Arkebiskop Eskil av Lund och klostret st. Victor i paris, 159 senare hafl ett IardomS- O C scliolarkvarter. Esl;il ~
s.og
signed dar och fick sin k a m m a r e i klostret sf.-Marcel 1,
sluttningen av
Ment-St.-Genevierre
nlol söder. St. Victor lag stras norr därom, a n n u inramat av vingårdar betes- filt. Arkebiskopen fann snart vagel1 dik.St. Victor stod d5 Eskil Iiom till Paris på höjden av
anseende. Del var grundat ett iialf[ arhundrade tidigai.e,
1108, av Vilhelm av C1-iampeaus, Abelards larare, berömd
dialekiiiier och rhetor vid Nôtre D a m e n ~ ~ öi St. , j ~ ~ ~ ~ ~ Victor tillhörde augustinorden; $lostrets första privilegier
~ i ~ t ärkebiskop Eskil och St. Victor i Paris ~ ~ i ~ ~ ~ var f r i n 1113. Ledande var under det första halva arhan- gr jlistorien om ett ekonomiskt melianliavande som efter-
diadet niän som Hugo och Richard av s t . Victor, företra- hand
var.e
Lit till en tviste- och rättssak på vars lösning sfarlradare för en halft sliolastisl<, halft mystisk riktning inom
krafter inoni roniersk o& fransk kyrka var inrilctade. Tviste-
tidens teologi. Eskil först besölite klostret var ~ j ~ l ~ ~ ~ d och rattssaken utspelades under förra delen av lliO-talet.
j&,biskop Esliils förbindelser med St. Victor tillliörde nyligen bliven prior. Abbot var E~iiisiLls, prelat med djupa försanlcningar och tongivande influtelse vid denila tid
ett sent skede i hans lir. De var grundlagda först under
den tid, 1161-11ij7, då Iian som en anbangare av ~ a v e l l rllnt om i den liatolska varldeii, en praktislit inriklad man ~ l 111. levde i landsflykt från siit a r k e b i s l i ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ d 'e ~ ~
och stor byggherre som strävade att ge sitt l<losters arl{itel<tonisltt sliicli svarande iiil det anseende det ;tnjöi. ~ ~ ~ ~ dförde hoilom vida omkring, hade till Italien ~ f l ~ l ~ t ~ ~ ~
del heliga landet, inen framför allt korn lian under denna att sig i Frankrike
-
dulcis Gallia9prance, säger Iian sjelv med Rolandssångens diktare J Sens trakta el1 iran n a r lian a r u r sikte, med ett ]ilca hangivet ssjglens uppehöll han sig 1164 tillsammans med Alexander II1.; han
öga soni stod Ilan bredvid. Vi lever på stort alstånd fiall rar- konsekrerade d a r den förste arkebiskopen av up?salaq cister-
andra. Våra känslor a r lika varma för det. biilder oss ciensmunl<eii stephan, och fick primatet ö r e r Sverige tiller-
s a ~ ~ l l a l l ) ~
'.
L'tti-ckssaifet a r alltigenoili bernardinsk*. hänt arhebiskopen av Lund. E n a n n a n ort dar han langretid L,ppehöll sig, var lLlostret St.-Remi i Reims; h a n v a r 'len Iiur stereotypt det an lian vara: Esliil ga\r Ernisius
gasb llos $in och beundrare abbot Peter av La 3. Victor framgick ur detta. Hans ekononliska mellanliavande med st.
