sedan behövs det också ett fält där det framgår vilket material och mått artikeln har. För att underlätta vid plockorder och inventering kan det vara av intresse för företaget att också artikelnummer framgår. I de fall där det behövs extra upplysningar har vi valt att avsätta ett område som heter ”övriga anmärkningar”. Här går det till exempel att fylla i om balen är såld, reserverad eller om godset är skadat. Exempel på hur märkningen kan vara utformad för en viss artikel i familjen melamin visas i bilaga 4.

Placering och vidhäftning av märkningen kan vara svår. När det gäller vidhäftningen kom vi fram till att häftklammer är det bästa sättet. Eftersom kanterna alltid rensågas skadas inte materialet av detta, men däremot kan häftklammer av stål slita på sågklingan. Därför är det lämpligt att använda häftklammer av aluminium då de sliter betydligt mindre på sågklingan. På grund av att skivmaterialet plockas uppifrån och ner är det lämpligt att sätta märkningen så långt ner på balen som möjligt.

5.5 Layoutförslag

Under en heldag var vi med och hjälpte till vid den årliga inventeringen. Detta gav oss väldigt mycket information som var svår att komma över på annat sätt. Vi fick en bra uppfattning om lokalens förutsättningar, vilken typ av golv, takhöjd, var de bärande stolparna är placerade och var laddningsstationerna för truckarna finns. Vi fick även reda på var det måste finnas fri yta på grund av nödutgångar, passager till övriga hyresgäster i lokalen samt hur mycket yta som behövs för arbete vid de olika maskinerna. Dessa resultat har vi tagit hänsyn till när vi har gjort layoutförslagen.

Innan vi började designa förbättringsförslag på layouten var vi tvungna att ta reda på hur mycket material av varje produktfamilj som lagerförs. För att få så aktuell data som möjligt använde vi oss av inventeringsunderlaget.

Tillsammans med dessa data, observationer på lagret och intervjuer fick vi fram hur många balar inom varje produktfamilj som vanligtvis lagerförs.

För att det ska bli lättare att få en överblick över vilket material som ligger var, har vi gett varje produktfamilj en speciell färg. Denna färg är samma i både förslaget på märkning och i layoutskisserna. Med hjälp av ABC-analysen har vi skiljt ut de produkterna med högst volymvärde. Dessa produkter bör sedan stå

(40)

På skisserna har vi även markerat arbetsområde kring maskinerna. Detta

område kan, när arbete i maskinerna inte pågår, användas till att köra trucken i.

Vårt arbete har resulterat i två layoutförslag. Det första förslaget är

genomförbart med relativt små investeringar. Den omfattar bara omlokalisering av godsets placering.

Det andra förslaget kräver något större resurser i form av tid och pengar att genomföra. Här har vi tagit större hänsyn till materialflödet i Dians produktion. I denna layout har vi omlokaliserat maskinerna för att få ett tydligare material- och produktionsflöde.

Gemensamt för de båda layouterna är att vi har tagit hänsyn till samma mängd gods, samt att vissa gångar måste vara fria på grund av andra företag som vistas i närliggande lokaler. För viktig information ska det finnas skrivbord och fack där plockorder, fraktsedlar, följesedlar och liknande ska ligga. Denna yta ska finnas nära emballagestationen. Detta är ett led i arbetet med 5S, som är en förutsättning för att hålla lokalen strukturerad och prydlig. Förvaringsmetoden som används idag är fristapling och det är denna som fungerar bäst för den här typen av gods.

5.5.1 Layoutförslag ett

(41)

I det här layoutförslaget har vi tagit stor hänsyn till att det ska finnas gott om utrymme för hanteringen av materialet. Det finns stora ytor så att även

Kalmartrucken kan manövrera smidigt. Nu finns det även utrymme så att flödet i lokalen blir mer lättöverskådligt. Gods som ska köras in i lokalen samt PIA kan flyttas utan svårigheter. Vi har, i denna layout, försökt göra en förändring som är genomförbar med mindre resurser. Den största förändring vi har gjort är att ta bort justersågen. Vid våra observationer och intervjuer fick vi fram att den inte används i produktionen, utan bara vid enstaka tillfällen vid tillsågning av emballage. Det finns plats för denna såg på en yta i anslutning till lokalen.

Som vi ser i figur 18 är det melamin som tar upp absolut mest utrymme. Det är det materialet som bearbetas mest och därför har vi valt att reservera åtta stapelplatser för dess högfrekventa A-produkter strategiskt nära inleveransen och formatsågen. Sedan har vi plats mitt i lokalen som är avsedd för de mindre högfrekventa A-produkterna samt B-produkter. I den nya delen har vi plats för C-produkterna.

Den produktfamilj som förbrukas näst mest är MDF-skivor. Dessa finns i två olika format. De största skivorna har platsen absolut närmast formatsågen eftersom de är otympliga, svåra att förflytta långa sträckor med trucken och ofta sågas. Då de mindre skivorna är smala placeras de vid väggen. Detta leder till att det blir en rymlig passage till kantlistmaskinen. Intill väggen har vi också reserverat plats för en MDF-stapel av det stora formatet då det är en produkt som varierar väldigt mycket volymmässigt.

Fanerat spån har vi valt att ställa snett mot den bullerdämpande väggen eftersom det är en produkt med relativt hög omsättning. Det är lite svårt att komma in med trucken eftersom kantlistmaskinen står som de gör. Då vi har valt att placera materialet snett behövs inte lika stor yta för trucken att

manövrera på.

Övriga produktfamiljer har vi valt att placera mot den övre väggen då

förbrukningen av dessa material är relativt låg samt att hanteringen är enkel.