Man karl förinoda att Eskil denna tid 8ven varit i Clair-
vaLin; sakert a r att h a n k o m till Paris. Den venstra Seine- av arlcebislcop Eskil enligt vilket den första resa han Ileii helige Bernards biograf liar berarat ett ottalailde var redan d s i färd med att
fa
den prege' denC:lairvau~ - det var i Bernards sista levnadsii. 1153 - I ~~~d~ domkyrkas n e k r o l o g i ~ i n , utg. av 12. weihu117 Ila fart med sig en utgift 115 600 niark silrer
3. u n d e r
Tidskr. f . bok- ocli hibl. \ ~ a ~ e i i XXV, 4. - Brev till L~idvig VI1* (lieda --_
163): Ti,nemus, ne ilobilis regiii iiertri gloriam m a ~ u l e t , si a u d i f u m 'pu
'
ldaelir, A u s de11 Briefsammluiigeii st. Victor i ~~~~~~l~~~~~ Albert exteras iiationes sic deliquisse in amicum dulcis Gallie abbates. J'nfr Brac'cmailn dargebraclit, lierausgeg. v. ~ e o Santifaller, 421.de Rola,ld r, 1194 (och 1210): Enquoi perdrat France dulce los'
S DS 1, 70; 1 3 5 ; ~ u n d s domliyrkas nekrologium, LXV1. 'Iigile7 patrologi= cursus completus. series secLincia 185:
~ a i i r i t z Weibull, arrebis'iOp a v Lund och hlosliri s t . viclor i 161 var de summor han Ilade med i mcia"y dat hioftade ovantaf missförhiljai1den i st, victor som varit
an större. och nar det omsider tecknade sig att ban Eskil helt obekallta. Dess udd var riktad mot
E
~
~
~
~
~
~
~
.
slriille komma vanda tillbaka hem, deponerade en de' I det a''manlia lovprisande som omgett abboten i
av dem hos ~ ~Depositionen gallde ~ i 3i0 ~ mark rent i ~ ~ Victory ~ en röst aldrig varit med: ~ l1 1 ~ : ~ . Erni- ~ ~ ~ ~ d ~ ~
.,,
i Troyesuikt 1. ~~nan
göra sig en åtminstone ungefar- sjus hade redan vid mitten av 1160-talet somlig farestallning om detta belopp innebar, nar
tig
för Iionom, och när i sliliet av samma ariionderar sig att ett å r senare, 1232, kung II:' mål ingick kurian mot ahboten stámplade
hela arliga utanför ledingen av Hallands fem honom 'Orn en andre som och
var 387 mark silver, ledingen från Om- ställde tycke och nyck och med vars regemente andakt
3 8 ~ . området hade 5612 skattebetalande och tukt försvann från St. vicfor. hlandatet
en om 3520 lCvadratl;iloineter Eskil gjorde namndesy gav u t f y c k har8t. Det var ,jaterat 30. septem-
denna stora deposition s& hemligt som möjligt: i ber 1169 och stallt till ärkebiskop yilhelrn av Sens och les n,.ri7aro vid st. ~ ~ ~ ~ ~ e n t i i altare i
st.
Victor, i"'
vitt- av Ourscamp. Det anbefallde en reformation nens narvaro i arliebislcopens kammare i 3 * klostreta Iiiinde en sådan inte genomföras utan att vissa förinna,i Ilade han ett testamente. Oclcså har Personer, speciellt abboten, avlSgsnades, hade de ,jelegerade han abboten ett oinskranl<t förhoende. i testamentet 'ar att dem. Vaj av i i j r abbot skulle därefter farrattas.stipolerat I'Ur och till persoiier silvret skulle förde'as.
Appellation förbjöds 1,
ErnisiLis fick förordnaiidet att cerlistalla denna fördelning Det ar sirart att fixera n&- ärkebiskop
kil
ficlck..
anne-arl<ebiskopen blev överraskad av döden inte Irom dorn O m Alelander 111:s mandate i november tillbaka till ~ ~ ~ ~
Ty
k det r a r hans avsikt ~ i k ~ . att 'lG9 befann sig sandebud fran arkebjslcopen ochfran
kung tillbaka dit.H~~~
dröm var att fd sluta silladar som vid kurian i Benevent2, och dessa hari ett franskt ~ I O S ~ W k- kunnat und@ att höra 0111 den skandal som da var under upp-
310t slLitet av 1167 &tervände iirkebiskop Eskil lands- j St. Victor: man Iran förmoda att de förmedlat
till arkebis1<opsdÖme. Kyrkliga Och 'ppgiften till Liind. Eskils deposition blev ån,,o
arenden tog därmed hans uppmarksamhet Och krafter i allitiie". Han beordrade en av sina ]<lerker ~~b~~~ a t t
bege
sprak JohaLines av Salisbury uttrycker det att kling sig St- Victoi.. Sändemannen fick med sig ett brev till
Valdemar nLi liandlagger allt med hans råd9 hiller *Ot- Han hade, nar lian l<om fram, att begara de-
i tTgel och hyllar honom som eli fader" Deposi- positionen utlemnad 3.
iionen i St, yictor gled i baltgrunden. !'den något ar senare Den alition soin påvestolen satt i gång Victor,
f..rdes ärkebiskopens tankar åtly0 på den- Ett påvligt man- iitlöste sGl~inda en alition från ärkebiskop Eskils sida. '*@ng fick den pavliga aktionen?
__ ___.- ---
i sidskr. f . bok- och bibl. väsen XX\', 4 -
? \t~eibuli, 1iLing Valdernars jordebok, 13', ""
l
'l5* - Fur den följande frainställniogen a v mellanlinvaildet U r l i e b i s k ~ ~ Eskil och S t Vietor jmfi R ~Gesch ~ ~ ~ ~ ,
des "aehr, 421.
i Tidskrift f. bok- och bibl. väsen SSV, 4.
Dritten'
der ~ i i r c l l e seiller zeit, 111, 1 1 3 ; R , , ~ , , ~ ~ ~ , Hisioirï de I.abbaïe
j Kobo.tson, Yderiab for t h e History of Thomas
'I9 2 3 i ' ro'a1e et de l"rcire des cllanoines r i g i ~ l i e i . ~ de st,..iridor de Paris,
231. Dipl. AM. 1, 2 3 2 ; 27.
Lauritz Weibull. drkebiskop Eskil a r Lund och klostret St. Victor i Paris. Y63 När ärkebiskopen av Sens mottog uppdraget att refor- ,ina fiirder i Frankrike hade h a n kominit i beröring med mera St, Victor tillsammans med abboten av Ourscamp franska hovet och kung Ludvig
VII.
Kungen hade visat skrev h a n till Ernisius och försäkrade att han skulle Itomma honom sin b e v å g e ~ h e t och vanskap. EsltiB skrev nu till att gå saktlnodigt till vaga som en illoder F r a m ya våren 11'70 honom, ))sin herre och synnerlige van». Det var vid mitten såg det också ut som o m den påvliga aktionen skulle Piomma 6172. Han refererade mellanhavandet med Ernisius i att rinna ut i sanden. Påven deklarerade då sin tro och dess helhet. Det sli~ille kunna te sig som en fläck på Frank- förhoppning att Ernisius för fraintiden skulle komma att rilie~ asa, dess gloire, skriver han, o m m a n i utlandet fick leda sin Byrkas angelägenheter med råd av majoriteten och höra talas o m att e n landets abbot till den grad som hairden förnuftiga delen av kapitlet Men inom Iiort ingick f ~ r b r u t i t sig mot en äisltare av det ljuva Frankrike. Eskil nya klagoiilål till kurian. Visitation och ny ulldersökning bad bungen skydda och fria sig för mannens oväntade och beordrades. De anförtroddes utom åt ärkebiskopen av Sens änsy syns lösa ondskefullhet och anhöll o m lians ingripande l.
å t biskop Stephan av Meaus och abboten av ValsCri
".