Tidigare fanns ingen ordnad yta för packning och emballering. Den yta som fanns var väldigt stökig och utan struktur. Genom vår önskade implementering av 5S bör emballeringsstationen innehålla det material som krävs. Detta leder till minskade tider för emballering.

Vi valde att flytta ställaget för de mindre bipanskivorna ett steg närmare det nya utrymmet. De stora bipanskivorna är mycket svåra att hantera med trucken, så de har tagit över platsen där ställaget tidigare stod. I och med denna

(42)

I anslutning till maskinerna har vi lämnat plats så att PIA får gott om utrymme, på så sätt kommer det inte stå i truckgångar eller på annat sätt störa

lagerverksamheten.

Då båda portarna fungerar har vi lämnat en fri yta vid porten nära emballeringsstationen för avgående gods.

5.5.2 Layoutförslag två

Figur 19, layoutförslag två

Detta förslag kräver mer resurser från företaget, men ger i sin tur avsevärt tydligare flöde.

Vi har valt att flytta samtliga maskiner. Även i denna layout (figur 19) har vi tagit bort justersågen från lokalen och flytta den till den anslutande ytan. Formatsågen har vi flyttat till övre vänstra hörnet. För att få bra plats för PIA var vi tvungna att flytta kantlistmaskinen fyra meter åt höger. Efter detta har vi placerat in borr- och fräsmaskinen. Detta ger oss ett tydligt flöde samtidigt som transportsträckan för PIA minskas avsevärt. Produktionen är nu samlad till ett ställe i lokalen, vilket medför att lagerverksamheten skiljs från denna

verksamhet på ett tydligare sätt. Risken för att PIA kommer i vägen för lagerhanteringen minskas härmed.

(43)

Arbetet med 5S kommer också att bli lättare då resurserna kommer att samlas till sin bestämda plats. Alla verktyg som används inom produktionen och verktygen för materialhanteringen samlas på sin del av lokalen. De öppna och raka truckgångarna gör det också lättare att hålla rent.

Vi har valt att ta bort den bullerdämpande väggen då den står olämpligt placerad. Eftersom formatsågen är den maskin som låter högst ger detta en högre ljudnivå för dem som arbetar vid kantlistmaskinen. Blir det ett problem går det att skärma av formatsågen även i denna layout.

Då vi tar bort den bullerdämpande väggen får vi gott om plats i mitten av lokalen för material. Genom att ställa material på var sin sida av de bärande stolparna kommer vi undan problemet med att de hindrar truckens

framkomlighet. Då melamin är den största produktfamiljen har vi valt att ställa hela familjen samlad på samma ställe. Här står de nära formatsågen, samtidigt som de är lätta att köra in i lagret. All MDF står samlat vid porten för

ankommande gods i form av ett L. Detta gods är tungt och därför är det bra att det inte behöver flyttas långa sträckor. Då dessa två produktfamiljer har

tilldelats dessa positioner ger det ett tydligt U-flöde genom lokalen. Övrigt material står i form av ett U i den nya delen. Vi har även reserverat en yta för avgående gods i anslutning till emballeringsstationen

5.6 Scenarion efter layoutförändringar

I det här stycket kommer vi att diskutera hur de scenarion som togs upp tidigare i rapporten kommer att se ut om vi tillämpar dem på layoutförslag ett (se bilaga 3). Vi har valt att bara simulera scenariona på layoutförlag ett eftersom det är mest realistiskt att det är detta förslag som förverkligas.

5.6.1 Scenario ett – plockorder efter layoutförändring

1. Chaufför anländer och frågar efter sitt gods (tid medräknad i punkt 3)

2. Hämtar order (tid medräknad i punkt 3)

3. Hämtar trucken (0:48)

4. Lokaliserar godset (1:12)

5. Tar ner material och kör till emballering (2:27)

(44)

Här ser vi att antalet moment har minskats från 11 till 7. Den totala tiden har minskats med 12 min, vilket innebär ca 50 %. Det första steget vi eliminerat är det onödiga letandet efter ordern när chauffören anländer. Innanför den högra porten finns det en dedikerad plats för ordersedlar och liknande dokument.

Nästa steg är att personalen inte behöver leta igenom hela lokalen för att lokalisera godset. Då personalen vet vilken produktfamilj godset tillhör

behöver bara denna yta sökas av. Varje bal är också tydligt uppmärkt, så denna procedur bör nu gå snabbare.

I vår layout finns reserverad plats för PIA vid samtliga maskiner. Detta innebär att det inte står gods i truckgångarna, vilket bör spara in på mycket på icke värdeskapande tid.

Det finns en välorganiserad emballagestation där var sak har sin plats. Detta medför att personalen inte ska behöva leta efter emballeringsmaterial eller verktyg.

5.6.2 Scenario två – tillverkningsorder efter layoutförändring

1. Lagerpersonal tar emot en order

2. Hämtar trucken

3. Kör trucken till stapeln där godset finns

4. Materialet som ligger överst i stapeln flyttas så godset som ska användas kan nås

5. Tar materialet som ska bearbetas och kör det till formatsågen

6. Sågar materialet

7. Ställer materialet på bestämd plats för PIA vid kantlistmaskinen

8. Materialet kantlistas

9. Ställer materialet på bestämd plats för PIA vid borr- och fräsmaskinen

10. Materialet bearbetas i borr- och fräsmaskinen

11. Materialet emballeras

(45)

I detta scenario kan vi notera att antalet moment har minskats från 17 till 12. Eftersom vi har avgränsat oss från produktionen har vi inte gjort någon tidsstudie och därför kan vi inte presentera några exakta siffror på de olika momenten. Det som kommer förbättras att är materialhanteringen mellan de olika maskinerna i bearbetningen. Vår layout har avsedd plats för PIA vid varje maskin samt för avgående gods vilket gör att stegen för letande av plats vid maskinerna elimineras