Tvii Ärliebiskop .Eskil hade hittills rilitat sig mot Ernisiuskardinalpresbyterer, p8 vag iill England som legater i Tko- ensam - tills vidare det enda naturliga. Men brevet till m a s Beckets sak, deltog iiven. Ernisius blev tvungen att Itung Ludvig var inte val avgånget förriin hail mottog en riy uppge sitt embete. Det skedde till synes frivilligt och lian uiiderrabtelse on1 sira deposition. Underrättelsen tvang ho- lernnade därefter Paris. E n ny abbot, Guarinus, blev a~ald.
nem
att andra taktik.Alexander skyndade 11. april 1172 att stadfästa vad soni Kar Ernisius avlagsnades från abbotslolen i St. Victor fick han ett av klostrets priorater, okärit vilket, till uppe- Den påvliga aktionen iiiot St. Victor var sålunda tills hållsort. Han förde d a r ett utmanande levnadssatt, sökte vidare utagerad. Den liade lett till elt uppseendeväckande slå under sig prioratet och hur m a n a n bar sig at, kunde resultat. H u r gestaltade sig under tiden ärkebiskop Eslijls man inte få lionom att frivilligt utIemna kyrlioskatten
aktion? i St. Victor till sin efterträdare. Xrkebiskopen av Sens
Hade iirkeblskopen väntat sig att utan svårighet fi sin hade ånyo måst ingripa, denna gång närmast p i anmodan ratt, bedrog h a n sig. Nar h a n s sändeinan Bom till St. Vic- av de påvliga legaterna
'.
Biskopen av Paris, Rlauritius av tor och begarde att depositioueii sliulle utlemilas, viigrade Sully, fick i uppdrag att bege sig till St. Victor. Han hade Ernisius utan vidare, och siindemannen fick återväiada hem att g& igenom Ernisii kistor och skrin där, Iiyrkans guld- med oförrättat ärende. Eskil avfärdade d å en ny budskick- kalk och vad annat h a n kunde Iraffa på son1 tillhörde lilast- ning. Resultatet blev detsaniima. Och detsamma blev också ret skialle lian Iamna till Guarinus; ärkebiskoperi av Lunds resultatet av er1 tredje 5. Man \-ar d 5 framme vid tiden för deposition skiille han lagga in i förvar i kyrkan 3. BiskopenErnisii avliigsnande från abbotskapet, och ärkebiskopen såg
sig ingen annan råd an att påkalla hjelp utifrån. Under l Tidskr. f. bok- och bibl. vasen XSV, 4. - Eriiisins kallas i brevet:
quondam sancti Victoris abhas. Brevet a r p& grund därav tidigast från 1172 ett stycke i n i året.
X
andra sidan kan det inte r a r a rnycliet yngre. Ärlie- I)ucliesiie, H i s t o r i ; ~ Fraticoritm scriptores, IT', 7 4 7 ; Bouqiiet, Kecueil hisltopen av Seiis beordrade i fastail 1172 en IIJ- undersökiiirig gentemotdes historieiis de France et des Gaules, ST', 899. Ernisius, varom mera i det m j a n d e . Resultatet av denna uiidersökning h a r hfigne 200: Gi5. varit ärkebiskopen obekant t l i lian skrev sitt brev till Ituiig Ludvig. "ligne 200: 771. filartene, Veterum scriptoriim et monumentorum ampiissima coilectio,
Xligne 200: 876.
Lauritz Weibull. Arkebiskop Eslill a v L u n d och liliostret s t . ~~~~t~~ i paris. lejs begav sig till St. Victor. Det är inte kant vad haii fanii av &lotståndet mot ärkebiskopens krav hade salutada i klostrets tilllaorigheter. &Ien kistan son1 Eskils deposiai~ii sjelva S t a Victor fatts att ge med sig. Helt annor] iiiida gestal- skulle l i g a i, fann han. Yar h a n öppnade deii sai3 haii tade SIR f ~ r h å l l a n d e n a 1 Anagni. Flera av nledlemmasna i
inte till nigot silver. Silvret var bytt ut mot tenn l- kardinalkollegiet tillhorde sjelve klosterkongregationen; andra
D%
Eskil fick underrattelse om denna uplltaclct miste stod i in:im f ~ r b i n d e l s e med denna l. aled djupt beklagande brevet till kuilg I,udvig det wiesta av §in alitualitet - var mottog de underraftelsen Om vad kapitlet fåtts att besluta.utsikten att få ut nigot av Ernisius sjelv h t @ helt ~iardinalpresbytererna Peter av Pavia och Johannes Neapoji- borta, fortonade den sig mer och imer i ett osäkert fjarrall. tanus tog ledningen. De var beslutna att fora forsvaset
for
ny tog sin borjan i målet. hrkebiskopeil vande sig en part som sedan gett sin sak forlorad.
med sina krav mot kapitlet i St. Victor och till påvestoleil. Den argumentering som framfordes i kardinajkollegiet vad Eskil kravde av kapitlet var ftdl ersättnillg fer deil var fögande. Kapitlet i St. Victor hade visserligen ihlgtt sig förskingrade depositionen. Kapitlet sammantradde. Och så betalliingsslcyldighet för depositionen. ,PIan fornekade det kraftigt övertygande blev arkebiskopens krav framfort inte. Men depositionen, fortsatte m a n , hade aldrig anfirtrolts av hans utskickade att liapitlet i %rskraclielsen bogde sig. i t kapitlet, endast åt Ernisius; ingen kanik
fraai st.
victor Det tog p& sig sklilden och bónföll endast Om att arkebisho- var närvarande då den gjordes. Kapitlet hade under dessapen matte visa misskundsamhet nar han fastsatte betalnings- omstandigheter inte haft tiagora skuld att likvidera. det terminerna 2 Fran St. Victor fortsatte de ufskiclcade till gjorde sitt åtagande till ärkebiskopen hade det alltså varit
p~vesto]ens Residensstad for påren var denna tid Anagni i villo\'agar; det hade i sini ovetenhet lovat betala vad en an- mellersta Italien; tiden då de liom fram var sl~itet aa7 Il73 nan tillhänt sig. Vid sidan Iiarar erinrade man efter van- eller början av foljande &-. De utskicliade kunde åherapa biskop (Es'ci') av Luild; itardiilalpreshyterii Peter (av Paviaj, tit. s:ti eliryso-
det victorianska kapitlets beslut i målet - till jrtternnera goni, till abbot Guarinus och honventet i S t ITictor; kardinalpresbytern ,lo-
visso inrapporterade samtidigt kapitlet vad som skett. De Ilannes N e a p ~ l i t a n u s , (tit. s:t= Anastasire), till biskop ?.(lieoba1dus) av ~ ~ i ~ ~ ~ ~ : fordrade haftigt och bestamt att arliebiskopen skulle f6 sin till abbot Guarlnus ocll konventet i S t Victor; kai.dillaIdia~,onen pet,,I
och kapitlet ålaggas utbetala hela depositionsbeloppet3. Le0i1is, s:ti Angeli, till s a m m a ; I ~ i s k o p Bernardus av portua ocl, s:t,r
Kufin% till s a m m a ; påvlige kaplanen, b r o d e r Fredericus till ~ ~
sailit-
~ ~ j ~ ~ ~ ,l.par ~ ~ de ~ ~ ~ t ~ ~ r i e , b ~ I , 125. ~ t - Dubois, Hist ecclesiz Par'sl@li- liga dessa m a n d a t e r ocll hrev a r odaterade, nieii expedierade n e t sis, 11, 171, liar med stod lias s t . Victois liistoriograf Jeall de Toillousey som f o r l i ~ I l a l l d e t f r a m g å r med full tydlighet a r d e t 1 5 kardina~presbyter- skrer
,
borjail av 1600-talet, iippgiften o m arkchiskopen av Sens' mandat ernas Por daterlllgen a r f o l ~ a n d e 3 a ~ g o r a n d e . ~~~~t~ gå,,g petrus a, hisliope,, av paris: acta esse a n n o J I C L S S I I tempore Quadragesimze Pavia ~ ' l d e r t e c k l l a r e t t påvligt privilegium såsom ~ a r d i I l a l l I r e s b y t e r a rAlinales ~ ~ ~memorani. De påvliga legaternas a n m ~ d a ~ l t ~ ~ i ~ ~ i till arkebisho- 14. (Gottill$. ~ a c h r i c h t e i i 1902, s. 101; jmfr ~ ~ i ~h1itgliedei i ~ ~ ,
peil av Seils k o r t efter Eriiisii avsattning i borja11 av 1172. Daterill- des 1~ardinalkollegiunis l o i l 1130 -1 181, s. 124). T ~post queln ~ blir , ~ ~ ~ ~ ~ gel, till fastan sainma å r a v m a n d a t e t s j ~ i i e s u n d e r dessa omstaudigheter rik- dessa forhallanden tidigast 1173 olitohei.
a
andra sidan a r terminustig. Fastan folk 1172 : nlars-april 11. a n t e q u e m 1174 april. D& 1nai:daten ocli breleil
frai,
1 i\lkrn. de la société d'liistolre de Paris e t de 1'Isle de FrailcexT'L Zg3; befann sig l'etrus a v P a r i a vid dcilna.
jren a ~ l e u a l l d e r 111. sande ~ a e ~ i r , 425. 'lonom 117% 17. och 19. a p r i l i ~ e g a t i o n till Fiaiilirilte (J{igne 200: 986, 98;),
2 Alartene \ l, 259 ; Laelir, 420. en legation som lian kon1 tillbalin friii forst m o t slutet av 1178 ( ~ ~ l ~ h ~ ~ ~ ,
3 ~ a ~V I , 259; ~ a e l i r , ~ t & ~ 120. ~ - De m a n d a t e r och brev som den fol- de legat d u p a p e Alexaiidre III i Revue des cIiiestions ~listoIl-
jande sliildringen bygger p & a r dessa : Alexaiider III. till a r k e b i s k o ~ av
seris och ~ ~ ~a v Paris; till biskoparna (hlatthreus) a\ Troyes ~ ~ i t i ~ ~ Och Lucliaire, Les recueils &pistolaires de I9ahbage de s a i n t - ~ r i c t o r i haldus) av ~ ~till ab])ot Giiarinus och kapitlet i St. Victor; i ~ ~ ~ ; de la Faculté des lettres d e l'université d e paris V I I I , 57,
~ a u r i t z Weibull. A ' ' < e b ' ~ k ~ ~ Eskil 1%. L u n d och klostret vietoi i 167
ligt recept om liuS utarinat Idostrek var. Petrus a v IJavia efter beslut av dem det eller
drog radil<alt ]<onklr~sionen. H a n llemställde till påren att senare blivit i giltig form stadfis% 1. Kardiiialerna h a r
utan av\ isa den arkebiskopliga framställningen l * sett rätt. Alen de hade samtidigt ulldei.]jtit att legca n;gOn
D;
hlesaiider 111. skulle fatta sitt beslut i vilit vid ärendets outredda skick och lemnat helt asidoaa
sig ställd mellan två kolitrart motsatta stand- vad 'Orn för St. Victor av depositionen under alla
ai.l;ebiskopens och liardinalernas Den "g han omsfandigheter borde förutsättas återgaldat. p;,,, Ilade n u
slog in I~~~~ u r två p i i l i g a lnandater.
Det
stod ~ l ~ b ' l ' vad som fattades. Arendet hade getts ett u t -klart for hanom att Eriiisius, soni haii inte längre
de endast som en andre Czsar, utan som Belia', en tjriv lianikerna
i
S t .
\'ictor som irkebiskopkil
blevoch ,övare, ullder alla omsiandigheter var den m'tta- 'liderráttade av påven o m halls besliit. Reskriptet till ärke-
git depositionen, ocli geiiom det ena mandatet 'ppdrog han bisicopen betonar i förbindliga ordalag huvudmoinenten i
nri åt arkebiskopeii av Sens och biskopen av Paris att mandaten- Det anbefaller Eskil att på ngtt rikta
s.n
aktionmaktiga sig nlissdådaren, ta iionom i strängt fÖr1lör "li Om mot Ernisills och framhåller tillitsfullt att enligt rad påven
,iódr8ndjg,, s]& bonom i bojor; m a n n e n Ilade beta'a und@rräitat sig om, denne hade sina gömstallell dar han
långt
formaga
n&gonsin räckte2. Men i ö r r i g t A'er- undanstLlckit ij~ll~godset. Vid sidan därarr nnhefaller niider III. sakeil inte tillräckligt utredd. Den 'lar e n en forlilining9 i andra hand att ar];ebiskopeiigai.
den,,,
dLibiae G~~~~ del andra mandatet blev det uppdraget gåiigsvag &'iven bestamt'.
Ileskripiet jiom att sin plats iat nya delegater, biskoparna l l a t t h z u s av Troges och Gregorius dekretaler Det blev normgivande i deposi-
Tlieobaldus av Amiens att stamma parterna iliför siga De
delegerade ilade i forsta hand att söka astadlcomnia för'ik- Under de nya förhålianden som de påvliga inandaten
mellan ,jenl, ocli påven uttalade att ingenting skapadey gjorde Petrus av Pavia och Johannes ~ ~ ~ ~ ~ l i ~ ~ ~ ~ ~
Ilail liellre se
all
o m de lyckades i denna sin i forening med andra Icardinaler en sista anstraiignjng. Delleil klinde en sådan förlilrning inte astadk0mmas7 sig bak påvens rygg i förbindelse med de Litsedda do-
de att höra och grunder från bada sidorna "l' marna- Johannes NeapoIitanus' brev till biskopen av A~~~~~
till sist ratt.,ist al,döma målet. Utredningen skulle sarskilt a r bevarat. Det lemnar ansisning h u r denne lämpligen bör ta sikte på att utröna rad som blivit anvant för lilostret si&? d ~ m r e . Avel1 om, Iieter det, hroderna i
sta
sjehL a v depositionen. Detta belopp skulle utan att Victor förbundit si@. att betala och inte förileh&e detta, var
fick laggas i vage11 utbetalas till ärkebiskopen 3. det 'Offe som inte förband till nSgonting. om
Den st;ndpun]ct ~ l e l a n d t i . 111. intog i dessa mandater alt ett åtagande som Iians far var bin-
dande
för honom och iklädde sig en galdeiiars förplik-
telser~ kunde hall likväl inte anses skyldig hetala s; snart
han %unskap om alt h a n 'tagit sig haii inte var
hade betalningen erlagts, var det till med hans
"t återfordra vad som orättlnätjgt erlagts, I det före-
i )lart&iie VI, 259; ~ a e l i r , 415, P!20*
I
de* kôtliolisehen I<irelieiireehts, V, 916. Liehr, 116; ~ 6de la soei(ti d'l~istoire de Paris etc* ~ . 293' Laehr, 418.
De deposito 111, 16. 7 .
Lauritz Weibull. ArkebisitoI' Eskil a l Lund ocli Iilostret St. Vieton i parlsa 169 liggande fallet hade dartill arkebiskopen av Sens och bisko- Under 1176 har han uppehållit sig i S t . - ~ ~ ~ i i pen a\, Paris fatt i tippdrag att låta satta förfalskaren inom ~ e i m s och foretog därifran på soraimaren färdell tiljbalise las ocli boni och honom fast tills han betalt efter till Danmark S.
yttersta fdrm$ga. Det var darav tydligt att klostret i
st.
Det torde inte vara alltför djervt sluta a t t resan 117-4-Victor, som varken varit depositionsrnottagam eller begått 1176 i sin inån sarrin~anhangt ined den iiva \.andning som inte kunde vara betalningsskyldigt l - arkel)islcope~is stora m51 mot S:t \'jetor fogar sig
utorn illed domarna satte sig kardinalerna ocksa i för- helt in i tidssammanihanget liar.
bindelse med Guarinus och kapitlet i St, Victor- De Det a r av intresse att droja vid vad SaLo ]lar oin denna forsäkrade de klenmodiga herrarna i det victorianslca kapit- arkehislcop Eskiis resa. »Eskil», skriser han, sig trött att de gjort vad de Iirinnat i målet. Petrus av Pasia och overtrött av sina goromål hemma och gjorde \rad lian den som hår gav f6rliillningsreglerna. »Det ar nu er tur)), kunde for att få fred och ro. Han vaiide sig till kungen för att skrev han, »att ha ngonen 6ppIla och se er nogaonrakring.-- få tillstånd foreta en resa, utverkade det med liiiapp nod ocli Fbrmärken I att målet Iiltar till er nackdel, ha'n I bara att begay sig så till det frejdade kloster
i
Frankrike som lieter svara att om I liommit att i hastigt mod utlova xlågot som Clairvaux. Dar f ~ s d e han en privatmans lugna lirsI
infe gren skyldiga,I
varken kunnen eller boren iitgbradet- Ilade gjort sig fri fran slitet och mbdan hemma i fgdernes- ~ ~ boren äI frias från löftet alldeles som en myndling ~ a ~ ~ ~ Iandet och njöt nu behaget av att vara en resa somnar
han P darför att han foljt ont råd han onskat sig i hoppet att ha det mal<ligare och bättre eller i en fålla som motparten utlagt)). För ovrigt till- blalla utlandingar an bland sina eglla landsmän». råddes hapitell,errarna appellatioll~~~agen. De pavliga Vore lönlöst alt söka göra biografi av denna framstall- ven var avfattade så att de inte lade något som helst hin- ning. laen rykten har tydligen n i t t Saxo oili att arlie-der i vägen darf6r
'.
biskopen tänkte slå sig ned i utlandet. FrainstallningenI
enligllet vad $ven farordnat, lat biskoparna au irisar vilicen propagandistisk utformning de fick i en polimT~~~~~
och Anliens instsmma de båda parterna, Hrkebisko- tislc motstiindares ratt så perfida uppfattning.pen av Lund abboten och kanikerna i St. Victor. ' h l i - Doieumenten till historieil om ai.]cebiskop Eskil ocll st.
gare hade Eskil iiöjt sig med att låta sig företrädas genom Victor har intill tidpunkten for arl<ehisliopens resa 1174 ombud. Frågan -,Tar om det Ilorde ske också i fortsattniiigen. falri1(a9 sa talrilra att de mojliggjort en r e ~ o n s ~ r o ~ t i o n
Mellan sin återkoixst LIT landsflykten 1664 och s h sista tviste- och rattssal<eii in i detauen, E n så rekon-
resa till ~ l ~ i r r a u x tio å r senare 1177, har arkebiskoli Eskil striilrtion av ett m i l torde vara enastaende inoril nordisk företagit en ullaiidsresa. Han antriidde denna fram i historia fran en s5 tidig tid som llOO-tajeta I har- 1174, Deii gick over Flandern. alan kan har konstatera ett
datum: 7. juli 1174. Denna dag vigde árliebisliopen k ~ r l i a n i Cliionicle of hIelrose, ed. Josepli SteTejison, ,0 7 ~ xinove uhanför Bruxelles F61jande å r var lian i Clairvaux. DS I, 67, 68.
maitog dar ett inaiidat fran Alexander 111. och i ed. Jluller-Velscli~\~ 1, 8 9 0 ; O l r ~ l i - I { ~ d ~ ~ 1, 501 ~ ~ ldome- ~ i i ~ ~ ~ supra uires 11egotiis fafigatus, dum c~izieti i n t e ~ i i ~ ~ ~ consulj:, profieis-
enlighet darmed electus Joceliniis p& våren till bislcop av C'as- liceiitia a difficulter ertorta, iiohile Galliarilm ccrno~>iiim~ quod
1 Marterle VI, 259, 261; Laellr, 420. C1arauali" "uncLIPJtur, petiuit ibique priiiiti more trrnquillarn uitam degens
"Sperum Patriae conuictum t~olu~itariae peregri~la~iotlis lenitate ml,tauit,
2 &IartSile VI, 259, 260, 261, 262.
iucul'diorem rer,rn usum apud esteros cpam inter ciues habilurils.
